Sök i Ratio Lex

Memorial, med uppgift ä vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

1921-01-19 · 48 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:4, Memorial, med uppgift ä vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet» memorial Nr 4.

1

Nr 4,

Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1921 kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift ä vilande förslag

till ändringar i grundlagarna.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klöf beck, Hellberg, Johansson i

Kälkebo, Strömberg, Ljunggren, Reuterskiöld, Lyberg, Norling, von

Hofsten, Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäclcen, Hallén, af Ekenstam,

Hedlund i Östersund, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs och

Hansson i Gärda.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen

anmäla under sistförfluten treårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, hänskjutna till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

Från lagtima riksdagen år 1919:

1) angående ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas under september

månad året näst före början av

de fyra år, för vilka valen gälla.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas året näst före

början av de fyra år, för vilka valen

gälla, å den dag, under september

månad, som i vallagen sågs.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

Första kammarens protokoll den 30 april.

Andra kammarens protokoll den 30 april.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 2 käft. (AV 4.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

2) angående ändrad lydelse av §§ 12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38,

50, 55, 50 och 74 riksdagsordningen samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

§ 12.

Konungen äger att i avhandlingar

och förbund med främmande

makter ingå, sedan statsrådet däröver

blivit hört.

§ 54.

Askar Konungen av riksdagen

särskilda deputerade, att med Honom

överlägga om ärenden, dem Han

prövar böra hemliga hållas, utväljas

dessa deputerade av kamrarna;

dock äge dessa deputerade icke makt

att fatta beslut, utan endast att

till Konungen avgiva yttranden,

§ 12.

Konungen äger ingå överenskommelse

med främmande makt, sedan

statsrådet däröver blivit hört. Sådan

överenskommelse skall, där den angår

fråga, som riksdagen enligt denna

regeringsform äger allena eller med

Konungen avgöra, eller, utan att angå

sådan fråga, är av större vikt,

framläggas för riksdagen till godkännande;

och skall i överenskommelsen

intagas förbehåll, varigenom

dess giltighet göres beroende av riksdagens

bifall.

Skulle i något fall rikets intresse

kräva, att överenskommelse, som är

av större vikt men ej avgår fråga,

som riksdagen äger avgöra, varder

avslutad utan riksdagens godkännande,

må det ske, dock att i sådant

fall den i 54 § omför mål da utrikesnämnd

på sätt där stadgas erhåller

tillfälle att yttra sig, innan överenskommelsen

ingås.

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna

utse en nämnd av sexton ledamöter

att med Konungen rådpläga

om ärenden, som angå rikets förhållande

till främmande makter. Rådplägning

med denna utrikesnäomd

bör i alla utrikesärenden av större

vikt äga rum före avgörandet. Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

•över de mål, Konungen dem meddelar.

De deputerade avlägge tysthetsed,

där Konungen så fordrar.

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott

äge att äska de protokoll,

som uti statsrådet blivit förda, dock

att sådant särskilt protokoll, varom

i 9 § förmäles, och protokoll i kommandomål

må kunna fordras endast

i det, som rörer allmänt kända och

av utskottet uppgivna händelser.

(Föreslagen lydelse:)

ärende förekommer till behandling,

skola alla tillgängliga handlingar och

upplysningar meddelas. De beslut

Konungen fattar i ärenden, som varit

föremål för rådplägning med

nämnden, varde delgivna dess ledamöter

senast vid nästa sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena

skall i början av varje riksdag och

sedermera så ofta omständigheterna

det föranleda lämna nämnden en

framställning av de allmänna utrikespolitiska

förhållanden, som kunna

för riket erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter böra visa

största varsamhet i avseende å meddelanden

till andra om vad vid

nämndens sammanträden förekommit.

I fall, då Konungen eller den som i

hans frånvaro leder förhandlingarna

prövar ovillkorlig tystnadsplikt vara

av nöden, vare ledamöterna därtill

förbundna. Ledamot skall första

gången han deltager i sammanträde

avgiva försäkran om tystnadspliktens

iakttagande.

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott

åligger att äska de protokoll,

som uti statsrådet blivit förda. Sådant

särskilt protokoll som i 9 §

sägs må dock äskas allenast i vad

angår visst av utskottet uppgivet mål.

Sker det, pröve Konungen, huruvida,

med hänsyn till rikets säkerhet eller

andra av förhållandet till främmande

makt betingade, synnerligen viktiga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

skål, hinder möter för protokollets

överlämnande till utskottet. Ej må

protokollet vägras, utan att utrikesnämnden

erhållit tillfälle att yttra sig

i ämnet.

Protokoll i kommandomål må

kunna fordras endast i det som

rörer allmänt kända och av utskottet

uppgivna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet--

— omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar

och författningar rörande statsrådets

ansvarighet, om statsdepartemeuten,

om förvärvande och förlust

av medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga och om allmänt kyrkomöte

så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll, dock

att sådant särskilt protokoll, varom

i 9 § regeringsformen förmäles, och

protokoll i kommandomål kunna

fordras endast i vad som rörer allmänt

kända och av utskottet uppgivna

händelser. Om utskottets rätt

och plikt att, efter granskning av

dessa protokoll, hos riksdagen an
-

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet--

— omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor,

som angå antingen stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande

av kommunallagarna samt av lagar

och författningar om statsrådets

ansvarighet, om statsdepartem enten,

om förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och

flagga och om allmänt kyrkomöte,

eller ock överenskommelser med främmande

makter i ämnen, som ej tillhöra

annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll; dock

gälle vad i 105 § regeringsformen

finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och

plikt att, efter granskning av protokollen,

hos riksdagen anmäla de anmärkningar,

vartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest

vidtaga den med anledning av gjord

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

{Nuvarande lydelse.-)

mala do anmärkningar, vartill denna

granskning funnits föranleda, eller

eljest vidtaga den med anledning av

gjord anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när av riksdagsman

eller av annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utövat, däröver, före

frågans avgörande av riksdagen, avgiva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgat.

4. Utskottet tillkommer — —

— vägrar proposition.

§ 50.

Askar Konungen av riksdagen

särskilda deputerade att med Honom

överlägga om ärenden, dem

Han prövar böra hemliga hållas,

utväljas därtill tolv ledamöter, därav

vardera kammaren inom sig utser

sex på sätt om val till utskott är

stadgat. Dessa deputerade äga dock

ej makt att fatta beslut, utan endast

att till Konungen avgiva yttranden

över de mål, Konungen dem

meddelar. Sekreterare och övriga

tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas av Konungen.

(Föreslagen lydelse:)

anmärkning erforderliga åtgärd, sä

ock att, när av riksdagsman eller

av annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller

föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före

frågans avgörande av riksdagen,

avgiva yttrande, därom är i regeringsformen

stadgat.

4. Utskottet tillkommer — —

— vägrar proposition.

§ 50.

Den i 54 § regeringsformen omförmälda

utrikesnämnd skall bestå

av åtta ledamöter från vardera kammaren.

De skola inom sex dagar

efter riksdagens öppnande väljas på

sätt om val till utskott är stadgat.

Sedan valet ägt rum, skall vardera

kammaren i samma ordning utse

åtta suppleanter. Ledamot utövar

sin befattning till dess nytt val förrättas

vid nästa riksdag, dock att

ledamot, som avgår ur riksdagen

innan den tid, för vilken han blivit

vald till riksdagsman, tilländalupit,

eller som utnämnes till statsråd, ej

vidare skall anses tillhöra nämnden.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav nämndens

ledamöter sina befattningar.

Suppleant må ej inträda såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av

riksdagsman i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande, dock att motion

i grundlagsfråga må väckas inom

(Föreslagen lydelse:)

ledamot i annat fall än då ledighet

i nämnden inträffat. Beträffande den

ordning, som vid inträde skall iakttagas

mellan suppleanterna, gälle

enahanda bestämmelser som i fråga

om suppleants inträde i utskott. Ej

må den, som år suppleant, övervara

nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar nämnden

så ofta ärendena det fordra och leder

nämndens förhandlingar, när han är

tillstädes. I Konungens frånvaro

föres ordet av statsministern eller

om han ej är närvarande, av ministern

för utrikes ärendena. Andra

statsrådsledamöter, så ock särskilde

sakkunnige må av Konungen tillkallas.

Sekreterare hos nämnden förordnar

Konungen.

Skulle minst sex av nämndens

ledamöter hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej

någon ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid

sammanträde, då riksdagen ej är

samlad, utgår ersättning enligt de i

12 och 23 §§ bestämda grunder.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av

riksdagsman i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande, dock att motion

i grundlagsfråga må väckas inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

t

(Nuvarande lydelse:)

fyrtio dagar från öppnandet och

motion, som föranledes av kungl.

proposition, vilken efter öppnandet

till riksdagen avlåtits, sist vid det

sammanträde, som infaller näst efter

tio dagar från propositionens avlämnande

i kammare. I sistnämnda

fall äge likväl kammare, därest den

med hänsyn till infallande helg eller

ärendets synnerliga omfattning

finner sådant nödigt, medgiva utsträckning

av motionstiden, dock

längst till det sammanträde, som

infaller näst efter tjugu dagar från

propositionens avlämnande, och må

fråga härom ej väckas senare än

vid sammanträdet näst efter det,

då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget att

för särskilt fall medgiva, att sådan

motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, samt i frågor,

som av redan inom någondera kammaren

fattat beslut eller annan under

riksdagen inträffad händelse

omedelbarligen föranledas, må motion

framställas, så länge riksdagen

är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till

protokollet avlämnas. Ej må i en

skrift flera mål av olika beskaffenhet

sammanföras.

(Föreslagen lydelse:)

fyrtio dagar från öppnandet och

motion, som föranledes av kung],

proposition, vilken efter öppnandet

till riksdagen avlåtits, sist vid det

sammanträde, som infaller näst efter

tio dagar från propositionens avlämnande

i kammare. I sistnämnda

fall äge likväl kammare, därest den

med hänsyn till infallande helg eller

ärendets synnerliga omfattning

finner sådant nödigt, medgiva utsträckning

av motionstiden, dock

längst till det sammanträde, som

infaller näst efter tjugu dagar från

propositionens avlämnande, och må

fråga härom ej väckas senare än

vid sammanträdet näst efter det,

då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget att

för särskilt fall medgiva, att sådan

motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, samt i frågor,

som av redan inom någondera kammaren

fattat beslut eller annan under

riksdagen inträffad händelse

omedelbarligen föranledas, må motion

framställas, så länge riksdagen

är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till

protokollet avlämnas. Ej må i en

skrift flera mål av olika beskaffenhet

sammanföras.

Konungens propositioner, så ock

motioner i ämnen, som tillhöra stän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 56.

Konungens propositioner, så ock

motioner i ämnen, som tillhöra ständigt

utskotts behandling, kunna icke

till avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit yttrande.

Angår motion annat ämne,

och rörer det ej kammaren enskilt,

kan motionen ej utan remiss till

utskott bifallas. Frågor, som röra

någondera kammaren enskilt, må

genast avgöras.

§ 74.

Riksdagens nämnder och valmän

utse själva inom sig ordförande.

digt utskotts behandling, kunna icke

titt avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit yttrande.

Angår motion annat ämne, och rörer

det ej kammaren enskilt, kan motionen

ej utan remiss till utskott bifallas.

Frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

titt främmande makt, etter i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riksdagen,

tillkommer det statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnar,

att i vardera kammaren framföra

meddelandet. Ej vare ledamot av

kammaren förmenat att yttra sig över

vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i

fatt, som här avses, kamrarnas sammanträden

skola hållas inom lyckta

dörrar.

§ 74.

Riksdagens valmän och nämnder,

med undantag av utrikesnämnden,

utse själva inom sig ordförande.

Tryckfrihetsförordningen.

§2. § 2.

4:o. I grund av--som helst.

Vid föregående tillåtelse--

— — iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konun
-

4:o. I grund av--som helst.

Vid föregående tillåtelse — —

— iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

<)

(Nuvarande lydelse:)

gen i ministeriel la ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll

och handlingar, eller riksståndens,

eller hemliga utskottets eller

konstitutionsutskottets, rörande statsrådet,

eller banko- och riksgäldsverkens,

eller banko-, och statsutskottens,

eller revisorers över bankooch

riksgäldsverken, rörande samma

verks hemliga ärenden, icke

kunna före femtio år efter protokollets

eller handlingens datum till

tryckning fordras, eller, utan vederbörandes

tillstånd, utbekommas. Utgivas

sådana handlingar — — —

— icke uppenbara.

(Föreslagen lydelse:)

gen i ininisteriella ärenden och

kommandomål, eller statsrådets protokoll

och handlingar, eller riksståndens,

eller utrikesnämndens, eller

konstitutionsutskottets,rörande statsrådet,

eller banko- och riksgäldsverkens,

eller banko- och statsutskottens,

eller revisorers över bankooch

riksgäldsverken, rörande samma

verks hemliga ärenden, icke kunna

före femtio år efter protokollets eller

handlingens datum till tryckning

fordras, eller, utan vederbörandes

tillstånd, utbekommas. Utgivas sådana

handlingar — — — — icke

uppenbara.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34.

Första kammarens protokoll den 4 juni.

Andra kammarens protokoll den 4 juni.

3 a) angående ändrad lydelse av §§ 15 och 106 regeringsformen samt § 38

mom. 2 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 15.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås

sådana, som Konungen, i egenskap

av högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då

han själv förer riksstyrelsen, avgöra

i närvaro av chefen för det departement,

dit ärendet hörer. Honom

åligge, vid ansvar, att, då dessa mål

beredas, sin mening yttra över de

företag Konungen besluter, samt att,

då hans mening icke med Konun
Bihang

till riksdagens protokoll 1921,

Kommandomål, varmed förstås

sådana, som Konungen, i egenskap

av högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då

han själv förer riksstyrelsen, avgöra

i närvaro av chefen för det departement,

dit ärendet hörer. Honom

åligge, vid ansvar, att, då dessa mål

beredas, sin mening yttra över de

företag Konungen besluter, samt att,

då hans mening icke med Konun5

samt. 2 käft. (Nr 4.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

gens beslut överensstämmer,föra sina

yttrade betänkligheter och råd till

ett protokoll, vars riktighet Konungen

medelst Sin höga påskrift besanne.

Finner nämnde ämbetsman

dessa företag vara av en vådlig riktning

eller omfattning, eller grundade

på ovissa eller otillräckliga medel

att dem utföra, tillstyrke han jämväl,

att Konungen ville kalla, till

ett krigsråd däröver, tvenne eller

flere av de närvarande högre militära

ämbetsmän; Konungen dock obetaget,

att å denna tillstyrkan och,

där den bifalles, å krigsrådets till

protokoll anförda tankar göra det

avseende, Honom gott synes.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot,

eller någon för tillfället förordnad

föredragande, eller den ämbetsman,

som i kommandomål Konungen råd

givit, uppenbarligen handlat emot

rikets grundlag eller allmän lag,

eller tillstyrkt någon överträdelse

därav, eller underlåtit att göra föreställningar

emot sådan överträdelse,

eller den vållat och befrämjat genom

uppsåtligt fördöljande av någon upplysning,

eller att den föredragande

underlåtit att, i de fall, som 38 §

av denna regeringsform förutsätter,

sin kontrasignation å ett Konungens

beslut vägra, då skall konstitutionsutskottet

ställa en sådan under tilltal

av justitieombudsmannen inför

(Föreslagen lydelse:)

gens beslut överensstämmer, föra sina

yttrade betänkligheter och iåd till

ett protokoll, vars riktighet Konungen

medelst Sin höga påskrift besanne.

Genom en av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag bestämmes,

vilka regeringsärenden må handläggas

såsom kommandomål.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot,

eller någon för tillfället förordnad

föredragande, uppenbarligen handlat

emot rikets grundlag eller allmän

lag, eller tillstyrkt någon överträdelse

därav, eller underlåtit att göra

föreställningar emot sådan överträdelse,

eller den vållat och befrämjat

genom uppsåtligt fördöljande av någon

upplysning, eller att den föredragande

underlåtit att, i de fall,

som 38 § av denna regeringsform

förutsätter, sin kontrasignation å ett

Konungens beslut vägra, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal av justitieombudsmannen

inför riksrätten, och gånge härmed

som i 101 och 102 §§ om till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

11

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

riksrätten, och gånge härmed som i

101 och 102 §§ om tilltal emot regeringsrätten

föreskrives. Då statsrådets

ledamöter eller Konungens

rådgivare i kommandomål finnas

hava, på sätt ovanberört är, gjort

sig till ansvar skyldige, döme dem

riksrätten efter allmän lag och den

särskilda författning, som till bestämmande

av sådant ansvar utav

Konungen och riksdagen fastställd

varder.

tal emot regeringsrätten föreskrives.

Då statsrådets ledamöter finnas hava,

på sätt ovan berört är, gjort sig till

ansvar skyldige, döme dem riksrätten

efter allmän lag och den särskilda

författning, som till bestämmande

av sådant ansvar utav Konungen

och riksdagen fastställd varder.

Riksdagsordningen.

§ 38.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och

författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen,

om förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga

och om allmänt kyrkomöte så ock

av kommunallagarna.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och

författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen,

om kommandomål, om förvärvande

och förlust av medborgarrätt, om

rikets vapen och flagga och om allmänt

kyrkomöte så ock av kommunallagarna.

I samband med att 1919 års lagtima riksdag beslöt att såsom vilande

antaga de grundlagsändringsförslag, som härovan under punkterna

2 och 3 a) upptagits, beslöt riksdagen jämväl att såsom vilande antaga följande

samarbetning av de i dessa förslag framställda olika lydelser av

§ 38 mom. 2 riksdagsordningen.

3 b) angående ändrad lydelse av § 38 inom. 2 riksdagsordningen.

§ 38. § 38.

2. Utskottet skall vidare med- 2. Utskottet skall vidare med
dela

utlåtanden och avgiva förslag dela utlåtanden och avgiva förslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och

författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen,

om förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga

och om allmänt kyrkomöte så ock

av kommunallagarna.

i anledning av dit hänvisade frågor,

som angå antingen stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

kommunallagarna samt av lagar och

författningar om statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om

kommandomål, om förvärvande och

förlust av medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga och om allmänt

kyrkomöte, eller ock överenskommelser

med främmande makter i

ämnen, som ej tillhöra annat utskotts

behandling.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35.

Första kammarens protokoll den 4 juni.

Andra kammarens protokoll den 4 juni.

4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund av — — — —

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna — — —

uppenbara.

Att ej några —---—

femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— — konfiskeras.

Att, där underrätt---—

konfiskeras.

Att, i vad — — — ■— femtio

riksdaler.

4:o. I grund av — —--

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna —--

uppenbara.

Att ej några — — — — —

femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — —

konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio

riksdaler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

Ui

(Nuvarande lydelse:)

Det skall —---sexton

skillingar.

Att protokoll — — — — sexton

skillingar.

Att ingen---— sexton

skillingar.

Att läkares----sexton

skillingar.

Att handlingar--— sexton

skillingar.

Att utdrag----femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —

— — trehundra riksdaler.

Att uppgifter — —---

femtio riksdaler.

Att för----trehundra

riksdaler.

(Föreslagen lydelse:)

Det skall —--— sexton

skillingar.

Att protokoll — — — — sexton

skillingar.

Att ingen----sexton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton

skillingar.

Att handlingar---sexton

skillingar.

Att till Konungens befallningshavande,

sundhetsinspektör, militärläkare

eller läkare vid straff- eller

tvång sarbetsanstalt eller häkte inkomna

handlingar i ärende, som avses

i lagen den 20 juni 1918 angående

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,

ävenså Konungens befallningshavandes,

sundhetsinspektörs och läkares

protokoll, anteckningar, skrivelser

och koncept samt av läkare

utfärdade intyg i sådant ärende icke

må, i andra fall än allmän lag eller

författning stadgar, utlämnas eller

utgivas av trycket; dock att den, mot

vilken anmälan enligt samma lag inkommit,

vare berättigad taga del av

protokoll och handlingar i ärendet.

Den häremot bryter, böte trettiotre

riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —

— — trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — — —

femtio riksdaler.

Att för---— trehundra

riksdaler.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Att de från —---femtio

riksdaler.

Att ansökning — — -— — —

femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — —

huvudsaken.

I övrigt, och---- — stad
gat

är.

Att de från — —

riksdaler.

Att ansökning -—

femtio riksdaler.

Att i ärende — - fiskeras.

Att sådant, som - huvudsaken.

I övrigt, och — —

gat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37.

Första kammarens protokoll den 4 juni.

Andra kammarens protokoll den 4 juni.

- femtio

— kon
-

— stad
-

5) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund —--som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll — — — icke

uppenbara.

Att ej — — — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

skriften konfiskeras.

Att, där —--— skriften

konfiskeras.

Att, i vad----femtio

riksdaler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll----sexton

skillingar.

Att ingen-----sexton

skillingar.

§ 2.

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll---icke uppen
bara.

Att ej---— — — — fem
tio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---—

skriften konfiskeras.

Att, där-----skriften

konfiskeras.

Att, i vad — -----fem
tio

riksdaler.

Det skall —--— — sexton

skillingar.

Att protokoll--— sexton

skillingar.

Att ingen-----sexton

skillingar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

15

(Nuvarande lydelse:)

Att läkares — — — — sexton

skillingar.

Att handlingar — — sexton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att till — — — — trehundra

riksdaler.

Att uppgifter —--femtio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra

riksdaler.

Att de från bankinspektionen till

bank avlåtna ämbetsbrev ochdehandlingar,

varå desamma grundas, ävensom

svarsskrivelser å sådana ämbetsbrev

icke må, i vad de röra enskildes

förhållanden till bank, utlämnas,

förrän femton år från brevets eller

handlingens datum förflutit. Den

häremot bryter, så ock den, som i

tryck offentliggör dylik handling,

vilken obehörigen utlämnats, höte

femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

(Föreslagen lydelse:)

Att läkares — — — sexton

skillingar.

Att handlingar--— sexton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att till-----trehundra

riksdaler.

Att uppgifter — — — femtio

riksdaler.

Att för — —--— — tre
hundra

riksdaler.

Att följande brev och handlingar,

nämligen:

från bankinspektionen till bank

avlåtna ämbetsbrev, de handlingar,

varå desamma grundas, och svarsskrivelser

å sådana ämbetsbrev, samtliga

i vad de röra enskildas förhållanden

till bank,

från tillsynsmyndigheten överfondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet

till vederbörande yrkesutövare

avlåtna ämbetsbrev, de handlingar, vard

desamma grundas, och svarsskrivelser

å sådana ämbetsbrev, samtliga i vad

de röra sagda yrkesutövares enskilda

affärer eller andra personers ekonomiska

förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton

år från brevets eller handlingens

datum förflutit. Den häremot bryter,

så ock den, som i tryck offentliggör

dylik handling, vilken ©behörigen

utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio

riksdaler.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

Att i ärende — — — skriften

konfiskeras.

Att sådant — ---— själva

huvudsaken.

I övrigt----stadgat är.

Att i ärende — — —■ skriften

konfiskeras.

Att sådant---själva huvud
saken.

I övrigt — — — stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 42.

Första kammarens protokoll den 4 juni.

Andra kammarens protokoll den 4 juni.

<>) angående ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2. § 2.

4:o. I grund av — — — —

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna — — —

uppenbara.

Att ej några----fem
tio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner----

konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

4:o. I grund av----

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll, hållna--—

uppenbara.

Att ej några — —- — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

konfiskeras.

Att, där underrätt — — — —

konfiskeras.

Att, då i mål om obehörigt användande

eller yppande av yrkeshemlighet

eller om missbrukande av anförtrodd

ritning, mönster, modell, schablon

diar dylik teknisk förebild underrätt

förordnat om handläggning

inom stängda dörrar på den grund,

att målets offentliga handläggning

prövats kunna för den, vilkens rätt

förmenas hava blivit genom den åta
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

17

(Nuvarande lydelse:) , (Föreslagen lydelse:)

lade handlingen kränkt, medföra ytterligare

skada i samma hänseende, protokoll

över sådan handläggning samt

därvid till underrätten ingivna handlingar

i målet så ock högre rätts protokoll

i samma mål och däri efter

meddelande av underrättens utslag

inkomna handlingar ej må, utan särskilt

tillstånd av vederbörande rätt,

utlämnas innan målet blivit skilt från

rättens handläggning; och må, i den

mån rätten finner protokoll eller handling

i målet ej heller efter avslutad

handläggning kunna utlämnas utan

fara för skada, varom ovan nämnts,

och förty däremot vid handläggningens

avslutande meddelar förbud, utlämnande

ej utan Konungens särskilda

tillstånd äga rum före femtio år efter

det slutligt beslut i målet givits. Dock

göres härigenom ej inskränkning

i parts rätt att utbekomma protokoll

och erhålla del av handlingarna i målet.

Över rättens beslut, huruvida

protokoll eller handling må utlämnas,

vare klagan ej tillåten. Utgiver part

eller annan, med vetskap om att protokoll

eller handling enligt vad nu är

sagt bör hemlighållas, utan Konungens

särskilda tillstånd protokollet eller

handlingen i tryck, straffes efter

allmän lag, om gärningen är i den

med straff belagd, men eljest med fängelse

från och med en till och med

sex månader eller i ringare fall med

böter från och med trettiotre riksdaler

sexton skillingar till och med treBihang

till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 2 käft. (Nr 4.) ‘å

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

{Nuvarande lydelse:)

Att, i vad — — — — femtio

riksdaler.

Det skall oek — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll — —--sex
ton

skillingar.

Att ingen må — —-- sex
ton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton

skillingar.

Att handlingar----sex
ton

skillingar.

Att utdrag — —--femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —

--trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som —---

femtio riksdaler.

Att för officiell —----tre
hundra

riksdaler.

Att de från bankinspektionen

— — — — femtio riksdaler.

Att ansökning om — —--

femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — —

huvudsaken.

I övrigt, och som — — — —

stadgat är.

{Föreslagen lydelse:)

hundratrettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att, i vad — —--femtio

riksdaler.

Det skall ock — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll — — — — sexton

skillingar.

Att ingen må — — — — sexton

skillingar.

Att läkares — — — -— sexton

skillingar.

Att handlingar----sex
ton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —•

— — trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som —---

femtio riksdaler.

Att för officiell —--tre
hundra

riksdaler.

Att de från bankinspektionen

--— — femtio riksdaler.

Att ansökning om — — — —

femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som —---

huvudsaken.

I övrigt, och som — — — —

stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 43.

Första kammarens protokoll den 5 juni.

Andra kammarens protokoll den 5 juni.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

1!)

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

7) angående ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 1(5, 19, 21 och 24 riksdagsordningen

och till övergångsstadgande däri.

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter

skola till ett antal av etthundrafemtio

utses av landstingen och

stadsfullmäktige i de städer, som ej

i landsting deltaga. Valet gäller för

en tid av sex år, räknade från och

med januari månads början året

näst efter det, under vilket valet

skett.

2. Varje landstingsområde och

sådan stad, som nu är nämnd, utgör

en valkrets, för vilken, efter folkmängden

inom dess område, väljes

en riksdagsman för varje fullt tal,

motsvarande en etthundrafemtiondel

av rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre

folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes

dock en riksdagsman.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses,

icke uppgår till etthundrafemtio,

skola, för ernående av detta antal,

de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som enligt

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter

skola till ett antal av etthundrafemtio

väljas av landstingens ledamöter

och särskilt utsedda elektorer

för de städer, som ej deltaga i landsting.

Valet gäller för en tid av

åtta år, räknade från januari månads

början året näst efter det,

under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren

är riket indelat i valkretsar. Stockholms

stad och Göteborgs stad utgöra

var för sig en valkrets. Annan

stad, som ej deltager i landsting,

tillhör samma valkrets som det landstingsområde,

vari staden förut ingått.

Flera landstingsområden kunna sammanföras

i en valkrets; men ej må

landstingsområde delas å skilda valkretsar.

Indelningen i valkretsar innehålles

i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter

folkmängden inom dess område en

riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande

en etthundrafemtiondel av

rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet

i 3 mom. bör utses, icke

uppgår till etthundrafemtio, skola,

för ernående av detta antal, de

valkretsar, vilkas folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt samma

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

mom. 2 äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna,

vara berättigade att vardera

välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde

år av Konungen; dock må vad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning

i vald riksdagsmans rätt

att under föreskriven tid utöva

riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting

deltaga, inträder stadens rätt att utse

riksdagsman då, enligt 7 § 2 eller 3

mom., nytt val skall ske inom den

valkrets, staden förut tillhört. Är

ej, då stadens rätt att välja inträder,

riksdagsmännens antal för staden av

Konungen bestämt, skall en av valkretsens

platser tillkomma staden.

7. Äro icke, då tillämpning

skall ske av den i mom. 5 nämnda

bestämmelse, så många ledigheter

inom kammaren, att nya valkretsar,

som i följd av stadgandet i näst

förestående mom. ännu ej utsett

riksdagsmän, samt gamla valkretsar,

för vilka ökning av antalet riksdagsmän

bör äga rum, kunna samtidigt

komma i åtnjutande av rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän,

skall, i avseende å ordningen

för sagda rättighets utövning

dessa valkretsar emellan, gälla

till efterrättelse: att nya valkretsar

äga företräde framför äldre; att bland

två eller flera nya valkretsar före
-

tyFöreslagen lydelse:)

mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna,

vara berättigade att vardera välja

ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde

år av Konungen; dock må vad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning

i vald riksdagsmans rätt

att under föreskriven tid utöva

riksdagsmannakallet.

6. Äro icke, då tillämpning

skall ske av den i 5 mom. nämnda

bestämmelse, så många ledigheter

inom kammaren, att valkretsar, för

vilka ökning av antalet riksdagsmän

bör äga rum, kunna samtidigt

komma i åtnjutande av rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän,

skall, i avseende å ordningen

för sagda rättighets utövning dessa

valkretsar emellan, gälla till efterrättelse:

att valkretsar, för vilka

tillökningen i riksdagsmännens antal

är grundad på stadgandena i

3 mom., äga företräde framför valkretsar,

för vilka sådan tillökning

härleder sig från föreskrifterna i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

21

{Nuvarande lydelse:)

trädet tillkommer den, som tidigast

utträtt ur landsting; att valkretsar,

för vilka tillökningen i riksdagsmännens

antal är grundad på stadgandena

i inom. 2, äga företräde

framför valkretsar, för vilka sådan

tillökning härleder sig från föreskrifterna

i mom. 4; att bland sådana

valkretsar, vilka på grund av

stadgandena i mom. 2 äga välja

ökat antal riksdagsmän, den har

företrädet, för vilken detta antal

är störst, eller, om antalet är lika

för två eller flera valkretsar, den

bland dem, vars folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt samma

mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna;

att bland sådana valkretsar,

vilka jämlikt mom. 4 äga utse ökat

antal riksdagsmän, företrädet tillkommer

den, för vilken det i samma

mom. omnämnda folkmängdsöverskott

är störst; samt att i de fall,

där folkmängdsöverskottet, såsom

lika stort för två eller flera valkretsar,

ej kan tjäna till grund för

bestämmande av företrädet dem

emellan, detta skall avgöras genom

lottning inför chefen för det departement,

till vilket justitieärendena höra,

i närvaro av tre bland fullmägtige

i rikets bank och tre bland fullmäktige

i riksgäldskontoret.

{Föreslagen lydelse:)

4 mom.; att bland sådana valkretsar,

vilka på grund av stadgandena

i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän,

den har företrädet, för

vilken detta antal är störst, eller,

om antalet är lika för två eller

flera valkretsar, den bland dem,

vars folkmängd mest överskjuter de

tal, som enligt samma mom. äro

bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna; att bland

sådana valkretsar, vilka jämlikt 4

mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,

företrädet tillkommer den, för

vilken det i samma mom. omnämnda

folkmängdsöverskott är

störst; samt att i de fall, där folkmängsöverskottet,

såsom lika stort

för två eller flera valkretsar, ej kan

tjäna till grund för bestämmande

av företrädet dem emellan, detta

skall avgöras genom lottning inför

chefen för det departement, till vilket

justitieärendena höra, i närvaro

av tre bland fullmäktige i rikets

bank och tre bland fullmäktige i

riksgäldskontoret.

7. Tillhöra liera landstingsområden

samma valkrets och är i något

av områdena landsting smännens antal

större än som skolat utses, därest

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)

den för annat landstingsområde inom

valkretsen vid landstingsmannaval gällande

grund blivit tillämpad, då skola

ej flera av landsting smännen i förstnämnda

område deltaga i valet av

viksdagsmän än att valmännens antal

svarar mot nyssberörda grund;

och skall förty, då riksdagsmannaval

för valkretsen skall förrättas, landstinget

i det område till sådant antal

bland tingets ledamöter utvälja dem,

som skola deltaga i riksdagsmannaval.

Val, varom i detta mom. stadgas,

sker proportionellt enligt de närmare

grunder, som av Konungen och

riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer.

Varder landstingsman, som

blivit utsedd till valman, förhindrad

att fullgöra uppdraget, inkallas suppleant

i den ordning, som beträffande

förhinder för landstingsman i allmänhet

gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer

utses för Stockholms stad och

Göteborgs stad till lika antal med

stadsfullmäktige samt för annan stad,

som ej deltager i landsting, till det

antal, som efter folkmängden i staden

eller i de särskilda valkretsar, vari

den för valet må vara indelad, svarar

mot den beträffande landstingsmannaval

i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer

envar i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad från och

med kalenderåret näst efter det, varunder

han uppnått tjugusju års ålder.

Valen äro omedelbara och där, två

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

23

(Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

eller flera elektorer skola utses, proportionella.

Varje röstande har lika

röst. Vid val av elektorer skola

jämväl utses suppleanter för dem.

Närmare bestämmelser om elektorsval

meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den

utses, som själv vid elektorsvalet äger

rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att

i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles,

eller den som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att

inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras

samma egenskaper som för

valbarhet till elektor.

11. Omfattar valkrets för val av

ledamöter i första kammaren flera

län eller delar av flera län, åligger

Konungens befallning shav ande i det

av dessa län, som Konungen bestämmer,

att med allt, som med valet har

samband, taga den befattning, som

enligt vad därom är stadgat tillkommer

Konungens befallning shav ande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr å.

(Nuvarande lydelse:)

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i sex

grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen. Är stad, som. i 6 §

6 mom. sägs, berättigad att utse riksdagsman,

skall staden tillhöra samma

grupp som det landstingsområde, vari

staden förut ingått.

2. Varje år skall inom en av

de i 1 mom. nämnda grupper förrättas

val för nästföljande sexårsperiod.

Vilken ordning härvid skall

mellan grupperna iakttagas, därom

stadgas i vallagen. Val verkställes

av landsting vid lagtima möte och

av stadsfullmäktige vid sammanträde

under september månad.

3. Har Konungen — — —

utgången av den sexårsperiod, för

vilken--— tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före sexårsperiodens

slut, — — — i vallagen sägs.

Skall — — — återstående tiden.

5. Skall plats, när sexårsperio
den--—

varde under sjätte

året av sagda period,---löpan
de

sexårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före sexårsperiodens

slut, — — — till årets slut.

7. Landsting sammanträder för

riksdagsmannaval, där så erfordras,

till urtima möte.

(.Föreslagen lydelse:)

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta

grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen.

2. Varje år under september månad

skall inom en av de i 1 mom.

nämnda grupper förrättas val för

nästföljande åttaårsperiod. Vilken

ordning härvid skall iakttagas mellan

grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen---ut
gången

av den åttaårsperiod, för

vilken —• — — tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens

slut, — — — i vallagen sägs.

Skall — — — återstående tiden.

5. Skall plats, när åttaårsperio
den

— — — varde under åttonde

året av sagda period,---lö
pande

åttaårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens

slut, — — — till årets slut.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

25

(Nuvarande lydelse:)

§ 9-

Till ledamöter i första kammaren

kunna endast väljas män, som

uppnått — — — sin befattning.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var svensk

man från och med kalenderåret näst

efter det, varunder han uppnått 24

års ålder, dock ej

a) den som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som häftar för understöd,

vilket under löpande eller sistförflutna

kalenderåret av fattigvårdssamhälle

tilldelats honom själv, hans

hustru eller minderåriga barn;

c) den som icke erlagt de honom

påförda utskylder till stat och kommun,

vilka förfallit till betalning under

de tre sistförflutna kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort

de honom till och med utgången

av sistförflutna kalenderåret åliggande

värnpliktsövningar;

e) den som är från valrätten

utesluten på grund av honom ådömd

straffpåföljd.

Till efterrättelse — — — inträffar.

§ 19.

(Föreslagen lydelse:)

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren

kunna endast väljas män

och kvinnor, som uppnått---

sin befattning.

§ 16.

Valrätt tilkommer en var man

och kvinna, som är svensk undersåte

och senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig

försörjning;

c) den som är från valrätten

utesluten på grund av ådömd straffpåföljd;
d)

värnpliktig, som icke fullgjort

de honom till och med utgången

av sistförflutna kalenderåret åliggande

värnpliktsövningar.

Till efterrättelse--— in
träffar.

19.

Till ledamot i andra kammaren Till ledamöter i andra kammaren

kan endast utses man, som äger kunna endast utses män och kvinnor,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 2 käft. {Nr 4.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

valrätt — — — någon av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — — lagtima

riksdagar.

Avsägelse —--Konungens

befallningshavande.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan

valberättigad än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer.

(Föreslagen lydelse:)

som äga valrätt — — — någon

av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — lagtima

riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga

sig riksdagsmannauppdrag, även om

icke något av nu nämnda skäl är

för handen.

Avsägelse--— Konungens

befallningshavande.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan

valberättigad än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer;

dock att dels sådan valberättigad,

som genom frånvaro från valdistriktet

till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse

är förhindrad att personligen

inställa sig vid valtillfället, må,

i den utsträckning och under de villkor,

som stadgas i vallagen, utan sådan

inställelse avgiva valsedel, dels

ock make må, i den ordning, som

stadgas i nyssnämnda lag, avgiva

valsedel genom andra maken, därest

denna är röstberättigad.

Övergångsstadgande.

Det år, varunder lagtima riksdag

först sammanträder efter nya val i

hela riket till andra kammaren, förrättade

efter den 1 april 1919, kallas

här nedan första valåret.

Riksdagsman i första kammaren,

som är vald med tillämpning av de

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

27

(.Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

före första valåret gällande stadganden,

äger ej med sin befattning fortfara

längre än till utgången av

nämnda år. Inträffar dessförinnan

ledighet, skall sådan, med tillämpning-

av nyssnämnda stadganden,

fyllas för den återstående tiden.

Val till första kammaren skall

i hela riket förrättas under första

valåret i september månad i den ordning,

som för val, grundat på stadgande''!na

i 7 § 2 mom., är föreskriven.

För den grupp av valkretsar,

vilken är den första enligt den i vallagen

mellan grupperna stadgade

ordning, gäller valet de åtta åren

närmast efter första valåret, men för

annan grupp för tiden från och med

året närmast efter första valåret till

ingången av gruppens närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val

till första kammaren, innan val i

åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod,

skola de nya valen gälla

för grupp, som valt för åttaårsperiod,

till periodens utgång och för annan

grupp till början av dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad

första valåret meddelar Konungen

bestämmelse om antalet riksdagsmän

i första kammaren för varje

valkrets efter vad i 6 § 5 mom.

sägs.

Hänvisning: Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.

Första kammarens protokoll den 24 maj.

Andra kammarens protokoll den 24 maj.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(.Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Från riksdagen år 1920:

8) angående ändrad lydelse av §§ 6 och 7 successionsordningen.

§ 6.

Prinsessor av det kungliga huset

må ej träda i gifte utan Konungens

vetskap och samtycke. Ej heller

må det någonsin tillåtas med svensk,

man utom det kungliga huset.

§ 7.

Prinsar och prinsessor av det

kungliga svenska huset må ej anträda

resa utrikes utan Konungens

vetskap och samtycke.

§ 6.

Prinsessor av det kungliga huset

må ej träda i gifte utan Konungens

vetskap och samtycke.

Tronföljaren må ej anträda resa

utrikes utan Konungens vetskap och

samtycke.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.

Första kammarens protokoll den 24 mars.

Andra kammarens protokoll den 24 mars.

9) angående ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 52.

Kamrarnas talmän och vice talmän

utnämne Konungen.

§ 52.

Riksdagens kamrar äga att, på

sätt i riksdagsordningen sägs, var för

sig utse talman samt en förste och

en andre vice talman.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

29

{Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av

den i nästföregående paragraf mom.

1 föreskrivna granskning blivit av

chefen för det departement, till vilket

justitieärendena höra, eller den

i hans ställe förordnad är, meddelad

kamrarna, var i vad dess ledamöter

angår, läte Konungen för vardera

kammaren tillkännagiva, vilken

bland dess ledamöter förordnats till

talman och vilken till vice talman.

2. Då i något av de fall, som

i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen

omförmälas, riksdagen på de

i samma grundlags 95 § nämnda

vederbörandes kallelse sammanträder,

äger vardera kammaren att,

inom sig, välja talman och vice talman.

3. Innan sådant tillkännagivande,

varom i mom. 1 förmäles,

eller val enligt mom. 2 ägt rum,

föres i vardera kammaren ordet av

den därstädes närvarande ledamot,

som de flesta riksdagar bevistat,

och, där två eller flera ledamöter i

lika många riksdagar deltagit, den

av dem, som är till levnadsåren

äldst.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet

av den i nästföregående paragraf

mom. 1 föreskrivna granskning blivit

av chefen för det departement,

till vilket justitieärendena höra,

eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad kamrarna, var i vad

dess ledamöter angår, välje vardera

kammaren bland sina ledamöter talman

samt en förste och en andre vice

talman.

Närmare bestämmelser om val av

talmän och vice talmän meddelas genom

särskild av Konungen och riksdagen

samfällt beslutad stadga.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt

rum, föres i vardera kammaren ordet

av den därstädes närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar

bevistat, och, där två eller flera

ledamöter i lika många riksdagar

deltagit, den av dem, som är till

levnadsåren äldst.

3. Där talman eller vice talman

under riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje kammaren

omedelbart ny talman eller

vice talman.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmannen i

någon av riksdagens kamrar utses

under enahanda ordförandeskap,

som nyss är nämnt, en av kammarens

övriga ledamöter att tjänstgöra

såsom talman, till dess förfallet upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags

öppnande bestämda tid, som ej må

utsättas senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På

den tid skola riksdagsmännen, sedan

gudstjänst med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, där Konungen

eller, då Han så för gott

finner, statsministern eller annan

statsrådsledamot förer ordet. Vid

detta tillfälle låter Konungen meddela

lagtima riksdag berättelse om

vad i rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde

sig tilldragit, ävensom

till riksdagen i två exemplar, därav

ett tillställes vardera kammaren,

överlämna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov,

innefattande även förslag rörande

sättet att genom bevillningar fylla

vad staten utöver de ordinarie inkomsterna

erfordrar; men om riksdagen

urtima är, kungöres för densamma

anledningen till dess sammankallade

och avlämnas de för
-

(.Föreslagen lydelse:)

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmännen

1 någon av riksdagens kamrar utses

under ordförandeskap, som i mom.

2 sägs, en av kammarens övriga

ledamöter att tjänstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av honom för riksdags

öppnande bestämda tid, som må utsättas

till första eller andra söckendagen

efter riksdags början. På den

tid — —- — framställa.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

31

{Nuvarande lydelse:)

slag och framställningar, vilka skola

bliva föremål för kamrarnas överläggningar;

Konungen dock obetaget

att sedermera även andra förslag

framställa.

Då Konungen, på sätt nu är

sagt, riksdag öppnat, framföre, vid

samma tillfälle, kamrarnas talmän

till Konungen, i kamrarnas namn,

deras undersåtliga vördnad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

och vallagen ävensom stadgan

om val till riksdagens utskott

samt att hos riksdagen föreslå de

ändringar däruti, dem utskottet anser

högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från

kamrarna till utskottet hänvisade

grundlags- och vallagsfrågor samt

frågor rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och

författningar rörande statsrådets

ansvarighet, om statsdepartementen,

om förvärvande och förlust av

medborgarrätt, om rikets vapen och

flagga och om allmänt kyrkomöte

så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att

äska de i statsrådet förda proto
-

(Föreslagen lydelse:)

Då Konungen---under
såtliga

vördnad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av

talmän och vice talmän i riksdagens

kamrar ävensom stadgan om val

till riksdagens utskott — —--

samt frågor rörande omförmälda

stadgar.

2. Utskottet — — — kommunallagarna.

3. Utskottet--— stadgat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

koll, dock att sådant särskilt protokoll,

varom i 9 § regeringsformen

förmäles, och protokoll i kommandomål

kunna fordras endast i vad

som rörer allmänt kända och av

utskottet uppgivna händelser. Om

utskottets rätt och plikt att, efter

granskning av dessa protokoll, hos

riksdagen anmäla de anmärkningar,

vartill denna granskning funnits

föranleda, eller eljest vidtaga den

med anledning av gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock

att, när av riksdagsman eller av

annat utskott än konsitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande

sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans

avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,

därom är i regeringsformen

stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl 4. Utskottet--—

att, då olika meningar mellan kam- sition,

rama uppstå, till vilket utskott uppkomna

frågor och ämnen böra hänvisas,

därom besluta, så ock att

skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35.

Första kammarens protokoll den 30 april.

Andra kammarens protokoll den 30 april.

propo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet* memorial Nr 4.

:V6

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

10) angående ändrad lydelse av § lä riksdagsordningen.

§ 12.

Ledamot av första kammaren,

som icke är bosatt å ort där riksdag

hålles, åtnjuter av statsmedel

ersättning för resekostnad till och

från riksdagen samt i dagtraktamente

under riksdagen tjugu riksdaler,

vilket dagtraktamente dock

ej må överstiga sammanlagt två

tusen fyra hundra riksdaler. Ledamot,

som under lagtima riksdag

efter beviljad ledighet besöker hemorten,

äge att av statsmedel undfå

ersättning för därav föranledd resekostnad,

dock högst för två resor

fram och åter.

Ledamot av första kammaren,

som är bosatt å ort där riksdag

hålles, undfår i dagtraktamente

femton riksdaler, vilket dagtraktamente

dock ej må överstiga sammanlagt

ett tusen åtta hundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag lian utebliver

vara förlustig det honom enligt

föregående moment tillkommande

dagtraktamente.

Vill ledamot av kammaren befattningen

sig avsäga, äger hau det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagar, hos Konungens

befallningshavande.

§ 12.

Ledamot av första kammaren,

som icke är bosatt å ort där riksdag

hålles, åtnjuter av statsmedel

ersättning för resekostnad till och

från riksdagen samt i dagtraktamente

under riksdagen trettiotvå

riksdaler, vilket dagtraktamente

dock ej må överstiga sammanlagt

fyratusen femhundra riksdaler. Le

damot, som under lagtima riksdag

efter beviljad ledighet besöker hemorten,

äge att av statsmedel undfå

ersättning för därav föranledd resekostnad,

dock högst för två resor

fram och åter.

Ledamot av första kammaren,

som är bosatt å ort där riksdag

hålles, undfår i dagtraktamente

tjugufyra riksdaler, vilket dagtraktamente

dock ej må överstiga sammanlagt

tretusen fyrahundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag han utebliver

vara förlustig det honom enligt

föregående moment tillkommande

dagtraktamente.

Vill ledamot av kammaren befattningen

sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagar, hos Konungens

befallningshavande.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 43.

Första kammarens protokoll den 12 maj.

Andra kammarens protokoll den 12 maj.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 2 höft. (Nr 4.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kontitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

11) angående ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt, § 72

riksdagsordningen ävensom övergångsstadgaude i regeringsformen.

Regerin;

§ 61.

Alla avgifter, som riksdagen under

de i föregående § nämnda titlar

beviljat, skola utgöras intill slutet

av det år, under vars lopp den nya

bevillningen av riksdagen fastställd

bliver.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förrän den varit

fyra månader tillsammans, därest

icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val

till båda kamrarna eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall,

med bibehållande av sin egenskap

utav lagtima, sammanträda å den tid

inom tre månader från det riksdagen

blev upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader

från det senare sammanträdets

början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när Han för gott finner, åtskilja,

och vare urtima riksdag alltid upplöst

innan tid för lagtima riksdags

sammanträde infaller.

Där så oförmodat skulle hända,

att riksdag, när den avslutas, icke

hade staten reglerat, eller någon ny

•sformen.

§ 61.

Alla avgifter, som riksdagen under

de i föregående § nämnda titlar

beviljat, skola utgöras intill början

av det statsreglering sår, för vilket den

nya bevillningen av riksdagen fastställd

bliver.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förrän den varit

fyra månader tillsammans, därest

icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val

till båda kamrarna, eller den ena av

dem, i vilka fall riksdagen skall,

med bibehållande av sin egenskap

utav lagtima, sammanträda å den tid

inom tre månader från det riksdagen

blev upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare av Konungen

upplösas förr än efter fyra månader

från det senare sammanträdets

början.

Urtima riksdag äger Konungen,

när Han för gott finner, åtskilja,

och vare urtima riksdag alltid upplöst

innan tid för lagtima riksdags

sammanträde infaller.

Där så oförmodat skulle hända,

att riksdag före det nya statsregleringsårets

inträdande icke hade sta
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

35

(Nuvarande lydelse:'')

(Föreslagen lydelse:)

bevillning till bestämt belopp sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen

och bevillningen intill nästa

riksdag. Är åter bevillningens hela

belopp bestämt, men kamrarna icke

om fördelningen därav ense, då

skola, efter den fastställda bevillningssummans

förhållande till den,

som vid föragående riksdag blivit

fördelad, de i den sista bevillningsförordningen

stadgade artiklar jämlikt

ökas eller minskas; och uppdrage

riksdagen åt de av riksdagen

valde fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret att

en ny bevillningsförordning på

sådan grund uppgöra och utfärda.

ten reglerat eller ny bevillning sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen

och bevillningen, till dess

ny statsreglering och bevillning beslutats.

Övergångsbestämmelse.

Genom beslut av Konung och riksdag

må vid omläggning av statsregleringsåret

därav betingade ändringar

vidtagas i redan fastställd riksstat

eller staten regleras och bevillningen

fastställas för annan tid än kalenderår.

Riksdagsordningen.

§ 72.

A varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv

för vart år vilka till halva antalet av

vardera kammaren utses, att enligt

regeringsformen och särskild instruktion

granska statsverkets, riksbankens

och riksgäldskontorets tillstånd,

§ 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

styrelse och förvaltning. Yarje revision

skall omfatta ett års avslutade

räkenskaper. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen

bestämmes, oeh skall

inom två månaders tid vara fullbordad.

Revisorerna välja själva inom

sig ordförande, vilken äger avgörande

röst, därest, vid omröstning,

rösterna i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin

berättelse till riksdagen framställa,

skola, sedan förklaringar däröver

inkommit, av näst följande lagtima

riksdag överlämnas till vederbörande

utskotts granskning och vidare

behandling.

(.Föreslagen lydelse:)

och förvaltning. Yarje revision skall

omfatta ett räkenskapsår. Revisionsförättningen

tager sin början å dag,

som i instruktionen bestämmes, och

skall inom två månaders tid vara

fullbordad.

Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande

röst, därest, vid omröstning, rösterna

i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin

berättelse till riksdagen framställa,

skola, sedan förklaringar däröver

inkommit, av nästföljande lagtima

riksdag överlämnas till vederbörande

utskotts granskning och vidare

behandling.

Hänvisving: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 45.

Första kammarens protokoll den 21 maj.

Andra kammarens protokoll den 21 maj.

12) angående ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen.

§ 21.

Riksdagsman, som för andra kammaren

vald blivit, må ej denna befattning

sig undandraga, med mindre

han företer giltiga skäl för avsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager

såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger lian

det gorå vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagarna, hos Konungens

befallningshavande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

tf

(.Nuvarande lydelse:)

riksdagsman bevistat fyra lagtima

riksdagar.

Avsägelse av riksdagsmannauppdrag,

evad den göres vid valtillfälle

eller efteråt, mellan riksdagar,

prövas av Konungens befallningshavande.

§ 22.

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren,

eller vill någon klaga över beslut,

varigenom av honom gjord avsägelse

av riksdagsmannauppdrag ej

blivit godkänd, må han däröver hos

Konungen anföra besvär. För sådant

ändamål äger klaganden hos Konungens

befallningshavande äska behörigt

protokollsutdrag, vilket inom

högst tre dagar därefter bör till

klaganden utlämnas; och skall han,

vid förlust av talan, sist inom tio

dagar efter valförrättningens slut

eller, där avsägelse skett senare än

vid valtillfälle, efter erhållen del av

Konungens befallningshavandes beslut

sina till Konungen ställda besvär

ingiva till befallningshavanden, som,

på sätt i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig förklara.

Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tid tilländalupit,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte alla

målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles,

som i 11 § sägs.

(Föreslagen lydelse:)

§ 22.

År någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

besvär. För sådant ändamål äger

klaganden hos Konungens befallningshavande

äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre

dagar därefter bör till klaganden

utlämnas; och skall han, vid förlust

av talan, sist inom tio dagar

efter valförrättningens slut sina

till Konungen ställda besvär ingiva

till Konungens befallningshavande,

som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig förklara.

Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tid tilländalupit,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte alla

målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles,

som i 11 § sägs.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 51.

Första kammarens protokoll den 29 maj.

Andra kammarens protokoll den 29 maj.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (.Föreslagen lydelse:)

13) angående ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 10S regeringsformen samt

§ 70 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra

riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de

fall, här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd,

vartill Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och

allmänt aktade, infödde svenske män

av den rena evangeliska läran. Ej

må fader och son eller bröder på

en gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna

och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster,

högre och lägre, vilka äro av den

egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit,

där sådana hittills ägt rum. Till

lärarebefattningar vid statens läroanstalter,

de teologiska läraretjänsterna

vid universiteterna likväl undantagna,

till andra beställningar vid

inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst samt till läkarbefattningar

må i den ordning, som ovan sagts,

och med tillämpning av grunder, som

av Konungen och riksdagen godkänts,

kunna utnämnas och befordras även

§ 4.

Konungen äger att allena styra

riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de

fall, här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd,

vartill Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och

allmänt aktade, infödde svenske medborgare

av den rena evangeliska läran.

Ej må de, som äro i rätt uppoch

nedstigande skyldskap, ej heller

syskon eller äkta makar på en gång

vara ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna

och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster,

högre och lägre, vilka äro av den

egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit, där

sådana hittills ägt rum. Konungen

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna

likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra beställningar

vid andra inrättningar för

vetenskap, slö j d eller skön konst, ävensom

till läkarebefattningar, kalla och

befordra även utländske män av ut
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

39

(Nuvarande lydelse:)

infödda svenska kvinnor. Konungen

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid un i versitetern a, de t eol ogiska 1 äraretjänsterna

likväl undantagna, såsom

ock till lärare- och andra beställningar

vid andra inrättningar för vetenskap,

slöjd eller skön konst, ävensom

till läkarebefattningar, kalla och

befordra även utländske män av utmärkt

förtjänst, de där den rena

evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära ämbeten

nyttja utländske män av sällsynt

skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarna. Till konsul

må ock utländsk man nämnas, där

lön ej är med befattningen förenad.

Konungen fäste, vidallabefordringar,

avseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, varmed är

förenat åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena evangeliska

läran. Till alla övriga ämbeten eller

tjänster, med det undantag i avseende

å statsrådets ledamöter, som i

4 § stadgas, må bekännare av annan

kristen troslära, ävensom av den mosaiska,

kunna nämnas; dock må icke

någon, som ej tillhör den rena evangeliska

läran, såsom domare eller

innehavare av annan tjänst deltaga

i handläggning eller avgörande av

{Föreslagen lydelse:)

märkt förtjänst, de där den rena

evangeliska läran bekänna. Likaledes

må Konungen kunna uti militära ämbeten

nyttja utländske män av sällsynt

skicklighet, men icke till kommendanter

i fästningarna. Till konsul

må ock utländsk man nämnas, där

lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom

ovan sägs, må med tillämpning

av grunder, som av Konungen och

riksdagen godkänts, även kvinnor

kunna utnämnas och befordras, dock

att kvinna ej må utnämnas till prästerlig

tjänst, där ej annorledes blivit

bestämt i den ordning, 87 § 2 mom.

stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till

annan tjänst, varmed är förenat åliggande

att meddela undervisning i

kristendom eller teologisk vetenskap,

kan endast den utnämnas, som bekänner

den rena evangeliska läran.

Till alla övriga ämbeten eller tjänster,

med det undantag i avseende

å statsrådets ledamöter, som i 4 §

stadgas, må bekännare av annan

kristen troslära, ävensom av den mosaiska,

kunna nämnas; dock må icke

någon, som ej tillhör den rena evangeliska

läran, såsom domare eller

innehavare av annan tjänst deltaga

i handläggning eller avgörande av

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar

inom den svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar

avseende endast å de sökan
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar

inom den svenska kyrkan. Varje

departementschef skall föredraga och

expediera alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tj änstledighet

och avsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och

stater, som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation

till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

Sålunda naturaliserad utlänning

njute samma rättigheter och förmåner,

som infödd svensk man,

dock utan att kunna till ledamot

av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

förordna sex för kunskaper och lärdom

kände män att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem förer

ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka två,

utom justitieombudsmannen, skola

vara lagfarne, äge sådan befattning,

att, i händelse någon författare eller

boktryckare, innan tryckningen, själv

överlämnar dem en skrift och begär

{Föreslagen lydelse:)

des förtjänst och skicklighet, men

icke på deras börd. Varje departementschef

skall föredraga och expediera

alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet

och avsked, till och ifrån ämbeten

och tjänster vid de verk och stater,

som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i

den ordning 87 § 1 mom. stadgar,

genom naturalisation till svensk medborgare

upptaga utländsk man eller

kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning

njute samma rättigheter och

förmåner, som infödd svensk medborgare,

dock utan att kunna till

ledamot av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

förordna sex för kunskaper och lärdom

kända personer att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem förer

ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka två,

utom justitieombudsmannen, skola

vara lagfarne, äge sådan befattning,

att, i händelse någon författare eller

boktryckare, innan tryckningen, själv

överlämnar dem en skrift och begär

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet* memorial Nr 4.

41

{Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

deras yttrande, huruvida åtal därå,

efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,

skola,] ustitieombudsmannen och minst

trenne kommitterade, varav en lagfaren,

ett sådant yttrande skriftligen

avgiva. Förklara de däruti, att skriften

må tryckas, vare då både författare

och boktryckare från allt ansvar

frie, och ligge det å kommitterade.

deras yttrande, huruvida åtal därå,

efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,

skola justitieombudsmannen och minst

trenne kommitterade, varav en lagfaren,

ett sådant yttrande skriftligen

avgiva. Förklara de däruti, att skriften

må tryckas, vare då både författare

och boktryckare från allt ansvar

frie, och ligge det å kommitterade.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,

som bland dem förer

ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka

två, utom j ustitieombudsmannen, skola

vara lagfarna, väljas medelst omröstning

genom tjugufyra valmän,

därav vardera kammaren inom sig

utser tolv. Avgår mellan riksdagarna

någon bland kommitterade, välja de

övriga till det lediga rummet en behörig

man.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kända personer att, jämte justitieombudsmannen,

som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av

vilka två, utom justitieombudsmannen,

skola vara lagfarna, väljas medelst

omröstning genom tjugufyra

valmän, därav vardera kammaren

inom sig utser tolv. Avgår mellan

riksdagarna någon bland kommitterade,

välja de övriga till det lediga

rummet en behörig person.

Riksdagsordningen.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 57.

Första kammarens protokoll den 5 juni.

Andra kammarens protokoll den 5 juni.

14) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2. § 2.

4:o. I grund — — — som 4:o. I grund ■— — — som

helst. helst.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 2 höft. (Nr 4.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll — — — icke

uppenbara.

Att ej — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— skriften konfiskeras.

Att, där — — — skriften konfiskeras.

Att, i vad---femtio riks
daler.

Det skall —--sexton skil
lingar.

Att protokoll — — — sexton

skillingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton

skillingar.

Att handlingar---sexton

skillingar.

Att utdrag — — — femtio

riksdaler.

Att till — — — trehundra

riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga

till ledning för egen taxering avlämna

till beskattningsmyndigheter,

samt deklarationer, som till ledning

för beräknande av arvsskatt eller

skatt för gåva avgivas till vederbörande

myndigheter, ej må utlämnas

till andra än dem, som enligt

skatteförfattningarna äga taga del

av samma uppgifter eller deklarationer.

Den häremot bryter, så ock

(Föreslagen lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll — — — icke

uppenbara.

Att ej — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— skriften konfiskeras.

Att, där —--skriften kon
fiskeras.

Att, i vad —--femtio riks
daler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — sexton

skillingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton

skillingar.

Att handlingar---sexton

skillingar.

Att utdrag —- — — femtio

riksdaler.

Att till — — — trehundra

riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga

till ledning för egen taxering avlämna

till beskattningsmyndigheter

eller som från bankbolag, sparbank

eller annan penning förn ältande inrättning

till samma myndigheter avlämnas

angående skattskyldigs ränteinkomst

från inrättningen eller om beloppet

av skattskyldigs innestående medel,

samt deklarationer, som till ledning

för beräknande av arvsskatt eller

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial År 4.

43

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

den, som i tryck offentliggör dylik

uppgift eller deklaration, vilken

obehörigen utlämnats, böte femtio

riksdaler.

Att för — -— — trehundra

riksdaler.

Att de — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att i ärende — — — skriften

konfiskeras.

Att sådant---själva hu
vudsaken.

I övrigt — — — stadgat är.

skatt för gåva avgivas till vederbörande

myndigheter, ej må utlämnas

till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna

äga taga del av samma

uppgifter eller deklarationer.

Den häremot bryter, så ock den,

som i tryck offentliggör dylik uppgift

eller deklaration, vilken oberigen

utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att för -— — — trehundra

riksdaler.

Att de — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att i ärende — — — skriften

konfiskeras.

Att sådant ---— själva hu
vudsaken.

I övrigt — — — stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 60.

Första kammarens protokoll den 16 juni.

Andra kammarens protokoll den 16 juni.

15) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

2.

§ 2.

4:o I grund — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll, hållna — — —

uppenbara.

4:o I grund--— — som

helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna — —- —

uppenbara.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(.Nuvarande lydelse:)

Att ej några — — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

Att, i vad---— femtio

riksdaler.

Det skall — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll — —--sex
ton

skillingar.

Att ingen — — — — sexton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton

skillingar.

Att handlingar —---sex
ton

skillingar.

Att utdrag —---femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet---—

trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — — femtio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra

riksdaler.

Att de från — —--femtio

riksdaler.

Att ansökning —---fem
tio

riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

(.Föreslagen lydelse:)

Att ej några — — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— — konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio

riksdaler.

Det skall — —--— sexton

skillingar.

Att protokoll — — -— —- sexton

skillingar.

Att ingen--- —- — sexton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton

skillingar.

Att handlingar — — — —

sexton skillingar.

Att utdrag — — — -— femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —

--trehundra riksdaler.

Att uppgifter---- fem
tio

riksdaler.

Att för-----trehundra

riksdaler.

Att de från — — — — femtio

riksdaler.

Att ansökning-----fem
tio

riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att av vattenfallsstyrelsen ingånget

kontrakt rörande leverans av

elektrisk energi jämte därtill hörande

handlingar ej må utlämnas, förrän

kontraktet upphört att gälla, därest

ej, med hänsyn till de förhållanden,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

tf)

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Att sådant, som •— — — —

huvudsaken.

I övrigt, och —---stad
gat

är.

under vilka ett utlämnande ifrågasättes,

trygghet kan anses vara för handen,

att detsamma ej kommer att missbrukas

till skada för vattenfallsstyrelsens

verksamhet eller den, som saken

eljest rörer; ägande vattenfallsstyrelsen,

då undantag sålunda medgives,

att göra de förbehåll, som prövas

erforderliga. Den, som obehörigen utlämnar

handling eller i tryck offentliggör

handling, som han vet vara obehörigen

utlämnad, så ock den, som

bryter mot förbehåll, varunder utlämnandet

skett, straffes efter allmän lag,

om gärningen är i den med straff belagd,

men eljest med böter från och

med trettiotre riksdaler sexton skillingar

till och med trehundratrettiotre

riksdaler sexton skillingar, och skriften

konfiskeras.

Att sådant, som — — — —

huvudsaken.

I övrigt, och — —---stad
gat

är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 61.

Första kammarens protokoll den lä juni.

Andra kammarens protokoll den 11 juni.

16) angående ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästare tjänst i stad äge

där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män

att föreslå tre behörige personer, då

Konungen en av dem utnämne. På

lika sätt förhålles med rådmans
-

§ 31.

Till borgsmästare tjänst i stad äge

där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män

och kvinnor föreslå tre behörige personer.

Varje röstberättigad äger en

röst. Bland de föreslagne utnämner

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

och magistratssekreteraresysslorna i Konungen en till borgmästare. På

Stockholm. samma sätt förhålles med rådmans
och

magistratssekreteraresysslorna i

Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för

upprättande av förslag till de tjänster,

nu sagts, meddelas genom särskild,

av Konungen och riksdagen samfällt

stiftad lag.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 och memorial nr 62.

Första kammarens protokoll den 20 maj och den 11 juni.

Andra kammarens protokoll den 29 maj och den It juni.

17) angående ändrad lydelse av § 14 riksdagsordningen ävensom

övergångsbestämmelse.

§ 14. § 14

1. Vart och ett av rikets län så Rikets indelning i valkretsar in
ock

Stockholms stad utgör en eller nehålles i vallagen.

flera valkretsar.

2. Stad, som utgör del av län,

skall, där stadens folkmängd vid början

av tredje året inom en fyraårsperiod

uppgår till eller överstiger tre

tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd,

utgöra en valkrets i fråga

om val, som avser tid efter periodens

utgång; dock må stad, vars folkmängd

utgör minst sex tvåhundratrettiondelar

av rikets folkmängd,

kunna delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året

inom en fyraårsperiod, att i stad,

som utgör en valkrets, folkmängden

ej längre uppgår till en nittiondel av

rikets folkmängd, skall staden icke

vidare bilda egen valkrets.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

47

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

3. Rikets indelning i valketsar

innehålles i vallagen.

Övergångsbestämmelse.

Skulle under den fyraårsperiod,

för vilken valen till andra kammaren

år 1920 förrättas, en sådan omreglering

av rikets indelning i valkretsar

antagas, varigenom antalet

valkretsar väsentligt minskas, och

därefter förordnande om nya val till

andra kammaren meddelas, skall, utan

hinder av vad i 15 § stadgas, Kungl.

Maj:t, med iakttagande av att i varje

valkrets en riksdagsman väljes för

varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel

av rikets folkmängd

enligt senast tillgängliga folkmängdsuppgifter,

ävensom med tillämpande

av vad i 15 § 2 och 3 mom. stadgas,

fastställa det antal riksdagsmän,

som varje valkrets må utse.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 63.

Första kammarens protokoll den 11 juni.

Andra kammarens protokoll den 16 juni.

Anmärkning. Av ovanstående förslag står det i punkt 16 upptagna i sådant förhållande

till en annan i detsamma nämnd lagstiftningsfråga, att det först i samband med

denna kan av riksdagen antagas.

I de särskilda punkterna föreligga olika förslag till ändrad lydelse av § 21 riksdagsordningen

i punkterna 7 och 12, av § 38 riksdagsordningen i punkterna 2, 3 a, 3 b och 9,

av § 2 4:o tryckfrihetsordningen i punkterna 2, 4, 5, 6, 14 och 15.

I händelse några av dessa förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i skrivelser

till Konungen samtidigt skola anmälas, kommer utskottet att i de förslag till dylika skrivelser,

som det åligger utskottet att framlägga för kamrarnas godkännande, jämte upptagande

av de antagna förslagen vart för sig, tillika till enhetlig lydelse sammanföra de ändringar,

vilka avse en och samma paragraf.

I händelse några av merberörda förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i

skrivelser till Konungen skola anmälas först sedan andra av dessa förslag genom samstäm
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

mande beslut av Konung och riksdag redan vunnit laga kraft, kommer utskottet att i vederbörande

skrivelseförslag införa de ändringar, som genom sistnämnda beslut vidtagits i de

paragrafer, vilka i skrivelseförslagen avses.

Stockholm den 19 januari 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservation

av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottet bort föreslå riksdagen

att för sin del, jämlikt RO § 64, besluta att uppskjuta avgörandet av

det vilande grundlagsändringsförslaget nr 7 till lagtima riksdagen år 1923.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

210221

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.