Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förhöjt statsbidrag åt vissa folkhögskolor.

1921-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:121, Utlåtande i anledning av väckt motion om förhöjt statsbidrag åt vissa folkhögskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1921 kl. 3 e. ni.

Utlåtande i anledning av väckt motion om förhöjt statsbidrag

åt vissa folkhögskolor.

(2:dra avd.)

I en inom andra kammaren av herr B. Eriksson i Grängesberg

väckt motion, nr 158, vilken överlämnats till statsutskottets

förberedande behandling, har hemställts, att § 10 mom. 5 i Kung!.

Majits kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkhögskola samt

statsbidrag till sådan skola av den 31 december 1919 måtte erhålla

sådan ändrad lydelse, att alla de folkhögskolor som ha mer än en

fast anställd lärare för sin andra årskurs må erhålla det högre statsbidraget

å 1,000 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget åvägabragta

skälen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över

motionen från skolöverstyrelsen, vilken i sådant avseende anfört

följande.

Enligt den i motionen berörda bestämmelsen i fråga om statsbidrag till

andra årskurs vid folkhögskola må det högre understödet till sådan kurs utgå endast

om med kursen är förenad skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med

fast anställning, vilken skyldighet inträder först sedan statsbidrag för i anslutning

till huvudkurs inrättad andra årskurs erhållits fem år i följd. Sagda bestämmelse

är motiverad av följande grunder.

Erfarenheten har visat, att endast ett mindre antal folkhögskolor kunna påräkna

så stor anslutning till en andra årskurs, att en sådan kurs kan stadigvarande

uppehållas. Det har sålunda emellanåt förekommit, att andra årskurs, som

under ett eller ett par år anordnats, sedermera av brist på tillräcklig anslutningmåst

nedläggas för att måhända några år senare åter upptagas. Där förhållandena

möjliggöra fortbeståndet av andra årskurs har man ansett undervisningens

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 54 käft. (Nr 121.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Utskottets

yttrande.

behöriga ordnande kräva anställandet av en ordinarie lärarkraft för kursen, och

med hänsyn till de ökade kostnader, detta medför, har det synts tillbörligt, att

statsbidraget i motsvarande mån höjes. Det har emellertid ansetts riktigt’ att

detta högre statsbidrag för andra årskurs bör utgå först sedan det kan anses påvisat,

att behovet av ytterligare en fest anställd lärare är mera permanent, enär

skolorna eljest av utsikten till högre statsbidrag kunde föranledas att anställa sådan

lärare för ett behov av mera tillfällig art och därigenom åsamka sig själva

liksom statsverket större kostnader än eljest för undervisningens bestridande vore

behövligt.

Den ifrågavarande bestämmelsen måste därför enligt överstyrelsens uppfattning

anses grundad på tillbörlig hänsyn såväl till skolornas eget bästa som till

nödig sparsamhet med statens medel.

Det kan emellertid å andra sidan icke bestridas, att berörda föreskrift i det

fall, som i motionen avses, kommit att framstå såsom obillig. Vid den åsyftade

skolan funnos redan före tillkomsten av gällande avlöningsförfattning för folkhögskolorna

tre fast anställda ämneslärare. Till följd av de i sagda författningstadgade

avlöningsbestämmelserna nödgas skolan att för dessa lärares avlöning

och bostadsförmåner vidkännas vida större kostnader än förut, och då vid skolan

först från och med läsåret 1919 — 1920 inrättats eu andra årskurs, kan skolan

enligt ovanberörda bestämmelser först år 1925 erhålla det högre statsbidrag för

denna kurs, vilket för skolan måste anses vara synnerligen behövligt. I samma

belägenhet som den i motionen omnämnda folkhögskolan befinna sig även folkhögskolan

i Sigtuna samt Skaraborgs läns folkhögskola i Stenstorp, vilka båda

före år 1919 inrättat två fasta ämneslärarebefattningar men hittills icke kunnat

erhålla det högre statsbidraget för andra årskurs, enär sådan kurs vid den förra

skolan pågått endast tre och vid den senare endast två år.

Med hänsyn till skolornas faktiskt föreliggande behov av ökade understöd

finner överstyrelsen sålunda en ändring av förenämnda bestämmelse vara överensstämmande

med billighetens fordringar. Av förut angivna skal torde denna

ändring likväl icke böra sträckas sa vitt som i motionen föreslagits utan begränsas

att avse allenast sadana folkhögskolor, vilka redan före gällande författnings

tillkomst inrättat mer än en fast ämneslärarbeställning. Det berättigade syftet

med motionen skulle enligt överstyrelsens mening kunna uppnås, därest det åsyftade

momentet i ovannämnda kungörelse, § 10, 1, 5), erhölle följande ändrade

lydelse :

5) till andra årskurs högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs

är förenad sklydighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning eller

om minst två fasta ämneslurarbefattning ar före dm 1 november 1919 varit inrättade

vid skolan, ytterligare högst 1,000 kronor ----

Överstyrelsen vill för sin del uttala önskvärdheten av att eu ändring, sådan

som den nu ifrågasatta, företages.

Ehuru vissa betänkligheter av principiell art kunna resas mot

ett bifall till motionärens förslag, har utskottet dock ej funnit dessa

vara av en allt för vägande beskaffenhet, om en begränsning av det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

3

slag, skolöverstyrelsen ifrågasatt, vidtages. Då vidare, enligt vad

framgår av överstyrelsens yttrande, några mera vittgående konsekvenser

ej synas vara att befara genom ett bifall till förslaget, sådant

det av överstyrelsen framlagts, och enligt utskottets mening

billighetsskäl tala för en dylik ändring av gällande bestämmelser,

bär utskottet ansett sig böra förorda motionärens yrkande med den

begränsning, som överstyrelsen angivit. Den ändrade bestämmelsen

synes utskottet böra tillämpas först i fråga om sådana kurser, som

begynna under senare delen av år 1921.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Erikssons

i Grängesberg ovanberörda motion, besluta

att till understöd åt sådana folkhögskolor, som

prövats gagneliga och av Kungl. Maj:t befinnas

böra erhålla understöd, må ur förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor utgå, bland annat, såsom

bidrag till kursernas uppehållande:

till andra årskurs, som pågår samtidig^ med

folkhögskolas huvudkurs, högst 2,500 kronor och,

om med sådan kurs är förenad skyldighet att avlöna

särskild ämneslärare med fast anställning

eller om minst två fasta ämneslärarbefattningar

före den 1 november 1919 varit inrättade vid

skolan, ytterligare högst 1,000 kronor, samt till

andra årskurs, som är ansluten till fristående

kvinnlig kurs, högst 2,000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson, i Skottlandshus, J. L. Widell,

O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist, E. A. Hallin, A. Pers, J. Nilsson i Malmö, F. L.

Lindqvist och A. R. Rooth samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H:son

Waldén, P. Nilsson i Bonarp, W. Bäckström, O. Nilsson i Örebro, J. Erlansson, K. E. W. Söderhielm,

K. A. Westman, F. T. Hamrin, P. M. Olsson i Blädinge och 8. J. Karlsson i Nynäshamn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.