Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1921-04-05 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1921:7a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
1
Nr 7 A.
Ankom till riksdagans kansli den 5 april 1921 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet.
(3:e avd.)
A. Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t
i avseende å sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till finansdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1) att
dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor med 7,000 kronor till 24,000 kronor;
dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;
dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlönmgsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, hemställer utskottet,
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A —7 B.)
Departements
chefen
[l.
j°
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
att riksdagen må
a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget
till departementschefen, nu 17,000 kronor, med
7,000 kronor till 24,000 kronor;
b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall
ske månadsvis i efterskott;
c) besluta, att vid ingången av januari månad
1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,
motsvarande vad han skulle för sagda månad hava i
förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
^uavdeintiq 2:o) Kung!. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 2) att
ao Kung!.'' dels godkänna följande stat för finansdepartementet, att tillämpas
Majts^kansh. fr^Q och med ål’ 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 214,000 kronor
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... 5,200 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.,
förslagsanslag, högst ...................................................... 21,000 »
Förslagsanslag 240,200 kronor;
dels ock under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 240,200 kronor.
utskottets Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har i huvud
gttrande.
gak -cke gjyj^ utskottet anledning till erinran.
I ovanberörda anslagspost å 214,000 kronor ingå emellertid avlöningsmedel
till en förste aktuarie, vilken Kungl. Maj:t föreslagit till
uppförande i 16:de lönegraden. Enligt riksdagens numera fattade beslut
skall denne tjänsteman placeras i 15:de lönegraden, på grund varav
utskottet ansett anslagsposten i fråga kunna nedsättas till 213,000
kronor och anslaget i sin helhet sålunda bestämmas till 239,200 kronor.
Med hänsyn härtill och under erinran om vad utskottet under punkt 4
av sitt utlåtande nr 2 A anfört, hemställer utskottet alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
3
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i finansdepartementet på följande sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet
.................................................................. —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet
.................................................................. —
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 §
i reglementet ...................................................... —
4 kansliråd............................................................... B 20
5 förste kanslisekreterare .................................... B 16
1 förste aktuarie.................................................... B 15
1 registrator........................................................ B 14
3 andre kanslisekreterare ................................... B 13
1 kontorsskrivare, kvinnlig................................. C 5
4 kanslibiträden, kvinnliga............................... C 3
6 kontorsbiträden, kvinnliga.............................. C 2
1 förste expeditionsvakt..................................... B 3
2 expeditionsvakter............................................... B 1
b) godkänna följande stat för finansdepartementet,
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag...................................... 213,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 5,200 )>
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag,
högst........................................................ 21,000 »
Förslagsanslag 239,200 kronor;
c) under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli uppförda ''ordinarie
bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 239,200 kronor.
4
Statsutkottets utlåtande Nr HA.
Departemen- 3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för upp
tets
verktum- rätthållande av departementets verksamhet å extra stat för år 1922
rg j anvisa ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.
För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år
1921, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett förslagsanslag,
högst, 9,000 kronor. Anslaget är avsett för följande ändamål, nämligen
:
till avlönande av en extra andre kanslisekreterare å kommunala
finansbyrån .................................................................. 3,900 kronor
till avlönande av en extra andre kanslisekreterare å budgetbyrån
............................................................................................. 3,900 »
till tilläggsarvode till en förste kanslisekreterare såsom
föredragande i regeringsrätten ............................................ 1,200 »
9,000 kronor.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av förevarande anslag
är beroende dels på den nya löneregleringen för befattningshavare vid
statsdepartement m. m. dels ock därpå att ett belopp av 200 kronor
ansetts böra beräknas till vikariatsersättning under ovanbemälda båda
extra andre kanslisekreterares semester.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får
sålunda, under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A,
punkt 4, anfört, hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.
De centrala ämbetsverken.
Kämner- 4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie an
V/T”''
s^a£et kammarkollegium (punkt 4) samt angående förstärkning av
“ . arbetskrafterna hos samma ämbetsverk m. m. (punkt 5) kommer utskottet
^ITarbetT-9 framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat
krafterna hos härigenom för riksdagen
kammar
-
kollegium.
[5.]
anmäla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
5:o) Kuugl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att statskontoret
dels godkänna följande stat för statskontoret, att tillämpas från [6.]
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 268,800 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 6,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst........................................................... 56,500 »
Renskrivningskostnad, förslagsanslag.................................. 8,000 »
Förslagsanslag 339,800 kronor;
dels ock under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken statskontoret uppförda ordinarie anslaget å 221,100
kronor, därav bestämt anslag 213,100 kronor samt förslagsanslag 8,000
kronor, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å
339,800 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig kunna utskottets
i huvudsak biträda. !/ttrande''
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda anslagsposten
å 268,800 kronor ingå emellertid, avlöningsmedel till sex tjänstemän i
nuvarande andra lönegraden (3 sekreterare, 1 räntmästare, 1 kamrerare
och kassakontrollant, 1 kamrerare), vilka Kungl. Maj:t föreslagit till
uppförande i 16:de lönegraden. Enligt av riksdagen numera fattat
beslut skola dessa tjänstemän placeras i 15:de lönegraden, i följd varav
utskottet funnit anslagsposten kunna begränsas till 263,000 kronor och
anslaget i dess helhet bestämmas till 334,000 kronor. På grund härav
och under erinran om vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4,
anfört, hemställer sålunda utskottet,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i statskontoret på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 generaldirektör .............................................. A 3
5 statskommissarie!- .........i. ............................ B 20
1 byrådirektör och ombudsman..................... B 18
6 tjänstemän (3 sekreterare, 1 räntmästare,
1 kamrerare och kassakontrollant, 1
kamrerare).................................................i.... B 15
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Befattningshavare Avlöningsgrad
12 tjänstemän (9 revisorer och bokhållare,
2 notarier, 1 registrator).......................... B 13
1 kontorsskrivare, kvinnlig.............................. G 5
3 kanslibiträden, kvinnliga.............................. C 3
4 kontorsbiträden, kvinnliga ..................... C 2
1 förste expeditionsvakt............. B 3
5 expeditionsvakter............................................. B 1
b) godkänna följande stat för statskontoret, att
tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag .................. 263,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... 6,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in., förslagsanslag,
högst......................................................... 56,500 »
Renskrivningskostnad, förslagsanslag 8,000 »
Förslagsanslag 334,000 kronor;
c) under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken statskontoret uppförda
ordinarie anslaget å 221,100 kronor, därav bestämt
anslag 213,100 kronor samt förslagsanslag 8,000 kronor,
under samma rubrik uppföra ett ordinäre förslagsanslag
å 334,000 kronor.
Mynt- och 6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att
JUverkeT dels godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket, att
[7.] tillämpas från och med år 1922:
, Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräk
-
nade till................................................................................ 66,900 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till ............. 1,600 »
Arvode å 3,200 kronor till en myntgravör ....................... 3,200 »
Förslagsvis beräknat 71,700 kronor;
dels förklara, att det för statens tillämpning erforderliga beloppet,
förslagsvis 71,700 kronor, skall utgå av det å riksstaten uppförda ordi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
7
narie reservationsanslaget till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnaderna,
dels ock för år 1922 upptaga berörda reservationsanslag med oförändrat
belopp, 1,060,000 kronor, att av inkomst av myntning och justering
direkt utgå.
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos mynt- och
justeringsverket beräknade anslagsposten å 66,900 kronor ingå bland
annat avlöningsmed el för en förste ingenjör och en kamrerare, vilka
Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt av
riksdagen numera fattat beslut skola emellertid bemälda befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden. I följd härav har utskottet funnit
anslagsposten i fråga kunna begränsas till 65,000 kronor och anslaget
1 dess helhet till 69,800 kronor. Utskottet, som i övrigt icke haft något
att erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning,
får sålunda, under erinran om vad utskottet i sitt utlåtande nr
2 A, punkt 4, anfört, hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos mynt- och justeringsverket på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avitfningsgrad.
1 myntdirektör ..................................................... Al
1 förste ingenjör................................................. B 16
1 förste ingenjör................................................. B 15
1 kamrerare...................................... B 15
2 ingenjörer....................................................... B 13
1 kassör .......................... B 13
1 förste expeditionsvakt....................................... B 3
b) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis beräknade till.................... 65,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade
till ................................................... 1,600 »
Arvode å 3,200 kronor till en mynt
gravör
.................................................. 3,200 »
Förslagsvis beräknat 69,800 kronor,
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kammarrätten.
[8-1
Utskottets
yttrande.
c) förklara, att det för statens tillämpning erforderliga
beloppet, förslagsvis 69,800 kronor, skall
utgå av det å riksstaten uppförda ordinarie reservationsanslaget
till bestridande av de med mynt- och
justeringsverkets drift förenade kostnaderna,
d) för år 1922 upptaga berörda reservationsanslag
med oförändrat belopp 1,060,000 kronor att av inkomst
av myntning och justering direkt utgå.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att
dels godkänna följande stat för kammarrätten, att tillämpas från
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 293,400 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. 2,300 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst............................................................ 13,000 »
Förslagsanslag 308,700 kronor;
dels ock under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken kammarrätten uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 308,700 kronor.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har i huvudsak icke givit
utskottet anledning till erinran. Enligt av riksdagen förut fattat beslut
skola emellertid tvenne befattningshavare hos kammarrätten, en sekreterare
och en advokatfiskal, uppföras i 15:de lönegraden i stället för,
på sätt Kungl. Maj:t ifrågasatt, i 16:de lönegraden, på grund varav en
nedsättning i den för avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknade
anslagsposten å 293,400 kronor kan äga rum. Utskottet får förorda,
att anslagsposten i fråga begränsas till 291,500 kronor och att anslaget
i dess helhet sålunda bestämmes till 306,800 kronor. Då utskottet i
övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet
alltså, under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4,
anfört, hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos kammarrätten på nedanstående sätt:
Statsutskottets utlutande Nr 7 A.
9
Befattningshavare.
Avlöningsgrad.
1 president......................................................... A 8
12 kammarrättsråd................................................ B 20
2 kammarrättsråd (med revisionsrotel)......... B 20
1 sekreterare....................................................... B 15
1 advokatfiskal................................................... B 15
10 tjänstemän, (8 notarier, 1 aktuarie och
registrator, 1 aktuarie)................................. B 13
5 kontorsbiträden, kvinnliga .......................... G 2
1 förste expeditionsvakt................................... B 3
3 expeditionsvakter........................................... B 1
b) godkänna följande stat för kammarrätten, att
tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag .................................... 291,500 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 2,300 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag,
högst..................................................... 13,000 »
Förslagsanslag 306,800 kronor;
c) under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken kammarrätten uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 306,800 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till för- Förstärkning
stärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m. å extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 131,000 kronor. kammarr&ttzn
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
34—44 i statsrådsprotokollet.
Med undantag för viss nedsättning av det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet till vikariatsersättning m. m. godkände 1920 års riksdag
det av Kungl. Maj:t i samma års statsverksproposition under punkt 8
av sjunde huvudtiteln framlagda förslaget till ordinarie avlöningsstat för
kammarrätten, att tillämpas från och med år 1921. I anledning av
detta beslut höjdes från och med sistnämnda år antalet kammarrättsråd
från tio till fjorton, av vilka två voro kammarrättsråd med
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
tskottcts
frände.
revisionsrotel. Därjämte anvisade riksdagen dels erforderligt belopp
å tilläggsstat för år 1920 till förstärkande av arbetskrafterna hos
kammarrätten från och med den 1 juli 1920 till samma års slut, med,
bland andra, fem extra kammarrättsråd samt ytterligare två adjungerade
ledamöter utöver de fem, för vilkas avlönande medel beviljats av 1919
års lagtima riksdag, dels ock till förstärkning av kammarrätten med tre
extra kammarrättsråd och sju adjungerade ledamöter ävensom för avlönande
av amanuenser och för bestridande av övriga av adjunktionerna
föranledda utgifter, till arvoden åt ett kvinnligt biträde av andra graden
ä sekreterarexpeditionen och två kvinnliga skrivbiträden av första graden,
till bekostande av semestervikariat för nyssnämnda tre kvinnliga biträden
ävensom till fyllnadsarvoden åt deras vikarier vid tjänstledighet
för sjukdom samt till beredande av arvodesfyllnad enligt föreslagna
grunder åt vikarier för ordinarie eller extra ordinarie ledamöter å extra
stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 93,000 kronor.
De till förstärkning för år 1922 av arbetskrafterna hos kammarrätten
m. m. erforderliga beloppen hava beräknats på följande sätt, nämligen:
till arvoden åt tre extra kammarrättsråd å 10,020 kr.... kronor 30,060
y> » » sju adjungerade ledamöter å 7,500 kr. » 52,500
» arvodesfyllnad åt vikarierande e. o. assessorer högst » 10,000
» arvoden åt tio amanuenser m. m................................. » 24,300
» arvode åt ett kanslibiträde, kvinnligt, å sekreterarexpeditionen
.................................................................. » 2,436
)> arvoden åt tre kontorsbiträden, kvinnliga, å 2,040 kr. » 6,120
» bestridande av ökad renskrivningskostnad.................. » 3,150
» semestervikariatsersättning åt fyra kvinnliga biträden,
därav ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden,
samt till fyllnadsarvoden åt deras vikarier vid
tjänstledighet för sjukdom ........ » 1,000
Summa kronor 129,566.
Då det för ändamålet'' erforderliga anslaget uppförts såsom förslagsanslag,
högst, men de förändrade avlöningsprinciperna omöjliggöra
en fullt exakt beräkning av anslagsbehovet, har emellertid, för erhållande
av nödig säkerhetsmarginal, nyss angivna anslagssumma, 129,566 kronor,
ansetts höra avmndas något uppåt, förslagsvis till 131,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har utskottet funnit sig kunna i allt väsentligt tillstyrka. 1 ett avseende
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
11
hur utskottet emellertid icke kunnat ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag
och gäller detta den ifrågasatta förhöjningen av arvodena till de
adjungerade ledamöterna hos kammarrätten, vilka arvoden enligt det
Inneliggande förslaget skulle höjas Irån 5,000 kronor till 7,500 kronor.
Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl förebragta för en dylik höjning,
utan torde, enligt utskottets förmenande, ifrågavarande befattningshavares
löneförmåner från och med nästkommande år böra bestämmas i
enlighet med de grunder, som ansetts böra vinna tillämpning i fråga
om icke ordinarie befattningshavare i allmänhet och sålunda begränsas,
med lämplig avrundning uppåt, till 6,690 kronor. Vid bifall härtill kan
det av Kungl. Maj:t äskade anslaget nedsattes med 5,670 kronor eller
med i runt tal 6,000 kronor till 125,000 kronor. På grund härav och
under åberopande av vad utskottet i punkt 4 av sitt utlåtande nr 2 A
anfört, hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
hos kammarrätten m, m. å extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 125,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att stalat***
dels besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga
åtföljer det av Kungl. Maj:t till instundande riksdag framlagda förslag till [10.]
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den centrala statsförvaltningen, må beträffande
statistiska centralbyrån vidtagas de ändringar, att i stället för 5 aktuarier
(därav 1 registrator) samt 20 kontorsbiträden, kvinnliga, uppföras 6
aktuarier (därav 1 registrator) samt 21 kontorsbiträden, kvinnliga;
dels godkänna följande stat för statistiska centralbyrån, att tilllämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... 245,500 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. S,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ......................................................... 28,000 ___»__
Förslagsanslag 282,000 kronor;
dels och under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av
de under rubriken statistiska centralbyrån uppförda ordinarie anslagen
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Vtskottcts
yttrande.
till avlöningsmedel, bestämt anslag, samt till amanuenser, vikariatsersättningar
och tillfälliga biträden, reservationsanslag, för statistiska
centralbyrån uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 282,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes, å sid. 44—48 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om uppförande från och med
nästkommande år av ytterligare en tjänsteman av 13:de lönegraden samt
ett kvinnligt kontorsbiträde å statistiska centralbyråns ordinarie stat är
föranlett därav, att Kungl. Maj:t med stöd av bestämmelsen i 16 kap.
5 § nya giftermålsbalken den 11 oktober 1920 dels utfärdat kungörelse
angående äktenskapsregistret, varigenom bland annat förordnats, att
nämnda register skall föras hos statistiska centralbyrån dels ock anbefallt
centralbyrån att utgiva en samling av vad i äktenskapsregistret
införes samt översända denna samling till vissa myndigheter. För de
nya arbetsuppgifter, som sålunda med 1921 års ingång tilldelats centralbyrån,
hava inga medel blivit av riksdagen anvisade, utan har Kungl.
Maj:t medgivit, att centralbyrån finge av det under sjunde huvudtiteln i
riksstaten för år 1921 uppförda reservationsanslaget till extra utgifter
använda ett belopp av högst 2,490 kronor.
För avlönande av ovannämnda befattningshavare under senare
hälften av innevarande år har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1921
äskat ett anslag å 2,615 kronor, eller nyssnämnda belopp, 2,490 kronor,
ökat med 125 kronor, utgörande vikariatsersättning under semester för
den vid registret anställde tjänstemannen.
Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser uppförande å statistiska
centralbyråns ordinarie stat av ytterligare en tjänsteman av 13:de
lönegraden samt ett kvinnligt kontorsbiträde har utskottet ansett sig
böra tillstyrka.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit har
utskottet ock funnit sig kunna i huvudsak biträda. Enligt riksdagens
numera fattade beslut skola emellertid fyra förste aktuarier hos statistiska
centralbyrån uppföras i 15:de lönegraden i stället för, på sätt Kungl.
Maj:t ifrågasatt, i 16:de lönegraden, i följd varav den för avlöningar
till ordinarie tjänstemän hos centralbyrån avsedda anslagsposten bör
kunna begränsas till 241,500 kronor och anslaget i dess helhet bestämmas
till 278,000 kronor. På grund härav och under erinran om vad utskottet
i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4, anfört, får utskottet alltså hemställa,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
18
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos statistiska centralbyrån på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlöningsgrad.
1 överdirektör................................................... A 2
3 byråchefer ....................................................... B 20
4 förste aktuarier (därav 1 bibliotekarie) ... B 15
6 aktuarier (därav 1 registrator) ................. B 13
4 kontorsskrivare, kvinnliga .......................... C 5
15 kanslibiträden, kvinnliga ........................... C 3
21 kontorsbiträden, kvinnliga .......................... C 2
1 förste expeditionsvakt.................................... B 3
1 expeditionsvakt............................................... B 1
b) godkänna följande stat för statistiska central
-
byrån, att tillämpas från och med år 1922:
Stat,
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ................................. 241,500 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 8,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in., förslagsanslag,
högst ....................................... 28,000 »
Förslagsanslag 278,000 kronor;
c) under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande
av de under rubriken statistiska centralbyrån
uppförda ordinarie anslagen till avlöningsmedel, bestämt
anslag, samt till amanuenser, vikariatsersättningar och
tillfälliga biträden, reservationsanslag, för statistiska
centralbyrån uppföra ett ordinarie förslagsanslag å
278,000 kronor
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till
förstärkning i enlighet med vad av departementschefen föreslagits av
arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån för anordnande av vissa
finansstatistiska undersökningar å extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 43,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 — 50 i statsrådsprotokollet,
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos statistiska
centralbyrån
för
anordnande
av vissa
finansstatistiska
understibiingar.
11.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Utskottets
yttrande.
Under rubriken förstärkning'' av arbetskrafterna bos statistiska
centralbyrån finnes på extra stat för år. 1921 såsom förslagsanslag,
högst, anvisat ett belopp av 29,500 kronor, avsett för anordnande
av vissa finansstatistiska undersökningar, närmast en årlig bearbetningav
taxeringslängd erna. Till grund för beräkningen av nämnda anslagsbelopp
låg dels en av chefen för statistiska centralbyrån den 1
december 1919 avgiven promemoria, dels en av statistiska centralbyrån
i skrivelse den 11 december 1919 lämnad utredning (se 1920 års
statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, sid. 116 ff.). Enligt den sistnämnda''
ansågs anslagsbehovet för helt år utgöra till arvode åt arbetsledaren
5,600 kronor och till arvoden åt ett biträde i tredje lönegraden
2,350 kronor, fyra i andra lönegraden 1,950 kronor, samt 20 biträden
med arvode av 1,080 kronor eller tillhopa för biträdena 31,750 kronor.
Det sammanlagda anslagsbehovet för helt år uppgick alltså till 37,350
kronor. Då emellertid arbetet med ifrågavarande undersökningar kunde
taga sin början först under mars månad 1921, ansågs för nämnda år
ovanberörda belopp av 29,500 kronor tillfyllest.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen numera i huvudsak
antagna löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m. har föranlett den nu äskade förhöjningen av förevarande anslag.
Det för år 1922 begärda anslagsbeloppet har beräknats på följande
sätt:
arbetsledare!! ........................................................................... kronor 8,124
1 kontorsskrivare, kvinnlig .................................................. » 3,018
1 kanslibiträde, kvinnligt ................... » 2,436
20 tillfälliga biträden å 1,440 kr.......................................... » 28,800
Summa kronor 42,378.
Till följd av att de från och med nästkommande år förändrade avlöningsprinciperna
omöjliggöra en fullt exakt beräkning av anslagsbehovet,
har för erhållande av nödig säkerhetsmarginal, nyssnämnda anslagssumma
ansetts böra avrundas uppåt till 43,000 kronor.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
funnit sig böra tillstyrka, att statistiska centralbyrån erhåller förstärkningav
arbetskrafterna för utförande av det arbete, varom här är fråga,
i samma omfattning, som under innevarande år är fallet. Såsom av
ovanberörda redogörelse framgår, har Kungl. Maj:t emellertid vid bestämmandet
av anslagsbehovet för år 1922 beräknat arvode allenast för
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
15
ett kvinnligt kanslibiträde, oaktat det av propositionen i övrigt framgår,
att fyra dylika biträden äro erforderliga. Enligt vad till utskottets
kännedom kommit, är detta beroende på förbiseende. På grund härav
erfordras en ökning av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet med
de för avlönande av dessa biträden erforderliga medel eller enligt de
beräkningar, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, med 7,308
kronor (3 x 2,436 kronor) till i runt tal 50,300 kronor. Under hänvisning
till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4, anfört, får utskottet
sålunda hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
hos statistiska centralbyrån för anordnande av
vissa finansstatistiska undersökningar å extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 50,300 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för
upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet å extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor.
1 fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 50
—51 i statsrådsprotokollet.
Till förstärkning av det hittills å riksstaten uppförda ordinarie
reservationsanslaget till amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga
biträden vid statistiska centralbyrån å 28,200 kronor anvisades i enlighet
med Kungl. iVlaj:ts förslag av 1920 års riksdag dels å tilläggsstat
för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, 7,000 kronor, dels ock å
extra stat för år 1921 likaledes såsom förslagsanslag, högst, ett belopp
av 12,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av förevarande anslagär
föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså, under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört, hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av statistiska
centralbyråns verksamhet å extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor.
Upprätthällande
av statistiska
centralbyråns
verksamhet.
[12.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Arvoden åt
personal vid
valstatistik.
[13.1
Arvoden åt
personal vid
1920 års fclkräkninq.
[14.]
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till
arvoden åt personal vid valstatistik å extra stat för år 1922 bevilja ett
förslagsanslag av 4,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 51—52 i statsrådsprotokollet.
För upprättande i statistiska centralbyrån av statistik över riksdags-
och landstingsmannaval hava för åren 1918—1921 beviljats särskilda
anslag av förslagsanslags natur. Det för år 1921 anvisade anslaget
utgör 5,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra
tillstyrka. Under erinran om vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A,
punkt 4, anfört, hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må till arvoden åt personal vid valstatistik
å extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag
av 4,000 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till
arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning å extra stat för år 1922
bevilja ett reservationsanslag av 87,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
52—53 i statsrådsprotokollet.
Till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning anvisades i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag av 1920 års riksdag å extra stat för
år 1921 ett reservationsanslag å 67,000 kronor.
Den under år 1921 för folkräkningen erforderliga personalen beräknades
till eu ledare, avlönad såsom andra gradens tjänsteman å extra
stat — ehuru utan tillfällig löneförbättring, då han antagits komma att
behålla sådan i egenskap av ordinarie förstagradstjänsteman i statistiska
centralbyrån — eller 5,600 kronor för år, en biträdande tjänsteman med
avlöning såsom tjänsteman av första graden å extra stat med tillfällig
löneförbättring eller 4,800 kronor för år samt 50 kvinnliga biträden,
vilkas årliga avlöning beräknades till i medeltal 1,350 kronor för varje,
tillfällig löneförbättring häri inbegripen. Då emellertid större delen av
personalen erfordrades endast under en del av året 1921, kunde anslagsbeloppet
inskränkas till ovanberörda 67,000 kronor.
Det för år 1922 för ändamålet ifråga erforderliga anslagsbeloppet
har beräknats på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
17
arbetsledare!!................................................ kronor 8,124
en biträdande tjänsteman...................... » 6,048
50 tillfälliga biträden å 1,440 kronor... » 72,000
kronor 86,172.
Med hänsyn till att de från och med nästkommande år ikraftträdande
förändrade avlöningsprinciperna omöjliggöra en fullt exakt
beräkning av anslagsbehovet har, för erhållande av nödig säkerhetsmarginal,
anslagssumman ansetts böra avrundas uppåt till 87,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t föreslagit,
får, dock under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A,
punkt 4, anfört, hemställa,
att riksdagen må till arvoden åt personal vid 1920
års folkräkning å extra stat för år 1922 bevilja ett
reservationsanslag av 87,000 kronor.
14:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag beträffande ny utgiftsstat
för postsparbanken (punkt 15) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att
dels godkänna följande stat för riksräkenskapsverket, att tillämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 457,800 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 12,000 3>
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ................................................. 38,000 »
Förslagsanslag 507,800 kronor;
dels ock under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken riksräkenskapsverket uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag:, å
507,800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.)
Upprätthållande
av postsparbankens
verksamhet.
[15.]
Riksräken
skapsverket.
[16.]
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Utskottets
yttrande.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig kunna
i huvudsak biträda.
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda anslagsposten
å 457,800 kronor ingå emellertid avlöningsmfedel till fem förste
revisorer, vilka Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden.
Enligt riksdagens numera fattade beslut skola ifrågavarande befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden och synes för den skull en nedsättning
i det av Kungl. Maj:t äskade anslaget böra ske. Utskottet, som
finner anslagsposten böra nedsättas till 453,000 kronor och anslaget i
sin helhet sålunda bestämmas till 503,000 kronor, får sålunda, under
hänvisning därjämte till vad utskottet under punkt 4 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i riksräkenskapsverket på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlön ingsgrad.
1 generaldirektör ............................................... A 3
3 byråchefer ...................................................... B 20
5 förste revisorer .......................................... B 15
33 revisorer ............................................................ B 14
2 kontorsskrivare, kvinnliga ........................... C 5
23 kanslibiträden, kvinnliga .............................. C 3
7 kontorsbiträden, kvinnliga ........................... C 2
1 förste expeditionsvakt .................................. B 3
4 expeditionsvakter............................................. B 1
b) godkänna följande stat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................................. 453,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 12,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag,
högst ....................... 38,000 »_
Förslagsanslag ■ 503,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A
-
19
c) under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken riksräkenskapsverket
uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma
rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 503,000
kronor.
16:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till
förstärkning av arbetskrafterna hos riksräkenskapsverket ävensom till
beredande av arvodesfyllnad åt vikarierande revisorer å extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
Å riksstaten för år 1921 är till förstärkning av arbetskrafterna
bos riksräkenskapsverket m. m. uppfört ett förslagsanslag, högst, 36,800
kronor. Ifrågavarande anslag är avsett att bestrida kostnaderna dels
för arvodesfyllnad åt vikarierande revisorer med 12,600 kronor, dels
ock för anställande av 6 extra revisorer hos ämbetsverket.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen ökning av förevarande anslag är
förorsakad av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
in. m.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får,
dock under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört, hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
hos riksräkenskapsverket ävensom till beredande av
arvodesfyllnad åt vikarierande revisorer å extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 50,000
kronor.
17:o) Beträffande Kungl. Majrts förslag om anslag till uppehållande
av verksamheten vid en statens tryckeriexpedition (punkt 18) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla»
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
riksräkenskapsverket
m. m.
[17.]
Statens tryckeriexpedition.
[18.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Skatteomkostiiader.
[19—22.] 18:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag rörande dels det ordinarie
förslagsanslaget till tullverket (punkt 19), dels anslag för förstärkning
av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning (punkt 20), dels anslag
för förskottslöner till tullverkets personal (punkt 21), dels ock godkännande
av stat för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. (punkt 22) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Upprätthållande
av
verksamheten
å kontrollstyrelsens
avdelning för
rusdrycks] örsäljning
särenden.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att för upprätthållande
av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 47,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 68—69 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning
för rusdrycksförsäljningsärenden anvisade sistlidet års riksdag ett förslagsanslag,
högst, 35,000 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av den
från och med nästkommande år ikraftträdande nya löneregleringen för
befattningshavare vid statsdepartement m. m.
Under hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av verksamheten
å kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 47,000 kronor.
Kontroll å 20:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om det ordinarie
^avgifter.3'' förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter (punkt 24) kommer
24.]’
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
21
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att höja
det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst
och förmögenhet nu 1,500,000 kronor med 1,000,000 kronor till
2,500,000 kronor.
I riksstaterna för åren 1919 och 1920 har det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet
uppförts med respektive 1,100,000 och 1,500,000 kronor. Under år
1919 har anslaget i fråga emellertid överskridits med ett belopp av 895,948
kronor 74 öre och under år 1920 med 1,391,738 kronor 13 öre.
Utskottet, som med hänsyn till det sålunda ådagalagda behovet
av förhöjning av anslaget, icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst
och förmögenhet, nu 1,500,000 kronor med 1,000,000
kronor till 2,500,000 kronor.
22:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till kostnader
för fastighetstaxering (punkt 26) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Diverse.
23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 65,000 kronor med 64,000
kronor till 1,000 kronor.
Kostnader för
taxering till
skatt å inkomst
och
förmögenhet.
[25.]
Kostnaderj för
fastighetstaxering
dr 1922.
[26.]
Ålderstillägg.
[27.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Restitutioner. 24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att höja
[28.] det ordinarie förslagsanslaget till restitutioner, nu 3,000,000 kronor med
2,000,000 kronor till 5,000,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 74—75 i statsrådsprotokollet.
Enligt förefintliga uppgifter har under året 1920 för tiden intill
den 1 november anslaget, som för nämnda år utgjort 300,000 kronor,
överskridits med icke mindre än 9,490,637 kronor 66 öre. Åven om
denna mycket avsevärda ökning av utgifterna under år 1920 å ifrågavarande
anslagstitel har sin grund i särskilda omständigheter, vartill
motsvarighet framdeles måhända ej är åt,t emotse, har departementschefen
dock funnit försiktigheten bjuda, att anslaget i fråga vad angår
tiden från och med år 1922 väsentligt höjes.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till restitutioner, nu 3,000,000 kronor med
2,000,000 kronor till 5,000,000 kronor.
Bidrag till 25:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
laJtäder6''som framställning (punkt 29) och under hänvisning till vad statsrådsprotoicke
deltaga i kollet (sid. 74) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
landsting.
[29.] att riksdagen må, i likhet med vad för inne
varande
år ägt rum, å extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag å 4,600,000 kronor, att av bevillning
av fast egendom samt av inkomst direkt utgå,
ävensom
besluta, att av nämnda anslag skall till landsting
och städer, som icke deltaga i landsting, utbetalas
den inom vederbörande landstingsområde och
stad under budgetåret influtna nettoinkomsten av bevillning
av fast egendom samt av inkomst.
Ersättning 26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att minska
ttade^och det ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar för
köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel, nu 4,516,692 kronor
till statsverket med 3^496 kronor till 4,205,196 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
23
Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket
till de i nämnda paragraf angivna städer och köpingar utbetalas bestämda
ersättningsbelopp, som för år 1922 utgöra sammanlagt 4,205,196
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det ordinarie anslaget
till ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel, nu 4,516,692
kronor med 311,496 kronor till 4,205,196 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att nedsätta
det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, nu 100,000 kronor
med 25,000 kronor till 75,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 75—76 i statsrådsprotokollet.
. Utskottet hemställer,
att riksdagen må nedsätta det under sjunde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till vederlag
för nedlagda utskänkningsrättigheter, nu 100,000 kronor
med 25,000 kronor till 75,000 kronor.
28:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 32) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 76) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1922 såsom
förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av
45,000 kronor,
b) till ersättning för skuttefrälseräntor ett belopp
av 80,000 kronor samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp
av 125,000 kronor.
indragna
brännvinsför
säljning smedel.
[30.]
Vederlag för
nedlagda utskänkningsrättiqheter.
[31.]
Inlösen av
och ersättning
för skattefrälseräntor
samt avlösning
av frälseskatteräntor.
[32.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kostnader för
bestridande
av itaten
åliggande
kommunala
och andra
utskylder.
[33.]
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till bestridande
a,v staten åliggande kommunala och andra utskylder å extra
stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag av 250,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77 — 80 i statsrådsprotokollet.
Till ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande
år äskat ett anslag å 25,000 kronor.
Förevarande anslagsäskanden hava föranletts av de av 1920 års
riksdag beslutade ändrade grunderna för den kommunala beskattningen.
Denna — av riksdagen såsom provisorisk betecknade — kommunalskattereform
medför en stark utökning av statens kommunala skattskyldighet.
Staten blir nämligen i princip skyldig att erlägga fastighetsbevillning
samt bevillning för inkomst av fast egendom och av rörelse,
något som ju formellt innebär, att staten betalar skatt till sig själv
men i realiteten betyder, att statsmedel i viss form tillföras landsting
samt städer, som icke deltaga i landsting. Men därutöver kommer staten
att få betala även sådana utskylder, som utgå i visst förhållande till
bevillningen, såsom skatt till den borgerliga och kyrkliga primärkommunen.
landstingsskatt, vägskatt, bidrag till skjutsentreprenaderna, tingshusbyggnadsmedel
m. m. Staten blir visserligen allt fortfarande fri
från skatt för egendom, som nyttjas för vissa offentliga eller allmännyttiga
ändamål, men skattefriheten är dock undantag (se isynnerhet
bevillningsförordningens 5 § samt 12 § 8 mom. i deras ändrade lydelse).
Beträffande befogenheten att anlita det anslag, varom nu är fråga,
samt angående storleken av detsamma hava kammarkollegium och statskontoret
i avgivet yttrande anfört följande:
»Vad angår befogenheten att anlita ett dylikt anslag, vilket lämpligen
synes böra uppföras å extra stat under sjunde huvudtiteln, torde näppeligen
på förhand kunna uppställas några bestämda regler, utan synes det böra ankomma
på Kungl. Maj:t att på framställning av vederbörande verk och myndigheter
besluta, att anslaget må tagas i anspråk för bestridande av skatt för
viss fastighet eller grupp av fastigheter. I avseende å skatt för rörelse torde
man kunna utgå från, att inkomsten av rörelsen bör kunna bära skatten. Vid
avgivandet av sådan framställning, som nyss nämnts, bör lämnas utredning,
huruvida och i vad mån andra till vederbörande verks eller myndighets förfogande
stående medel kunna användas för skattebetalningen. Därest dylikt
tillstånd att anlita berörda anslag för gäldande av skatt för viss fastighet
eller grupp av fastigheter meddelas att gälla tillsvidare, torde, att döma av de
inkomna yttrandena, Kungl. Maj:t ej bliva synnerligen betungad med framställningar
av ifrågavarande slag.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 25
I fråga om storleken av det anslag, som kan böra för ifrågavarande
ändamål uppföras å riksstaten, låter det sig för närvarande icke göra att utföra
några egentliga beräkningar. Det bör emellertid framhållas, att medan
arméförvaltningen antagit sig kunna med till buds stående medel — i första
hand från fastigheterna inflytande medel — bestrida utskylderna, marinförvaltningen
ansett, att tillsvidare bör för de skatteobjekt, som tillhöra detta ämbetsverks
förvaltningsområde, beräknas ett anslagsbelopp av 50,000 kronor. Marinförvaltningen
har dock ansett det icke vara möjligt att utföra någon ens tillnärmelsevis
tillförlitlig beräkning. Av övriga nu ifrågakommande myndigheter,
vilka ansett särskilda medel böra anvisas, har endast byggnadsstyrelsen
angivit något visst belopp för de motsedda utskylderna, såsom redan nämnt
30,000 kronor. Även om skatt skulle komma att utgå i avsevärt större utsträckning
än av vissa myndigheter förutsatts, vill det dock med anledning
av nu nämnda siffror synas icke vara erforderligt att för år 1922 anvisa större
anslag för ändamålet än 250,000 kronor, vilket anslag såsom ovan nämnts,
bör erhålla förslagsanslags natur.»
Vid anmälan av anslagsäskandet liar departementschefen anfört:
»För egen del kan jag i huvudsak hänvisa till vad kammarkollegium
och statskontoret sålunda anfört. Jag skulle dock vilja ytterligare betona,
att, då det med hänsyn till olika omständigheter ej är möjligt att
ens approximativt beräkna storleken av den kommunalskatt, staten i
särskilda fall kan bliva skyldig att erlägga, det för sådana verk och
inrättningar, vilkas verksamhet är beroende av anslag, som icke få överskridas,
är av en viss vikt, att kommunalskatten icke med nödvändighet
måste gäldas av dessa anslag, även om detta kunde synas vara i och
för sig naturligast. Skulle skatten komma att uppgå till väsentligen
högre belopp, än som förutsetts, kunde nämligen anslagen bliva så hårt
anlitade, att svårigheter kunde uppstå för verkens eller inrättningarnas
verksamhet. För andra statens verk och inrättningar synas överhuvud
inga medel till gäldande av skatt finnas till förfogande. För bestridande
av staten åliggande bevillning och kommunalutskvlder torde sålunda,
såsom kammarkollegium och statskontoret föreslagit, ett förslagsanslag
av mera allmän natur under sjunde huvudtiteln böra äskas hos riksdagen.
Mot de av ämbetsverken föreslagna beloppen, 25,000 kronor å tillläggsstaten
för år 1921 och 250,000 kronor å riksstaten för år 1922,
har jag ingen erinran. Anslaget torde tillsvidare böra uppföras å extra
stat. Emellertid vill jag ifrågasätta, huruvida det skall vara nödvändigt,
att, såsom ämbetsverken jämväl föreslagit, det i varje särskilt fall skall
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om anlitande av berörda anslag.
Då det här endast gäller att utanordna sådant belopp, som i alla händelser
måste av staten gäldas, torde det åtminstone för vissa fall kunna
uppdragas åt statskontoret att besluta om utbetalningar från anslaget.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 7 häft. (Nr 7 A—7 B.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Visso utskglder
för det
brittiska beskicknings•
huset i Stockholm.
[34.]
Bidrag till
svenska städsförbundets
verksamhet.
[35.]
Bidrag till
internationella
statistiska
institu''
Det synes därför böra bero på Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som i detta hänseende kunna vara erforderliga och
lämpliga.»
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka de av Kungl. Maj:t för
nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppen och icke haft något
att erinra mot vad departementschefen under förevarande punkt anfört,
får alltså beträffande 1922 års stat hemställa,
att riksdagen må till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder å extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag av 250,000 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 34) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 80—811
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum för bestridande enligt i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 7 januari 1921 angivna
grunder av den bevillning för år 1922 och viss
del av de kommunalutskylder för år 1921, som komma
att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av
1,000 kronor.
31:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) och under
åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 81) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundets
verksamhet å extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 12,000 kronor.
32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
36) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 82) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
27
att riksdagen må, i likhet med vad för inne- teta permavalkande
år ägt ruin, såsom bidrag till internationella nentgJ^a ''
statistiska institutets permanenta byrå i Haag på extra [36.]
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000
kronor.
33:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda Bevakning
framställning (punkt 37) och under hänvisning till vad statsrådsproto- Tliftsiokakollet
(sid. 82) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, tema i det
v '' s. k. gamla
kungahuset.
att riksdagen må, i likhet med vad för inne- Q37.j
varande år ägt rum, till bestridande av bevakningen
nattetid av i det s. k. gamla kungshuset inrymda ämbetslokaler
på extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 2,100 kronor. .
34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning rörande ordinarie Rese- och
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar (punkt 38) kommer tr^^na^
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet [33.]
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Övriga ordinarie anslag.
35:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- Övriga ordivarande
år äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t nan<*pla9
icke föreslagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns slut- J
summa, förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader, måtte
minskas från dess nuvarade belopp 140,098 kronor med 9 kronor till
140,089 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1922 fastställas till samma belopp, som uti
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till -bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva
erforderlig.
Stockholm den 5 april 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, Ollas A. Ericsson, N. A. Nilsson,
H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell, 0■ U. B. Olsson,
C. G. Ekman, 0. Bergsvigt, C. I. Asplund och J. Jeansson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i Revinge,
0. H.son Waldén, P Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd,
L. J. Carlsson- Frosterud, S. E. J. Liibeck, TV. Bäckström, K. A Westman och L. Olsson
i Hov.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
29
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen ..........................
24,000
2
Övergångsavlöning för departementschefen, för-
slagsanslag, högst ..........................
2,000
3
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag ..............................
239.200
4
Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst
14,000
5
Biträde inom departementet vid beredning av ären-
den rörande bank- och fondväsendet m. m., för-
slagsanslag, högst ..........................
4,700
Säger för departementet
267,900
16,000
{ tv V , .
. 1 ''
B. De centrala ämbetsverhen.
■
Kammarkollegium:
1
Kammarkollegium, förslagsanslag ............
* 293,700
2
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammar-
kollegium m. m., förslagsanslag, högst......
* 130,000
3
Statskontoret, förslagsanslag ..................
334,000
Mynt- och justeringsverket:
4
Bestridande av de med mynt- och justerings-
verkets drift förenade kostnader, reservations-
anslag, att av inkomst av myntning och
justering direkt utgå......................
1,060,000
Kammarrätten:
5
Kammarrätten, förslagsanslag ................
306,800
6
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrät-
|
ten m. m., förslagsanslag, högst............
125,000
i
Statistiska centralbyrån:
7
Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........
278,000
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag j
Kronor ,
2,000
1
50,300
16,000
4,000
j
87,000
280,000
157,300!
. !.*,;■***''! t]
"/( .''t;
166,300
1
* 647,615
)
''
503,000
i
50,000
* 36,000
3,591,415
498,300
*15,800,000
, •'' ti : *
* 114,000
—
* 428,000
15,800,000
542,000
j * 141,900
’ . ..
* 123,600
|
10
I 11
12
13
14
! 15
1 16
I 17
.»• "- -ju r>\
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag . ■
Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska
centralbyrån för anordnande av vissa finansstatistiska
undersökningar, förslagsanslag, högst
Statistiska centralbyråns verksamhet, förslagsanslag,
högst ........................
Personal vid valstatistik, förslagsanslag ..
Personal vid 1920 års folkräkning, reservationsanslag
..............................
Bank- och fondinspektionen:
Upprätthållande av bank- och fondinspektionens
verksamhet, reservationsanslag, att av bidrag
till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen
direkt utgå ..............
Postsparbanken:
Upprätthållande av postsparbankens verksamhet,
reservationsanslag, att av inkomster av postsparbanksrörelsen
direkt utgå ..............
Riksräkenskapsverket:
Riksräkenskapsverket, förslagsanslag..........
Förstärkning av arbetskrafterna hos riksräken
skapsverket m. m., förslagsanslag, högst----
Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst ..
Säger för de centrala ämbetsverken
C. Skatteomkostnader.
Tullverket:
Tullverket, förslagsanslag ................
Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning, förslagsanslag, högst ..
slagsanslag .
Kontrollstyrelsen:
tillverkningsavgifter samt för rusdrycksförsälj
ningsärenden, förslagsanslag ..............
kontroll styrelsens avdelning för ärenden angå
ende skattefri sprit m. m., reservationsanslag
att av denatureringsavgifter direkt utgå
* Av Kungl- Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
31
6
7
8
9
10
11
Verksamheten å kontrollstyrelscns avdelning för
rusdrycksförsäljningsärenden, förslagsanslag,
högst ....................................
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag----
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ............
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och för-
mogenhet, förslagsanslag ....................
Kostnader för fastighetstaxering, förslagsanslag ..
Observations- och uppbördsprocenter m. m., för- slagsanslag.................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor ;
47,000
265,500
* 1,000,000
420,000
2,500,000
20,000
:
47,000
*1,500,000
Säger för skatteomkostnader
20,005,500
2,089,000
D. Diverse.
]
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ....................
1,000
2
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags-
anslag .....................................
5,000,000
Städers friheter, förslagsanslag:
3a
Direkt anvisning............................
44,670
3b
Friheter ...................................
30
44,700
4
Restitutioner, förslagsanslag....................
5,000,000
5
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i
landsting, reservationsanslag, att av bevillning av
fast egendom samt av inkomst direkt utgå......
4,600,000
6
Ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
4,205,196
7
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna bränn-
vinsförsäljningsmedel ......................
3,100,000
8
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för-
slagsanslag.................................
75,000
9
Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag.....
45,000
10
Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag ■.
80,000
11
Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ....
125,000
12
Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag ............................
250,000
1 13
Vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset
1
i Stockholm, förslagsanslag ..................
1,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3a
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
14
Bidrag till svenska stadsförbundet, förslagsanslag,
högst ....................................
12,000
15
Internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag, förslagsanslag, högst............
1,000
16
Bevakning nattetid av de i det s. k. gamla kungs-
huset i Stockholm inrymda ämbetslokaler, för-
*
slagsanslag, högst ..........................
2,100
17
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..
* 110,000
18
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
anslag .....................................
190,000
19
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............
140,089
20
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag ..............................
400,000
21
Extra utgifter, reservationsanslag ..............
60,000
Säger för diverse
18,825,985
5,116,100
Summa
42,190,800
7,719,400
* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten