Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för t delningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande.

1921-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för t delningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* utlåtande Nr 107.

1

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för
t
delningen

och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande.

(4:de avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 28 januari 1921 dagteeknad

proposition (nr 53), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande

ännu odisponerade delar av de utav 1920 års riksdag till uppförande av

bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten

för år 1920 anvisade reservationsanslag om tillhopa 17,500,000 kronor,

besluta om dessa medels fördelning mellan verken och närmare användning

i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 18 juni 1920 (nr 468) anmälde riksdagen, under

åberopande av vad som anförts i sammansatta stats-, bevillnings- och första

lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 2, bland annat, att

riksdagen beslutat att till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk under

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 46 Käft. (Nr 107.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 107.

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa dels å

riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor, att utgå

av lånemedel, och dels å tilläggsstaten för år 1920 ett reservationsanslag

av 7,500,000 kronor, att likaledes utgå av lånemedel.

Med anledning av riksdagens omförmälda beslut anmodade chefen

för kommunikationsdepartementet i skrivelse den 11 augusti 1920generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen ej mindre

att inkomma med en gemensam plan till fördelning verken emellan av berörda

anslag å tillhopa 17,500,000 kronor än även att framlägga förslag

till användningen av däri på varje verk förslagsvis belöpande andel av

medlen. Med anledning härav hava ämbetsverken, efter gemensamma

överläggningar, i skrivelse den 9 september 1920 framlagt en plan, enligt

vilken medlen skulle fördelas på sätt följande tablå utvisar.

Postverket............ 5,500,000 kronor

Telegrafverket.......... 3,000,000 » *

Statens järnvägar......... 8,500,000 »

Statens vattenfallsverk...... 500,000 »

Summa 17,500,000 kronor.

Tillika förklarade sig ämbetsverken komma att vart för sig framlägga

en plan för byggnadsverksamhetens bedrivande. Dylika planer

hava också under år 1920 blivit av samtliga fyra ämbetsverk framlagda,

nämligen av järnvägsstyrelsen den 9 september, av vattenfallsstyrelsen

den 24 i samma månad samt av generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen

den 7 december. Innehållet i dessa planer, med vissa av verken

sedermera föreslagna jämkningar, framgår av i statsrådsprotokollet intagna

översikter och redogörelser.

Uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

rörande utgifter för kapitalökning för ändamål hörande under kommunikationsdepartementet

anförde departementschefen följande rörande fördelningen

av ifrågavarande anslag ävensom behovet av ytterligare medel för

ändamålet:

»Å tilläggsstaten för år 1920 och å 1921 års rikstat hava uppförts

gemensamma anslag för de fyra affärsdrivande verken för bostadsbyggande

för verkens tjänstemän å respektive 7,500,000 kronor och 10,000,000

kronor. Till följd av konflikten inom byggnadsfacket har det å 1920

års tilläggsstat beviljade anslaget, åtminstone i nämnvärd grad, ej tagits

i bruk under detta år. Med den förskjutning i planerna för statens bostadsbyggande,

som sålunda ägt rum, synes det ovisst, huruvida för år

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101. 3

1922 ytterligare medel för ifrågavarande ändamål behöva anvisas, och

lärer det därför till äventyrs bliva ändamålsenligt att låta med avgörandet

av frågan härom anstå till 1922 års riksdag, hos vilken i fall av behov

anslag skulle kunna äskas å tilläggsstat. Frågan härom torde emellertid

komma att ytterligare beröras i särskild framställning till innevarande

års riksdag, vari även förslag till fördelning mellan verken av det för

år 1921 beviljade anslaget kommer att framläggas. På grund av vad

jag nu anfört har jag emellertid ej ansett anslag för ändamålet böra beräknas

i statsverkspropositionen, liksom särskilda av telegrafstyrelsen och

vattenfallsstyrelsen gjorda framställningar om beviljande av medel för

bostadsbyggande ej i förevarande sammanhang upptagits.»

Då vid 1920 års riksdag anslag för ifrågavarande ändamål beviljades

med sammanlagt 17.500.000 kronor, avsågs det att den del av detta belopp,

som anvisades på tilläggsstat för år 1920, eller 7.500.000 kronor,

skulle stå till Kungl Maj:ts omedelbara förfogande, att fördelas direkt

av Kungl. Maj:t. Även det å 1921 års riksstat anvisade anslaget,

10.000.000 kronor, ägde Kungl. Maj:t i viss utsträckning självständigt disponera.

Endast i den mån detta anslag icke redan för sitt ändamål

hunnit användas, skulle det tillkomma 1921 års riksdag att närmare besluta

om fördelningen av anslaget mellan de olika affärsdrivande verken.

Såsom härav framgår, lämnades åt Kungl. Maj:t vid medlens beviljande en

vidsträckt självständig dispositionsrätt över desamma. Avsikten härmed

var, att den byggnadsverksamhet, till vilkens företagande anslag sålunda

anvisats, inom kortast möjliga tid skulle kunna igångsättas. Det syfte,

som man sålunda vid 1920 års riksdag avsåg att främja med anslagen,

nämligen att snarast möjligt kunna åstadkomma lättnad i den i synnerhet

under då rådande högkonjunktur i vissa samhällen synnerligen kännbara

bostadsbristen, har emellertid i viss mån kommit att förfelas genom

den under större delen av år 1920 rådande byggnadskonflikten, vilken omöjliggjorde

all byggnadsverksamhet av den beskaffenhet varom här är

fråga. På så sätt har av totalbeloppet 17.500.000 kronor endast kommit

att disponeras omkring 3.600.000 kronor, vilken summa Kungl. Maj:t den

3 december 1920 ställt till järnvägsstyrelsens förfogande för uppförande

av bostadshus på olika platser inom landet.

Uti förevarande proposition har Kungl. Maj:t, i enlighet med 1920

års riksdags i ämnet gjorda uttalande, nu framlagt förslag rörande uppdelningen

å de olika verken av återstoden av anslaget, varom riksdagen

alltså nu är i tillfälle besluta.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Beträffande de i propositionen framlagda planerna, vilka avse byggnadsföretag

av olika slag på ett stort antal skilda platser inom landet, anser

sig utskottet, utan att dock hava underkastat dessa planer någon i detalj

gående granskning, böra framhålla, hurusom den allmänna depressionen

och den därav föranledda starka nedgången i driften vid de affärsdrivande

verken torde hava medfört ett betydligt minskat behov av personal och

lokaler på vissa platser, varigenom också en del av de under högkonjunkturen

föreliggande stora svårigheterna att tillgodose åtskilliga föreliggande

lokalbehov av sig själva torde hava bortfallit. Såsom belysande för läget

må anföras att vattenfallsstyrelsen, vilken i sin den 24 september 1920

i ämnet avlåtna skrivelse upptog det bostadsbehov inom verket, vilket

under åren 1921 och 1922 borde tillgodoses genom nybyggnad, till 117

eldstäder, enligt en den 3 mars 1921 avgiven promemoria ansett denna

siffra kunna begränsas till omkring 45.

Det förändrade läge, som sålunda inträffat sedan tidpunkten för

anslagets beviljande och i viss mån också efter den tid då de särskilda

planerna rörande medlens användning uppgjordes inom de olika affärsdrivande

verken, synes enligt utskottets mening i vissa fall föranleda

tvekan, huruvida det lokala bostadsbehov, som ännu föreligger, är

av sådan art, att för dess tillgodoseende bör anlitas ifrågavarande med

hänsyn till högkonjunkturens abnorma förhållanden tillkomna anslag.

Det synes utskottet böra tagas under övervägande, huruvida icke i vissa

fall med uppförandet av tidigare planerade bostadsbyggen bör åtminstone

tillsvidare anstå. Icke minst med hänsyn till de föreliggande svårigheterna

att för närvarande åstadkomma tillfredsställande inkomstresultat

vid de affärsdrivande verk, varom här är fråga, anser utskottet det

vara en angelägenhet av stor betydelse att även på detta område söka

undvika kapitalutgifter, som ytterligare skulle förminska verkens möjligheter

att lämna nöjaktig avkastning.

Vid den omprövning rörande det alltjämt kvarstående behovet av

^byggnader, som således enligt utskottets mening bör företagas, bör emellertid

noga beaktas bostadsförhållandena i övrigt i vederbörande samhälle

och de åtgärder till lindrande av föreliggande bostadsnöd, som alltjämt på

grund härav kunna befinnas vara av nöden. En synpunkt, som icke

heller bör förbises är angelägenheten av att icke genom för stora inskränkningar

i den allmänna byggnadsverksamheten bidraga till ökande av

den allmänna arbetslösheten. Utskottet vill tillika uttala sin förväntan

att vid nästkommande riksdag framlägges dels en redogörelse för den del

av ifrågavarande anslag, som da disponerats, dels ock, i den mån medlen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107. 5

icke redan kommit till användning, fullständiga planer för medlens fortsatta

disposition.

Enligt de nu framlagda planerna skulle i en del fall bostäder av

större omfattning än egentliga smålägenheter komma till utförande. Även

om utskottet icke vill motsätta sig att så sker, vill utskottet dock framhålla,

att själva huvudsyftet med ifrågavarande bostadsbyggen, nämligen

att åstadkomma en minskning av den brist på smålägenheter, som ansetts

mest trycka den allmänna bostadsmarknaden, icke härigenom må äventyras.

Av departementschefen har vidare ifrågasatts, huruvida ej medel,

som skulle användas till uppförande av bostadslägenheter åt vissa statstjänstemän,

i stället kunde undantagsvis få utlämnas såsom bostadslån

till dylika tjänstemän eller sammanslutningar av tjänstemän. Under

erinran att dylika bostadslån äro avsedda att utlämnas endast i viss begränsad

omfattning får utskottet med hänsyn till de fördelar, vilka, enligt

vad av propositionen framgår, skulle stå att vinna genom ett sådant tillvägagångssätt,

tillstyrka förslaget härom.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att

beträffande ännu odisponerade delar av de utav 1920

års riksdag till uppförande av bostadshus för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och

å tilläggsstaten för år 1920 anvisade reservationsanslag

om tillhopa 17,500,000 kronor besluta om dessa medels

fördelning mellan verken och närmare användning i enlighet

med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 28 januari 1921 angivna grunder.

Stockholm den 3 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. IL Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, Ollas A. Ericsson,

N. A. Nilsson, II. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell,

C- G. Ekman, 0■ Bergqvist, K. A. Tengdahl och I. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Eåstock, J. Jönsson i Revinge, P.

Nilsson i Bonarp, C. It. Jansson i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud

S. E. J. Lubeck, J. Erlansson, 0. Osberg, K. A. Westman, F. T. Hamrin och S. J,

Karlsson i Nynäshamn.

Reservation:

av herrar Ollas A. Ericsson, J. Nilsson i Skottlandshus, C. G. Ekman,

J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, P. B. Nilsson i Landeryd,

J. Erlansson och F. T. Hamrin, vilka ansett att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Då vid 1920 års riksdag — — — må äventyras.

Av departementschefen — — — sammanslutningar av tjänstemän.

Beträffande detta förslag vill utskottet framhålla att i det skick denna

ganska vittutseende fråga blivit förelagd riksdagen utskottet icke kan

utan ytterligare utredning i ärendet tillstyrka att den av departementschefen

förordade anordningen vidtages, och detta så mycket mindre som

densamma innebär ett bestämt avsteg från den av 1920 års riksdag beslutade

formen för bostadsproduktionens understödjande genom lån av

statsmedel.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att

beträffande ännu odisponerade delar av de utav 1920

års riksdag till uppförande av bostadshus för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och

å tilläggsstaten för år 1920 anvisade reservationsanslag

om tillhopa 17,500,000 kronor besluta om dessa medels

fördelning mellan verken och närmare användning i enlighet

med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 28 januari 1921 angivna grunder med

däri av utskottet här ovan angiven ändring.»

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

211411

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fördelningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande. s. 1 i texten