Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alhy municipalsamhälle i Solna socken in. in. jämte en i ämnet väckt motion.

1921-02-25 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alhy municipalsamhälle i Solna socken in. in. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

5

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1921 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alhy

municipalsamhälle i Solna socken in. in. jämte en i

ämnet väckt motion. (4:e avd.)

I eu till riksdagen den 4 februari 1921 avlåten proposition (nr 74),

vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels för inköp för postverkets räkning av vissa fastigheter

i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda byggnader

ävensom för vissa ändringsarbeten å nämnda byggnader på tillläggsstat

för år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag

av 1,850,000 kronor, att utgå av lånemedel; dels ock, vid

bifall härtill, besluta, att de i förslaget till nämnda tilläggsstat bland

inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel

skola höjas med 1,850,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Rörande förevarande proposition har herr E. Kristensson i en inom

andra kammaren väckt motion (nr 264) hemställt, att propositionen icke

må av riksdagen bifallas.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

I syfte att tillgodose behovet av ökat utrymme för postverkets

verkstad, tryckeri, bokbinderi och förråd har generalpoststyrelsen förordat

inköp av ifrågavarande fastigheter, vilka äro belägna invid Bällstaviken

inom Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken. Stranden mot

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

fi

Bällstaviken är cirka 350 meter lång och delvis försedd med träkajer,

angörbara för 11 å 12 fots djupgående fartyg, ävensom med täckta

pråmfickor. Avståndet till Sundbybergs järnvägsstation är cirka 750

meter samt till Sundbybergs spårvägshåll plats omkring 1 kilometer.

Sjövägen in till Stockholm, hamnplatsen vid Tegelbacken, är cirka 6

kilometer lång, och med automobil färdas man till centralposthuset i

Stockholm på ungefär 15 minuter.

Arealen utgör sammanlagt 83,350 kvadratmeter. Härav falla på

de utmed sjön belägna tomterna, varå samtliga byggnader äro belägna,

58,230 kvadratmeter. De båda övriga tomterna, vilka icke äro nödvändiga

för verkstadsdriften och vad därmed sammanhänger, föreslås

till inköp för att kunna realisera ett i annat sammanhang framfört förslag

till bostadsbygge. Den övervägande delen av området har, frarnhålles^

det, en utmärkt byggnadsgrund.

Å tomterna finnas följande byggnader, nämligen:

1) En större fabriksbyggnad, uppförd av armerad betong i dels fyra

våningar med källare, dels ock en våning utan källare. Byggnaden är

inredd med varuhiss, ångpanna m. m. Bjälklagen äro beräknade för en

rörlig last av omkring 800 kilogram per kvadratmeter. Sammanlagda

golvytan utgör i källareu 400 kvadratmeter och i våningarna 2,215

kvadratmeter. Byggnadens kubikmassa är 11,367 kubikmeter.

2) En kontorsbyggnad, inrymmande förråd och matrum i undervåningen,

samt två större salar, tre kontorsrum samt två bostadslägenheter

m. in. i över- och vindsvåningarna. Byggnadens kubikmassa utgör

1,900 kubikmeter.

3) En direktör sbyggnad, försedd med 4 automobilgarage med portar

direkt mot gatan samt inrymmande en större direktörsbostad och några

bostadslägenheter m. m. Sammanlagt har byggnaden 20 eldstäder.

4) Ett portvakts- och arbetarbo stadshus, uppfört av trä och inrymmande

fyra bostadslägenheter. Byggnaden är försedd med 11 eldstäder.

5) En byggnad av trä, inrymmande en bostadslägenhet, stallar m. in.

6) En byggnad med brännugn och stor inkörsport, för närvarande

anordnad till krukmakeri.

Vidare finnas kajbyggnad av trä med överbyggda pråmskjul, kolbodar,

magasin, smedja, skjul in. in.

Beträffande värdet av och priset å ifrågavarande fastigheter anför

styrelsen:

»Fastigheterna ägas av aktiebolaget Triton och det härmed nära sammanhängande

Bällstavikens aktiebolag. Fastigheterna äro taxeringsvärderade till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats utskottats utlåtande Nr 23. 7

1.680.000 kronor, och de å tomterna uppförda byggnaderna äro brandförsäkrade

för sammanlagt 1,271,500 kronor.

Den köpeskilling, som betingats för fastigheterna, utgör sammanlagt

1.800.000 kronor, varav 1,650,000 kronor belöpa sig på aktiebolaget Tritons fastigheter

och 150,000 kronor på Bällstavikens aktiebolags fastigheter. Sistnämnda

köpeskilling står fast endast under förutsättning av samtidigt köp utav aktiebolaget

Tritons fastigheter.»

Efter att hava framhållit, att den i anbudet lämnade utredningen

gåve vid handen, att de grenar av postverkets praktiska verksamhet,

varom här vore fråga, vore i stort och snart behov av lämpligare lokaler,

erinrar departementschefen hurusom 1917 års riksdag bland annat

uttalade att tanken på ett statstryckeri i någon form enligt riksdagens

åsikt icke borde definitivt avföras, men att det likväl vid nämnda tidpunkt

icke förefunnes särskild anledning att forcera fram frågan härom,

särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunde förväntas sänka tryckningskostnaden,

betydligt lättare och utan ekonomisk risk kunde genomföras.

Såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte framhöll riksdagen i

främsta rummet det goda uppslag, som generalpoststyrelsen givit genom

upprättandet av ett specialtryckeri för tryckning av blanketter och andra

trycksaker, varav postverket vore i behov. Enligt riksdagens mening

syntes skäl föreligga för att även andra statens verk förskaffade sig dylika

specialtryckerier eller eventuellt använde sig av det, som postverket

redan upprättat, därest möjlighet förefunnes för utvidgning av detsamma.

På grund härav ansåg riksdagen, att utredning borde verkställas särskilt

i angivna hänseende. Efter att vidare som en andra åtgärd, vilken

borde bliva föremål för omprövning, hava framhållit frågan om inrättande

av en statens tryckeriexpedition, anhöll riksdagen, att utredning

måtte åvägabringas om och i vad män kostnaderna för statens tryck

kunde nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpédition och

special tryckerier för vissa ämbetsverk eller genom andra anordningar.

I anledning härav tillkallades sakkunniga för att verkställa den av

riksdagen begärda utredningen, och avgåvo dessa den 28 februari 1919

betänkande med utredning och förslag angående ordnandet av statens

tryck.

Rörande de sakkunnigas utredning yttrar departementschefen vidare:

»De sakkunniga hava framhållit, att det med hänsyn till de ständigt

ökade kostnader, som statstrycket drager, måste anses vara ett

viktigt statsintresse, att åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa och begränsa

dessa kostnader. Härvid hava de sakkunniga som sin uppfattning

uttalat, att statstrycket icke skulle bliva billigare genom inrättande av

Sammanförande

av

statens

blankettryck.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Statsutskottets utlåtande Nr 23.

ett statstryckeri av sådan storlek och omfattning, att allt statens tryck

kunde där ombesörjas. De sakkunnigas uttalande härvidlag är bland

annat grundat därpå, att om staten på eget tryckeri komme att framställa

allt sitt tryck, så skulle med hänsyn till riksdagstrycket, vilket är

av betydande omfattning och särskilt brådskande slag samt hänför sig

till en begränsad tidsperiod, tryckeriet under den tid av året, då riksdagstryck

ej förekomme, icke kunna ekonomiskt utnyttjas. A andra sidan

hava de sakkunniga även framhållit de olägenheter, bland annat för riksdagstryckets

vidkommande, som vore förbundna med inrättandet av ett

statens tryckeri i den mindre omfattning, att möjlighet förefunnes för

jämn drift året om. I stället för inrättande av ett statstryckeri hava de

sakkunniga av dessa och i övrigt anförda skäl föreslagit en sådan anordning,

att allt statens tryck skulle överlämnas till vissa större enskilda

tryckeriföretag att utföras mot ersättning, baserad på företagens självkostnader,

ökad med viss på förhand bestämd vinstprocent. Härjämte

hava de sakkunniga upptagit förslaget om inrättande av en statens

tryckeriexpedition.

I avseende å specialtryckerier för framställande av statens tryck av

viss bestämd art och omfattning hava de sakkunniga bland annat yttrat

sig angående blankettrycket, vilket tryck, enligt vad de sakkunniga

framhålla, är ganska olikartat mot övriga tryckeriarbeten och kräver

i viss mån särskilda anordningar. Efter en utredning beträffande kostnaderna

för blankettrycket för vissa verk och myndigheter hava de sakkunniga

uttalat, att endast beträffande postverket och statens järnvägar

blankettrycket vore av sådan omfattning, att det kunde sättas i fråga

att för ändamålet med fördel driva särskilda tryckerier. Rörande dylika

specialtryckerier — vilka enligt de sakkunnigas uttalande hade förutsättningar

för att kunna drivas ändamålsenligt och med ekonomisk fördel

— gällde emellertid, liksom beträffande tryckerier i allmänhet, att de

icke borde drivas i allt för liten skala, om tillverkningen skulle kunna

ordnas ekonomiskt. De sakkunniga hava med hänsyn härtill även uttalat,

att det, för att ordna rörelsen vid postverkets blankettryckeri så

ekonomiskt som möjligt, vore fördelaktigt, om med detta tryckeri kunde

förenas även tryckningen av blanketter för statens järnvägar, telegrafverket

med flera. Härigenom skulle nämligen vinnas en enhetlig behandling

i större skala av statens blankettryck på samma gång som

möjlighet även kunde ernås att använda förenklade arbetsmetoder och

de modernaste maskiner vid framställandet av blanketter i särskilt stora

upplagor. Emellertid förefanns, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat,

vid tidpunkten för utredningens verkställande icke möjlighet till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

9

sådan utvidgning av postverkets tryckeri, som med nödvändighet krävdes,

därest åt detsamma skulle uppdragas att jämväl ombesörja blankettryck

för andra statens verk och inrättningar. Med hänsyn bland annat härtill

och till fördelarna av en koncentrering av statsverkets blankettryck

hava de sakkunniga för sin del ansett lämpligast, att det av postverket

bedrivna blankettryckeriet — liksom för övrigt enligt förslaget övriga

specialtryckerier — inordnades under ledning av de tryckeriföretag, med

vilka avtal komme att träffas om utförande av statens tryck i allmänhet.

Inrättande av ytterligare specialtryckerier utöver de befintliga hava de

sakkunniga ej ansett böra äga rum.

Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget att överlämna allt

statens tryck till vissa större enskilda tryckeriföretag hava emellertid

starka betänkligheter uttalats av såväl de flesta i ämnet hörda myndigheter

som boktryckeriidkarna.

Beträffande lösningen av frågan om ett ekonomiskt ordnande av

statens tryck har chefen för finansdepartementet vid behandlingen inför

Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 av hithörande spörsmål förklarat sig

icke kunna tillstyrka, att de sakkunnigas förslag, i vad det avser tryckets

överlämnande åt vissa större enskilda tryckeriföretag, lägges till grund

för framställning till riksdagen. Däremot är, enligt vad chefen för finansdepartementet

meddelat, frågan om andra åtgärder i angivna syfte för

närvarande föremål för ytterligare beredning inom detta departement.

Vad särskilt statens blankettryck angår, torde det emellertid vara uppenbart

och av de sakkunnigas utredning styrkt, att avsevärda besparingar

skulle kunna vinnas för statsverket, om detta tryck, som för närvarande

utföres å ett flertal tryckerier, sammanfördes till ett större sådant. Att

märka är härvid, att kostnaderna för statens blankettryck för närvarande

äro högst betydande. Enligt vad generalpoststyrelsen i en till mig avlåten

promemoria i ämnet framhållit, beräknas dessa kostnader för närvarande

uppgå till inemot 4 miljoner kronor om året. Styrelsen har

vidare meddelat, att de årliga utgifterna för blankettanskaffningen från

år 1916 till år 1919 ökats vid postverket från 279,500 kronor till 590,000

kronor samt, såvitt man kunnat inhämta, vid statens järnvägar från

306,000 kronor till 1,627,100 kronor. Ökningen i kostnader för postverkets

vidkommande har sålunda varit förhållandevis avsevärt mindre

än för statens järnvägar. Då, även om vissa andra faktorer härvid medverkat,

kostnadsökningen för de olika verken i stort sett torde hava

berott på de stegrade utgifterna för tryckets framställande, har sålunda

postverket haft betydande ekonomisk fördel av att kunna betjäna sig av

den egna tryckerirörelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 18 höft. (Nr 22—23.) 493 21 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

De föreslagna

fastigheternas

lämplighet

och pris

m. m.

Onekligen synas även flera skäl tala för att postverkets tryckeri,

som under flera år drivits med gott resultat och där givetvis en god

erfarenhet i fråga om blankettrycket vunnits, finge övertaga sådant tryck

även för andra statens verk. Enligt vad tidigare omnämnts, har även

riksdagen år 1917 alternativt uttalat sig för en sådan anordning, därest

en utvidgning av tryckeriet kunde komma till stånd. Att de sakkunniga

ej upptagit förslag om ytterligare användning av postverkets tryckeri

synes delvis hava varit beroende på att möjlighet till utvidgning av detta

ej tidigare förelegat. Emellertid torde det ej låta sig göra att utan att

föregripa frågan om slutligt ordnande av statens tryck i allmänhet nu fatta

definitiv ståndpunkt till spörsmålet om ett enhetligt sammanförande av

statens blankettryck. Det måste dock anses vara av nödig förtänksamhet

påkallat, att, om postverkets tryckeri överflyttas till andra lokaler, därvid

tillses, att möjlighet förefinnes att tillgodose det ökade lokalbehovet för

ett eventuellt utvidgat blankettryckeri. Hinder torde för övrigt ej böra

möta för generalpoststyrelsen att tillsvidare efter avtal med vederbörande

statsmyndigheter övertaga annat blankettryck, i den mån tillgängliga

resurser sådant medgiva. Skulle den allmänna frågan om statens tryck

framdeles anses böra ordnas helt eller delvis genom inrättande av ett

statstryckeri, omfattande jämväl blankettrycket, skulle de nu till inköp

föreslagna fastigheterna kunna bereda utrymme för ett dylikt tryckeri,

om så i övrigt ansåges lämpligt. Å andra sidan skulle ett förläggande

till fastigheterna redan nu av postverkets blankettryck ej föregripa frågan

om inrättande av ett statstryckeri.

Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att någon

flyttning av postverkets frimärks tryckeri ej för närvarande är påtänkt,

varför ett bifall till föreliggande förslag ej skulle föregripa av riksdagen

i skrivelse den 24 mars 1920, nr 95, begärd utredning om sättet för

handhavande av statens värdetryck.»

Beträffande fastigheternas lämplighet och pris anför departementschefen

följande:

»De fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken, dit

enligt generalpoststyrelsens föreliggande förslag postverkets verkstad —

med undantag av automobilavdelningen — postverkets tryckeri och bokbinderi

ävensom persedel- och blankettförråd skulle flyttas, måste anses

synnerligen lämpliga för ändamålet. Fastigheterna hava ett i förhållande

till järnvägs- och sjökommunikationer mycket förmånligt läge. Den å

tomterna uppförda fabriksbyggnaden är av sådan storlek och beskaffenhet

i övrigt, att samtliga ifrågavarande verkstads- och förrådslokaler kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

11

inrymmas i densamma, utan att större ändringar behöva ske. Detta

medför den fördelen, att rörelsen kan koncentreras inom en byggnad

och att sålunda den intima samverkan, som äger rum mellan de olika

grenarna av rörelsen, kan försiggå utan den tidsödande och dyrbara omgång,

som transporterna under nuvarande lokalförhållanden förorsaka. Vidare

erbjuda fastigheternas storlek och fabriksbyggnadens beskaffenhet så gott

som obegränsade möjligheter till utvidgning av lokalerna, så att desamma

även för framtiden bliva tillräckliga för den alltjämt växande

rörelsen, och är detta särskilt av betydelse, därest, såsom ovan antytts,

postverkets tryckeri till äventyrs skulle komma att ombesörja blanketttrvcket

för jämväl andra statens verk. Övriga byggnader kunna efter

mindre omändring användas till kontors- och expeditionslokaler eller till

bostäder för vederbörande personal. Härtill kommer slutligen, att de för

rörelsen för närvarande disponerade lokalerna med hänsyn till sitt läge

huvudsakligen i det dyrbara centralposthuset skulle kunna bättre utnyttjas

såsom expeditionslokaler.

Vad köpeskillingen för fastigheterna angår, synes densamma i betraktande

av deras läge och beskaffenhet samt vad som upplysts i fråga

om fastighetsprisen inom orten kunna godtagas. Enligt vad generalpoststyrelsen

beräknat, torde även köpeskillingen med säkerhet kunna förräntas.

I en härom avgiven promemoria, till vilken må närmare hänvisas,

antages detta kunna ske enbart medelst överskottet från postverkets

tryckeri. Styrelsen har härvid utgått från att tryckeriet efter utflyttningen

till Lilla Alby endast skulle utföra postverkets eget tryck, därvid den

nuvarande fabriksbyggnaden därstädes är fullt tillräcklig att tillgodose

lokalbehovet för rörelsen i dess helhet. De belopp, som skola förräntas,

hava av styrelsen under dylik förutsättning upptagits sålunda:

köpeskillingen, till den del densamma utgör likvid för

den fastighet, inom vilken rörelsen skulle inrymmas

...................................................................................... 1,650,000 kronor

kostnader för vissa ändringsarbeten................................... 50,000 »

i tryckeriet nedlagt kapital ............................... 250,000 »

Summa 1,950,000 kronor

10 % ränta härå utgör........................................................... 195,000 ))

varifrån bör avdragas hyresvärdet för de lokaler i

Stockholm, som genom utflyttningen till Lilla Alby

utrymmas och vilket enligt särskild utredning

uppskattas till .............................................. 80,000 »

Återstod 115,000 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Nettobehållningen av postverkets tryckerirörelse bar för år 1919

ansetts kunna beräknas till minst 150,000 kronor. Då tillverkningskostnaderna

uppgått till inemot 600,000 kronor, skulle bruttotillverkningsvärdet

för samma år kunna uppskattas till omkring 7 50,000 kronor och

det inbesparade beloppet sålunda motsvara 20 % å sistnämnda summa.

För år 1921, från och med vilket år postverkets tryckeri utför även det

etikett- och blankettryck samt cirkulärtryck för postverkets räkning, som

dittills verkställts å enskilda tryckerier och för vilket kostnaderna under

år 1920 uppgått till omkring 250,000 kronor, skulle bruttotillverkningsvärdet

således kunna uppskattas till omkring 1,000,000 kronor, vadan

med tillämpning av ovan angivna procentsats, besparingen för år 1921

skulle uppgå till omkring 200,000 kronor. Enligt dessa av styrelsen

lämnade uppgifter skulle sålunda en fullt tillfredsställande förräntning

kunna påräknas å det kapital, som nedlägges å ifrågavarande fastigheter

i Lilla'' Alby, och detta även om ingen hyra beräknas för de övriga

grenarna av rörelsen och vinsten av verkstadsdriften icke tages i beräkning.

Om tryckeriet skulle utvidgas att övertaga allt blankett- och cirkulärtryck

för kommunikationsverken, varvid en påbyggnad av fabriksbyggnaden

måste ske, skulle, enligt styrelsens beräkning, icke blott en fullt

tillfredsställande förräntning av det i anläggningen investerade kapitalet

kunna äga rum, utan även uppkomma en avsevärd vinst därutöver.»

Departementschefen omtalar vidare, hurusom generalpoststyrelsen

erhållit anbud att inköpa en inom Brännkyrka församling belägen fastighet

med därå befintlig fabriksbyggnad, innehållande en golvyta av sammanlagt

2,253 kvadratmeter och ett kubikinnehåll av 9,800 kubikmeter.

Priset härför uppginge till 630,000 kronor.

Vid jämförelse mellan fabriksbyggnaderna i Brännkyrka och Lilla

Alby vore att märka, framhåller departementschefen, att den förstnämnda

vore uppförd med yttermurar av tegel, under det att den sistnämnda

vore av betong och betydligt solidare utförd, vilket givetvis hade stor

betydelse, då det, som i nu förevarande fall, gällde att placera tryckpressar

och andra tunga maskiner. Den utvidgning av lokalerna för

postverkets tryckeri, som torde bliva erforderlig, därest tryckeriet skulle

utföra annat blankettryck för statens räkning, kunde i Lilla Alby ske

genom en påbyggnad av den nuvarande fabriksbyggnaden därstädes. En

sådan påbyggnad hade beräknats draga en kostnad av 230,000 kronor.

Skulle en motsvarande lokal utvidgning ske i Brännkyrka, måste en tillbyggnad

uppföras, för vilken erfordrades grundläggningsarbeten. Dessa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

13

senare kunde uppskattas draga en merkostnad av omkring 50,000

kronor.

Efter en ingående jämförelse mellan de båda sålunda föreliggande

alternativen anser sig emellertid departementschefen böra förorda antagandet

av det förstnämnda, avseende Lilla Alby.

Beträffande beredande av medel för det ifrågasatta inköpet anför

departementschefen följande:

»Då något anslag för ifrågavarande ändamål icke beräknats i statsverkspropositionen,

torde de i tilläggsstaten bland inkomsterna under

rubriken ’I. Fast upplåning’ upptagna lånemedel böra höjas med

1,850,000 kronor. Någon ökning i slutsumman av lånemedlen torde

emellertid ej av nu förevarande anledning bliva påkallad. I statsverkspropositionen

har nämligen för en radiostation för trafik med Amerikas

Förenta Stater i avbidan på ytterligare framställning beräknats dels å

tilläggsstaten 2,000,000 kronor och dels för år 1922 likaledes 2,000,000

kronor. Enligt vad chefen för telegrafstyrelsen meddelat mig, har emellertid

på grund av mellankommande omständigheter, varöver telegrafstyrelsen

icke rått, trafiköverenskommelse med vederbörande i Amerika

ännu icke kunnat träffas, på grund varav det å tilläggsstaten beräknade

beloppet ej torde behöva för ändamålet tagas i anspråk. Till denna

fråga återkommer jag vid ett senare tillfälle.»

Det torde icke kunna bestridas, att det föreslagna inköpet av ifrågavarande

fastigheter vid Lilla Alby skulle ur teknisk synpunkt komma

att medföra vissa fördelar för postverket. Otvivelaktigt skulle därigenom

driften av postverkets tryckerirörelse och de övriga särskilda grenar av

postverkets praktiska verksamhet, varom här är fråga, i flera hänseenden

underlättas. Och vidare vunnes genom ett bifall till förslaget, att vissa

utrymmen, särskilt de som komme att frigöras i centralposthuset, i stället

kunde komma till användning för ändamål, för vilka de med hänsyn till

sin centrala belägenhet måste anses mera lämpade.

Att förevarande plan nu framlagts för riksdagen sammanhänger

emellertid, enligt vad av propositionen inhämtas, med eu påtänkt utvidgning

av postverkets tryckerirörelse, för vars genomförande större

lokalutrymmen erfordras.

Såsom framgår av utskottets denna dag avgivna utlåtande rörande

anslag till inköp av inventarier vid postverket, har utskottet på anförda

skäl funnit lämpligheten av att för närvarande företaga en dylik utvidgning

kunna starkt ifrågasättas och av denna anledning avstyrkt,

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

att medel härtill beviljades. Avgörande för utskottet har därvid varit

det jämväl i sammanhang med ifrågavarande proposition motionsvis framhållna

sambandet mellan å ena sidan nu förevarande fråga och å andra

sidan det alltjämt på utredning beroende spörsmålet om den lämpligaste

formen för tillgodoseende av statens behov av tryck i allmänhet. Vid

sådant förhållande synes ej heller frågan om anskaffande av de ökade

lokaler, som skulle erfordras för nyss angivna ändamål, nu påkalla något

avgörande.

Och om man bortser från det lokalbehov, som den av generalpoststyrelsen

påtänkta, men av utskottet sålunda avstyrkta utvidgningen av

postverkets tryckerirörelse skulle medföra, torde, enligt vad den i ärendet

föreliggande utredningen synes giva vid handen, såväl nämnda tryckerirörelse

som ock de verksamhetsgrenar i övrigt, om vilkas förläggande till Lilla

Alby förslag framlagts av, generalpoststyrelsen, i stort sett kunna nöjaktigt

bedrivas inom de lokaler, som redan för närvarande för detta

ändamål stå till förfogande. Ytterligare kommer härtill, att den allmänna

nedgången i posttrafiken medfört en icke oväsentlig minskning

i det behov av expeditionslokaler m. m., för vars tillgodoseende de g&W

nom förflyttningen till Lilla Alby ledigblivna utrymmena varit avsedda.

Enligt utskottets mening torde därför den ifrågasatta förflyttningen utan

större olägenhet kunna undvikas.

Utskottet, som sålunda på grund av redan anförda omständigheter

nödgats ställa sig avvisande mot att det planerade inköpet företages,

anser sig emellertid beträffande räntabiliteten av detsamma vidare böra

framhålla, att såvitt av uppgjorda beräkningar framgår, det måste anses

synnerligen ovisst, huruvida det ekonomiska resultatet av affären kan för

statsverket väntas bliva gynnsamt. Utan att ifrågasätta riktigheten av

de uppgifter beträffande de erbjudna fastigheternas fördelaktiga belägenhet

och framtidsmöjligheter i övrigt, som lämnats i propositionen, vill utskottet

erinra, att frågan om sättet för fastigheternas användning icke

är klarlagd i vidare mån än härförut angivits, och det är vidare att

märka, att enligt de i propositionen framlagda kalkylerna en tillfredsställande

avkastning av dessa fastigheter åtminstone den närmaste tiden

endast skulle ernås på bekostnad av vinsten från postverkets tryckerirörelse,

varav, sedan från bruttoinkomsten skälig lokalhyra avdragits,

ytterligare en icke oväsentlig del skulle åtgå för täckandet av beräknad

ränta å köpeskilling m. m.

I den i propositionen framlagda planen ingår jämväl uppförandet av

arbetarbostäder för den vid anläggningen sysselsatta personalen för en

kostnad av 1,200,000 kronor. Aven om, såsom i propositionen förut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

15

satts, medel härför skulle kunna beredas från det anslag till nybyggnad

av bostadshus åt tjänstemän vid kommunikationsverken, som anvisades

vid 1920 års riksdag, torde dock nu nämnda förhållande vara förtjänt

av beaktande för ett rätt bedömande av den föreliggande planens räckvidd.

Utskottet anser sig slutligen böra erinra, hurusom den i avseende

å möjligheterna att anskaffa täckning för statsutgifterna synnerligen

brydsamma statsfinansiella situationen manar till den största varsamhet

särskilt vid beviljandet av medel till nya ändamål av sådan omfattning

som det nu ifrågavarande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, far utskottet,

i anslutning till vad motionären yrkat, hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 februari 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 22.

Reservation:

av herr A. Anderson i Råstock.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.