Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning.

1921-06-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:189, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1

Nr 189.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1921 kl. 7 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning

åt statens järnvägar för genom taxenedsättning

förorsakad inkomstminskning.

(4:e avd.)

I eu till riksdagen avlåten, den 30 april 1921 dagtecknad proposition

(nr 358) har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av protokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen, att till beredande av ersättning åt statens järnvägar

för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning undei

verkliga utgifter på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 10,000,000 kronor. .

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört bland annat, följande:

»Som skäl mot en allmän taxesänkning framhåller järnvägsstyrelsen,

att, om en dylik åtgärd vidtoges nu, då enligt styrelsens förmenande de

ekonomiska förutsättningarna härför icke förefunnes, detta skulle innebära

ett avsteg från de grundsatser för statens järnvägars ekonomiska

skötsel, vilka under gjorda allvarliga erfarenheter utbildat sig och ännu

äro i kraft. Styrelsen erinrar härvid, hurusom 1918 års lagtima riksdag

i fråga om statens järnvägars taxepolitik uttalat, att förräntning borde

erhållas å det i statsbanorna nedlagda kapitalet och att även under rådande

extraordinära förhållanden förlust a statsbanerörelsen om möjligt

borde undvikas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 78 Käft. (Nr 189.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Härvid vill jag till en början framhålla, att den nu ifrågasatta

taxesänknmgen givetvis endast är att betrakta som en tillfällig extraordinär

åtgärd, vidtagen under den förhoppningen, att trafiken snart nog

skall så att säga växa in i de nya taxorna. Det i sig berättigade kravet

på att järn vägsdriften ° skall förränta sig skulle alltså endast tillfälligtvis

undanskjutas för att åter komma i tillämpning så fort näringslivet återtagit

den stadga, det nu saknar. Icke heller får en allmän taxesänkning

för godstrafiken, på sätt järnvägsstyrelsen befarar, i och för sig prejudicera

till sänkning av persontaxorna. En sådan sänkning torde icke böra ifrågakomma

förr, än de ekonomiska förutsättningarna härför föreligga.

Enligt järnvägsstyrelsens beräkningar synes icke uteslutet utan

snarast sannolikt, att därest ej den nuvarande krisen skulle under år

1922 ytterligare förvärras — statsbanornas driftkostnader då skola så

sjunka, att även ur järnvägsekonomisk synpunkt förutsättningar inträda

för den nu ett halvt år tidigare föreslagna nedsättningen.

Vidare vill jag som min uppfattning uttala, att då en taxenedsättmng

för närvarande ej synes förenlig med rent järnvägsekonomiska synpunkter,

utan är betingad av näringslivets och det allmännas intressen,

förhållandena synas böra så anordnas, att åt statens järnvägar genom särskilt

anslag beredes en inkomst, motsvarande den beräknade försämringen

i driftresultatet genom sänkningen av taxenivån. Genom ett dylikt

förfarande kommer formellt sett kravet på en affärsmässig skötsel av

statsbanPrörelsen som sådan att upprätthållas.

Efter noggrant övervägande av de skäl, som tala för och emot eu

nedsättning av statens järnvägars godstariffer, har jag därför kommit

till den uppfattningen, att en dylik nedsättning i enlighet med de grunder,

som av mig nu angivits, måste vara att föredraga framför ett fortsatt

bibehållande tillsvidare av de nuvarande höga taxorna.

Beträffande storleken av den taxenedsättning, som jag sålunda anser

mig böra förorda, har jag redan förut yttrat mig. Även om det ur

åtskilliga synpunkter varit önskvärt, om man kunnat gå än längre, har jag

sålunda ansett mig böra stanna vid att nedsättningen, vilken synes höra

avse alla slag av godstrafik, för närvarande begränsas till omkring 20 %

a nu gällande fraktsatser. Förutom härför tidigare anförda skäl vill jag i

detta avseende framhålla önskvärdheten av att i möjligaste mån bibehålla

relationen mellan statens och de enskilda järnvägarnas taxor, till vilken

fråga jag i det följande återkommer.

Givetvis bör det tillkomma Kungl. Maj:t att vid fastställande av de

särskilda taxebeloppen vidtaga de jämkningar beträffande den angivna

huvudregeln för taxereduktionen, som kunna finnas påkallade. Den ifråga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3

Kritt.ii nedsättningen torde, då riksdagens beslut i ärendet måste avvaktas

och omfattande förberedande åtgärder krävas för förslagets genomförande,

ej kunna träda i tillämpning före den tidigare angivna tidpunkten eller

den 1 juli 1921.

Om vad jag sålunda föreslagit vinner bifall, erfordras, enligt vad

tidigare berörts, att särskilt anslag beviljas som ersättning åt statens

järnvägar för genom taxenedsättningen förorsakad inkomstminskning, och

torde detta anslag i enlighet med förut angivna beräkningsgrunder böra

bestämmas till 10 miljoner kronor att utgå av andra statsinkomster än

lånemedel. Då, som jag förut nämnt, åt statens järnvägar bör beredas den

inkomst, som svarar mot förlusten av taxesänkningen, och det i sådant

avseende ifrågasatta beloppet, 10 miljoner kronor, får anses som lågt beräknat,

bör järnvägsstyrelsen äga att oberoende av driftresultatet för åi

1921 lyfta hela förenämnda anslag med förslagsvis en sjättedel under

vardera av årets sex sista månader.»

Enligt propositionen skulle ifrågavarande anslag endast komma

statens järnvägar och icke landets enskilda banor till del. Såsom skäl

härför åberopar departementschefen följande.

»Om en nedsättning av godstaxorna å statens järnvägar äger rum, vore

det tydligen synnerligen önskvärt, att motsvarande nedsättning kunde ske i

de enskilda järnvägarnas tariffer. För transporter i samtrafik skulle föi

övrigt en sådan sänkning, om kompensation ej på annat sätt beredes, komma

att ske rent automatiskt. Beträffande de enskilda järnvägarna torde det

emellertid ej böra ifrågasättas, att, om förlust skulle uppstå å rörelsen, denna

förlust täckes av statsmedel, utan äro dessa järnvägar.helt beroende av sina

inkomster och den kredit, som kan erhållas. Av de yttranden, som styrelsen

för svenska järnvägsföreningen och järnvägsstyrelsen avgivit, framgår även,

att för ett flertal enskilda järnvägar en nedsättning av tarifferna skulle kunna

helt äventyra deras ekonomiska ställning. Det lärer därför ej kunna utan vidare

fastslås, att en motsvarande nedsättning skall äga rum av taxorna för

ifrågavarande järnvägar, utan synes frågan härom och om taxebeloppens

storlek böra avgöras efter ytterligare utredning och prövning för varje särskilt

fall. Att märka är dervid även, att verkningarna av samtrafiktaxans

sänkning kunna, i den omfattning så skulle visa sig nödvändigt, kompenseras

genom särskilda extra frakttillägg eller vidtagande av andra

dylika anordningar, och förutsätter jag sålunda, att en utredning i nu

ifrågavarande avseende omedelbart igångsättes.

Järnvägsstyrelsen har framhållit de olägenheter, som uppkomma

för trafikanterna genom en olika tariffering vid statens och de enskilda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottets

yttrande.

järnvägarna, varvid styrelsen betonat, hurusom den vid de enskilda järnvägarna

bosatta befolkningen och verksamma industrien skulle försättas

i ett ogynnsamt läge gent emot dem, som finge tillgodoräkna sig den

genom statssubvention möjliggjorda frakta edsättningen vid statens järnvägar.

Härvid är emellertid att märka, att olika tangering alltid, om

an i mindre kännbar män än vad som nu skulle bliva fallet, torde hava

förelegat mellan icke blott de enskilda järnvägarna å ena sidan och

statens järnvägar å den andra, utan jämväl de .enskilda järnvägarna

sins emellan. Härtill kommer, att den skillnad i tarifferingen, som nu

skulle uppkomma, givetvis endast är avsedd såsom tillfällig. Efter hand

som trafiken ökas, torde möjligheter skapas för ett utjämnande av taxorna

Det synes mig fullt riktigt, att statens järnvägar under nuvarande förhallanden

härvid gå före, även om detta icke kan ske utan understöd

från statens sida.»

Att, på sätt här föreslagits, genom anvisande av särskilda anslagsmedel

möjliggöra genomförandet av lägre järnvägsgodstariffer än som

ur trafikekonomisk synpunkt vore befogat, synes visserligen vara ägnat

att ingiva vissa principiella betänkligheter. Med hänsyn till det sällsynt

betryckta läge, vari det svenska näringslivet för närvarande befinner

sig, vill utskottet dock icke motsätta sig en dylik tillfällig åtgärd

varigenom i många fall en välbehövlig lättnad i fråga om avsättningsmöjligheterna

och de därav beroende möjligheterna att uppehålla driften

skulle kunna beredas vissa företag, industriella och andra, och sålunda

åtminstone de tillfälliga verkningarna av den för hela samhället allvarliga

kris, vårt ekonomiska liv för närvarande är underkastad, komma

att i viss mån förminskas.

Av departementschefen har förutsatts, att ifrågavarande genom

särskilda statsmedel möjliggjorda taxenedsättning — avseende det senare

halvaret 1921 — genomgående skulle sättas till omkring 20 %, vilken

procentsats alltså skulle tillämpas på alla slag av godstrafik. Det synes

utskottet kunna ifrågasättas om ett generellt bestämmande av taxenedsättningarna

till en och samma procentsats kan anses vara det lämpligaste

sättet för vinnande av det med anslaget avsedda syftet. Såsom

av järnvägsstyrelsen i dess utlåtande framhållits, erfordras beträffande

vissa näringsgrenar, att en större taxereduktion företages för att denna

kunna bliva till någon verklig hjälp för desamma i deras ur samhällelig

synpunkt betydelsefulla ansträngningar att uppehålla driften. Å

andra sidan måste det hållas för sannolikt att en dylik generell taxereduktion

skulle komma att medföra ett opåkallat statsingripande till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5

förmån för vissa företag, för vilkas fortsatta uppehållande ett sådant

icke är av nöden. Enligt utskottets mening kan icke en dylik taxereduktion

lämpligen genomföras efter en och samma, beräkningsgrund och

beträffande alla varuslag, utan anser utskottet, att olika normer härvid

böra tillämpas, anpassade efter det föreliggande behovet och möjligheterna

att på detta sätt åstadkomma ett verkligt stöd åt respektive näringsgrenar.

Om utskottet således utgått ifrån att de taxereduktioner, varom

här är fråga, böra anpassas efter de skiftande förhållandena inom näringslivet,

har emellertid utskottet icke ansett det böra ankomma på

riksdagen att angiva de närmare grunder, efter vilka dessa tariffnedsättningar

böra äga rum. I överensstämmelse med vad som gäller beträffande

järnvägstariffärenden i allmänhet, torde det böra anförtros åt

Kungl. Maj:t och vederbörande administrativa myndighet, järnvägsstyrelsen,

att med iakttagande av de föreliggande behoven och möjligheterna

i varje särskilt fall att bereda en effektiv hjälp åt näringslivet

utforma de närmare bestämmelserna för användningen av ifrågavarande

anslag.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, till beredande av ersättning åt

statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad

inkomstminskning, under verkliga utgifter på tilllägg.

sstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst,

10,000,000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, Ollas A. Ericsson,

N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell,

O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, E. A. Hallin och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson

i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud, S.E. J. Lubeck, W. Bäckström,

O. Osberg, E. E. W. Söderhielm, A. E. Ljungberg och J. E. Andersson i Ovanmyra.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Reservation

av herrar S. H. Kvarnzelius, 0. A. Ericsson, J. Nilsson i Skottlandshus,

P. Nilsson i Bonarp och J. E. Andersson i Ovanmyra, vilka

ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kung]. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm 1921. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

211724

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning. a1 i texten