Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om borttagandet av censusbestämmelserna i fråga om valbarhet till riksdagens första kammare.

1921-04-05 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:35, Utlåtande i anledning av väckt motion om borttagandet av censusbestämmelserna i fråga om valbarhet till riksdagens första kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1921 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om borttagandet av censusbestämmelserna i fråga om

valbarhet till riksdagens första kammare.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo, Strömberg,

Ljunggren, K. J. Ekman, Thulin, Reuterskiöld, Sandegård, Bruhn,

Hallén, Hansson i Gärda, Vennerström, Persson i Fritorp, Persson i

Tofta, Starbäck, Olsson i Golvvasta, Gustafson i Kasenberg och Carlström

i Helgagård.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 268, har herr Vennerström

hemställt,

»att riksdagen ville såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande ändrade lydelse av § 9 i riksdagsordningen:

''Till ledamot i första kammaren kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade män och kvinnor, som uppnått

35 års ålder.’»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Det socialdemokratiska vänsterpartiet ställer sig alltjämt principiellt

på enkammarsystemets ståndpunkt. Emellertid kan det tagas för självfallet,

att en motion om enkammarsystem icke med riksdagspartiernas

nuvarande sammansättning vinner riksdagens bifall. Den skulle förvisso

komma att avslås, liksom fallet förut har varit. Så länge första

kammaren nu finnes till, bör dock varje förslag till demokratisering av

dess grunder från vänstersocialistisk sida stödjas. I ett avseende är

grunden för första kammaren så lagd, att alla partier borde kunna vara

med om dess förändring. Det förut gällande villkoret, att antingen

3,000 kronors årlig inkomst under de senaste tre åren eller ock äganderätt

under lika lång tid av fastighet till ett taxeringsvärde av minst

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 21 Käft. (Nr 35.)

828 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 35.

50,000 kronor kräves för valbarhet till första kammaren, har icke längre

någon rimlig eller förnuftig mening, allra minst sedan riksdagen borttagit

censusbestämmelser och skattestreck ifråga om rösträtten till riksdagens

andra kammare.

Kravet på borttagande av de gamla censusbestämmelserna vid val

till första kammaren är väl motiverat. Ett behållande alltjämt av denna

penninggaranti överensstämmer varken med den moderna tidens eller

den nya författningens tendens att ur det medborgerliga livet bannlysa

penningen som mätare å personlighetens värde. Ett mycket stort antal

dugande personer, som i sin hemtrakt åtnjuta det största förtroende och

äro väl kvalificerade att vara folkets representanter i första kammaren,

utestänges genom detta onödiga penningstreck från valbarhet till första

kammaren, detta till uppenbar skada för samhället.

Med de senaste årens höjda löner kommer visserligen industriarbetarnas

valbarhet till första kammaren att ökas utöver vad som varit fallet

vid de senast förrättade valen, men denna censusbestämmelse torde dock

komma att alltjämt utöva eu viss, alls icke behövlig gallring ifråga

om kroppsarbetarnas representation i första kammaren. En ännu större

olägenhet vållas förvisso åtskilliga grupper av den jordbrukande befolkningen.

Godsägarna, som hava sina fastigheter taxerade till mera än

50,000 kronor komma in, men de små jordbrukarna kunna icke sända

in sina egna män. Småbönderna, egnahemsinnehavarna, arrendatorerna,

torparna och lantarbetarna hållas utanför. De komma att sakna sin egen

representation i första kammaren.

Med bibehållande av denna censusbestämmelse blir kvinnornas valbarhet

till första kammaren icke mycket värd. Rätten att invälja en

kvinna i första kammaren blir begränsad till ett ytterst obetydligt fåtal.

De gifta kvinnorna bli så gott som alldeles uteslutna, emedan gifta

kvinnor, som skatta för 3,000 kronors egen inkomst eller för fastighet

värd 50,000 kronor icke existerar utom i undantagsfall. Antalet ogifta

självförsörjande kvinnor, som hålla det ekonomiska måttet för valbarhet

till första kammaren, äro ock ganska ringa. Denna censusbestämmelse

måste bort, om kvinnans valbarhet till första kammaren skall få ett

verkligt reelt värde.

Mot ett yrkande om censusbestämmelsens borttagande kan man icke

gärna nu framföra samma skäl som förlidet år, nämligen att den vid

1918 års urtima riksdag beslutade författningsreformen icke ännu är

genomförd. De grundlagsändringar som då beslötos äro ju nu definitivt

avgjorda, vadan 1918 års uppgörelse är förfallen. Man har ju också

vid denna riksdag från vissa håll påyrkat författningsändringar, som äro

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr H5. 3

av långt mera ingripande natur än den gom bär föreslås. Ett borttagande

av censusbestämmelsen till första kammaren kan icke i någon

mån inverka rubbande på grundvalarna till den beslutade författningsreformen.

Det är bara en praktisk reform, som borde vara till fördel

för alla partier.»

Det i förevarande motion gjorda förslaget om borttagandet av det

gällande censusvillkoret för valbarhet till riksdagens första kammare

finner sig utskottet av såväl principiella som praktiska skäl böra biträda.

Principiellt synes det uppenbart, att detta valbarhetsvillkor,igenom vilket

möjligheten att invälja en person i första kammaren göres beroende av

dennes ekonomiska ställning, är oförenligt med den demokratiska ordning,

som nu är genomförd i vårt land. Bestämmelsen härom utgår

från uppfattningen, att större insikter i allmänna värv följa med en

högre ekonomisk ställning, en uppfattning, som numera allmänt torde

anses föråldrad. Att den omständigheten, att en person skattar för eu

inkomst av 3,000 kronor eller äger en till 50,000 kronor taxerad fastighet,

icke utgör någon som helst anledning att hos vederbörande förutsätta

större politiska kvalifikationer än hos personer i svagare ekonomisk

ställning, ligger enligt utskottets mening i öppen dag. Den omotiverade

sammankoppling av ekonomisk ställning och politiska rättigheter, som

ifrågavarande stadgande innebär, bör därför försvinna.

Aven av praktiska skäl synes den föreslagna reformen böra genomföras.

Visserligen har nämnda censusbestämmelse genom penningvärdets fall

förlorat åtskilligt av sin betydelse, men den torde fortfarande i många

fall utgöra en kännbar inskränkning i vederbörande valkorporationers

möjlighet att utse förstakammarledamöter endast med hänsyn till vederbörande

riksdagsmannakandidats personliga förutsättningar för riksdagsmannauppdraget.

Särskilt torde bestämmelsen medföra en obefogad

gallring i fråga om industriarbetarnas och framför allt de mindre jordbrukarnas

representation i första kammaren. Ett synnerligt behov av

den föreslagna reformen har uppstått därigenom, att även kvinnor blivit

valbara till första kammaren. Den gällande censusbestämmelsen utgör

uppenbarligen ett väsentligt hinder för inval särskilt av gifta kvinnor i

första kammaren och innebär sålunda i praktiken ett avsteg från den i

övrigt nu genomförda likställigheten mellan män och kvinnor i politiskt

hänseende.

Vidare vill utskottet påpeka de egendomliga konsekvenser, till

vilka censusbestämmelsen i dess nu gällande form i vissa fall kan leda.

Då bestämmelsen utgår från den beskattningsbara inkomsten, följer härav,

Utskottets

yttrande•

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

att dess innebörd i själva verket bliver beroende av gällande stadganden

angående taxering och att sålunda villkoren för valbarhet till riksdagens

första kammare komma att växla, allteftersom ändringar vidtagas i

skattelagstiftningen. Att detta förhållande innebär en orimlighet, torde

ej kunna förnekas. Enligt gällande regler för avdrag vid taxering

kunna också sådana förhållanden som flyttning från en ort till en annan,

ett barns födelse i familjen m. m. minska den beskattningsbara inkomsten

och sålunda inverka även på en persons valbarhet till första kammaren.

Likaledes kan tydligen en persons riksdagsmannauppdrag lätt

komma att medföra diskvalifikation i fråga om valbarheten, då ju inkomsterna

av detta uppdrag icke beskattas och under uppdragets fullgörande

möjligheterna till annan arbetsförtjänst för många riksdagsmän

i hög grad förminskas. Härtill kommer, att därest dylik diskvalifikation

inträder under period, för vilken riksdagsman redan blivit vald, denne

enligt gällande grundlagsstadgande skall avgå från sitt uppdrag. Om man

slutligen erinrar därom, att de stadgade kvalifikationerna skola vara för

handen under tre år före valet, synes den gällande censusbestämmelsens

praktiska olämplighet vara till fullo ådagalagd.

Mot motionärens förslag till ny lydelse av § 9 riksdagsordningen

har utskottet i huvudsak intet att erinra. Att endast i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade personer böra vara valbara till

första kammaren, synes ligga i sakens natur. Utskottet föreslår endast

den ändringen i motionärens formulering, att »ledamot» utbytes mot

»ledamöter», i enlighet med vad i bestämmelsens nuvarande lydelse

stadgas. Därjämte synes paragrafens sista punkt böra bibehållas i sin

nuvarande lydelse.

Av anförda skäl får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motion

måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 9. § 9.

Till ledamöter! första kammaren Till ledamöter i första kamma
kunna

endast väljas män och kvin- ren kunna endast väljas i kommu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåt,ande Nr 85.

Nuvarande lydelse:

nor, som uppnått trettiofem års ålder

samt äfja och minst tre år näst före

valet ägt fastighet till taxeringsvärde,

ej understigande femtiotusen riksdaler,

eller ock till staten skatta samt under

tid, som nyss är sagd, skattat för

minst tretusen riksdaler ärlig inkomst.

Kommer riksdagsman, efter det han

vald blivit, i den ställning, att han

ej längre skulle varit valbar till

ledamot i kammaren, frånträder han

sin befattning.

Stockholm den 5 april 1921.

Föreslagen lydelse:

nernas allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor, som

uppnått trettiofem års ålder. Kommer

riksdagsman, efter det han vald

blivit, i den ställning, att han ej

längre skulle varit valbar till ledamot

i kammaren, frånträder han sin

befattning.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herr Clason, vilken med instämmande av herrar Reuterskiöld,

Persson i Fritorp, Starbäck och Gustafson i Kasenberg anfört:

Gällande censusvillkor för valbarhet till första kammaren tillhöra

de bestämmelser i grundlagen, genom vilka man sökt åstadkomma någon

artskillnad mellan båda kamrarna. Yrkande om borttagande av dessa

censusvillkor framställdes av enskild motionär (herr Molin) vid den författningsrevision,

varom i fråga om den politiska rösträtten och första

kammarens bildande förslag framlades av Kungl. Maj:t vid 1919 års

lagtima riksdag och av båda kamrarna antogs vilande, för att vid innevarande

riksdag antagas definitivt. Det särskilda utskottet vid 1919

års riksdag yttrade sig härvid på följande sätt:

»Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna i och för sig,

som i allo ansluta sig till de av riksdagen givna riktlinjerna för första

kammarens reformering, har utskottet i huvudsak intet att erinra. Av

liknande skäl kan utskottet icke tillstyrka bifall till herr Molins yrkande,

som går ut på att i fråga om valbarhet till första kammaren en av 1918

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

års urtima riksdag ej avsedd väsentlig förändring (borttagande av census)

skulle äga rum.»

En vid den ifrågavarande författningsrevisionen bibehållen förutsättning

för artskillnaden mellan kamrarna synes mig icke böra rubbas annat

än i samband med upptagande av hela frågan om första kammarens

bildande. Jag har på denna grund hemställt, att utskottet skulle avstyrka

motionen.

2) av herr K. J. Ekman, som anfört:

Motionären utgår i sin motion från enkammarsystemet såsom det

principiellt riktiga. Från en sådan utgångspunkt är det förklarligt, att

han påyrkar borttagandet av en valbarhetsbestämmelse, som är ägnad

att i någon mån åstadkomma en skillnad i de nuvarande bägge kamrarnas

karaktär. Enligt min mening är denna utgångspunkt oriktig.

Även under en demokratisk styrelseform erfordras en sådan anordning,

att säkerhet vinnes för att de beslut, som fattas, äro mogna och väl

övervägda. Och en sådan säkerhet kan knappast vinnas på annat sätt

än genom ett representationssystem med två till sin art bestämt åtskilda

kamrar. Visserligen kan ifrågasättas, huruvida en censusbestämmelse

sådan som den nu stadgade under de förändrade tidsförhållandena äger

samma berättigande som förut; men det synes likväl icke tillrådligt att

upphäva denna bestämmelse, innan något annat medel sättes i stället att

åstadkomma den nödvändiga karaktärsskillnaden emellan kamrarna. Ty

att den högre valrätts- och valbarhetsåldern allena skulle kunna hava

en tillräcklig verkan härutinnan torde få anses högst tvivelaktigt. Kunde

censusbestämmelsen utbytas emot en anordning, varigenom ett antal

högt kvalificerade representanter för olika mera framträdande samhällsintressen,

oberoende av allmänna val och av den beträffande övriga

ledamöter stadgade successiva förnyelsen, tillfördes första kammaren,

skulle icke allenast denna kammare utan hela vårt representationsskick

vinna i inre värde och komma att i högre grad än nu motsvara det

förtroende representationen bör äga. Då emellertid något förslag till en

sådan förändrad sammansättning av kammaren icke nu föreligger, föranlåtes

jag, i likhet med herr Clason, hemställa om avslag å förevarande

motion.

3) av herrar Johansson i Kälkebo och Olsson i Golvvasta.

4) av herr Carlström i Helgagård, som ansett, att utskottets yttrande,

första och andra stycket, bort hava följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

Det i förevai-ande motion gjorda förslaget om borttagandet av det

gällande censusvillkoret för valbarhet till riksdagens första kammare

tinner sig utskottet av såväl principiella som praktiska skäl böra biträda.

Principiellt synes det uppenbart, att detta valbarhetsvillkor, genom vilket

möjligheten att invälja en person i första kammaren göres beroende av

dennes ekonomiska ställning, är stridande mot den demokratiska ordning,

som nu är genomförd i vårt land. Dessutom torde detta censusvillkor

ej längre äga den betydelse som med detsamma från början avsetts,

enär numera penningevärdets fall upphävt dess egenskap av förmögenhetsstreck

i egentlig bemärkelse. Detta hindrar dock ej, att detsamma

fortfarande i många fall utgör en kännbar inskränkning i vederbörande

valkorporationers möjlighet att utse förstakammarledamöter endast

med hänsyn till vederbörande riksdagsmannakandidats personliga förutsättningar

för riksdagsmannauppdraget. Särskilt torde det medföra en

obefogad gallring i fråga om industriarbetarnas och framför allt de

mindre jordbrukarnas representation i första kammaren. Och i avseende

på kvinnornas valbarhet till första kammaren synes det utgöra ett ej

oväsentligt hinder.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.