Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
1921-05-06 · 77 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 73 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1921:10a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
1
Nr 10 A.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1921 kl. 3 e. m
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet. (3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna proposi- Departementstionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å *Y"n*
tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till handelsdepartementet, har L
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden samma dag, föreslagit riksdagen
(punkt 1) att
dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;
dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;
dels besluta, att vid ingången av januari månad år 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle för
sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, hemställer utskottet,
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 10 käft. (Nr 10 A—10 B.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
att riksdagen må
a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget
till departementschefen, nu 17,000 kronor, med
7,000 kronor till 24,000 kronor;
b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall
ske månadsvis i efterskott;
c) besluta, att vid ingången av januari månad
år 1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,
motsvarande vad han skulle för sagda månad
hava i förskott uppburit,,om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
dels godkänna följande stat för handelsdepartementet att tillämpas
Maja» kansli, från och med år 1922:
[2.j
Stat.
Departementets
avdelning
av Kanal.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst..............................................................
kronor 130,500
» 3,300
j> 16,500
Förslagsanslag kronor 150,3u0;
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik i riksstaten för
år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 150,300 kronor.
Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie
stat för handelsdepartementet på nedanstående
sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode
enligt 5 § i reglementet.................................... —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A. B
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
2 kansliråd ............................................................. ^ 20
1 registrator........................................................... B 14
3 andre kanslisekreterare.................................. B 13
1 kontorsskrivare, kvinnlig.................................. C 5
1 kanslibiträde, kvinnligt..................................... C 3
3 kontorsbiträden, kvinnliga................................. C 2
1 förste expeditionsvakt ...................................... B 3
2 expeditionsvakter ............................................... B 1
b) godkänna följande stat för handelsdepartementet
att tillämpas från och med år 1922:
S tat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ...................................... kronor 130,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... » 3,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag,
högst......................................................... » 16,500
Förslagsanslag kronor 150,300;
c) under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik i riksstaten för
år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 150,300
kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till upp- Departemenrätthållande
av handelsdepartementets verksamhet, utöver anslaget å or- tets ™’tksam''
dinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, rgj
13,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3 i statsrådsprotokollet.
Till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är för
år 1921, utöver det ordinarie anslaget, å extra stat uppfört ett förslagsanslag,
högst, 12,000 kronor. Ifrågavarande belopp är avsett såsom
arvode till en extra byråchef för tekniska ärenden. l)en nu äskade förhöjningen
av anslaget är föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement m. m.
4
Utskottets
yttrande.
Kommers
kollegium.
14.]
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Då vad utskottet i sitt utlåtande nr 6 A, punkt 3, anfört rörande
avlöning till den i kommunikationsdepartementet anställde extra byråchefen
för tekniska ärenden måste anses äga giltighet jämväl beträffande
den befattningshavare, varom nu är fråga, har utskottet funnit sig icke
kunna förorda den förhöjning av förevarande anslag, Kungl. Maj:t
föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 12,000 kronor.
Centrala verk med underlydande stater.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga åtföljer
det av Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framlagda förslagtill
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, må beträffande
kommerskollegium vidtagas den ändring, att i stället för 14 uppföras
19 kvinnliga kontorsbiträden;
dels godkänna följande stat för kommerskollegium att tillämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 425,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 11,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ............................................................ » 117,000
Förslagsanslag kronor 553,700;
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken kommerskollegium uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 553,700 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—10 i statsrådsprotokollet!.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Kommerskollegii organisation i dess nuvarande form iastställdes av
1919 års riksdag och trädde i kraft med ingången av år 1920. I riksstaten
för år 1921 är det ordinarie anslaget till kollegium uppfört med
ett belopp av 349,400 kronor, medan å extra stat för samma år anvisats
tillhopa 87,050 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om förhöjning av
ordinarie anslaget till kommerskollegium är huvudsakligen föranledd av
den från och med nästkommande år i kraft trädande löneregleringen
för befattniugsliavare i statsdepartement och centrala ämbetsverk. Härjämte
äskas en ökning av anslaget i fråga dels med anledning av väckt
förslag om uppförande å ordinarie stat hos kollegium av fem kvinnliga
biträdesbefattningar i den nya lönegraden C 2, dels ock till följd därav
att det ordinarie anslaget till extra personal, vikariatsersättningar m. m.
visat sig otillräckligt.
Till anställande hos kommerskollegium under tiden från och med
den 1 juli 1921 till samma års slut av fem kvinnliga biträden av första
lönegraden samt till förstärkning av anslaget till extra personal, vikariatsersättningar
m. m. har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1921 äskat
ett anslag å 10,175 kronor.
Vidkommande först Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser
uppförande å ordinarie stat hos kommerskollegium av nya kvinnliga
biträdesbefattningar, har utskottet med hänsyn dels till den korta tid,
som förlupit, sedan kollega omorganisation ägde rum, dels ock till den
förlängda tjänstgöringstid, som från och med nästkommande år inträder,
ansett sig icke kunna förorda en så relativt stor utökning av den ordinarie
kvinnliga personalen, som Kungl. Maj:t ifrågasatt. Då utskottet
emellertid vid prövning av förslaget i denna del funnit, att kollegium,
oavsett berörda omständigheter, synes vara i behov av förstärkning av
ifrågavarande personal, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att ytterligare
fyra kvinnliga biträdesbefattningar uppföras å kollega ordinarie
stat. Försiktigheten har dock synts utskottet bjuda, att allenast två av
dessa uppföres i den med C 2 benämnda lönegraden och att de två
övriga uppföras i lönegraden C 1. \id bifall härtill kan den av Kungl.
Maj:t äskade anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän å
425,200 kronor nedsättas med 2,880 kronor till 422,320 kronor.
I sistberörda anslagspost ingå bland annat avlöningsmedel för fyra
sekreterare, en kamrerare, fyra förste byråingenjörer, en teknisk konsulent,
ett sjötekniskt biträde, tre förste aktuarier och en redaktör, vilka
Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i sextonde lönegraden. Enligt
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
av riksdagen numera fattat beslut skola emellertid bemälda befattningshavare
placeras i femtonde lönegraden. I följd härav har utskottet funnit
anslagsposten i fråga kunna ytterligare nedsättas med 14,400 kronor
eller till 407,920 kronor.
Beträffande härefter Kung!. Maj:ts framställning om förhöjning av
det ordinarie anslaget till extra personal m. m. har utskottet av samma
skäl, som här ovan anförts för reducering av den till uppförande å
ordinarie stat avsedda personalen, ansett sig icke kunna tillstyrka ökning
av anslaget i den omfattning, Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet får
förorda, att anslagsposten i fråga begränsas till 110,000 kronor. Av
enahanda anledning har utskottet ock funnit det av Kungl. Maj:t å tillläggsstat
för år 1921 äskade anslaget å 10,175 kronor kunna nedsättas
till i runt tal 8,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit, har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Vid bifall till utskottets förslag skulle det ordinarie anslaget till
kommerskollegium för år 1922 bestämmas till (407,920+11,500+110,0001
529,420 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinäre befattningshavare
hos kommerskollegium på nedanstående sätt:
Befattningshavare.
Avlöningsgrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5§
i regie-
mentet ................................................
.
5 byråchefer...........................................
.............. B 20
1 byrådirektör och överinspektör ....
.............. B 19
1 navigationsskoleinspektör................
.............. B 19
1 skeppsmätningsöverkontrollör och
överin-
spektör ..................................................
............. B 19
1 byrådirektör.........................................
.............. B 18
4 sekreterare............................................
.............. B 15
1 kamrerare ............................................
............. B 15
4 förste byråingenjörer
............. B 15
1 teknisk konsulent .............................
............ B 15
1 sjötekniskt biträde............................
............. B 15
3 förste aktuarier..................................
............. B 15
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
7
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 redaktör ............................................................ B 15
5 notarier.............................................................. B 13
3 aktuarier .......................................................... B 13
1 registrator ....................................................... B 13
4 kontorsskrivare, kvinnliga .......................... C 5
7 kanslibiträden, kvinnliga.............................. G 3
16 kontorsbiträden, kvinnliga ........................... G 2
2 skrivbiträden, kvinnliga................................. C 1
1 förste expeditionsvakt.................................... B 3
5 expeditionsvakter............................................. B 1
b) godkänna följande stat för kommerskolleginm,
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................................... kronor 407,920
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... » 11,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslag sanslag,
högst................................................ ......_» 110,000
Förslagsanslag kronor 529,420;
c) under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken kommer skollegium uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik
i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 529,420 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att, till förstärkning
under år 1922 av kommerskoilegii arbetskrafter i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen anfört, å extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 147,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
11—27 i statsrådsprotokollet.
Såsom under näst föregående punkt omförmälts, har i riksstaten
för år 1921, utöver anslaget å ordinarie stat, till upprätthållande av
kommerskollegii verksamhet å extra stat för år 1921 anvisats tillhopa
Förstärkning
av kommerskollegii
arbetskrafter.
[5.]
Utskottets
yttrande.
8 Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
87,050 kronor. Den nu äskade förhöjningen av de extra anslagen till
kollegium är i huvudsak föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement m. m.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda äskanden har
utskottet upptagit till prövning i den ordning, de i propositionen angivits.
Såsom av propositionen framgår, fördela sig de för år 1922 beräknade
anslagsposterna på följande sätt:
Kamrerar- och kassakontoret ............................................... kronor 2,436
Handelsbyråns upplysningssektion ....................................... » 35,498
Statistiska byråns avdelning för »Kommersiella meddelanden».
...................................................................................... » 6,148
Industribyrån:
Ärenden rörande kraftlednings- och vattenkraftslånefonderna
.............................. » 10,164
» » elektriska anläggningar............... » 10,634
» » behörighet att utföra elektriska
anläggniugar............................ » 10,414
Assistent åt tekniska konsulenten ............................. » 6,048
Fartygsinspektionsbyrån........................................................... » 63,690
Summa kronor 145,032.
Sistnämnda anslagssumma har departementschefen för erhållande
av nödig säkerhetsmarginal ansett böra avrundas uppåt till 147,000
kronor.
Vad då först beträffar framställningen i vad den avser förstärkning
av arbetskrafterna å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor i samma
omfattning som för innevarande år är fallet eller med ett kvinnligt
biträde av nuvarande andra lönegraden, har utskottet icke funnit skäl
till erinran mot densamma.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om anslag till upprätthållande
å kommerskollegii handelsbyrå under år 1922 av en upplysningssektion
har utskottet, med tanke på att ifrågavarande sektion,
som tillkommit genom beslut av 1919 års lagtima riksdag, blott under
kort tid varit i verksamhet, icke utan stor tveksamhet ansett sig kunna
tillstyrka, att ytterligare arbetskraft nu anställes å sektionen ifråga.
Att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, förstärka arbetskrafterna å sektionen
med en tjänsteman av nuvarande första lönegraden kan utskottet dock
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
9
icke förorda, utan anser sig utskottet böra föreslå, att medel anvisas för
anställandet av en amanuens. Vid bifall härtill och med tillämpning av
i propositionen följda beräkningsgrunder, kan det av Kungl. Maj:t äskade
anslaget nedsättas med 2,698 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag om anställande av en aktuarie å kominerskollegii
statistiska byrås avdelning för »Kommersiella meddelanden» samt
angående förstärkning av kollegii arbetskrafter för behandling av ärenden
rörande kraftlednings- och vattenkraftslånefonderna har icke givit utskottet
anledning till erinran och har utskottet likaledes ansett sig böra
tillstyrka anvisandet av den av Kungl. Maj:t äskade anslagsposten för
förstärkning av arbetskrafterna å industribyråns elektriska sektion för
behandling av vissa ärenden rörande elektriska anläggningar. Vid prövning
av sistnämnda fråga har utskottet emellertid ansett det kunna
ifrågasättas, huruvida icke handläggning av nämnda ärenden, vilka
tekniskt sett torde vara av ganska enkel beskaffenhet, hädanefter må kunna
anförtros åt mindre kvalificerad arbetskraft än för närvarande är fallet.
Vad angår framställningen, i vad den avser förstärkning av arbetskrafterna
å kommerskollegii industribyrås elektriska sektion för handläggning
av ärenden angående behörighet att utföra elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring m. m., för vilket ändamål
jämväl å tilläggsstat för år 1921 äskats ett belopp av 3,675 kronor,
har utskottet, som under hand inhämtat upplysningar rörande det sektionen
i fråga påvilande arbetet, ansett sig icke kunna biträda förslaget om
anställande av en förste byråingenjör å sektionen. Enligt utskottets
förmenande torde kollegii behov av ytterligare arbetskraft å ifrågavarande
sektion bliva fullt tillgodosett genom anställandet av en byråingenjör.
Vid bifall härtill kan den av Kungl. Maj:t å 1922 års stat
äskade anslagsposten nedsättas till 8,338 kronor och det å 1921 års
tilläggsstat begärda anslaget begränsas till 2,825 kronor.
I detta sammanhang finner sig utskottet böra framhålla, att,
enligt vad till utskottets kännedom kommit, en viss monopolställning
för närvarande är för handen inom det elektriska installationsområdet, i
det att större firmor i allmänhet ensamma få rätt ombesörja utförandet
av installationsarbeten med uteslutande av andra, mindre firmor eller
ensamma montörer. Då ett dylikt tillstånd icke synes vara förenligt
med rättvisa och ej heller torde gagna allmänheten, vill utskottet uttala
den förhoppningen, att förhållandet i fråga upptages till närmare omprövning
och, om så befinnes möjligt, åtgärder vidtagas, varigenom
rättelse härutinnan vinnes.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 10 höft. (Nr 10 A —10 B.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Bergsstaten.
Kungl. Maj:ts framställning om anställande å kollegii industribyrå
av en assistent åt tekniske konsulenten har icke givit utskottet anledningtill
erinran.
Beträffande slutligen Kungl. Maj:ts förslag om anslag till kommerskollegii
fartygsinspektionsbyrå har det synts utskottet böra kunna
tillsvidare anstå med uppförandet i närmast högre lönegrad av den
därtill föreslagna byråinspektören. På grund härav kan den av Kungl.
Maj:t äskade anslagsposten nedsättas med 2,076 kronor till 61,614
kronor.
Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit skulle de för nästkommande
år erforderliga anslagsposterna för förstärkning av kollegii
arbetskrafter fördela sig på följande sätt:
Kamrerar- och kassakontoret ............................................... kronor 2,436
Handelsbyråns upplysningssektion ...................................... » 32,800
Statistiska byråns avdelning för »Kommersiella meddelanden»
................................................................................. » 6,148
Industribyrån:
Ärenden rörande kraftlednings- och vattenkraftslånefonderna
................................. » 10,164
» » elektriska anläggningar............... » 10,634
» » behörighet att utföra elektriska
anläggningar................................ » 8,338
Assistent åt tekniska konsulenten ........................... » 6,048
Partygsiaspektionsbyrån ........................................................ » 61,614
Summa kronor 138,182.
rn .ni ^ ^ i i
Totalbeloppet, 138,182 kronor, har synts utskottet böra avrundas
till 138,200 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må till förstärkning under år 1922
av kommerskollegii arbetskrafter, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen angivit och
utskottet här ovan förordat, å extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 138,200 kronor.
6:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Kungl. Maj:t upptagit
ordinarie anslaget till bergsstaten med oförändrat belopp, 84,800 kronor.
I fråga om förevarande anslag har herr C. I. Asplund i en inom
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
11
första kammaren väckt, till statsutskottets förberedande behandling hänvisad
motion, nr 107, hemställt, att riksdagen ville lör sin del besluta
dels vidtaga den förändring i fördelningen å olika rubriker av anslaget
i fråga, att ettusen kronor överflyttas från rubriken »Vikariatersättningar
för bergsstatstjänstemän» till rubriken »Expenser», så att under nämnda
rubriker anslås respektive 500 och 7,500 kronor i stället för 1,500 och 6,500
kronor, dels ock medgiva motsvarande förändrade fördelning av det utav
föregående års riksdag beviljade ordinarie anslaget till bergsstaten.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Uti 1920 års statsverksproposition såväl som uti deri till innevarande
års riksdag avlämnade upptages under tionde huvudtiteln såsom
oförändrat ordinarie anslag till avlönande av bergsstaten en summa av
84,800 kronor, som, då det av 1919 års riksdag första gången beviljades, fördelades
så, att det upptog bland annat under rubriken »Expenser m. m.» 6,500
kronor, samt under rubriken »Vikariatersättningar för bergsstatstjänstemän»
1,500 kronor. Beträffande expenserna hade Kungl. Maj:t på grund därav
att sex bergmästare skulle bibehållas i stället för av kommerskollegiikommittén
ursprungligen avsedda minskning till fyra stycken begärt ett anslag
av 8,550 kronor, vilket emellertid av statsutskottet och riksdagen nedsattes
till 6,500 kronor eller det samma som av kommittén beräknats för fyra bergmästare.
Emellertid har det visat sig, att sistnämnda summa varit alldeles
otillräcklig med de höga hyres- och bränslepriser, som äro rådande, oaktat
stora inskränkningar i fråga om utrymme gjorts. Så har bergmästarexpeditionen
i östra distriktet varit inrymd i ett rum av bergmästarens privata bostad,
hans skrivbiträde varit placerat i någon slags skrubb i kommerskollegii
lokaler och gruvingenjören har fått utföra arbetet hemma i sin bostad.
Ända till 1 oktober har även i norra distriktet expeditionen måst förläggas
till bergmästarens privata bostad. Efter denna tid har lokal på två rum
kunnat förhyras i någorlunda eldsäkert hus men för en årshyra av
1,000 kronor, vilken kommer att innevarande år svårt belasta det lilla
expensanslaget, då det ju kommer att behövas för hela året. Då sålunda
anslaget knappt nog räcker till för anskaffande av lokaler och deras
uppvärmning, bliva utgifter för skrivmaterialier m. m. antingen delvis
lagda på vederbörande befattningshavandes axlar eller ock ej i nödig
mån tillgodosedda. Detta är särskilt olämpligt i fråga om inbindning
och vård m. m. av de värdefulla arkivalierna.
Jag anser mig emellertid icke här böra göra något yrkande, som
skulle medföra en ökning av hela anslagssumman för bergsstaten. Men
då den andra av mig här ovan omnämnda anslagsposten, vikariatsersättningar
för bergsstatstjänstemän, vilken är avsedd att komma till använd
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
Arvoden åt
två gruvingenjörer.
[6.]
Sprängämnes
inspektionen.
[7-]
ning för det fall, att befattningshavare blivit oförmögen till tjänstgöring
på grund av kroppsskada, ådragen under tjänsteutövning, icke med ett
enda öre under år 1920 behövt tagas i anspråk, så synes det mig icke
vara förbundet med någon som helst risk att från denna anslagspost
överföra 1,000 kronor till rubriken »Expenser» varigenom den förut
påpekade stora differensen mellan behov och tillgångar för deras avhjälpande
i någon mån utjämnas. Jag torde under ärendets behandling
få tillfälle att lör vederbörande utskott framlägga närmare utredning om
storleken av de behövliga expensmedlen för bergsstaten.»
På grund av de skäl, motionären till stöd för sitt förslag anfört,
har utskottet ansett sig böra biträda detsamma.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må,
a) för år 1922 upptaga det ordinarie anslaget
till bergsstaten med oförändrat belopp, 84,800 kronor;
b) vidtaga den förändring i fördelningen å olika
rubriker av förevarande anslag att ett belopp av 1,000
kronor överflyttas från rubriken »Vikariatersättningar
för bergsstatstjänstemän» till rubriken »Expenser», så
att under nämnda rubriker anvisas respektive 500 och
7,500 kronor i stället för 1,500 och 6,500 kronor;
c) medgiva motsvarande förändrade fördelning
av det för innevarande år beviljade ordinarie anslaget
till bergsstaten.
7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 27—28) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvoden åt två gruvingenjörer
å extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 10,400 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för år
1922 upptaga det ordinarie anslaget till sprängämnesinspektionen med
oförändrat belopp, 7,600 kronor.
Utan att ingå i prövning av departementschefens uttalande rörande
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
13
eu ifrågasatt men icke påyrkad ökning av arbetskrafterna i sprängämnesinspektionen,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, för år 1922 upptaga det ordinarie
anslaget till spräng ämne sinspektionen med oförändrat
belopp, 7,600 kronor.
9:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
8) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 29—30) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid
inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring å extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 7,800 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till anordnande
av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder, å extra stat
för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 253,050 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
30—37 i åberopade statsrådsprotokollet.
Till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet har
riksdagen å extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag, högst, å
211,850 kronor att användas enligt i huvudsak följande fördelning:
Arvoden till 6 förste fartygsinspektörer å kronor 5,950 kronor 35,700
» » 18 andre fartygsinspektörer å kronor 3,600 )) 64,800
Ortstillägg till i Stockholm stationerade fartygsinspektörer
samt andre fartygsinspektörerna i Luleå och
Umeå........................................................................................ 1,600
Rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna » 56,100
Ersättning till skrivmaterialier, lokalhyra och andra
kontorskostnader åt fartygsinspektörerna, kostnaderna
för överdragskostymer inberäknade ................................ » 20,850
Ersättning till skrivhjälp åt förste fartygsinspektörerna » 11,200
Ersättning till vikarier för fartygsinspektörerna ............ » 3,000
Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige ... » 2,000
Ersättning för sakkunnig extra arbetshjälp ..................... » 16,600
Arvoden åt
två assistenter.
[8.]
Förhandskontroll
å fartygs
sjövärdighet.
[9-]
Summa kronor 211,850.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
Navigations ■
skolorna.
[10.]
Den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av förevarande anslagär
i huvudsak föranledd därav, att ersättningen till skrivmaterialier m. m.
till fartygsinspektörerna, som hittills beräknats till ett belopp av 400
kronor för envar (ersättning för lokalhyra häri ej inberäknat), ansetts böra
utgå med ett till 800 kronor förhöjt belopp samt att den i anslaget ingående
posten till rese- och traktamentsersättning till inspektörerna på
grund av inträdd fördyring av biljettkostnader m. m. och traktamentsförhöjning
visat sig otillräcklig.
Av samma skäl har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande
år äskat ett anslag å 41,200 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning har
icke givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet med
hänsyn till nedåtgående konjunkturer funnit det för ersättning till skrivmaterialier
och kontorskostnader åt fartygsinspektörerna beräknade beloppet,
800 kronor, kunna något begränsas, och får utskottet förorda,
att ersättningen i fråga bestämmes till 600 kronor. Vid bifall härtill
kan det av Kungl. Maj:t å 1922 års stat äskade beloppet nedsättas med
5,600 kronor till 247,450 kronor, och synes en motsvarande jämkning
böra ske å det å 1921 års tilläggsstat uppförda förstärkningsanslaget.
I annat sammanhang återkommande till sistnämnda stat får utskottet
alltså nu hemställa,
att riksdagen må till anordnande av förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för handelsdepartementet
angivna grunder, å extra stat för år 1922 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 247,450 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att från
och med år 1922 höja det i staten för navigationsskolorna i riket upptagna
anslaget till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m.,
nu 10,000 kronor, med 525 kronor till 10,525 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 37—39 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts framställning om förhöjning av förevarande anslag
är föranledd därav, att sistlidet års riksdag, efter därom av Kungl. Maj:t
väckt förslag, beslutat medgiva semester under en och en halv månad
årligen från och med år 1920 för en var av föreståndarna för rikets
navigationsskolor. Såsom framgår av det vid propositionen i ämnet
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A .
15
(ur 239) fogade utdraget av statsrådsprotokollet för den 12 mars samma
år, anförde dåvarande chefen för finansdepartementet beträffande frågan,
huru den av semestern föranledda kostnaden borde bestridas, bland annat,
att han ansåge en framställning till riksdagen om anslag för ifrågavarande
ändamål böra kunna anstå till följande år, enär de för åren 1920 och
1921 erforderliga beloppen syntes kunna anvisas ur till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medel.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1922 höja det
i staten för navigationsskolorna i riket upptagna anslaget
till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden in. m.,
nu 10,000 kronor, med 525 kronor till 10,525 kronor.
Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget
till navigationsskolorna, nu 178,120 kronor, att höjas
med 525 kronor till 178,645 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
dels med godkännande av vid statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 7 januari 1921 fogade förslag till avlöningsstater för lotsstvrelsen,
för lotspersonalen och för fyrpersonalen samt av omkostnadsstat
och pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
i riksstaten för år 1922 öka förslagsanslaget till lots- och
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, nu 3,670,934 kronor, med
1,220,580 kronor till 4,891,514 kronor;
dels medgiva, att de i nu gällande, av Kungl. Maj:t den 1 oktober
1914 fastställda taxor å lotsavgifter förutom hem vägsersättning upptagna
avgifter må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, tillsvidare
utgå med 50 procents förhöjning;
dels ock medgiva, att från och med den 1 januari 1921 tillsvidare,
intill dess annorlunda kan varda bestämt, den ersättning, varom stadgas
i förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning till efterlevande,
då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning
ljutit döden, må — jämväl i de fall, då ersättningen grundar sig på
ett av lotsstyrelsen före ingången av år 1921 meddelat beslut och oavsett
när skadan, som föranlett dödsfallet, inträffat — efter Kungl. Maj:ts
närmare beprövande utgå med högst 100 procent utöver de belopp,
vartill ersättningen må bestämmas enligt de i ovannämnda förordning
angivna grunder.
Lots- och
fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna.
[HO
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
39—62 i statsrådsprotokollet.
Den för år 1921 fastställda avlöning sstaten för lotsstyrelsen slutar
å ett belopp av 123,800 kronor.
Det förslag till avlöningsstat, Kungl. Maj:t nu framlagt för riksdagen,
är av följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 154,800
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst....................................................... » 35,000
Förslagsanslag kronor 193,300.
Skillnaden mellan den nu föreslagna och den för år 1921 fastställda
staten, 123,800 kronor, utgör således 69,500 kronor.
Den sålunda ifrågasatta förhöjningen av avlöningsstaten för lotsstyrelsen
är föranledd dels av den från och med nästkommande år i
kraft trädande löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m., dels ock därav att ökning föreslagits såväl av den i
avlöningsstaten ingående anvisningen till vikariatsersättning samt arvoden
och flitpenningar åt amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän
som av anvisningen till arvoden åt tekniska biträden. Till förstärkning
av ifrågavarande anvisningar under senare hälften av innevarande år
har Kungl. Maj:t å 1921 års tilläggsstat äskat ett anslag å 3,750 kronor.
Beträffande avlöningsstaten för befälet vid lotsverket har någon
ändring icke vidtagits.
Med avseende å avlöningsstaten för lotsp er sonalen har Kungl. Maj:t
föreslagit, att nu, enligt den till staten fogade anmärkning 9, utgående
arvoden till extra lots, högst 600 kronor jämte beklädnadsbidrag av
100 kronor, till lotslärling, högst 300 kronor, och till båtbiträde, högst
600 kronor, måtte från och med nästkommande år höjas med 50 procent.
På grund härav och med hänsyn till att det i avlöningsstaten ingående
förslagsanslaget till extra lotspersonal, nu 87,600 kronor, under senare
åren icke oväsentligt överskridits, har en höjning av anslaget till 140,000
kronor ansetts erforderlig. Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag om förhöjning
av lotsavgifterna kräves en ytterligare ökning av avlöningsstaten,
nu 1,657,800 kronor, med 240,000 kronor eller sålunda sammanlagt
till 1,950,200 kronor (52,400 + 240,000 + 1,657,800).
Den av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsstaten för lotspersonalen
är av följande lydelse:
Stat mte hot te ta utlåtande Nr JO A.
17
! Tjänst-
De-
Lön.
görings-
klädnads-
Stimma
! penningar.
bidrag.
Kronor. | Kronor.
Kronor.
Kronor.
Bestämt anslag.
1 överlots ..................
1,300
600 —
100
_
2,000
—
Efter 3 år kan lönen höjas
17 överlotsar ...............
22,100
— 10,200| —
1,700
__
34,000
—
med 100 kronor, efter 6 år
med ytterligare lOOkronor
1 lots .......................
1,000
300 —
10C
—
1,400
—
och efter 9 år med än
568 lotsar ....................
— j 170,400 —
56,800
—
795,200
—
ytterligare 100 kronor.
j Lönetillägg åt mästerlotsar
—
— — —
—
-
28,300
860,900
—
Förslagsanslag.
| Förmansarvoden.............
14,000
—
Andel i lotspenningar ....
720,000
—
Ålderstillägg ...............
136,500
—
Ortstillägg ...................
1,800
—
; Vikariatsersättning .......
1,000
—
Ersättning för mistad andel i lotspenningar ...
1,000
—
Arvoden åt extra lotspersonal ...
140,000
—
Inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående
personal ...................
75,000:
—
1,089,300
1
Summa kronor
1,950,200
_
Anm. 1. Avlöning till å gammal stat kvarstående personal avlöres å det i staten upptagna bestämda
anslag, i mån detsamma icke åtgår till avlönande av personal, som å nya staten övergått, samt återstoden å
förslagsanslaget till inkomstfyllnad.
Anm. 2. Till mästerlots utgår ett lönetillägg till belopp av 100 kronor årligen.
Anm. 3. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, skall med
hänsyn till dessa förmåners värde och förhållandena i orten göras skäligt avdrag å avlöningen enligt lotsstyrelsens
bestämmande.
Anm. 4. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200 kronor
till överlots samt med 100 kronor till lotsförman, mästerlots och lots.
Anm. 5. Överlots, lotsförman, mästerlots och lots äga åtnjuta andel i lotspenningar pa sätt i de
vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare stadgas.
Anm. 6. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst kunna
förändras till förmanshefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos Kung! Maj:t, som äger ej
mindre i förekommande fall besluta, att ledig befattning skall tills vidare icke återbesättas, än även, därest
överlotstjänst prövas kunna förändras till förmansbefattning, av den för sådan tjänst i staten upptagna avlöning
disponera så mycket, som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning
åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.
Anm. 7. Pensionsunderlaget utgör för överlots 1,300 kronor, för mästerlots 1,100 kronor och för
lots 1,000 kronor.
Anm. 8. Förmansarvoden utgå till belopp av 100, 200 eller 300 kronor årligen.
Anm. 9. Arvoden åt extra lotspersonal utgå till extra lots med högst 900 kronor jämte beklädnadshidrag
av 100 kronor, till lotslärling med högst 450 kronor och till håthiträde med högst 900 kronor,
allt för år räknat.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 10 höft. (Nr 10 A—10 B.)
18
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
I fråga om avlöning sstaten för fyrpersonalen innebär Kungl. Maj:ts
förslag dels uppförande å samma stat av ytterligare åtta fyrbiträden dels
förhöjning av nu utgående ersättning för mistsignalering, 25 öre i
timmen, med 100 procent, dels ock förändring av de hittills använda
benämningarna reservfyrmästare och reservfyrvaktare till distriktsfyrmästare
och förrådsmästare.
Avlöningsstaten för fyrpersonalen, vilken nu upptager ett belopp
av 727,900 kronor, skulle, vid bifall till Kungl. Majrts förslag, för
år 1922 ökas med dels 9,600 kronor, motsvarande avlöningen till åtta
nya fyrbiträden, dels ock 4,700 kronor till följd av förhöjning i ersättningen
för mistsignalering eller med sammanlagt 14,300 kronor och
alltså sluta å ett belopp av (727,900+14,300) 742,200 kronor.
Den av Kungl. Maj:t. till godkännande föreslagna avlöningsstaten
för fyrpersonalen är av följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
19
Efter resp.
Tjänst-
Bekläd-
3, 6 och 9 år
Lön.
görings-
nads- i Summa.
kan lönen
penningar.
bidrag.
höjas varje
gång med
Kronor.
Kronor.
Kronor. | Kronor.
kronor
Bestämt anslag.
1 fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp
..............................
It d:o å d:o
1 distriktsfyrmästare .................
1 fyrmästare å större fast fyr......
16 d:o å d:o ......
1 d:o å fyrskepp ............
5 d:o å d:o ............
1 d:o å mindre fast fyr ...
52 d:o å d:o
1 fyrvaktare och befälhavare å fyrskepp
......,............................
1 d:o d:o å d:o
1 förrådsmästare........................
1 d:o .......................
1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr...
14 d:o å d:o
1 fyrvaktare.............................
96 d:o ..............................
1 fyrbiträde ..............................
108 d:o ..............................
Provianteringsbidrag samt särskilda
arvoden och ersättningar...........
Förslagsanslag.
Ålderstillägg.................................................................
Hyresbidrag .................................................................
Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp ..............
Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som tjänstgöra
eller maskinister ................................................................
Ersättning för mistsignalering.................................................
Arvoden till personal vid mindre fyrar.....................................
Proviant eller spisningspenningar till personalen å fyrskepp.......
Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp
Vikariatsersättning................................................................
Kostnader för ved och lyse in natura .....................................
1,200
800
—; 100
2,100
13,200
—
8,800
1,100
—
23,100
—
1,200
—
800
100
—
2,100
—
1,200
—
700
100
—
2,000
—
19,200
—
11,200
1,600
—
32,000
—
i
1,100
—
700
— 100
—
1,900
5,500
—
3,500
500
—
9,500
1,100
—
600
100
—
1,800
—
57,200
—
31,200
5,200
—
93,600
H
900
_
550
— 100
_
1,550
900
—
550
— 100
—
1,550
—
9<X)
—
550
100
—
1,550
—
900
—
550
— 100
—
1,550
—
850
—
500
— 100
—
1,450
—
11,900
—
7,000
1,400
—
20,300
—
750
—
450
100
—
1,300
—
72,000
—
43,200
— 9,600
—
124,800
—
700
—
400
100
—
1,200
_
75,600
—
43,200
— 10,800
—
129,600
—
—
—
—
i
—
9,950
—
150
som styrmän
55,000:
21,600:
15,500:
3,400:
10,000
39.000
47,500
46,700
15,600
25.000
100
462,900
279,300
Summa kronor 742,200
Anm. 1. Vid last fyr anställda fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträden erhålla,
där så ske kan, fri bostad jämte ved och lyse. Där bostad undantagsvis icke kan beredas personal vid fast
fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande. Till personalen
å fyrskepp utgår hyresbidrag med 300 kronor till fyrmästare eller distriktsfyrmästare, 250 kronor till fyrvaktare
och befälhavare eller förrådsmästare samt 200 kronor till fyrvaktare och fyrbiträde.
Anm. 2. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra förändras
till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos
Kung!. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall tills vidare icke återbesättas, än även, därest
20
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
befattningen prövas böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera
så mycket, som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som
förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.
Anm. 3. Pensionsunderlaget utgör för fyrmästare och distriktsfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare
och befälhavare, förrådsmästare ävensom uppbördsfyrvaktare 1,100 kronor, för annan fyrvaktare 1,000
kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.
Vidkommande härefter omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna har Kungl. Maj:t med hänsyn därtill, att de
under sagda stat uppförda förslagsanslagen under senare åren avsevärt
överskridits — under år 1918 med 919,087 kronor 79 öre och under
år 1919 med 1,393,752 kronor 29 öre — föreslagit upptagande å staten
av ett särskilt förslagsanslag å 800,000 kronor för täckande av uppkommande
brist i de olika förslagsanslagen. Härjämte innebär Kungl.
Maj:ts förslag en höjning av det i staten uppförda förslagsanslaget,
högst, å 60,000 kronor för bidrag till underhåll, komplettering och drift
av båtar vid lotsplatserna med 40,000 kronor till 100,000 kronor. Som
stöd härför har anförts, att den s. k. hemvägsersättningen, som enligt
lotsledsförteckningarna utginge till lotspersonalen och som bl. a. vore
avsedd att betacka kostnaderna jämväl för båtmaterielens underhåll, ej
försloge därtill och att jämväl det bidrag till bestridande av samma
kostnader, som av lotsstyrelsen kunde lämnas från nu ifrågavarande
anslag, vore otillräckligt.
För täckande av uppkommande brist å de i staten ingående anslagen
under innevarande år har Kungl. Maj:t å 1921 års tilläggsstat äskat ett
anslag å 800,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
21
Den av Kungl. Maj:t föreslagna omkostnadsstaten för lots- och
fyrinrättningen m. m. är av följande lydelse:
142,500
80,000
87,500
—
111,000
—
100,000
_
68,000
—
10,000
—
9,500
—
45,000
—
5,000
—
30,000
—
3,500
—
35,000
—
1,080
—
560
_
409
—
_
_
_ !_
Till
Förslagsanslag.
för fyrar, inistsignalstationer
och livräddnings
-
konsumtionsartiklar
stationer ..............
» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt
livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke här nedan
särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ............
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, driftkostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar........................
» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll och komplettering,
rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar
................................................................................
> bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lotsplatser,
högst ..............................................................................
» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning
» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen
» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ..............................
» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten................
» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand .............
s> rese- och traktamentskostnader.....................................
» utbildande av personal för gnisttelegrafering ................
» extra utgifter............................................................
» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap
Guardafui ................................................................................
» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång.........
Förstärkningsanslag till täckande av uppkommande brister i förestående
förslagsanslag, förslagsanslag, högst
Summa kronor
729,0491—
800,oooj —
1,529,049!—
Övergångs- och indragning sstaten kar på grund av att två befattningshavare
avgått ansetts kunna minskas med 1,620 kronor. Denna
jämkning har emellertid synts departementschefen icke behöva föranleda
framläggande av förslag till 113'' stat för riksdagens godkännande, utan
har det ansetts vara till fyllest, att minskningen i medelsbehovet iakttages
vid förevarande anslags beräknande.
Vidkommande slutligen pensionsstaten har en ökning med 6,000
kronor föreslagits av det i densamma upptagna förslagsanslaget till livräntor
åt änkor och barn efter befattningshavare vid lotsverket enligt
förordningen den 22 oktober 1909. Ifrågavarande ökning föranledes
därav, att enligt sagda förordning utgående ersättningar ansetts böra
från och med den 1 januari 1921 tillsvidare utgå med 100 procent
högre belopp, än de som ursprungligen i förordningen bestämdes. Någon
ändring i anslaget för år 1921 har dock icke ifrågasatts.
Utskottets
yttrande.
22 Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Den av Kung!. Maj:t till godkännande föreslagna pensionsstaten
för lots- och fyrinrättningen samt livräddningsanstalterna är av följande
lydelse:
Bestämt anslag.
Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket
eller deras änkor och barn ........................................................................
Förslagsanslag.
Till pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet
med bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension............................................. 50,000: —''
» pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens och
lotsverkets personal.............................................
» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare
enligt förordningen den 22 oktober 1909 ................
.................... 199.000: —
vid lotsverket
................... 12,000: —
1
261,000''—
Summa kronor
276,000 -
Beträffande till en början avlöning sstaten för totsstyrelsen innebär
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag höjning dels av anvisningen till
vikariatsersättning samt arvoden åt amanuenser och andra extra ordinarie
tjänstemän, dels ock av anvisningen till arvoden åt tekniska
biträden med tillhopa 10,000 kronor. Det för lotsverket säregna förhållandet,
att all avlöning till personalen inom de olika lotsdistrikten,
med få undantag, ej uträknas inom vederbörande distrikt utan å lotsstyrelsens
kanslibyrå, har — enligt vad av propositionen framgår —
med det numera invecklade och arbetskrävande avlöningssätt, som kristiden
skapat, föranlett, att lotsstvrelsen endast med svårighet kunde
medhinna de regelbundna kvartalsavlöningarnas utbetalande i rätt tid,
samt att det icke kunde undvikas, att en del andra utbetalningar av
avlöningsmedel under stundom bleve fördröjda utöver den tidpunkt, inom
vilken vederbörande personal med rätta borde kunna förvänta att få
emottaga sin avlöning. Ökningen av styrelsens arbetsbörda hänförde
sig emellertid icke allenast till avlöningsförhållandena utan omfattade
snart sagt alla grenar av styrelsens ämbetsförvaltning, vadan en överbelastning
numera förelåge ej blott inom styrelsens kanslibyrå utan
jämväl å dess lotsbyrå och fyringenjörkontor. För lättande av denna
arbetsbörda har nu föreslagits dels ökning av de tekniska biträdenas
antal å fyringenjörkontoret, dels ock anställande av ytterligare extra
tjänstemän å styrelsens kansli- och lotsbyråer. Huruvida det avsetts,
att å nämnda byråer anställa manlig eller kvinnlig arbetskraft framgår
emellertid icke av propositionen. Enligt vad utskottet underhand in
-
15,000 —
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
23
hämtat, skulle manlig arbetskraft i nuvarande första lönegraden anlitas.
Om nödvändigheten härav har utskottet icke blivit övertygat, utan synes
det utskottet med hänsyn till beskaffenheten av det arbete, som skulle
påvila de befattningshavare, varom här är fråga, böra tagas under övervägande,
huruvida icke kvinnlig eller billigare manlig arbetskraft är
tillfyllest. På grund härav och i betraktande av den förlängda tjänstgöringstid,
som lastställts att gälla från och med nästkommande år, har
utskottet funnit den äskade förhöjningen av ovanberörda anvisningar
kunna begränsas till 8,600 kronor och anslagsposten för avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare sålunda bestämmas till 33,600 kronor.
Att riksdagen skulle redan för innevarande år anvisa medel för ändamålet
ifråga, har utskottet dock funnit sig icke kunna biträda.
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos lotsstyrelsen
beräknade anslagsposten 154,800 kronor ingå bland annat avlöningsmedel
till en sekreterare, en kamrerare och två fy ringen jörer, vilka Kungl. Maj:t
föreslagit till uppförande i sextonde lönegraden. Enligt av riksdagen
numera fattat beslut skola emellertid bemälda befattningshavare placeras
i femtonde lönegraden. I följd härav har utskottet funnit anslagsposten
kunna begränsas till 151,000 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag ifråga om avlöning sstaten för befälet vid
lots ver ket och avlöning sstaten för lotspersonalen har utskottet icke funnit
anledning till erinran. Utskottet har sålunda ansett sig böra tillskyrka,
att lotsavgifterna höjas med 50 procent samt att, enligt anmärkning
9 till avlöningsstaten för lotspersonalen, utgående arvoden likaledes
höjas med samma procent.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om avlöningsstaten för fyrpersonalen
har utskottet jämväl ansett sig i huvudsak kunna biträda. I ett
avseende har utskottet dock funnit sig icke böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag och gäller detta anställande av ytterligare ett fyrbiträde vid
Kullens fyrplats. Personalen vid denna plats — för närvarande en fyrmästare,
en fyrvaktare och två fyrbiträden, ett ordinarie och ett extra —
synes utskottet vara för göromålens behöriga skötande åtminstone tills
vidare tillfyllest, och får utskottet sålunda förorda, att de av Kungl.
Maj:t till inrättande föreslagna nya fyrbiträdesbefattningarna begränsas
till sju. Vid bifall härtill kan den av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsstaten
för fyrpersonalen bestämmas till 741,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit ifråga om omkostnadsstaten för lotsocli
fyrinrättningen med livräddning sanstalterna, övergångs- och indragningsstaten
samt pensionsstaten har utskottet ansett sig kunna biträda.
Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A punkt 4
anfört, får utskottet sålunda hemställa,
24
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i lotsstyrelsen på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 generallotsdirektör............................................ A 3
2 byråchefer........................................................... B 20
1 överingenjör......................................................... B 20
Kanslibyrån.
1 sekreterare ..................................................... B 15
1 kamrerare........................................................... B 15
1 registrator...................................................... B 13
2 revisorer och bokhållare............................... B 13
1 kassör och bokhållare .................................. B 13
1 kanslibiträde, kvinnligt ................................ C 3
1 kontorsbiträde, kvinnligt................................. C 2
Fyringenjörkontoret.
2 fyringenjörer ...................................................... B 15
2 verkmästare....................................................... B 13
1 materialförvaltare ............................................. B 13
1 förste expeditionsvakt..................................... B 3
2 expeditionsvakter............................................... B 1
b) med godkännande av vid detta utlåtande fogade
förslag till avlöningsstater för lotsstyrelsen, för
lotspersonalen och för fyrpersonalen samt till omkostnadsstat
och pensionsstat för lots- och fyrinrättningen''
med livräddningsanstalterna (Bil. 1—5) i riksstaten
för år 1922 öka förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna, nu, 3,670,934
kronor med 1,214,180 kronor till 4,885,114 kronor.
c) medgiva, att de i nu gällande, av Kungl.
Maj:t den 1 oktober 1914 fastställda taxor å lotsavgifter
förutom hemvägsersättning upptagna avgifter
må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes,
tillsvidare utgå med 50 procents förhöjning;
d) medgiva, att från och med den 1 januari
1921 tillsvidare, intill dess annorlunda kan varda bestämt,
den ersättning, varom stadgas i förordningen
den 22 oktober 1909 angående ersättning till efterlevande,
då någon av lotsverkets betjäning till följd
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
25
av tjänstutövning ljutit döden, må — jämväl i de
fall, då ersättningen grundar sig på ett av lotsstyrelsen
före ingången av år 1921 meddelat beslut och oavsett
när skadan, som föranlett dödsfallet, inträffat —
efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande utgå med högst
100 procent utöver de belopp, vartill ersättningen må
bestämmas enligt de i ovannämnda förordning angivna
grunder.
13:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 99, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsdepartementsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att de i nu gällande, av Kungl.
Maj:t den 3 juli 1903 för Öresunds södra och norra lotsstationer fastställda
taxor å lotsavgifter förutom hemvägsersättning upptagna avgifter
må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, efter
Kungl. Maj:ts närmare beprövande tillsvidare utgå med högst 50 procents
förböjning.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nvssberörda
statsrådsprotokoll.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att de i nu gällande,
av Kungl. Maj:t den 3 juli 1903 för Öresunds södra
och norra lotsstationer fastställda taxor å lotsavgifter
förutom hemvägsersättning upptagna avgifter må från
och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, efter
Kungl. Maj:ts närmare beprövande tillsvidare utgå med
högst 50 procents förhöjning.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till
säkerhetsanstalter för sjöfarten å extra stat för år 1922 bevilja ett reservationsanslag
av *342,500 kronor.
Beträffande utredningen i fråga om detta anslagskrav får utskottet
hänvisa till sid. 69—87 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål anvisade sistlidet års riksdag å extra
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 10 höft. (Nr 10 A —10 B.) 4
Särskild
proposition
angående
höjning av
vissa lotsavgifter.
Säkerhetsanstalter
för
sjöfarten.
[12.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
stat för år 1921 ett reservationsanslag å 928,000 kronor samt å tillläggsstat
för år 1920 ett dylikt anslag å 159,000 kronor.
Det av Kungl. Maj:t till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten
för år 1922 äskade beloppet är avsett att användas enligt föl
-
jande fördelning:
Halva kostnaden för ett nytt fyrskepp för norra
Hvarken ..................................................................................... kronor 289,500
Nytt boningshus och erforderliga uthus m. m. vid
Kullens fyrplats......................................................................... » 60,000
Nybyggnad av hamn för lotsbåtar vid Häfringe,
Oxelösunds lotsplats ................................................................. » 130,000
Upprensning av lotshamnen vid Rönnskär, Lill
jungfruns
lotsplats.................................................................. » 40,000
Anordnande av luxbelysning vid Hakens fyr ...... » 3,000
Förstärkning och förändring av fyrskenen vid
Ystads inre och yttre fyrar ................................................. » 12,000
Fortsatt införande av undervattenssignalering å
fyrskepp in. m....................................................................... » , 12,000
Fortsatt införande av agabelysning vid fyrar ...... » 60,000
Om- och tillbyggnad av boningshus samt reparationsarbeten
vid Storjungfruns fyrplats.............................. » 36,000
Summa kronor 642,500.
Förutom det å 1922 års stat begärda beloppet har Kungl. Maj:t
för ändamålet ifråga äskat ett anslag ä 178,000 kronor å innevarande
års tilläggsstat. Detta belopp är avsett att användas på nedanstående
sätt:
Inköp av en motorjakt att användas för transporter
och såsom logementsfartyg för byggnadsarbetare ......... kronor 16,000
Bonings- och uthus vid Näskubbens fyrplats ...... » 10,000
Anskaffning av en motorlotskutter för Brännö lotsplats.
............................................................................................ » 39,000
N}^ utkiksställning av järn vid Oxelösunds lotsplats » 25,000
Anordnande av fyrbelysning och bortsprängning
av grund i Oxelösundet.......................................................... » 25,000
Inköp av fyrskeppet Megrundet.............................. » 30,000
Anskaffning av en kombinerad aga lys- och ljudboj
med undervattensklocka jämte förankringsgods ...... » 33,000
Summa kronor 178,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
27
Vid provning1 av Kungl. Maj :ts förevarande förslag'' om anvisande
av medel å 1922 års riksstat till säkerhetsanstalter för sjöfarten har
utskottet funnit de av Kungl. Maj:t framställda anslagskraven vara i
huvudsak väl motiverade och sålunda av beskaffenhet att böra bifallas.
Endast ett förslag härutinnan har utskottet ansett sig icke kunna biträda.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har Kungl.
Maj:t för uppförande av nytt boningshus och erforderliga uthus m. in.
vid Kullens fyrplats äskat ett anslag å 60,000 kronor. Av den till
stöd härför lämnade motiveringen har utskottet emellertid icke blivit
övertygat om, att ifrågavarande nybygguadsarbeten äro oundgängligen
av behovet påkallade. Utskottet Vill i detta sammanhang erinra om,
att utskottet under näst föregående punkt avstyrkt Kungl. Maj:ts förslagom
anställande av ytterligare ett ordinarie fyrbiträde å fyrplatsen ifråga.
Beträffande det av Kungl. Magt å innevarande års tilläggsstat
äskade anslaget har utskottet icke funnit skäl till annan erinran mot
detsamma än att utskottet ansett kostnaderna för anskaffning av en
motorlotskutter för Brännö lotsplats allt för högt beräknade. Med hänsyn
till nedåtgående pris torde dessa kostnader kunna något begränsas
och får utskottet förorda att den härför avsedda anslagsposten nedsättes
med 9,000 kronor till 30,000 kronor.
Till säkerhetsanstalter för sjöfarten skulle vid bifall till utskottets
förslag 169,000 kronor anvisas å 1921 års tilläggsstat och 582,500 kronor
å 1922 års stat.
I annat sammanhang återkommande till det å tilläggsstaten för
år 1921 äskade anslaget får utskottet sålunda nu hemställa,
att riksdagen må till säkerhetsanstalter för sjöfarten
å extra stat för år 1922 bevilja ett reservationsanslag
av 582,500 kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att dels förklara,
att nautisk-meteorologiska byrån skall med utgången av år 1921
upphöra, dels ock, vid bifall härtill, från och med år 1922 ur riksstaten
utesluta de under tionde huvudtiteln nu uppförda ordinarie anslagen å
26,100 kronor till nautisk-meteorologiska byrån och 2,000 kronor till
ålderstillägg för personalen vid samma byrå.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 87—115 i åberopade statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Nautisk-me
teorologxska
byrån.
[13.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
I överensstämmelse med ett av en den 29 oktober 1875 tillsatt
kommitté utarbetat förslag inrättades den nautisk-ineteorologiska byrån
genom beslut av 1877 års riksdag. Instruktion för byrån fastställdes
den 7 juni 1878.
Byrån bar sedermera erhållit en förnyad instruktion, vilken tilllämpats
från och med 1908 års ingång.
Byråns allmänna ändamål hava i instruktionen angivits sålunda:
a) att mot den ersättning, som av Kungl. Magt fastställes, undersöka
fartygslanternor, kompasser och övriga nautiska instrument, såväl
i Stockholm som vid byråns kontrollstationer, samt att över de undersökta
lanternorna och instrumenten föra journaler och utfärda certifikat,
utvisande deras egenskaper;
b) att anställa och bearbeta regelbundet återkommande magnetiska
rekognosceringar utefter landets kuster;
c) att utöva uppsikten över och handhava vården av vid rikets
kuster anordnade vattenhöjdmätningsstationer samt, jämlikt föreskrifterna
i nådiga brevet den 21 april 1886, tillsynen över sex vattenhöjdmätningspeglar
och vid desamma anställda observationer;
d) att samla och i den utsträckning, som kan finnas lämplig,
bearbeta meteorologiska iakttagelser, anställda ombord å svenska fartyg;
e) att utöva inseendet över och bearbeta meteorologiska och
hydrografiska iakttagelser, anställda å de under byrån lydande stationerna;
samt
t) att söka gagna sjöfarten genom att i mån av tillgång dels anskaffa
och för sjöfarande förevisa även andra instrument än rent meteorologiska,
dels anskaffa och hålla tillgängliga böcker och kartor, som
äro av vikt i nautiskt och meteorologiskt hänseende, dels ock söka väcka
och underhålla fartygsbefälhavares och redares intresse för samlandet av
meteorologiska och hydrografiska iakttagelser och av sådana upplysningar,
som kunna vara av vikt för navigationen å såväl världshaven
som Sverige närmast omgivande farvatten, och i sådant syfte bland sjöfarande
sprida meteorologiska och hydrografiska underrättelser och kännedom
om de resultat, som vunnits av de hithörande frågor behandlande
vetenskaperna.
I avseende å observationsjournaler, förda å fartyg under resor på
avlägsna farvatten, tillhör det byrån att, efter företagen granskning för
utrönande av observationernas användbarhet, varvid tillika utdrag bör göras
av sådant, som kan vara av allmänt intresse för sjöfarten och därför
bör sjökarteverket omedelbart delgivas, skyndsamt avsända desamma
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
29
till utländskt institut, som förklarat sig- villigt att dem bearbeta, så vitt
ej observationerna finnas böra på annat sätt användas.
I avseende å övriga, under b), c) och e) omtalade observationer
åligger det byrån att snarast möjligt låta verkställa erforderliga reduktioner
och beräkningar för att i årliga publikationer offentliggöra dem
till allmänhetens och vetenskapens tjänst.
Hyrån åligger i övrigt att noga uppmärksamma de magnetiska
företeelserna å järn- och andra fartyg samt nya kompasskonstruktioner
och metoder för undersökning av fartygskompassers egenskaper och
deviation och för kompassers kondensering; att jämväl med uppmärksamhet
följa den nautiska meteorologiens utveckling och för detta ändamål
sätta sig i förbindelse med utländska institutioner, som hava med
byråns likartad verksamhet, samt att taga del av meteorologiska centralanstaltens
arbeten; och slutligen att åt sjöfarande, vilka föra och förbinda
sig att till byrån insända meteorologiska dagböcker, såsom lån tillhandahålla
justerade instrument eller kostnadsfritt utföra jämförelser mellan
deras egna instrument och byråns normalinstrument.
Särskilt tillkommer det byrån:
att, då sådant påfordras, biträda vid kompassväsendets ordnande
på flottans fartyg, vid anskaffning och undersökning för flottans räkning
av kompasser och andra nautiska instrument och vid fartygs magnetiska
undersökning;
att av sådana undersökningars resultat beräkna de magnetiska
konstanterna för kompassernas uppställningsplatser på de särskilda fartygen
och däröver föra anteckningar samt delgiva dem vederbörande
myndigheter; och
att såväl åt flottan som åt lotsverket utföra jämförelser mellan
deras meteorologiska instrument och byråns normalinstrument och över
dessa jämförelser föra särskild dagbok.
Byrån skall jämväl tillhandagå offentlig myndighet, som därom
gör framställning, med upplysningar, meddelanden och utlåtanden, som
inom omfånget av byråns verksamhet av densamma kunna lämnas.
Av dessa uppgifter har utövandet av den ovan under c) omförmälta
tillsynen över sex vattenhöjdmätningspeglar och vid desamma
anställda observationer från och med år 1919 övertagits av statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, som nämnda år trädde i funktion.
Byråns ordinarie personal utgöres av en föreståndare, som är byråns
chef, en assistent samt ett ombud vid var och en av byråns agenturer
i Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall, tillika föreståndare för den
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
med agenturen förenade kontrollstationen. Dessutom är sedan år 1913
vid byrån anställd en extra assistent.
Det ordinarie anslaget till byrån, vilket anslag av 1907 års riksdag
bestämdes till 24,000 kronor,''utgör numera 26,100 kronor, fördelat
i ett bestämt anslag å 10,000 kronor och ett reservationsanslag å
16,100 kronor.
Det bestämda anslaget å 10,000 kronor innefattar avlöningarna
till den ordinarie personalen. För föreståndaren är sålunda i staten uppförd
en avlöning av 5,000 kronor, därav lön 4,000 kronor och tjänstgöringspenningar
1,000 kronor. Assistenten åtnjuter ett arvode av
3,000 kronor. Till såväl föreståndaren som assistenten utgå två ålderstilllägg,
vartdera å 500 kronor, efter 5, respektive 10 års tjänstgöring.
För ombuden äro i staten upptagna arvoden av 500 kronor för en var
av dem; och erhålla de dessutom en fjärdedel av de avgifter, som vid
den agentur, de förestå, inflyta för verkställda undersökningar av nautiska
instrument och skeppslanternor samt för utfärdade certifikat.
Reservationsanslaget är avsett till premier och gratifikationer, expenser,
inköp och underhåll av instrument för byrån och agenturerna,
magnetiska rekognosceringar, publikationer m. m.
Dessutom har riksdagen sedan år 1912 till uppehållande av byråns
verksamhet årligen på extra stat beviljat anslag, uppgående för innevarande
år till sammanlagt 13,100 kronor. Härav utgå 3,000 kronor
till den extra assistenten, 1,000 kronor såsom personlig arvodesförhöjning
till den person, som uppehåller den ordinarie assistentbefattningen,
samt återstoden såsom tillfällig löneförbättring åt byråns personal, förhöjda
arvoden åt vissa kontrollstationsföreståndare och till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget. Av anslaget till tillfällig löneförbättring
åt byråns personal åtnjuter föreståndaren 600 kronor samt vardera
assistenten 900 kronor. De förhöjda arvodena åt vissa kontrollstationsföreståndare
utgöras av 2,500 respektive 1,500 kronor till kontrollstationsföreståndaren
i Göteborg respektive Malmö.
Summan av anslagen till byrån uppgår alltså till 39,200 kronor.
I proposition nr 333 till 1918 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att antaga ny avlöningsstat för byrån m. m.
Nämnda avlöningsstat upptog förutom föreståndaren, för vilken
skulle utgå en begynnelseavlöning av 7,500 kronor, en förste byråassistent
med begynnelseavlöning av 5,800 kronor och en byråassistent
med begynnelseavlöning av 4,000 kronor. I staten ingingo, bland annat,
Statsutskottets utlåtande Nr JO A.
31
arvoden till ombuden vid hyrans agenturer i Göteborg, Mabnö, Kalmar
och Sundsvall med 500 kronor för eu var av dem. Vidare föreslogos
höjningar av vissa i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposter
ävensom uppförande i den ordinarie staten av ett förslagsanslag,
högst 2,800 kronor, till biträden.
Den sålunda framlagda staten för byrån slutade å ett sammanlagt
belopp av 40,900 kronor.
I förutnämnda proposition föreslogs därjämte, att riksdagen skulle
på extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 9,000 kronor,
varav 4,000 kronor avsågos till förhöjda arvoden åt kontrollstationsföreståndarna
i Göteborg och Malmö, samt 5,000 kronor till ersättningar
åt auktoriserade kompass] usterare i vissa av rikets sjöhamnar.
I samband med förenämnda proposition upptog 1918 års riksdagtill
behandling eu inom andra kammaren väckt motion (nr 400), vari
motionären, herr Thore, hemställt, att riksdagen måtte avslå propositionen
i det skick denna förelåge samt hos Kungl. Magt anhålla om
ny utredning av ärendet med beaktande av de synpunkter, som i motionen
blivit framlagda.
I berörda motion ifrågasattes, att nautisk-meteorologiska byråns
arbetsuppgifter lämpligen skulle kunna övertagas av andra myndigheter
eller institutioner. Den del av byråns verksamhet, som omfattade kontroll
å nautiska instrument, borde sålunda inordnas under kommerskollegii
fartygsinspektionsavdelning. Om instrumentkontrollen överfördes från
nautisk-meteorologiska byrån till fartygsinspektionen, återstode hos byrån
en del andra mindre och från varandra skilda göromål. Att upprätthålla
byrån som en särskild institution för dessa göromåls bestridande torde
knappast vara nödvändigt, särskilt som den återstående verksamheten utan
olägenhet kunde fördelas på andra institutioner. Sålunda kunde de jordmagnetiska
arbetena överföras till sjökarteverket, uppsikten över vattenhöjdmätningsstationerna
till hydrografiska byrån och de rent nautiskmeteorologiska
uppgifterna till det oceanografiska institutet eller den
projekterade meteorologiska anstalten i Göteborg.
Slutligen framhöll motionären, att kompassjusteringen icke borde,
såsom i propositionen avsåges, förstatligas.
I skrivelse (nr 5 A) den 21 juni 1918 yttrade riksdagen, bland
annat, att riksdagen funnit vad motionären i förenämnda motion anfört
vara värt beaktande, och hade riksdagen ansett, att utredning i av
motionären angivet syfte borde komma till stånd. Vid sådant förhål
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
lande hade riksdagen icke funnit sig böra biträda det av Kungl. Maj:t
framlagda omorganisationsförslaget.
I stället beviljade riksdagen, förutom det ordinarie anslaget till
byrån till oförändrat belopp och anslag till arvode åt extra assistenten,
på extra stat de ovan omförmälta anslagen till tillfällig löneförbättring
åt personalen vid byrån och till förhöjda arvoden åt kontrollstationsföreståndarna
i Göteborg och Malmö.
Därjämte anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om
förnyad utredning i ärendet med beaktande därvid av de i ovanberörda
motion angivna synpunkter samt därefter för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Det framställda förslaget om arvoden åt auktoriserade kompassjusterare
i vissa sjöhamnar hade riksdagen för det dåvarande icke ansett
sig kunna bifalla.
Vid anmälan av förevarande fråga har departementschefen efter
samråd med cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen anfört
följande:
»Enligt det utdrag av statsrådsprotokollet, som bilades ovannämnda
proposition nr 333 till 1918 års riksdag angående anslag till nautiskmeteorologiska
byrån m. m., anförde vederbörande departementschef vid
föredragning inför Kungl. Maj:t av nämnda fråga, att det av den då i ärendet
verkställda utredningen med all tydlighet framginge, att byråns ordinarie
arbetskrafter icke stode i rimligt förhållande till de göromål, som
då påvilade byrån. Frågan rörande en omorganisation av byrån syntes
departementschefen därför icke längre kunna undanskjutas utan att fara
uppstode, att denna statsinstitution icke skulle mäkta att på behörigt
sätt fylla sina mångskiftande uppgifter.
Den ytterligare utredning, för vilken nautisk-meteorologiska byråns
organisation och verksamhet på begäran av 1918 års riksdag nu blivit
föremål, har med än större skärpa framhävt otillräckligheten av byråns
personal och av de anslag, som för närvarande utgå till uppehållande
av dess verksamhet, och får jag, utöver vad ovan anförts, i sådant avseende
hänvisa till handlingarna i ärendet. Det synes tydligt, att den
utrustning beträffande personal och organisation, som vid byråns omreglering
år 1907 tilldelades densamma, redan från början var knappt
tilltagen, och att de ökningar i dessa hänseenden, som sedermera skett,
begränsats till det allra nödtorftigaste. Med hänsyn härtill har byrån
nödgats att på ett beklagligt sätt inskränka eller åsidosätta betydelse
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
33
lulla delar av sina arbetsuppgifter. Sålunda hava de jordmagnetiska
undersökningarna och bearbetningen av dessas resultat måst bedrivas
i högst väsentligen reducerad skala, vilket förhållande varit ägnat att i
hög grad minska värdet av hithörande arbete. Bearbetandet av de
meteorologiska och hydrografiska observationerna har icke medhunnits
i önskvärd och jämväl avsedd utsträckning liksom ej heller offentliggörandet
av desamma och av resultaten utav det jordmagnetiska arbetet
till allmänhetens och vetenskapens tjänst. Men även för den begränsade
omfattning, vari byråns verksamhet bedrives, torde dess resurser
vara alltför knappa. Det synes mig därför vara oundgängligen av nöden
att utan vidare dröjsmål genomföra sådana ändringar i organisationen av
arbetet inom nautisk-meteorologiska byråns verksamhetsområde, som äro
ägnade att göra denna organisation bättre lämpad att motsvara de
krav, vilka ur såväl praktisk som vetenskaplig synpunkt kunna och
böra ställas därpå.
För en dylik snar omorganisation talar ock ett annat skäl. Det
lärer nämligen få anses obilligt, att byråns hittillsvarande personal
längre skall nödgas undvara de förmåner, som en mera fast anställning
och därmed följande lönereglering av mera definitiv art innebära. Ett
dylikt förhållande torde te sig än obilligare för denna personal i belysningen
av den omständigheten, att andra statstjänstemän med likartad
utbildning inom närliggande arbetsområden redan åtnjuta ifrågavarande
förmåner. Jag åsyftar härvid närmast meteorologisk-hydrografiska anstaltens
personal. Men en dylik reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för nu ifrågavarande personal kan givetvis icke
tänkas bliva genomförd, innan organisationen av arbetet inom byråns
verksamhetsområde definitivt fastställts.
Vad då angår frågan, om denna omorganisation skall genomföras
inom ramen av den bestående särskilda institutionen eller byrån upphöra
och dess arbetsuppgifter fördelas på en eller flera andra institutioner
med närliggande, mer eller mindre likartade arbetsområden, synes
mig den verkställda utredningen giva ett bestämt utslag till förmån för
det senare alternativet. De uttalanden, som till förmån för sistnämnda
alternativ gjorts av de sakkunniga för utredning i fråga om förläggande
till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, synas mig så klara och uttömmande, att det icke torde vara
erforderligt att här närmare utveckla de fördelar i organisatoriskt och
andra hänseenden, som stå att vinna genom en omläggning i antydd
riktning av den vid nautisk-meteorologiska byrån nu bedrivna verksamheten.
Jag anser detta så mycket mindre vara nödvändigt, som
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 10 höft. (Nr 10 A —10 B.) 5
34 Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
även de övriga i ämnet hörda myndigheterna — med undantag endast
av t. f. föreståndaren för byrån — mer eller mindre uttryckligt uttalat
sig för samma alternativ. Påpekas må blott, att härvidlag göra sig
gällande enahanda principiella synpunkter, som lågo till grund för statsmakternas
beslut om sammanslagningen av statens meteorologiska centralanstalt
och hydrografiska byrån till den nuvarande statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt.
Utredningen i ärendet har också bibragt mig den uppfattningen,
att den fördelning å andra institutioner av nautisk-meteorologiska byråns
arbetsuppgifter, varom förslag framlagts av nyssberörda sakkunniga,
är lämpligt avvägd och den bästa möjliga under nuvarande förhållanden.
Någon närmare motivering för denna min uppfattning torde
icke finnas behövlig, då en dylik i huvudsak endast skulle innebära ett
upprepande av de utförligt angivna skäl, som av de sakkunniga
åberopats till stöd för deras förslag. Ej heller anser jag mig
behöva ingå i närmare bemötande av den kritik, som t. '' f. föreståndaren
för nautisk-meteorologiska byrån i sin ovannämnda skrivelse
den 30 september 1920 riktat mot ifrågavarande förslag. De olägenheter,
vilka här sägas bliva eu följd av förslagets genomförande, torde
i vissa fall lätt kunna undanröjas och under alla förhållanden få anses
vara försvinnande små i jämförelse med fördelarna.
Beträffande detaljerna i förslaget vill jag uttryckligen framhålla,
att jag, i likhet med de sakkunniga och styrelsen för meteorologiskhydrografiska
anstalten, förordar förläggandet av den jordmagnetiska
uppgiften till sjökarteverket allenast såsom ett provisorium i avvaktan
på inrättandet av en särskild statsanstalt för verkställande av en fullständig
jordmagnetisk undersökning av vårt land och närgränsande farvatten.
I varje fall torde det vara ställt utom tvivel, att det arbete, som
under provisorietiden bör utföras på ifrågavarande område, kan omhänderhavas
lika väl av sjökarteverket som av nautisk-meteorologiska byrån
samt att det sålunda icke finnes någon anledning att endast i och för
detta arbete bibehålla byrån såsom en självständig institution.
Vad angar den ekonomiska sidan av saken, är summan av de
utav chefen för sjökarteverket, styrelsen för statens meteorologisk-hvdrografiska
anstalt och svenska hydrografisk-biologiska kommissionen beräknade
anslagsbeloppen till täckande av kostnaderna för institutionernas
befattning med dem enligt förslaget tillkommande nya arbetsuppgifter —
även efter de jämkningar, som, enligt vad cheferna för försvars- och
jordbruksdepartementen upplyst, ansetts böra göras i dessa anslagsbelopp
högst väsentligt mycket större än de för närvarande utgående
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
35
anslagen till uppehållande av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet.
Med hänsyn till den ovan påvisade absoluta otillräckligheten av de nu
utgående anslagen till nämnda byrå vore emellertid — såsom även av
t. f. föreståndaren för byrån framhålles — en motsvarande anslagsökning
ofrånkomlig, även om byrån alltjämt bibehölles för fyllandet av här
ifrågavarande arbetsuppgilter. Icke heller ur ekonomisk synpunkt torde
därför betänklighet behöva hysas mot den itrågasatta överflyttningen av
nautisk-meteorologiska byråns arbetsuppgifter å andra institutioner..
Slutligen må nämnas, att lösningen av förevarande organisationsfråga
underlättas av den omständigheten, att båda de på ordinarie stat
uppförda befattningarna vid nautisk-meteorologiska byrån äro tillsatta
allenast medelst förordnande tillsvidare. Att de nuvarande, tjänstemännen
vid byrån, därest de så önska, böra beredas anställning inom
någon av de institutioner, som skulle övertaga byråns arbetsuppgifter,
är å andra sidan alldeles uppenbart.
Vid bifall till vad här ovan ifrågasatts rörande nautisk-meteorologiska
byråns upphörande från och med ingången av år 1922, torde
t. f. föreståndarens framställning om vissa ytterligare anslag till byrån
för innevarande år icke böra föranleda någon åtgärd.
Framställning om erforderliga anslagsökningar till de institutioner,
som från och med år 1922 skulle övertaga nautisk-meteorologiska byråns
arbetsuppgifter, har, vad angår statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
och svenska hydrografisk-biologiska kommissionen, förut i dag gjorts
av chefen för jordbruksdepartementet och kommer, vad beträffar sjökarteverket,
senare att göras av chefen för försvarsdepartementet.))
Utskottet, som i detta sammanhang allenast haft att yttra sig om
nautisk-meteorologiska byråns upphörande, har icke funnit anledning
till erinran mot förslaget härutinnan och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) förklara, att nautisk-meteorologiska byrån skall
med utgången av år 1921 upphöra, samt
b) vid bifall härtill, från och med år 1922 ur
riksstaten utesluta de under tionde huvudtiteln nu uppförda
ordinarie anslagen å 26,100 kronor till nautiskmeteorologiska
byrån och 2,000 kronor till ålderstillägg
för personalen vid samma byrå.
Utskottets
yttrande.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Patent- och
registreringsverket.
[14.]
16:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att
dels godkänna följande stat för patent- och registreringsverket att
tillämpas från och med år 1922:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräk
nade
till .............................................................................. kronor 515,700
Vikariatsersättningar samt avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. in., förslagsvis beräknade till » 138,000
Renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis
beräknat till ...................................................... » 105 000
Böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m., efter avdrag
av influtna prenumerationsavgifter och dylikt,
förslagsvis beräknat till.................................................. » 200 000
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis beräknade till » 15,000
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsvis beräknat till................................................. » 1,600
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade
till ............................................................................. » 1,840
Reservationsanslag kronor 977,140,
dels ock, vid bifall härtill, höja det ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av patent- och registreringsverket, nu 777,600 kronor,
med 199,540 kronor till 977,140 kronor
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå.
utskottets Vid prövning av Rungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
yttrande. funnit sig flora i huvudsak biträda detsamma.
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda anslagsposten
å 515,700 kronor ingå emellertid avlöningsmedel till fem förste
byråingenjörer, en bibliotekarie och en sekreterare, vilka Kungl. Maj:t
föreslagit till uppförande i sextonde lönegraden. Enligt riksdagens
numera fattade beslut skola ifrågavarande befattningshavare placeras i
femtonde lönegraden, i följd varav utskottet funnit anslagsposten kunna
begränsas till 509,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
37
De för renskrivning ocli skrivrnaterialier m. m. samt böcker och
tidskrifter m. m. upptagna anslagsposterna å respektive 105,000 och
200,000 kronor har utskottet icke kunnat undgå att finna allt för högt
beräknade. Utskottet, som emellertid ansett sig icke böra nu föreslå
en nedsättning av desamma, förutsätter dock, att posterna ifråga till ett
kommande år i avsevärd mån begränsas. Under hänvisning till den
framställning om statslån åt patent- och registreringsverket, som förekommer
i propositionen angående 1921 års tilläggsstat, finner sig utskottet
böra särskilt framhålla angelägenheten av, att i verkets administration
all nödig sparsamhet iakttages och att varje överflödig utgift
undvikes.
Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A punkt.
4 anfört, får utskottet alltså hemställa
att riksdagen må
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie
stat i patent- och registreringsverket på nedanstående
sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 generaldirektör................................................ A 3 •
6 byråchefer..................................................... B 20
19 byrådirektörer .............................................. B 18
5 förste byråingenjörer .................................... B 15
1 bibliotekarie............... B 15
1 sekreterare B 15
5 byråingenjörer ............................................... B 13
1 kassör och räkenskapsförare........................ B 13
1 registrator ..................................................... B 13
1 föreståndare för granskning av varumärken B 13
4 notarier ........................................................... B 13
6 kanslibiträden, kvinnliga.............................. C 3
17 kontorsbiträden, kvinnliga.......................... C 2
1 förste expeditionsvakt.................................... B 3
5 expeditionsvakter............................................. B 1
b) godkänna följande stat för patent- och registreringsverket
att tillämpas från och med år 1922:
38
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Kostnader,
som föranledas
av överståthållarämbetets
oth länsstyrelsernas
befattning med
vista slag av
registrering.
15.]
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis beräknade till............kronor 509,000
Vikariatsersättningar samt avlöningar
till icke-ordinarie befattninffsha
O
vare
m. m., förslagsvis beräknade
till ................................................. » 138,000
Renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter,
byror, bränsle, lyse,
renhållning och städning samt
inventariers anskaffande och underhåll
m. m., förslagsvis beräknat
till ...................................... » 105,000
Böcker och tidskrifter, tryckning och
bindningskostnader, kungörelser
och publikationer m. m., efter avdrag
av influtna prenumerations
-
avgifter och dylikt, förslagsvis
beräknat till.................................. » 200,000
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis
beräknade till................. » 15,000
Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern, förslagsvis
beräknat till.................................... » 1,600
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis
beräknade till.................. » 1,840
Reservationsanslag kronor 970,440,
c) vid bifall härtill höja det ordinarie reservatiosanslaget
till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet, nu 777,600 kronor, med
192,840 kronor till 970,440 kronor
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till
bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och länsstyrelserna
åliggande befattning med registreringar och anmälningar till
förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat för år 1922
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
39
anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor ävensom medgiva, att de till
nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana registreringar och
anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 118—119 i statsrådsprotokollet.
Enligt de av Kungl. Magt den 30 december 1910 godkända grunder
för förändrad uppställning av riksstaten skulle avgifter, som inflöte till
de lokala registreringsmyndigheterna, överståthållarämbetet och länsstyrelserna,
och vore avsedda för bestridande av kostnaderna för de av
dessa myndigheter omhänderhavda registreringar och kungörande^ om
anmälningar till förenings-, försäkrings- och handelsregistret), icke vidare,
såsom dittills, sammanföras med de avgifter, som inflöte till patent- och
registreringsverket och avsåge uppehållandet av dess verksamhet. I
enlighet med planen för budgetomläggningen skulle efter 1912 års ingång
de registreringsavgifter, som inflöte hos överståthållarämbetet och
länsstyrelserna, samt de utgifter, som i anledning av denna registreringsverksamhet
uppkomme hos nämnda myndigheter, behandlas sålunda, att
utgifterna skulle avföras å det förslagsanslag, som bleve i riksstaten
för ändamålet anvisat, och de inflytande avgifterna tillföras samma förslagsanslag
såsom särskilda uppbördsmedel.
I anslutning till ovannämnda beräkning har riksdagen å extra stat
för vart och ett av åren 1912—1921 anvisat ett förslagsanslag av 4,000
kronor till bestridande av kostnaderna för den nämnda myndigheter
åliggande befattning med registreringar och anmälningar till förenings-,
försäkrings- och handelsregistren, varjämte riksdagen medgivit, att de
till myndigheterna inflytande avgifterna för dylika registreringar och
anmälningar finge tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
Då det nuvarande anslaget å 4,000 kronor icke räckt till för bestridande
av de med detsamma avsedda utgifter, har statskontoret hos Kungl.
Maj:t hemställt om förhöjning med 100 procent av de vid anmälningar till
handels- och föreningsregistren utgående avgifter, under uttalande tillika,
att, om avgifterna bleve höjda på sätt som föreslagits, någon ändring
i anslagets nuvarande belopp icke behövde ifrågasättas.
I två den 11 oktober 1920 utfärdade kungörelser (Svensk författningssamling
nr 802 och 803) har Kungl. Maj:t funnit gott förordna
i enlighet med den av statskontoret sålunda gjorda framställningen.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
Försäkringsinspektionen.
[16.]
Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj:t
under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet samt funnit den av
Kungl. Maj:t vidtagna förhöjningen av de vid anmälningar till handelsoch
föreningsregistren utgående avgifterna motiverad, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) till bestridande av kostnaderna för den överståihållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings-, försäkrings-
och handelsregistren å extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor;
b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att
dels godkänna följande stat för försäkringsinspektionen att tillämpas
från och med år 1922:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
till ............................................................................. kronor 70,900
Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter ..................... » 6,000
Till vikariatsersättning, avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare, resekostnads- och traktaments
ersättningar
m. m., förslagsvis beräknat till............ » 50,000
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator » 6,400.
Reservationsanslag kronor 133,300,
dels, vid bifall härtill, höja det ordinarie reservationsanslaget till
upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet, nu 85,200
kronor, med 48,100 kronor till 133,300 kronor, att av bidrag till försäkringsinspektionen
direkt utgå,
dels ock förklara, att, så länge den å övergångsstat uppförde
registratorn hos försäkringsinspektionen kvarstår å samma övergångsstat,
den för inspektionen avsedda kvinnliga kontorsskrivarebefattningen
ej må tillsättas; skolande under tiden den för denna kontorsskrivarebefattning
avsedda lön besparas.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
120—123 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A. 41
Den av Kung].. Maj:t föreslagna förhöjningen av förevarande anslag
är föranledd dels av den beslutade löneregleringen lör befattningshavare
i statsdepartement och centrala ämbetsverk, dels ock av att det
i staten för försäkringsinspektionen uppförda förslagsanslaget till
vikariatsersättningar m. m. visat sig otillräckligt.
I ovannämnda för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos försäkringsinspektionen
avsedda anslagspost å 70,900 kronor ingå bland annat
avlöningsmedel till en förste aktuarie och två förste revisorer, vilka
Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt riksdagens
numera fattade beslut skola emellertid ifrågavarande befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden, i följd varav utskottet funnit berörda
anslagspost kunna nedsättas med 2,900 kronor till 68,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit
har utskottet funnit sig böra biträda. Utskottet har visserligen ansett
det kunna ifrågasättas, huruvida icke den av Kungl. Maj:t äskade ^förhöjningen
av anslaget till vikariatsersättningar m. m. bort kunna något
begränsas, men har utskottet efter övervägande funnit sig icke böra
föreslå någon nedsättning av anslaget i fråga.
Under åberopande av vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört, får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos försäkringsinspektionen på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 överdirektör ........................... A 2
1 ledamot och byrådirektör.............................. B 18
1 förste aktuarie.................................................. B lo
2 förste revisorer ............................................... B 15
1 revisor................................................................. B 13
1 kontorsskrivare, kvinnlig .............................. C 5
1 kanslibiträde, kvinnligt ............................. C 3
1 expeditionsvakt ............................... B 1
b) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen
att tillämpas från och med år 1922:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 10 käft. (Nr 10 A—10 B.) 6
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis beräknade till .................kronor 68,000
Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter
..................................................... » 6,000
Till vikariatsersättning, avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare, resekostnads-
och trakt amentsersättningar
m. in., förslagsvis beräknat
till ............................................................ » 50,000
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd
registrator ................................... » 6,400
Reservationsanslag kronor 130,400,
c) i riksstaten för år 1922 höja det ordinarie
reservationsanslaget till upprätthållande av försåkringsinspektionens
verksamhet, nu 85,200 kronor, med 45,200
kronor till 130,400 kronor, att av bidrag till försäkringsinspektionen
direkt utgå, samt
d) förklara, att, så länge den å övergångs
stat
uppförde registratorn hos försäkringsinspektionen
kvarstår å samma övergångsstat, den för inspektionen
avsedda kvinnliga kontorsskrivarebefattningen ej må
tillsättas; skolande under tiden den för denna kontorsskrivarebefattning
avsedda lön besparas.
statens prov- 19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17)
mngsanstait. de Is medgiva,
L att å statens provningsanstalts avlöningsstat må från och med år
1922 uppföras ytterligare eu förste avdelningsingenjör med avlöning av
5,800 kronor, därav lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800
kronor och ortstillägg 400 kronor, samt att nämnde befattningshavare
må kunna tilldelas ålderstillägg efter enahanda grunder, som gälla för
övriga befattningshavare av motsvarande avlöningsgrad i statens provningsanstalt,
dels förklara,
att berörda ålderstillägg skola utgå av det å utgiftsstaten för statens
provningsanstalt uppförda anslaget till ålderstillägg, samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
48
att för ifrågavarande befattningshavare skola bliva gällande de
villkor och bestämmelser, som för åtnjutande av fastställda avlöningsförmåner
gälla för motsvarande befattningshavare i statens provniugsanstalt,
dels höja det i avlöningsstaten för statens provningsanstalt upptagna
anslaget till ålderstillägg med 100 kronor eller från 2,000 kronor
till 2,100 kronor,
dels fastställa följande nya omkostnadsstat för statens provningsanstalt
att gälla från och med år 1922:
Omkostnadsstat:
Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag..................... kronor
» värme, förslagsanslag .................................................... »
» inventarier och inventariers underhåll, förslagsanslag,
högst............................................................................ »
j> bibliotek, förslagsanslag, högst ................................... »
» glasvaror, förslagsanslag ............................................... »
» tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m., förslagsanslag, »
» laboratorieutensilier, kemikalier, materialier, förbruk
-
ningsartiklar, provningsanordningar, m. m., förslagsanslag
................................................................... »
» expenser, förslagsanslag................................................. »
» försäkring av byggnader och utrustning, underhåll
av tomten m. m., förslagsanslag........................... »
Summa kronor
12,000
25.000
10.000
3.000
5.000
30,000
24.000
12.000
3,000
124,000,
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja det ordinarie
förslagsanslaget till upprätthållande av provningsanstaltens verksamhet,
nu utgörande 279,050 kronor, med 25,900 kronor till 304,950 kronor,
att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 124—130 i statsrådsprotokollet.
Till förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens provningsanstalt
upptagna anslaget till expenser m. m. har Kungl. Maj:t å 1921
års tilläggsstat äskat ett förslagsanslag, högst, å 9,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser anställande av en
förste avdelningsingenjör å den byggnadstekniska avdelningen hos statens
provningsanstalt har utskottet funnit sig böra biträda.
Utskottets
yttrande.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Vad däremot angår den av Kungl. Maj:t till godkännande framlagda
omkostnadsstaten har utskottet icke kunnat undgå att finna vissa
å densamma upptagna anslagsposter alltför högt beräknade, och gäller
detta i all synnerhet de för värme, tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.
och laboratorieutensilier m. m. avsedda posterna. Utskottet, som ansett
dessa kunna begränsas till resp. 20,000, 25,000 och 20,000 kronor, får
sålunda förorda, att provningsanstaltens omkostnadsstat bestämmes till
110,000 kronor.
Utskottet, som i övrigt icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får alltså nu beträffande 1922
års stat hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva,
att å statens provningsanstalts avlöningsstat må
från och med år 1922 uppföras ytterligare en förste
avdelningsingenjör med avlöning av 5,800 kronor,
därav lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800
kronor och ortstillägg 400 kronor, samt
att nämnde befattningshavare må kunna tilldelas
ålderstillägg efter enahanda grunder, som gälla
för övriga befattningshavare av motsvarande avlöningsgrad
i statens provningsanstalt,
b) förklara,
att berörda ålderstillägg skola utgå av det å
utgiftsstaten för statens provningsanstalt uppförda anslaget
till ålderstillägg, samt
att för ifrågavarande befattningshavare skola bliva
gällande de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande
av fastställda avlöningsförmåner gälla för motsvarande
befattningshavare i statens provningsanstalt,
c) höja det i avlöningsstaten för statens provningsanstalt
upptagna anslaget till ålderstillägg med
100 kronor eller från 2,000 kronor till 2,100 kronor,
d) fastställa följande nya omkostnadsstat för statens
provningsanstalt att gälla från och med år
1922:
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
45
Omkostnadsstat:
Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag.
................................................. kronor 12,000
» värme, förslagsanslag ................... » 20,000
■» inventarier och inventariers underhåll,
förslagsanslag, högst ............ » 10,000
» bibliotek, förslagsanslag, högst ... » 3,000
» glasvaror, förslagsanslag.............. » 5,000
» tillfälliga biträden, tjänsteresor
m. m., förslagsanslag................. s 3» 25,000
» laboratorieutensilier, kemikalier,
m åter ialier, för br ukni n gs arti kl ar,
provningsanordningar, m. m., förslagsanslag
........................................ » 20,000
expenser, förslagsanslag, ............... » 12,000
» försäkring av byggnader och ut
rustning,
underhåll av tomten m.m.,
förslagsanslag............ » 3,000
Summa kronor 110,000,
e) vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja det
ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av provning
sanstaltens verksamhet, nu utgörande 279,050 kronor,
med 11,900 kronor till 290,950 kronor,
att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt
direkt utgå.
20:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till
fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med tekniska hjälpmedel
å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
131—134 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år
1921 äskat ett anslag å enahanda belopp, som det för år 1922 begärda.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka anvisandet av de utav
Kungl. Maj:t äskade beloppen, får alltså nu beträffande 1922 års stat
hemställa,
Fortsatt utrustning
av
statens provningsanstalt.
[18.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i Stockholm.
'' [19-]
46 Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
att riksdagen må till fortsatt utrustning av statens
provning sanstalt med tekniska hjälpmedel å extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 60,000
kronor.
Mandel och sjöfart.
21:o) Kung!. Maj:t hai* föreslagit riksdagen (punkt 19) att, under
förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 60,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm
styrelse utbetalas med hälften under förra halvåret 1922 under
villkor, att . minst tolv friplatser för studerande vid högskolan komma
att finnas inrättade under läsåret 1921—1922 samt återstående hälften
under senare halvåret 1922 under villkor, att dylika friplatser till minst
samma antal, som nyss sagts, inrättats för läsåret 1922—1923.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 135—139 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1910—1920 har såsom bidrag till underhållande
av handelshögskolan i Stockholm av riksdagen anslagits ett
belopp av 30,000 kronor. För året 1921 har detta understöd uppförts
å extra stat med föreskrift tillika, att ena hälften skulle utbetalas under
förra och andra hälften under senare halvåret. Ett av riksdagen vid
beviljandet av berörda anslag fästat villkor har varit, att vid högskolan
skulle finnas ett visst antal friplatser, för de senare åren bestämt till 12.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»I likhet med kommerskollegium hyser jag den uppfattningen, att
de förhoppningar, som vid högskolans inrättande fästes på densamma,
blivit väl infriade, och att den vid högskolan meddelade undervisningen
verksamt bidragit till främjande av den ekonomiska utbildningen i vårt
land. Det årliga statsunderstöd, som högskolan hittills åtnjutit, har
därför enligt min mening varit till stort gagn. Under sådana omständigheter
och då av den i ärendet föreliggande utredningen framgår, att
Statsutskottets utlåtande Nr It) A.
47
högskolan, för att icke nödgas inskränka sin verksamhet, är i oundgängligt
behov av ökade inkomster, synas mig starka skäl tala för, att det
till högskolan utgående statsbidraget, som trots den inträdda prisstegringen
hittills icke varit föremål för någon ökning, nu höjes på ett sätt, som
är ägnat att verksamt bidraga till lättande av högskolans ekonomiska
svårigheter. Ett ostört fullföljande av högskolans verksamhet synes mig
just nu så mycket mera angeläget, som den efter världskrigets slut allt
hårdare ekonomiska konkurrensen länderna emellan gjort det till ett
statsintresse av högsta vikt, att de personer, vilka i vårt land skola
ägna sig åt köpmannayrket och därmed sammanhängande näringar, gå
ut i livet så väl rustade som möjligt både i praktiskt och teoretiskt
avseende. Det är min bestämda mening, att handelshögskolan härvid
har en mycket viktig uppgift att fylla. Jag anser mig sålunda, trots
den hårt pressade budgetära ställningen, böra varmt tillstyrka, att högskolan
nu beredes statsunderstöd till det förhöjda belopp, varom handelshögskoleföreningen
med instämmande av kommerskollegium gjort
framställning.
Vid utbetalningen av statsbidraget torde, liksom förut varit fallet,
böra fästas det villkor, att under de läsår, statsbidraget avser, minst 12
friplatser för studerande vid högskolan finnas inrättade.»
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i
huvudsak den nii följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 60,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med
hälften under förra halvåret 1922 under villkor, att
minst tolv friplatser för studerande vid högskolan komma
att finnas inrättade under läsåret 1921—1922, samt återstående
hälften under senare halvåret 1922 under villkor,
att dylika friplatser till minst samma antal, som
nyss sagts, inrättas för läsåret 1922—1923.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att ej Export- och
mindre å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 ^stipendier?
kronor för att, i huvudsaklig överensstämmelse med av departements- [20.]
48
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
chefen tillstyrkta grunder, utdelas såsom understöd dels, under benämning
exportstipendier, till personer, som utan officiell ställning utrikes
verka för avsättning av svenska exportartiklar, import till Sverige av
råvaror och andra förnödenheter samt transitohandeln över Sverige, dels
ock, under benämning handelsstudiestipendier, till personer, som önska
utrikes förvärva praktiska insikter i handelsyrket, än även medgiva, att
ovanberörda av departementschefen förordade grunder må efter Kungl.
Maj:ts närmare beprövande tillämpas jämväl i avseende å användningen
av vad som vid 1921 års utgång återstår odisponerat av de till exportoch
handelsstudiestipendier tidigare anslagna medel.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
139—145 i statsrådsprotokollet.
Till exportstipendier anvisade sistlidet års riksdag, i likhet med
vad under en följd av år ägt rum, ett reservationsanslag å 20,000 kronor.
Det till handelsstudiestipendier för innevarande år beviljade anslaget
uppgår till samma belopp. Till följd av de av världskriget föranledda
säregna förhållandena anvisades ej några medel för sistnämnda
stipendier åren 1918—1920 och utgjorde anslagen för åren 1916 och
1917 allenast 10,000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär, dels att anslagen
till ifrågavarande stipendier skulle sammanföras till ett anslag, inom
vilket båda stipendiatgrupperna skulle tillgodoses, dels ock vissa ändringar
i de för stipendierna nu gällande bestämmelserna.
Att de förut utgående anslagen till exportstipendier och handelsstudiestipendier
sammanföras till ett anslag har icke givit utskottet anledning
till erinran, och har utskottet likaledes ansett sig böra biträda
de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna av de för stipendierna
nu gällande bestämmelser. Vad däremot det av Kungl. Maj:t äskade
anslagsbeloppet beträffar, har utskottet med hänsyn till förefintliga relativt
stora reservationer å anslagen till stipendierna i fråga, funnit anslaget
nu kunna avsevärt begränsas. Utskottet, som förordar, att anslaget
bestämmes till 10,000 kronor, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor för att, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departements-chefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 7 januari
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A ■
49
1921 angivna grunder, utdelas såsom understöd dels,
under benämning exportstipendier, till personer, som
utan officiell ställning utrikes verka för avsättningav
svenska exportartiklar, import till Sverige av råvaror
och andra förnödenheter samt transitohandeln
över Sverige, dels ock, under benämning handelsstudiestipendier,
till personer, som önska utrikes förvärva
praktiska insikter i liandelsyrket;
b) medgiva, att ovanberörda av departementschefen
förordade grunder må efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande
tillämpas jämväl i avseende å användningen
av vad som vid 1921 års utgång återstår odisponerat
av de till export- och handelsstudiestipendier tidigare
anslagna medel.
23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 21) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 146)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom understöd till auktoriserade
handelskammare i riket, att utgå med ett belopp av
3.000 kronor till envar handelskammare under av
departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 7 januari 1921 förordade villkor, på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
36.000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att såsom
understöd för år 1922, på sätt av departementschefen förordats, till
svenska handelskamrar i utlandet på extra stat för ar 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 72,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 147 —151 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1920 års riksdag, för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels
å 15,000 kronor till vardera av svenska handelskamrarna i London och
Paris, dels å 10,000 kronor åt vardera av svenska handelskamrarna i
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 10 höft. (Nr 10 A —10 B.) 7
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskammare
i riket.
[21.]
Statsunderstöd
till
svenska handelskamrar
i
utlandet.
[22.]
50
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
S''leriges allmdnna
exportförening.
[23.]
Nordamerikas Förenta stater och Schweiz samt svenska föreningens i
Retrograd handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kunde
komma att träda i bandelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor
till svenska handelskammaren i Sydney, å extra stat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst, å 65,000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att understöd skulle
tilldelas dels handelskamrarna i London och Förenta Staterna med
20,000 kronor vardera, dels handelskammaren i Frankrike med 15,000
kronor, dels handelskammaren i Schweiz med 10,000 kronor, dels ock
handelskammaren i Sydney med 7,500 kronor. Svenska föreningens
i retrograd handelskommitté har icke gjort någon framställning om
statsunderstöd för år 1922.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot detsamma, i vad det avser oförändrade
understöd åt handelskamrarna i Frankrike och i Schweiz samt
förhöjda sådana åt handelskamrarna i London och i Sydney. Däremot
har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka, att det till handelskammaren
i Förenta Staterna nu utgående understödet, 10,000 kronor, skulle
från och med nästkommande år fördubblas, utan får utskottet förorda,
att detsamma höjes med 50 procent och sålunda begränsas till 15,000
kronor. Vid bifall härtill kan det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
nedsättas till 67,500 kronor. Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må såsom understöd för år 1922
till svenska handelskamrar i utlandet på extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 67,500 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att, under
villkor att Sveriges allmänna exportförening under år 1922 bedriver sin
verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattuing, som
i företedd förslagsstat för samma år angives, samt att i granskningen
av föreningens verksamhet och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t
förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda
år å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
25,000 kronor, med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för
handelsdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelse om
föreningens verksamhet under ifrågavarande år ävensom redogörelse för
föreningens ekonomiska ställning vid utgången av samma år.
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
51
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
151—156 i statsrådsprotokollet.
Sveriges allmänna exportförening liar alltsedan sin tillkomst år
1887 årligen tilldelats statsunderstöd med varierande belopp. Från och
med år 1917 har understödet utgått med ena hälften ur ett av riksdagen
för ändamålet anvisat anslag och med andra hälften ur handelsoch
sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna, med lika fördelning
fonderna emellan. För år 1920 har det sammanlagda understödsbeloppet
— för år 1919 20,000 kronor — höjts till 50,000 kronor,
därav 25,000 kronor anvisats å tilläggsstaten för år 1920, medan enligt
särskilda beslut av Kungl. Maj:t den 7 januari och den 9 juli
samma år 12,500 kronor utanordnats från manufakturförlagslånefonden
och enahanda belopp från handels- och sjöfartsfonden.
Till bidrag åt Sveriges allmänna exportförenings verksamhet har
Kungl. Maj:t, förutom ovanberörda å 1922 års stat begärda anslag, å
tilläggsstat för innevarande år äskat ett anslag å 25,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka anvisandet av de av
Kungl. Maj:t för förevarande ändamål äskade anslag, får alltså nu beträffande
1922 års stat hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för sistlidet
år ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna exportförening
under år 1922 bedriver sin verksamhet i
huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angives,
samt att i granskningen av föreningens verksamhet
och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad
revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet
under sistnämnda år å extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor, med skyldighet
för föreningen att såväl till chefen för handelsdepartementet
som till kommerskollegium avgiva berättelse
om föreningens verksamhet under ifrågavarande
år ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska
ställning vid utgången av samma år.
Utskottets
yttrande.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Bidrag m en 26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
byr&^Bryssei (punkt 24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 156—
för handels- 157) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
statistik.
[24.] att riksdagen må, i likhet med vad innevarande
år ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna för en internationell byrå i Bryssel
för handelsstatistik på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag av 650 kronor.
Ersättning 27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att å extra
husen"’ stat för år 1922 under benämning »ersättning till sjömanshusen» an[25.
] visa ett förslagsanslag, högst, 162,000 kronor, för beredande åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrivning och redovisning samt för andra dem åvilande bestyr
för statsverkets räkning.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
157 —165 i statsrådsprotokollet.
Under rubrik »ersättning till sjömanshusen» har sistlidet års riksdag
å extra stat för år 1921 anvisat ett anslag av enahanda belopp
som det för nästkommande år äskade för beredande åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning
och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr Alex.
Thore väckt motion, nr 148, vari hemställts, att riksdagen vid eventuellt
beviljande av ifrågavarande anslag härvid fogar det villkoret, att
förenklingar snarast möjligt måtte vidtagas i sjömanshusens organisation.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Ijj statsverkspropositionen är under tionde huvudtiteln upptaget
ett anslag å extra stat för år 1922 uppgående till 162,000 kronor för
beredande åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktiges inskrivning och redovisning samt för andra dem
åvilande bestyr för statsverkets räkning. Den statliga ersättningen till
sjömanshusen för förenämnda bestyr har till och med år 1920 utgått
med 40,000 kronor, men blev på grund av framställning av Kungl. Maj:t
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A. 52
vid fjolårets riksdag höjd till 162,000 kronor. Höjningen av anslaget
är närmare motiverat i propositionerna såväl till 1920 som till innevarande
års riksdagar. Vid genomgående av ärendet finner man att nämnda
anslag till sjömanshusen av statsmedel ingalunda utgör full ersättningåt
sjömanshusen för dem åliggande verksamhet i statsverkets tjänst.
Enligt den utredning, som, med anledning av riksdagsskrivelsen den 29
maj 1915, företagits av 1916 års sjömanshuskommitté, finner man att
kommitterade, efter en ingående undersökning angående sjömanshusens
arbetsuppgifter, enat sig om att uppskatta statens andel häri till 75 procent.
Härav skulle sålunda följa att statsverket borde bidraga med 75
procent av omkostnaderna för ifrågavarande anstalter. Sjömanshusens
omkostnader ha av kommitterades majoritet beräknats, att, efter det att
en viss omorganisation genomförts, frånsett dyrtidstilläggen, uppgå till
448.000 kronor, men av en reservant bland de kommitterade till endast
216.000 kronor. 1 en skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 december 1919
lägger kommerskollegium sistnämnda siffra till grund och begär en ökning
av de hittills utgående ersättningarna till sjömanshusen av statsmedel
från 40,000 kronor, till 162,000 kronor. Härvid pointeras emellertid,
att vid fixerandet av denna siffra, dyrtidstilläggen för sjömanshusens
tjänstemannapersonal icke tagits med i beräkningen.
Den närvarande årliga budgeten för rikets 47 sjömanshus är synnerligen
svår att fastslå, då någon alla sjömanshusen omfattande redogörelse
av den art, att de olika posterna i budgeten framgå, icke avgives.
Vid den utredning, som sjömanshuskommitterade läto verkställa och
som omfattade året 1916, framgick att, för nämnda år, avlöningarna
uppgingo till cirka 190,000 kronor, varav 7,700 kronor i dyrtidstillägg, och
att övriga omkostnader belöpte sig till cirka 80,000 kronor. År 1918
hade avlöningarna stigit till 281,000 kronor och förvaltningskostnaderna
till 104,000 kronor. Genom den ökning av dyrtidstilläggen, som sedan
1918 ägt rum, torde sjömanshusens förvaltningskostnader för närvarande
belöpa sig till över 500,000 kronor, måhända närmare 600,000
kronor.
Man kan fråga sig, varifrån medel tagas för bestridande av dessa
höga omkostnadsbelopp. Tydligen icke från statsverket, då härifrån till
och med år 1920 endast 40,000 kronor utgått. Den erforderliga inkomstökningen
för sjömanshusen härflyter dels från en ökning av fartygens
tonavgifter från tre till fem öre per ton, dels ock i synnerhet
från ökningen i beloppet av sjöfolkets hyresavgifter. Denna senare
post, som år 1916 uppgick till 150,000 kronor per år och 1918 till
161.000 kronor per år, torde nu, på grund av stegringen i den allmänna
54
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
lönenivån till sjöss, uppgå till två- å tredubbla siffran mot år 1916.
Sjöfolket erlägger som bekant 1 procent av sin månadshyra i hyresavgift,
och främst har det alltså varit sjöfolkets hyresavgiftsmedel, som
åtgått för bestridande av sjömanshusens utgiftsstegringar. Åven med
den ökning i den statliga ersättningen, som från och med innevarande
år tillkommer sjömanshusen, måste fortfarande sjöfolkets hyresavgifter
i mycket stor utsträckning tagas i anspråk för att hålla sjömanshusens
ekonomi flytande.
Angående de vid sjömanshusen beviljade understöden, vilka år
1916 uppgingo till 343,000 kronor och år 1918 till 355,000 kronor, har
någon större ökning av detta belopp icke kunnat äga rum. Då sjömanshusens
inkomst av räntor å ägande kapital samt på nettoinkomst
av fastigheter under de senare åren utgjort cirka 280,000 kronor, finner
man härav, att sjöfolkets hyresavgiftsmedel icke i den utsträckning, som
rimligen kan begäras, bliva använda till sitt egentliga syfte.
Ökningen av det statliga bidraget till sjömanshusen från och med
år 1921 är allt för otillräckligt för kompensering av stegringen i utgiftsbeloppen.
Kommerskollegii förslag till fördelning av statsbidraget
må utjämna vissa orättvisor vid understödsutdelningen, men härigenom
uppnås ingalunda någon väsentlig rättelse. Över allt bland de sjöfarande
är man fullständigt ense därom, att det nuvarande ekonomiska
systemet för förvaltningen av rikets sjömanshus är ohållbart och att
genomgripande ändringar tarvas.
Frågan om indragning av ett större eller mindre antal sjömanshus
har länge varit före. Redan en kommitté från de första åren på 1900- talet föreslog eu indragning av vissa sjömanshus. I undertecknads motion
från år 1915 påyrkas en centralisering av sjömanshus verksamheten.
Chefen för marinstaben understryker i sitt yttrande över motionen, att,
ur värnpliktssynpuDkt sett, eu centralisering av sjömanshusärendena
vore önskvärd. 1917 års sjömanshuskommitterade föreslå en indragning
av 16 sjömanshus; en reservant inom kommittén vill minska antalet
sjömanshus till 12. Kommerskollegium, hos vilket betänkandet från
1917 års sjömanshuskommitterade ligger för granskning, har ännu
icke velat intaga någon ståndpunkt i frågan om förenklingar i sjömanshusens
administration. I en den 1 november 1920 dagtecknad promemoria
anför kollegiet de skäl, som förmått dem att tillsvidare i förevarande
avseende ställa sig avbidande. Jag skall icke närmare ingå
på dessa skäl; för den som närmare granskar densamma framträder
emellertid en bestämd uppfattning av att kollegiet icke visat tillräcklig
Oörståelse för kravet på mindre kostsamma förvaltningsformer inom ett
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
55
område, som, ehuru det icke direkt är underligt statsverket, dock fordrar
statens medverkan för att kunna skapa förenklade administrativa förhållanden.
En del av de skäl, som i promemorian anföres såsom anledning
till varför kollegiet icke ansett sig böra nu utarbeta förslag om
en åtminstone tillnärmelsevis slutlig organisation av sjömanshusen, exempelvis
att sjölagskommitterade framlagt ett förslag om anordnande av
disciplinnämnder eller att en lag tillkommit om arbetstiden å svenska
fartyg, äro av den art att de gå vid sidan av saken, då nämligen sjömanshusorganisationen
föga eller intet beröres av dessa ting. Angående
frågan om upprättande av ett centralregister för sjöfolket i Sverige så
är detta förslag tillsvidare ett löst projekt. Skola åtgärder för förenklande
och förbilligande av den statliga administrationen här i landet inhiberas,
tills att full enighet på alla håll råder om huru dessa förenklingar
skola ske, då torde nedsättningen å våra administrationskostnader
mycket länge komma att låta vänta på sig.»
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra
tillstyrka. Med anledning av vad herr Thore i motionen nr 148 anfört
finner sig utskottet böra uttala, att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t
riktar sin uppmärksamhet på åstadkommande av förenklingar i sjömanshusens
organisation, i den mån sådana visa sig lämpliga och möjliga
att ernå.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) å extra stat för år 1922 under benämning
»ersättning till sjömanshusen» anvisa ett förslagsanslag,
högst, 162,000 kronor, för beredande åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktiges inskrivning och redovisning samt för andra
dem åvilande bestyr för statsverkets räkning;
b) förklara, att herr Thores ovanberörda motion
må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.
28:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 165—166) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk i
enlighet med de av departementschefen i statsråds
-
Utskottets
yttrande.
Läkarundersökning
av
sjöfolk.
[26.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Arvoden till
två dispachSrsassistenter.
[27.]
Bidrag till
uppehållande
av internationell
pairulleringstjänst
i
norra
Atlanten.
[28.]
Befrämjande i
allmänhet av
bergsbruket»
[29.]
protokollet över handelsärenden den 7 januari 1921
angivna grunder å extra stat för år 1922 bevilja ett
förslagsanslag av 27,000 kronor.
29:o) På gruud av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 27) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 166)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1922 anvisa
till arvode med 2,000 kronor åt en var av två dispachörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den andre
i Göteborg, ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
30:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 28)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 167 —168) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till täckande av den å Sverige
belöpande delen av kostnaderna för uppehållande av
internationell patrullering stjänst i norra Atlanten å
extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag av
9,500 kronor.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
31:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 29) får utskottet hemställa,
att riksdagen må för år 1922 upptaga det i
ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd
åt personer som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, med oförändrat belopp 6,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i
allmänhet av bergsbruket för år 1922 att utgå med oförändrat belopp
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
57
8,700 kronor, varav bestämt anslag 2,700 kronor och reservationsanslag
6,000 kronor.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för år
1922 upptaga de särskilda reservationsanslagen under den å ordinarie
stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna» med
oförändrade belopp, nämligen:
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena, 75,000 kronor;
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri, 25,000 kronor;
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien, 20,000 kronor;
samt reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, 35,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 169
—171 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1920
års riksdag därom gjorda framställning har nämnda riksdag i fråga om
de särskilda anslagen under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
dels förändrat anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena från bestämt anslag till reservationsanslag,
dels ock för år 1921 bestämt
nyssnämnda anslag till 75,000 kronor;
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri till 25,000 kronor;
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien till 20,000 kronor; samt
reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, till 35,000
kronor.
Det sammanlagda belopp, till vilket ifrågavarande reseunderstödsanslag
för år 1921 upptagits, innebär en höjning med nära 50 procent
av det belopp, som för ifrågavarande ändamål under de närmast föregående
åren stått till förfogande.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 10 käft. (Nr 10 A—10 B.) 8
Befrämjande
i allmänhet
av slöjderna.
[30.]
58
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser anvisande
yttrande. ay aus]ag av enahanda belopp som de för innevarande år beviljade till
reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av
hantverk och annan mindre industri samt åt verkmästare och förmän
inom industrien, bar utskottet funnit sig böra tillstyrka. Däremot har
utskottet med hänsyn till förefintliga betydande reservationer å anslaget
till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke
ägna sig åt bergshanteringen, funnit detta anslag kunna i avsevärd
mån begränsas. Utskottet, som ansett anslaget kunna bestämmas till
10,000 kronor, får alltså hemställa,
att riksdagen må för år 1922 upptaga de särskilda
reservationsanslagen under den å ordinarie stat
uppförda anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
slöjderna» med följande belopp, nämligen:
a) reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare
i de särskilda näringsyrkena 75,000 kronor;
b) reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan mindre industri 25,000 kronor;
c) reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industrien 20,000 kronor; samt
d) reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt
bergshanteringen 10,000 kronor.
Vid bifall härtill och då någon ändring icke ifrågasatts i det i
nämnda anslagstitel ingående bestämda anslaget å 13,500 kronor, skulle
det ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av slöjderna för år
1922 minskas med 25,000 kronor till 143,500 kronor, varav såsom bestämt
anslag 13,500 kronor och 130,000 kronor, utgörande särskilda
reservationsanslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,
idkare av hantverk och annan mindre industri, verkmästare och
förmän inom industrien samt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen.
Andre in- 33:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
struktur i hus- framställning (punkt 31) och under hänvisning till vad statsrådsproto-fSlV
kollet (sid. 171 —173) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
59
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa å extra stat för år 1922
a) till anställande av en andre instruktör i husslöjd
3,000 kronor,
b) till arvodeshöjning åt extra instruktören i husslöjd
1,000 kronor samt
c) för beredande av personligt ålderstillägg med
500 kronor till extra instruktören i husslöjd Olof Olsson
Sägner, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, 500 kronor
eller tillhopa 4,500 kronor.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att för år inge^Jroch
1922 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst, torvassi
dels
för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer m.
och två torvassistenter 57,100 kronor, ^ L'' ■->
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast
under förutsättning att hans bostadsadress är Stockholm,
dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören 2,500 kronor,
dels ock till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt en var av
förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören Thure
Gustaf Thorgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna
friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor Sjögren,
j varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande med
gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor eller tillhopa
62,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 174 —177 i statsrådsprotokollet.
På extra stat för år 1921 har riksdagen såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat dels för anställande av eu förste torvingenjör, fyra
torvingenjörer, och två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400
kronor till förste torvingenjören skulle utgå allenast under förutsättning,
att hans bostadsort vore Stockholm, dels ock till personligt ålderstillägg
å 1,000 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman samt å 500
kronor till en var av torvingenjörerna, friherre Melcher Otto Falkenberg
och Gustaf Theodor Sjögren, i varje fäll under förutsättning att
befattningshavaren fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
3,000 kronor, eller tillhopa 55,900 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
Torv biträden.
[33.]
Under erinran att av det utav riksdagen å tilläggsstat för år 1920
under nionde huvudtiteln anvisade allmänna anslaget till ökade kostnader
för dagtraktamenten ett belopp av 4,200 kronor beräknats för torvtjänstemännen,
har Kungl. Maj:t nu, utöver ovanberörda anslag 55,900
kronor, för sagda ändamål äskat motsvarande belopp såväl å tilläggsstat
lör år 1921 som å extra stat för år 1922. För skrivhjälp åt förste
torvingenjören har Kungl. Maj:t härjämte å tilläggsstat för år 1921
begärt 1,250 kronor samt å 1922 års stat 2,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vad detsamma avser anvisande
dels av 57,100 kronor för fortsatt anställning av torvingenjörer och torvassistenter,
dels ock av 3,000 kronor för personliga ålderstillägg åt de i
lörslaget omförmälda torvingenjörerna, har utskottet ansett sig höra tillstyrka.
Beträffande däremot framställningen om anslag å 2,500 kronor
till skrivhjälp åt förste torvingenjören torde det belopp, som för ändamålet
bör beviljas, kunna begränsas till 1,500 kronor för år 1922 och
750 kronor för år 1921.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för år 1922 å extra stat anvisa
såsom särskilda förslagsanslag, högst,
a) för anställande av en förste torvingenjör, fyra
torvingenj örer och två torvassistenter 57,100 kronor,
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören
skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsadress
är Stockholm,
b) till skrivhjälp åt förste torvingenjören, 1,500
kronor samt
c) till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt
en var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman
samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna
friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor
Sjögren, i varje fäll under förutsättning att befattningshavaren
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i
denna egenskap, 3,000 kronor
eller tillhopa 61,600 kronor.
35:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
33) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för anställande av torvbiträden å
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
61
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
16,200 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att å extra
stat för år 1922 anvisa såsom förslagsanslag, högst,
dels av det av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000
kronor till upprätthållande av en torvskola under åren 1918—1922
8,000 kronor;
dels ock såsom ökat statsbidrag till samma skola 6,000 kronor,
eller tillhopa 14,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 178—181 i statsrådsprotokollet.
Till upprätthållande av en torvskola under åren 1918—1922 har
1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beviljat ett anslag av 40,000
kronor. Av anslaget har anvisats å extra stat för vart och ett av åren
1918—1921 ett belopp av 8,000 kronor, vadan nu återstår en summa
av 8,000 kronor att upptagas på 1922 års stat. Härjämte har såsom
ökat statsbidrag till skolan av riksdagen anvisats för år 1919 å tilläggsstat
ett anslag av 2,400 kronor samt för vartdera av åren 1920 och 1921
å extra stat anslag av likaledes 2,400 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har den 19 februari 1918 av
lantbruksstyrelsen upprättats kontrakt med styrelsen för svenska torvindustriföreningen
om upprätthållande med de sålunda beviljade medlen
av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län under femårsperioden
1918—1922.
Förenämnda årsanslag å 8,000 kronor är avsett att användas på
följande sätt:
Avlöning till föreståndare ..........................................................
)> » andre läraren..........................................................
» » biträdande läraren.................................................
Dagtraktamenten åt torvingenjörerna för undervisning.........
Bidrag för tre frielever å 275 kronor.....................................
Bidrag till: hyra .................................................. kronor 1,935
reparationer, omkostnader och
inventarier.................................... » 1,215
kronor 3,000
» 2,000
» 450
» 225
» 825
kronor 3,150
Efter avdrag för 11 betalande elever å 150 kronor » 1,650 » 1,500
Summa kronor 8,000.
Torvskola.
[34.]
62
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
Det ökade statsbidraget, 2,400 kronor, är avsett att bereda dels
ökade avlöningsförmåner åt föreståndaren och lärarne, nämligen åt den
förstnämnde med 700 kronor, åt andre läraren med 500 kronor och åt
biträdande läraren med 225 kronor, dels ock ytterligare bidrag för envar
av de tre frieleverna med 325 kronor eller för samtliga frielever
med 975 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ökning dels av
arvodena till föreståndaren och biträdande läraren med 1,700 respektive
825 kronor, dels av ersättningen för av skolan utbetalda dagtraktamenten
till torvingenjörerna med 375 kronor, dels av det till kost och
logi åt tre frielever beräknade statsbidraget med 350 kronor, dels ock
slutligen av anslaget till reparationer, omkostnader och inventarier med
likaledes 350 kronor.
Till förstärkning av det i riksstaten för år 1921 uppförda anslaget
till upprätthållande av en torvskola har Kungl. Maj:t å sagda års tillläggsstat
äskat ett anslag å 3,600 kronor.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
i likhet med departementschefen funnit det vara med billigheten överensstämmande
att någon ökning i statsbidraget till torvskolan — utöver
den redan från och med år 1919 beviljade anslagsökningen av 2,400
kronor — nu medgives. Att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, nu höja
avlöningsförmånerna till föreståndaren för skolan samt biträdande läraren
vid densamma med 1,700 respektive 825 kronor, har utskottet dock
icke kunnat tillstyrka, utan synes det utskottet skäligt, att ifrågavarande
befattningshavares arvoden bestämmas till 4,000 respektive 1,000 kronor.
Då vidare med hänsyn till nedgående konjunkturer skäl icke synes föreligga
för höjning av det till kost och logi åt tre frielever beräknade
statsbidraget samt vissa mindre jämkningar böra kunna äga rum i de
för ersättning för dagtraktamenten till torvingenjörerna och för reparationer
m. m. beräknade anslagsposterna, får utskottet förorda, att det
av Kungl. Maj:t äskade statsbidraget begränsas till 3,500 kronor. Av
samma skäl synes det å 1921 års tilläggsstat begärda beloppet, 3,600
kronor, kunna nedsättas till 1,100 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså nu
beträffande 1922 års riksstat hemställa,
att riksdagen må å extra stat för år 1922 anvisa
såsom förslagsanslag, högst,
a) av det av 1917 års riksdag beviljade anslag
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
63
av 40,000 kronor till upprätthållande av en torvskola
under åren 1918—1922 8,000 kronor, samt
b) såsom ökat statsbidrag till samma skola
3,500 kronor eller tillhopa 11,500 kronor.
37 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för fullföljande
av den utav 1916 års riksdag beslutade undersökningen av staten
tillhöriga mossar å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 16,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 182—185 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen, för undersökning av staten tillhöriga mossar i
huvudsaklig överensstämmelse med eu för 1916 års riksdag framlagd plan,
enligt vilken nämnda undersökning skulle fortgå i fem år och draga en
kostnad av 48,000 kronor, på extra stat under nionde huvudtiteln anvisat
för år 1917 10,000 kronor och för vartdera av åren 1918 —1921
9,500 kronor. Enligt vad av propositionen framgår, kan emellertid
ifrågavarande arbete icke slutföras inom den beräknade tiden utan måste
ytterligare ett år anslås till fältarbeten. Såsom anledning till, att arbetet
sålunda blivit fördröjt, har uppgivits bland annat, att de första
undersökningarna varit av försöksnatur och att undersökningsförrättarna
i början varit ovana vid det dem förelagda arbetet. Då det i första
hand hade gällt att taga närmare kännedom om större statsmossar, som
kunde anses lämpliga för torvberedning för statens järnvägars räkning,
hade undersökningarna vidare icke kunnat bedrivas systematiskt. De
ifrågavarande mossarna vore nämligen belägna på vitt skilda trakter,
varigenom arbetet fördröjts av tidsödande resor. Slutligen hade kända
kristidsförhållanden i fråga om proviantering och transporter inverkat
hämmande på undersökningarna.
För fullföljande av den undersökning, varom nu är fråga, har
Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1921 äskat ett anslag å 5,000 kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att den nu ifrågavarande
undersökningen av statens torvmossar bör fullföljas och slutföras.
Utskottet har emellertid funnit, att en begränsning i de av
Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen bör kunna äga rum, och får
utskottet förorda, att såväl det å 1921 års tilläggsstat som det å 1922
års riksstat beräknade anslaget nedsättes med 1,500 kronor.
Undersökning
av staten
tillhöriga
mossar.
[35.]
Utskottets
yttrande.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Understöd till
Sveriges kantverksorganisation.
[36.]
Statsunderstöd
åt Kantverksidkare
för utbildande
av lärlingar
m. m.
[37.]
Återkommande i annat sammanhang till anslaget å tilläggsstat
får utskottet alltså nu hemställa,
att riksdagen må för fullföljande av den utav
1916 års riksdag beslutade undersökningen av staten
tillhöriga mossar å extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 15,000 kronor.
38:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
36) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 185—187) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, under de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 7 januari
1921 angivna villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorg
anisations verksamhet å extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att till
statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar samt till
lärlingspremier, att användas enligt de av departemenschefen förordade
grunder, å extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst,
28,945 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 187
—191 i åberopade statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål anvisade 1920 års riksdag på extra
stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 20,535 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är
föranledd dels därav att antalet av de åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar utgående understöden ansetts böra ökas från 50 till 75,
dels ock därav att med hänsyn till penningvärdets fall en ökning av de
till lärlingarna utgående premiernas genomsnittliga storlek ansetts böra
vidtagas.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
65
att riksdagen må till statsunderstöd åt hantverksidkare
för utbildande av lärlingar samt till lärlingspremier
att användas enligt de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 7 januari
1921 förordade grunder, å extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 28,945 kronor.
40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 38) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 191—
195) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
under år 1922 å extra stat för sagda år anvisa ett
förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
41:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 195—196) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000
kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att dels
till bedrivande genom ingen]örsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor,
dels ock, under förutsättning att en anläggning för försök i
fabriksmässig skala med framställning ur alunskiffer av olja och andra
produkter varder förhyrd eller inköpt, för färdigställande och drift under
år 1922 av omförmälda anläggning å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
197—211 i åberopade statsrådsprotokollet.
Till bedrivande genom ingenjörvetenskapsakademien av teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet anBihang
till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 10 höft. (Nr 10 A—10 B.) 9
Understöd åt
föreningen för
svensk hemslöjd.
[38.]
Understöd
åt svenska
slöjdföreningen.
[39.]
Teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet
inom kraftoch
biänsleområdel
m. m.
[40.]
66
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottets
yttrande.
visade sistlidet års riksdag såsom förslagsanslag, högst, dels å tilläggsstat
för år 1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor,
därav 50,000 kronor skulle användas till inköp av apparatutrustning,
dels ock å extra stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett
belopp av 200,000 kronor, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
närmare villkor.
För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t nu å 1922 års stat
äskat ett anslag av enahanda storlek som det för innevarande år beviljade.
För ett statligt befrämjande av den inhemska skifferoljeproduktionen
har Kungl. Maj:t härjämte äskat ett anslag å 105,000 kronor
å 1921 års tilläggsstat samt 100,000 kronor å 1922 års stat.
Vad då först vidkommer förslaget om ett anslag 200,000 kronor
å extra stat för år 1922 till bedrivande genom ingenjörvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma.
Däremot har utskottet icke ansett tillräckliga skäl föreligga att
för inköp och färdigställande av en anläggning för försök i fabriksmässig
skala med framställning ur alunskiffer av olja och andra produkter
bevilja anslag såväl å 1921 års tilläggsstat som å extra stat för
år 1922 i den omfattning, Kungl. Maj:t föreslagit. De förberedande
åtgärder, som ansetts böra föranleda anslag, på sätt i propositionen förordats,
hava nämligen synts utskottet icke vara så långt framförda, att
därpå kan grundas säkert omdöme rörande lämpligheten av en dylik
utgift. Likaledes har det synts utskottet ovisst, huruvida ett av förhållandena
till synes motiverat understöd åt de enskilda strävanden,
som nedlagts på uppgiften att på ett ekonomiskt sätt tillgodogöra sig
landets skiffertillgångar (exempelvis de av ingenjör S. V. Berg företrädda)
skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag komma vederbörande
till del. För att emellertid arbetet skall kunna utan uppehåll fortgå,
har utskottet funnit skäligt tillstyrka, att å 1921 års tilläggsstat ställes
till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp motsvarande det å tilläggsstaten
under punkt 17 äskade eller 105,000 kronor att utnyttjas för de
anläggningar eller främjande av de experiment av annan art å förevarande
område, som Kungl. Maj:t efter särskild prövning därvid finner bäst
motiverade.
Därest under år 1922 ytterligare behov av medel för ändamålet
skulle visa sig föreligga, torde Kungl. Maj:t äga tillfälle att hos 1922
års riksdag därom göra erforderlig framställning.
Statsutskottets utletande Nr 10 A.
67
Härav följer, att utskottet nu funnit sig böra avstyrka anslagsäskandet
om 100,000 kronor å 1922 års stat.
I detta sammanhang har utskottet uppmärksammat att hos socialstyrelsen
förberedas åtgärder för åstadkommande av en i möjligaste
mån effektiv kontroll över bränsleförbrukningen inom av statsverket
disponerade byggnader och lokaler m. in. Utskottet finner sig med
anledning härav böra uttala nödvändigheten av att, därest dylika åtgärder
komma till stånd, erforderligt samarbete mellan socialstyrelsen
och ingenjörsvetenskapsakademien anordnas, så att ej jämsides med
varandra likartade uppgifter på olika håll samtidigt bearbetas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som i annat
sammanhang återkommer till frågan om anslaget å 1921 års tillläggsstat,
hemställa,
att riksdagen må
a) tiWbedrivandegenomingenjörsvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraftoch
bränsleområdet å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 200,000 kronor,
b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag för inköp
och färdigställande av en anläggning för försök
i fabriksmässig skala med framställning ur alunskiffer
av olja och andra produkter.
Öfverse.
43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag ÅiderMiågg.
(punkt 41) får utskottet hemställa, [41-]
att riksdagen må från och med år 1922 minska
det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 10,000 kronor med
5,000 kronor till 5,000 kronor.
44:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till rese- Eese. och
och traktamentspenningar (punkt'' 42) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom for j-42.]
riksdagen
anmäla.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
trJLAA, 45:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts förslag (punkt
anställda ar- 44] och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 213—214) i
hetare.
[44.]
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må,
varande år ägt rum,
lotsverket anställda arbetare på extra stat för år 1922
bevilja ett förslagsanslag av 16,200 kronor.
i likhet med vad för inneför
beredande av semester åt vid
Övriga ordinarie anslag.
nZTaZta'',. ■ 46:0) Beträffande Övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
[43.] innevarande år äro uppförda under tionde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t
icke föreslagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns slutsumma,
förslagsanslaget till tryckningskostnader måtte minskas från dess
nuvarande belopp, 125,011 kronor, med 5 kronor till 125,006 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1922 fastställas till samma belopp, som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av trjmkningkostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva
erforderlig.
Stockholm den 6 maj 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Smarts, J. Nilsson i Skottlandshus,
H. M. Bäckström, J. L. Widell, O. V. B. Olsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist, C. P.
V. Nilsson, G. I. Asplund, J. Nilsson i Malmö och J. Olofsson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson
i Norup, S. E. J. Liibeck, O. Nilsson i Örebro, J. Erlansson, O. Osberg, E. Andersson i Prästbol,
K. E. W. Söderhielm, K. A. Westman, F. T. Hamrin och S. J. Karlsson i Nynäshamn.
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 1—41 deltagit herr P. M. Olsson i Blädinge
1 st. f. herr S. E. J. Liibeck
och i behandlingen av punkterna 43—46 deltagit herr E. A. Hallin i st. f. herr C. J. G. Swartz.
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
69
Bilaga A.
Avlöningsstat för lotsstyrelsen
att tillämpas från och med år 1922.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............................kronor 151,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,
högst ................................................................................................ » 33,600
Förslagsanslag kronor 188,100.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Bilaga. B.
Avlöningsstat för lotspersonalen
att tillämpas från och med år 1922.
Lön.
Kronor.
Tjänst-
görings-
penningar.
Kronor.
Be-
klädnads-
bidrag.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Bestämt anslag.
1
1 överlots..................
1,300
—
600 —
100
—
2,000
—
Efter 3 år kan lönen höjas
17 överlotsar ...............
22,100
—
10,200 —
1,700
—
34,000
—
med 100 kronor, efter 6 år
med ytterligare 100 kronor
och efter 9 år med än
1 lots ......................
1,000
_
300-
100
—
1,400
—
568 lotsar .....................
568,000
—
170,400: —
56,800
—
795,200
—
ytterligare 100 kronor.
Lönetillägg åt mästerlotsar
—
—
—
—
28,300
—
Förslagsanslag.
Förmansarvoden ......................................
Andel i lotspenningar.................................
Ålderstillägg.............................................
Ortstillägg ................................................
Vikariatsersättning ...................................
Ersättning för mistad andel i lotspenningar.. - Arvoden åt extra lotspersonal ....................
Inkomstfyllnad till å gammal stat kvarstående
personal ................................................
14,000
720,000
136,500
1,800
1,000
1,000: —
140,000:
75,000: -
Summa kronor
860,900
1,089,300 —
1,950,200
Anm. 1. Avlöning till å gammal stat kvarstående personal avlöres å det i staten upptagna bestämda
anslag, i mån detsamma icke åtgår till avlönande av personal, som å nya staten övergått, samt återstoden å
förslagsanslaget till inkomstfyllnad.
Anm. 2. Till mästerlots utgår ett lönetillägg till belopp av 100 kronor årligen.
Anm. 3. För lotspersonal, som åtnjuter förmån av fri bostad eller annan naturaförmån, skall med
hänsyn till dessa förmåners värde och förhållandena i orten göras skäligt avdrag å avlöningen enligt lotsstyrelsens
bestämmande.
Anm. 4. Till lotspersonal med station och bostad i Stockholm utgår ortstillägg med 200 kronor
till överlots samt med 100 kronor till lotsförman, mästerlots och lots.
Anm. 5. Överlots, lotsförman, mästerlots och lots äga åtnjuta andel i lotspenningar på sätt i de
vid denna avlöningsstat fogade villkor och bestämmelser närmare stadgas.
Anm. 6. Därest lotsstyrelsen finner ledig befattning kunna indragas eller ledig överlotstjänst kunna
förändras till förmansbefattning, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos Kungl. Maj:t, som äger ej
mindre i förekommande fall besluta, att ledig befattning skall tills vidare icke återbesättas, än även, därest
överlotstjänst prövas kunna förändras till förmansbefattning, av den för sådan tjänst i staten upptagna avlöning
disponera så mycket, som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning
åt den, som förordnas att bestrida de med befattningen förenade göromål.
Anm. 7. Pensionsunderlaget utgör för överlots 1,300 kronor, för mästerlots 1,100 kronor och för
lots 1,000 kronor.
Anm. 8. Förmansarvoden utgå till belopp av 100, 200 eller 300 kronor årligen.
Anm. 9. Arvoden åt extra lotspersonal utgå till extra lots med högst 900 kronor jämte beklädnadsbidrag
av 100 kronor, till lotslärling med högst 450 kronor och till båtbiträde med högst 900 kronor,
allt för år räknat.
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
71
Bilaga C.
Avlöningsstat för fyrpersonalen
att tillämpas från och med år 1922.
Bestämt anslag.
1 fyrmästare å ång- eller motorfyrskepp
.................................
It d:o å d:o...............
1 distriktsfyrmästare ..................
1 fyrmästare å större fast fyr ......
16 d:o å d:o
1 d:o å fyrskepp...............
5 d:o å d:o ...............
1 d:o å mindre fast fyr
52 d:o å d:o ...
1 fyrvaktare och befälhavare å fyrskepp
...................................
i d:o d:o å d:o ......
1 förrådsmästare ........................
1 d:o ........................
1 uppbördsfyrvaktare å fast fyr ...
14 d:o å d:o ...
1 fyrvaktare .............................
96 d:o ..............................
1 fyrbiträde ..............................
107 d:o ..............................
Provianteringsbidrag samt särskilda
arvoden och ersättningar.........
Lön.
Kronor.
Tjänst-
görings-
penningar.
Kronor.
Bekläd-
nads-
bidrag.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Efter resp.
3, 6 och 9 år
kan lönen
höjas varje
gång med
kronor.
1,200
800
100
2,100
13,200
—
8,800
—
1,100
—
23,100
—
1,200
—
800
—
100
—
2,100
—
1,200
—
700
—
100
—
2,000
—
19,200
—
11,200
—
1,600
—
32,000
—
150
—
1,100
—
700
—
100
—
1,900
—
5,500
—
3,500
—
500
—
9,500
—
1,100
—
600
—
100
—
1,800
—
57,200
—
31,200
—
5,200
—
93,600
—
900
_
550
_
100
_
1,550
—
900
—
550
—
100
—
1,550
—
900
—
550
—
100
—
1,550
—
900
—
550
—
100
—
1,550
—
850
—
500
—
100
—
1,450
—
11,900
—
7,000
—
1,400
—
20,300
—
750
—
450
—
100
—
1,300
—
72,000
—
43,200
—
9,600
—
124,800
—
700
—
400
—
100
—
1,200
—
74,900
—
42,800
—
10,700
—
128,400
—
—
—
—
—
—
—
9,950
—
461,700
—
Förslagsanslag.
Alderstillägg...................................................................................
Hyresbidrag....................................................................................
Dagavlöning under vintertjänstgöring å fyrskepp.................................
Arvoden till å fyrskepp anställda personer, som tjänstgöra som styrmän
eller maskinister.....................................................................
Ersättning för mistsignalering......................................................
Arvoden till personal vid mindre fyrar ....................................
Proviant eller spisningspenningar till personalen å fyrskepp .........
Arvoden till extra biträden vid såväl fasta fyrar som å fyrskepp ...
Vikariatsersättning.....................................................................
Kostnader för ved och lyse in natura .........................................
55.000
21,600
15.500
3,400
10.000
39.000
47.500
46,700
15,600
25.000
Summa kronor
279,300
741,000
72
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Anm. 1. Vid fast fyr anställda lyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträden erhålla,
där så ske kan, fri bostad jämte ved och lyse. Där bostad undantagsvis icke kan beredas personal vid fast
fyr, utgår, jämte ved och lyse in natura, hyresersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande. Till personalen
å fyrskepp utgår hyresbidrag med 300 kronor till fyrmästare eller distriktsfyrmästare, 250 kronor till fyrvaktare
och befälhavare eller förrådsmästare samt 200 kronor till fyrvaktare och fyrbiträde.
Anm. 3. Då ordinarie befattning å fyrstaten varder ledig, vilken av lotsstyrelsen anses böra förändras
till befattning med lägre avlöning eller indragas, skall anmälan därom av lotsstyrelsen göras hos
Kungl. Maj:t, som äger ej mindre besluta, att befattningen skall tills vidare icke återbesättas, än även, därest
beiattningen prövas böra på angivet sätt förändras, av den för befattningen i stat uppförda avlöning disponera
så mycket, som, intill dess förändring i staten kan varda genomförd, erfordras till avlöning åt den, som
förordna» att bestrida de med befattningen förenade göromål.
Anm. 3. Pensionsunderlaget utgör för fyrmästare och distriktsfyrmästare 1,300 kronor, för fyrvaktare
och befälhavare, förrådsmästare ävensom uppbördsfyrvaktare, 1,100 kronor, för annan fyrvaktare
1,000 kronor samt för fyrbiträde 900 kronor.
Bilaga D.
Omkostnadsstat
att tillämpas från och med år 1922.
Förslagsanslag.
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddnings
stationer ..............................................................................
:
livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka ick<
nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar...
fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,
kostnader ävensom dithörande inventariepersedlar ..............
ring, rustning och driftkostnader ävensom ditb
persedlar .....................................................
bidrag till underhåll, komplettering och drift
platser, högst ...............................................
» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen......
» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ....................................
1 » kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten .....................
i> grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand ..................
» rese- och traktamentskostnader ..........................................
» utbildande av personal för gnisttelegrafering........................
» extra utgifter ..................................................................
» bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap
Guardafui..............................................................................
» friheter och ersättningar, utgörande i värde efter markegång ......
Förstärkningsanslag till täckande av uppkommande brister i förestående
förslagsanslag, förslagsanslag, högst ....................................
Summa kronor —
142,500
80,000
—
87,500
_
111,000
100,000
_
68,000
—
10,000
—
9,500
—
45,000
—
5,000
—
30,000
—
3,500
—
35,000
—
1,080
—
560
_
409
—
729,049
_
__
_
800,000
:
_
—
1,529,049
_
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
73
Bilaga E.
Pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
att tillämpas från och med år 1922.
Bestämt anslag:.
Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket
eller deras änkor och barn........................................................................
15,000i
-
Förslagsanslag.
Till pensionering av lotsstyrelsens och lotsverkets personal i enlighet
med bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänsteinnehavares rätt till pension .......................................... 50,000: —
j pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens och
lotsverkets personal ...............................-.............................. 199,000: —
» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid letsverket
enligt förordningen den 22 oktober 1909 ................................. 12,000: —
261,000 —
Summa kronor 276,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1921.
6 saml. 10 käft. (Nr 10 A—10 B).
10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
9
10
I 11
i 12
A. Departementet.
Departementschefen ..........................
Övergångsavlöning för departementschefen, förslagsanslag,
högst ..........................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag..............................j
Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst..[
Säger för departementet
B. Centrala verk med underlydande stater.
Kommerskollegium:
Kommerskollegium, förslagsanslag............
Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter,
förslagsanslag, högst ......................
Bergsstaten:
Bergsstaten ................................
Arvoden åt två gruvingenjörer, förslagsanslag,
högst....................................
Sprängämnesinspektionen ....................
Inspektion över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring:
Inspektionen ..............................
Arvoden åt två assistenter, förslagsanslag, högst
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, förslagsanslag,
högst ..............................
Undervisningsanstalter för sjöfart:
Navigationsskolorna ......................
Navigationslärarkursen, reservationsanslag ....
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart, förslagsanslag ......
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ........
Ordinarie
anslag
Kronor
178,645
2,200
11,000
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
24,000
2,000
150,300
12,000
174,300
14,000
529,420
138,200
84,800
7,600
10,400
20,800
7,800
247,450
191,845
32,200
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
75
13 a
13 b
13 c
14
15
16
17
■
18
19
Lots- och fyrväsendet:
Lots- och fyrinrättningen med livräddningsan- stalterna, förslagsanslag:
Direkt anvisning ................ 4,884,705
Friheter........................ 405
Ersättningar .................... 4
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservations- anslag .................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
4,885,114
582,500
4,885,114
970,440
130,400
290,950
582,500|
4,000;
■
60,000
Patent- och registreringsverket:
Upprätthållande av patent- och registrerings- verkets verksamhet, reservationsanslag, att av
patent- och varumärkes- samt registrerings- avgifters medel direkt utgå ................
Kostnader, som föranledas av ö ver ståthåll ar- ämbetets och länsstyrelsernas befattning med
vissa slag av registrering, förslagsanslag.....
Försäkringsinspektionen:
Upprätthållande av försäkringsinspektionens
verksamhet, reservationsanslag, att av bidrag
till försäkringsinspektionen direkt utgå......
Statens provningsanstalt:
Upprätthållande av statens provningsanstalts
verksamhet, förslagsanslag, att i första hand
av inkomster av provningsanstalten direkt ut- gå .....................................
Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt
med tekniska hjälpmedel, reservationsanslag
Säger för centrala verk med underlydande stater
!
7,143,569
1,050,350
C. Handel och sjöfart.
i
1
Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag,
högst .....................................
60,000
2
Export- och handelsstudiestipendier, reservations-
anslag ....................................
10,000
3
Auktoriserade handelskammare i riket, förslagsan-
slag, högst ................................
36,000
4
Svenska handelskamrar i utlandet, förslagsanslag,
högst .....................................
67,500
5
Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag,
högst .....................................
25,000
76
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
650
162,000
27,000
4,000
9,500
401,650
2,700
6,000
8,700
13,500
130,000
143,500
25,000
3,000
1,000
500
25,000
4,500
57,100
1,500
i
3,000
16,200
11,500
7
8
9
10
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik,
förslagsanslag ............................
Ersättning till sjömanshusen, förslagsanslag, högst
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ....
Arvoden åt två dispaschörsassistenter, förslagsanslag,
högst ..............................
Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten,
förslagsanslag ..............................
1 a
1 b
2 a
2 b
2 c :
2 d
2 e
7
8
9
: io
ii
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:
Bestämt anslag ............................
Reservationsanslag .........................
Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
Bestämt anslag ............................
Reservationsanslag :
Reseundersiöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena .................. 75,000
Reseunderstöd åt idkare av hantverk
och annan mindre industri....... 25,000
Reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien ............ 20,000
Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna
sig åt bergshanteringen .......... 10,000
Husslöjden:
Befrämjande av husslöjden ..............
Andre instruktör i husslöjd, förslagsanslag, högst
Arvodeshöjning åt extra instruktören i hus
slöjd, förslagsanslag, högst ...............
Personligt ålderstillägg till extra instruktören i
husslöjd O. O. Hagner, förslagsanslag, högst ..
Torvtillgångarnas tillgodogörande:
Torvingenjörer och torvassistenter, förslagsanslag,
högst ..............................
Skrivhjälp åt förste torvingenjören, förslagsanslag,
högst ...............................
Säger för handel och sjöfart
förslagsanslag, högst ...........
Torvbiträden, förslagsanslag, högst
Torvskola, förslagsanslag, högst ...
Statsutskottets utlåtande Nr 10 A.
77
12 Undersökning av staten tillhöriga mossar, reser-
vationsanslag ............................
13 Sveriges hantverksorganisation, förslagsanslag,
Ordinarie
anslag
Kronor
|
Extra | Ordinarie
anslag anslag
Kronor i Kronor
Extra
anslag
Kronor
15,000
104,300
4,000
28,945
15.000
20.000
200,000
14 Understöd åt hantverksidkare för utbildande av
lärlingar m. m., förslagsanslag, högst..........
15 Föreningen för svensk hemslöjd, förslagsanslag,
16 Svenska slöjdföreningen, förslagsanslag, högst ....
17 Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet, förslagsanslag, högst
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd
177,200
376,745
E. Ingenjörsvetenskapsakademien.
1 [ Verksamheten vid ingenjörsvetenskapsakademien,
förslagsanslag, högst........................
i
40,000
F. Diverse.
1
2
3
;
4
5
6 ;
7 i
Ålderstillägg, förslagsanslag ...................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . .
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
....................................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag .............................
Extra utgifter, reservationsanslag ..............
Beredande av semester åt vid lotsverket anställda
arbetare, förslagsanslag ....................
Säger för diverse
Summa!
5,000
* 50,000
50.000
125.006
150,000
25.000
16,200
405.006 16,200
7,940,075! 1,858,945
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:10a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet. % s. 1 i texten
- Rskr. 1921:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till lotsoch fyrinr s. 1 i texten