Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 53 § i förordningen om landsting m. m.
1921-05-31 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1921:48, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 53 § i förordningen om landsting m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
1
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 8 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om ändrad lydelse av 53 § i förordningen om landsting
m. m.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo.
Strömberg, K. J. Ekman, Thulin, Reuterskiöld, Modig*), Larsén, Bruhn*),
Magnusson i Törnhult, Hallén*), Sävström, Leander, Hansson i Gärda,
Persson i Fritorp, Olsson i Golvvasta*), Eliasson och Gustafson i Kasenberg*).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, I: 137, av herr
von Sneidern m. fl., och II: 179 av herr Hansson i Trollhättan m. fl.
har hemställts, att riksdagen måtte
1. för sin del besluta följande ändrade lydelse av § 53 i kungl.
förordningen om landsting:
»Såsom ersättning för såväl upprättande av de i § 48 nämnda
handlingar som debitering och uppbörd må (i lantränteriet) innehållas
en procent av inlevererade landstingsmedel, varav beräknas en halv
procent för debiteringar, en tredjedels procent för uppbörden och en
sjättedels procent att lika fördelas emellan landskamreraren och lanträntmästaren.
»
2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t måtte
utreda och för riksdagen framlägga sådant förslag till ändring av förordningen
om landsting, att landsting beredes tillfälle mot skälig ersättning
få sin uppbörd verkställd i samband med kronouppbörden.
Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört följande:
»Enligt § 49 landstingsförordningen ombesörjer Konungens befallningshavande,
på landstingets därom framställda begäran, att de till uttaxering
beslutade medlen debiteras och indrivas i sammanhang med
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 33 höft. (Nr 48.) 1
2
KomtitutionsutsJcottets utlåtande Nr 48.
kronoskatterna. Enligt § 52 samma förordning innehålles av inlevererade
landstingsmedel 3 procent såsom ersättning, såväl för uppgörande av
sammandrag av taxeringslängderna som för landstingsmedlens debitering
och uppbörd. Tillika angives fördelningen av dessa 3 procent mellan
de i uppdragets fullgörande deltagande tjänstemännen.
Såväl genom utvidgningen av landstingens verksamhet till alltjämt
nya områden som genom ökade penningbehov för de äldre uppgifterna
har totalsumman av uttaxerade landstingsmedel under de senare åren
starkt stegrats. Då indrivningskostnaderna utgått med en oförändrad
procent, ha dessa naturligen lika hastigt stegrats.
Under åren 1911—1921 ha provisionerna för indrivning av landstingsmedlen
i Ålvsborgs län utgått med följande belopp.
För indrivning av
år
1910 beslutad landstingsskatt
kronor
10,414: 17
1911
3)
»
»
12,305: 3 6
»
1912
))
))
»
11,870: 60
1913
))
»
»
15,036: 58
»
1914
))
»
»
18,295: 22
1915
))
»
22,989: 03
»
1916
»
y>
31,672: 88
»
1917
»
»
48,008: 8 7
90,779: 50
1918
»
1919
T)
»
104,611: 99
»
1920
))
»
140,000: —
Indrivningskostnaden är således i år 13 Va gånger större än för
10 år sedan och har för landstingen blivit en betydande utgiftspost.
Att arbetet med indrivningen ej i motsvarande grad ökats — i själva
verket torde man förr kunna tala om en minskning än en ökning av
arbetet — och att ersättningen för det utförda arbetet, även med hänsyn
till stegrade arbetslöner, blivit onödigt hög, torde vara uppenbart. Som
exempel kan anföras, att landskamreraren i Ålvsborgs län år 1920 uppbar
kronor 8,717: 6 6 och för kronouppbördskassören i Borås uppgår
provisionen i år till kronor 27,751: 32.
Hur fördelningen av provisionen mellan de olika tjänsteinnehavarna
ställer sig, framgår av följande tablå över fördelningen av provisionen
för av 1919 års landsting gjord uttaxering i Ålvsborgs län.
Statsverket (för indragna räntmästare- och kronofogdesysslor)
............................................................................ kronor 30,479: 15
Landskamreraren ............................................................... » 8,717: 6 6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
3
Häradsskrivaren i Vedbo fögderi
kronor 4,947: 3 4
» 3,032: 6 6
)> 7,813: 95
» 3,251: 5 5
» 5,506: 2 i
» 3,543: 21
» 4,487: 30
» 4,836: 2 7
» 19,738: 54
» 3,326: 2 6
» 1,851: 6 7
» 3,020: 2 2
i> » Sandals »
» » Vane »
» » Borås d
)> » Kallings »
» » Kinds »
» » Marks »
Kronouppbördskassören i Vänersborg
»
»
» Borås ........
» Alingsås.....
» Ulricehamn
» Åmål..........
Kronor 104,611: 9 9
Av denna uppställning torde framgå att, i händelse det nuvarande
systemet för ersättning för uppbörden skall bibehållas, ej blott en sänkning
av provisionen bör vidtagas, utan även prövas, hur en rättvis fördelning
av denna mellan de olika tjänsteinnehavarna skall verkställas.
Ålvsborgs läns landsting beslöt vid 1920 års landsting att hos
Kungl. Maj:t gorå underdånig framställning, att antingen § 14 av kungl.
förordningen angående landsting ändras så, att landstinget berättigas
själv verkställa uppbörd eller ock, därest nuvarande uppbördssystem
bibehålies, uppbördsprovisionen minskas till 1 procent å uppbördssumman.
Det är oss bekant, att även inom andra landsting liksom inom det nybildade
landstingsförbundet uppmärksamheten riktats på där relaterade
missförhållanden.
Enligt vad vi inhämtat, torde emellertid något hinder för landsting
att själv ombesörja sin uppbörd ej föreligga, varför, om denna
uppfattning är riktig, någon ändring av landstingsförordningen för av
Ålvsborgs läns landsting uppgivet ändamål ej skulle vara erforderlig.
Vi anse dock den lyckligaste lösningen ej vara den, att landstingen taga
saken i egen hand och skapa sitt eget uppbördsväsende. En sådan utveckling
är emellertid sannolik, om statsmakterna ej ingripa och sänka
uppbördsprovisionen.
Bäst vore, om landstingsmedlen uppbures i samband med kronouppbörden,
men att sportelsystemet avskalfas och statsverket erhölle av
landstingen skälig ersättning för tjänstemännens arbete med landstingsmedlen.
En sådan omläggning tarvar emellertid både tid och utredning.
Det nuvarande provisionssystemets bibehållande och provisionsprocentens
sänkning, så lågt som är möjligt med bibehållande av skälig ersätt
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
ning för ntfört arbete, fordrar även utredning rörande provisionens
rättvisa fördelning mellan tjänsteinnehavarna. Samtidigt som vi anhålla
om en dylik utredning, finna vi det vara orimligt, att den nuvarande
provisionen skulle utgå ytterligare ett år. En sänkning av denna till
av Ålvsborgs läns landsting föreslagna 1 procent torde kunna företagas
utan risk av, att orättvisa vederfares någon.»
Vidare har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 175, av
herr Johansson i Bro, hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning, om och på vad sätt det i § 53 av
gällande landstingsförordning stadgade procenttal må kunna nedsättas,
och att Kungl. Maj:t ville därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må kunna föranleda.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:
»I landstingsförordningens § 53 stadgas, att tre procent av inlevererade
landstingsmedel må innehållas såsom ersättning för dels upprättande
av vissa i landstingsförordningens § 48 omförmälda handlingar,
dels debitering och uppbörd, och skola dessa 3 procent på visst, i landstingsförordningen
angivet sätt, fördelas. Även om lagens föreskrift
y>må innehållas» skulle kunna så tolkas, att innehållandet av de 3 procenten
endast vore en medgiven rätt, men ingen skyldighet, torde dock
denna rätt alltid och överallt hava tagits i anspråk. Det må vara, att
i äldre tider, då de uttaxerade landstingsmedlen icke utgjorde några
större belopp, det stadgade procenttalet kunde vara skäligt. Men i samma
mån som uttaxeringen stegras och antalet bevillningskronor växer, blir
det belopp, vartill sagda procent uppgår, ofta oskäligt högt. Av revisorerna
till Västmanlands läns landsting anmärktes sålunda i 1920 års
berättelse, att uppbördsprovisionen för år 1918 endast i detta län uppgick
till kronor 44,174.97 och för år 1919 beräknades skola uppgå till
75,000 kronor. Det belopp, vartill landstingsskatten i hela riket uppgick,
var år 1880 enligt Statistisk årsbok 1920 endast 457,229 kronor,
men år 1890 redan 612,598 kronor och hade år 1900 vuxit till 1,411,682
kronor, år 1910 till 5,782,324 kronor och år 1916 till 14,362,396 kronor.
Räknas en uppbördsprovisiou av 3 procent å sist nämnda summa, vilken
dock knappast innefattar alla de medel, varå provision räknas, skulle
densamma för år 1916 utgöra mer än 430,000 kronor. En ändring
härav synes då vara av behovet påkallad, men riksdagen torde icke böra
utan vidare för sin del fastställa ett ändrat procenttal, som lätteligen
kunde bliva godtyckligt valt.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48. 5
Enligt utskottets mening står det utom tvivel att, såsom i
förevarande motioner framhålles, de nu gällande bestämmelserna om
ersättning för uppbörd av landstingsmedel, enligt vilka denna skall
utgå med 3 procent av de inlevererade medlen, tarva en fullständig
revision. Särskilt under de sista åren hava landstingsskatterna stigit i
sådan grad, att uppbördsprovisionen för dessa skatter, vilken utgår i
bestämd proportion till de inlevererade medlen, kommit att uppgå till
belopp, som icke torde stå i rimligt förhållande till det med uppbörden
förenade arbetet. Att så är fallet, framgår redan för vissa delar av vårt
land av de uppgifter, som lämnas i förevarande motioner. För att erhålla
ytterligare belysning av frågan har utskottet infordrat uppgifter
om dessa provisionsbelopps storlek och fördelning i de olika länen för
åren 1913, 1917 och 1920. Dessa uppgifter, av vilka utskottet för vissa
län såsom bilaga till detta utlåtande fogar en tabellarisk sammanfattning,
bestyrka till fullo, att en utomordentlig ökning av provisionsbeloppen
ägt rum. Såsom exempel härpå må anföras följande: 1 Älvsborgs län
stego provisionsbeloppen mellan 1913 och 1917 med i runt tal 300 procent,
mellan 1917 och 1920 med ytterligare 280 procent; i Skaraborgs län
utgjorde motsvarande stegring 490 procent, respektive 225 procent; i
Kronobergs län 500 procent, respektive 250 procent; i Jönköpings län
400 procent, respektive 215 procent; i Uppsala län 200 procent, respektive
400 procent. Åven om hänsyn tages till penningvärdets fall under ifrågavarande
tid, torde det stå utom tvivel, att en ökning av provisionsbeloppen
i sådan grad icke är rimlig i förhållande till det med uppbörden
av landstingsskatten i och för sig förenade arbetet. Detta arbete torde
nämligen icke hava ökats i proportion till de indrivna beloppens storlek,
enär det väsentligen är landstingsskatternas belopp, som stegrats, men
endast i mindre grad antalet skatteobjekt. Att icke heller de med indrivningen
förenade kostnaderna ökats i motsvarande grad, ligger i
sakens natur och bestyrkes även av utskottet tillhandakomna uppgifter.
Utskottet har även för vissa län jämfört den ökning, som provisionsbeloppen
under tiden 1913—1920 undergått med den ökning, som
ägt rum i fråga om den lön, som vederbörande tjänstemän åtnjuta för
sin befattning i statens tjänst. Av denna undersökning framgår, att
sistnämnda ersättning i regel ökats blott i ringa grad och i varje fall
ej i tillnärmelsevis samma omfattning som den för indrivning av landstingsmedel
utgående provisionen. Detta innebär, att ersättningen för
ifrågavarande uppbördstjänstemäns arbete till allt större del kommit att
Utskottets
yttrande.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
utgå av landstingsmedel under det att statens kostnader för samma
tjänstemäns arbete i statstjänst relativt sett minskats. Att häri ligger
ett påtagligt missförhållande torde ej behöva närmare framhållas.
Utskottet, som finner vägande skäl tala för en nedsättning av
den i § 53 i landstingsförordningen omförmälda provisionen, anser
sig emellertid icke omedelbart böra föreslå en lagändring i denna riktning.
Innan detta spörsmål avgöres torde nämligen även frågan om
provisionsbeloppens fördelning mellan olika uppbördstjänstemän böra
upptagas till prövning. Enligt vad av utskottet tillhandakomna uppgifter
framgår, har nämligen den ökning, som provisionsbeloppen undergått,
blivit synnerligen ojämnt fördelad. En oproportionerligt stor andel
av densamma har nämligen utgått till uppbördstjänstemännen i städerna,
där skatteintäkternas stegring till väsentlig del ägt rum; på vissa delar
av landsbygden har däremot vederbörande uppbördstjänstemäns ersättning
för indrivning av landstingsmedel ökats i jämförelsevis mindre
omfattning. Redan av detta skäl anser sig utskottet för närvarande böra
inskränka sig till en hemställan om utredning i ämnet. Härtill kommer,
att frågan, i vilken grad den nu utgående provisionen bör sänkas, torde
tarva en närmare prövning och att även av denna anledning en ytterligare
utredning är påkallad. Utskottet anser önskvärt, att denna utredning
verkställes med den skyndsamhet, att förslag i frågan kan föreläggas
nästa års riksdag.
Det i motionerna 1:137 och 11:179 framställda förslaget om utredning
av frågan om en sådan förändring i systemet för uppbörd av
landstingsmedel, att ersättningen för densamma icke skulle utgå i form
av provision, kan utskottet under sådana förhållanden icke biträda, helst
som därigenom frågan om en omläggning av vårt uppbördsväsen i dess
helhet torde upprullas, vilket vore ägnat att orsaka betydande tidsutdräkt.
Utskottet får alltså hemställa,
1) att riksdagen, med bifall till motionen II: 175,
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
om och på vad sätt det i § 53 av gällande landstingsförordning
stadgade procenttal må kunna nedsättas,
och att Kungl. Maj:t ville därefter för riksdagen, så
vitt möjligt nästa år framlägga det förslag vartill utredningen
må kunna föranleda;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
7
2) att motionerna 1:137 och 11:179 måtte anses
besvarade genom vad utskottet härovan hemställt.
Stockholm den 31 maj 1921.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga,
Avlöning och provision tit uppbörd ^tjänstemän i Älvsborgs och Kronobergs län 1913, 1917 och 1920.
Älvsborgs län.
00
Tjänstebefattning
År 1913
År 1917
År 1920
Anmärkningar
'') A visning |
Provision
*) Avlöning
Provision
4) Avlöning
Provision
7,500
to
w
0 5
8,300
_
3,907
So
15,428
20
11,373
16
3,725
—
524
SO
4,208
7 5
2,172
56
9,800
43
5,017
88
3,725
—
507
5 C
4,358
7 5
1,348
IT»
10,660
7 6
3,721
03
4,100
—
1,754
14
4,876
2 5
6,039
90
10,781
51
10,724
4 5
—
—
—
-
—
—
—
—
9,411
52
3,189
92
3,800
—
534
6 2
4,445
—
1,272
49
10,116
54
7,633
46
3,800
—
543
64
4,445
—
1,124
70
10,045
84
4,196
08
3,950
—
855
75
4,703
7 5
2,863
56
10,730
08
6,855
92
—
897
41
—
—
2,569
11
—
—
6,465
49
—
—
2,564
5 5
—
—
9,611
10
—
—
27,754
24
Avlönas av
07
_
_
1,293
90
—
—
4,340
03
vederbörande
städer.
—
—
270
Öl)
—
—
1,147
98
—
—
2,409
80
—
—
379
14
i —
—
688
7 9
—
—
3,865
—
—
—
1,253
0 5
—
—
3,997
85
—
—
*) 11,373
16
—
—
349
91
—
-
1,448
38
—
-
—
—
—
—
338
37
—
—
898
77
—
—
—
—
t ,169
4 3
_
_
4,026
60
_
_
>) 27,558
82
, Indragna
tjänster.
—
356
41
—
—
848
38
—
—
—
—
—
—
062
43
—
—
749
80
—
—
—
—
—
—
570
50
—
—
1,909
05
—
—
—
-
30,600
—
8) 15,036
58
35,337
50
4)48,008
87
86,974
88
) 136,477
94
Landskamreraren ...................
i Häradsskrivaren i Vedbo fögderi
» i Sundals .......
i Vane.....
i Borås
i Kullings
i Kinda
i Marks ..
i Borås
» i Åmål
Räntmästaren i länet...............
Kronofogden i Vedbo fögderi ...
» i Sundals »
» i Vane »
» i Kullings »
» i Kinda »
» i Marks »
Summa
fe
CD
3) Ingår till statsverket.
s) Härav kronor 5,973:0 2 för de tjänstemän, som åtnjuta avlöning av statsmedel.
4) » » 18,819:21 » » » » » » » »
6) » :> 52,711:40 »» » » » » »
Konstitutionsutskottets utlåtande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 33 höft. (Nr 48.)
Kronobergs län.
w
Tjänstebefattning
År
1913
År
1917
i
iV
1920
Anmärkningar
:
*) Avlöning
Provision
*) Avlöning
Provision
'') Avlöning
Provision
Landskamreraren .........................
8,100
265
33
8,900
1,290
77
J
16,938 j 20
3,217
oc
Lanträntmästaren..........................
4,800
—
265
3 2
5,520
—
1,290
77
—
—
*) 3,217
06
En kronofogde ..............................
5,400
—
184
26
6,165
—
950
77
—
—
» ...........................
5,400
—
181
53
6,165
—
870
02
—
—
» .............................
5,400
—
107
45
6,165
—
429
59
—
—
}:!) 10,364
19
» ...........................
5,400
—
165
71
6,165
—
731
36
—
—
» ............................
5,400
—
207
78
6,165
—
1,182
08
—
—
1
Häradsskrivaren i Uppvidinge fögderi
4,025
—
272
29
5,203
7 5
1,305
02
12,971
0 2
5,176
55
» i Koöga och Kinne-
valds fögderi......
4,175
-
276
39
5,376
25
1,426
16
12,306
9 2
2,795
16
» i Allbo och Norr-
vidinge fögderi...
3,875
—
161
17
5,031
25
614
38
12,306
92
3,810
57
Densamme i egenskap av kronoupp-
bördskassör i Växjö stad ............
—
—
536
45
—
—
2,448
24
—
6,260
10
Häradsskrivaren i Sunnerbo fög-
deri ..........................................
4,825
—
311
68
5,548
75
1,773
12
12,971
92
3,764
—
En vikarierande häradsskrivare ......
4,025
—
248
57
4,628
75
1,127
02
—
-
—
—
Summa
60,825
4) 3,183
93
71,033
75
6) 15,489
80
67,495
SS
8) 38,604
69
4) Häri inbegripet lön, tjänstgöringspenningar, expensmedel och förvaltningsbidrag, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring
samt krigstids- och dyrtidstillägg.
ä) Sedan lanträntmästaren pensionerats, hava på ifrågavarande tjänst belöpande provisioner för år 1920 uppdebiterats
å riksstatstiteln V. E. 4. Arvoden åt extra länsnotarier m. m.
Sedan kronofogdetjänsterna indragits, hava på nämnda tjänster belöpande provision för år 1920 uppdebiterats å
riksstatstiteln XI. C. 1. Allmänna indragningsstaten.
4) Härav kronor 1,535:43 för de tjänsteman, som åtnjuta avlöning av statsmedel.
6) » » 7,566: 47»» » » » » » ».
e) » » 18,763:84 »» » »» »» ».
40
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:319 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 53 § i förordningen om landsting m. m. a1 i texten