Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till ändring i vissa delar av lagen om handelsbolag och enkla bolag.

1922-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1922:13, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till ändring i vissa delar av lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr Vt.

1

Xr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1922, kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till ändring

i vissa delar av lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Uti en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 29, som behandlats av första lagutskottet, har herr Lyberg hemställt,

att riksdagen ville för sin del besluta följande ändrade lydelse av

nedan angivna §§ i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28

juni 1895:

32 §.

I bolagets likvidation äge, där ej annat avtalats eller enligt 35 §

blivit bestämt, samtliga bolagsmännen att, själva eller genom ombud,

deltaga. Aro flere delägare i boet efter avliden bolagsman, äge å

deras vägnar allenast eu av dem eller ett gemensamt ombud deltaga i

likvidationen.

I övrigt skall vid likvidationen, där ej annat överenskommits och

tillämpning av 35 § icke påkallats, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter

och skyldigheter, varom i 5, 7, 8, 10, 14 och 15 §§ förmäles, i

tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i nämnda §§ finnes stadgat

eller särskilt varit avtalat.

33 §.

Sedan sådant förhållande inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation,

skola dess tillhörigheter, så snart utan uppenbar skada ske kan, i

penningar förvandlas.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 1 avd. 12 käft. {Nr 13) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans bestridande, avyttras

annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

34 §.

Ej må tillgångarna mellan bolagsmännen skiftas, innan all veterlig

gäld blivit betald eller erforderliga medel därtill avsatta. Ur behållna tillgångarna

äge bolagsmännen återfå en var sin insats. Räcker behållningen

ej därtill, °varde bristen räknad såsom förlust; uppstår överskott, utgör

det slutlig vinst.

35 §.

Har bolag trätt i likvidation, äge rätten på ansökning av bolagsman

förordna en eller flera gode män att verkställa likvidationen och

upprätta bolagsskifte.

52 §.

I fråga om enkelt bolags likvidation och upplösning skall vad i 25,

26, 27, 28° 29, 30 och 31 §§ finnes för handelsbolag stadgat äga motsvarande

tillämpning.

I övrigt skall vid likvidationen, där ej annat överen skom mits eller

med tillämpning av 53 § skall iakttagas, rörande bolagsmännens inbördes

rättigheter och skyldigheter, varom i 7, 10, 14 och 15 §§, 32 §

första stycket samt 48 § förmäles, i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad i nämnda §§ finnes stadgat eller särskilt varit avtalat.

53 §.

Om sättet för likvidationens verkställande och upprättande av bolagsskifte,

så ock om klander av skifte eller av åtgärd, vare stadgas,

eller och, därest mera ingående utredning anses böra föregå dylik ändring,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till lagändring i syfte att bereda bolagsman i handelsbolag

och enkelt bolag, som trätt i likvidation, möjlighet att framtvinga

slutförande av likvidationen och upprättande av bolagsskifte.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sir frågavarande

hemställan, får utskottet hänvisa till motionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första talj utskottets utlåtande Nr 13.

Rörande bolagsmans rätt att deltaga i bolagets förvaltning gäller Utskottet.

såsom dispositiv huvudregel enligt 1895 års lag om handelsbolag och

enkla bolag, beträffande de förra, att envar av bolagsmännen är berättigad

vidtaga åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter, där ej förbud

däremot inläsfges av annan bolagsman, som ej är från förvaltningen utesluten,

samt beträffande de enkla bolagen, att för vidtagande av förvaltningsåtgärd

fordras samtliga bolagsmännens samtycke. Beslut om bolagets

likvidation och upplösning medför i dessa regler ingen annan ändring,

än att, i fråga om handelsbolag, en i bolagsavtalet eller eljest träffad

överenskommelse om att någon eller några av bolagsmännen skola vara

från förvaltningen uteslutna icke längre blir att tillämpa. Härav följer

emellertid, att genom meningsskiljaktigheter mellan bolagsmännen rörande

sättet för verkställande av en likvidation bolagets avveckling kan komma

att oskäligt dragas ut på tiden och att, såsom motionären framhållit, en

bolagsman, som är i besittning av ett handelsbolags eller enkelt bolags

tillgångar, kan, ehuru bolaget trätt i likvidation, förfoga över dem under

en lång följd av år till förfång för övriga bolagsmän. Till förekommande

härav stadgas visserligen i 34 §, att, sedan sådant förhållande inträffat,

att bolaget skolat träda i likvidation, dess tillgångar, så snart utan uppenbar

skada ske kan, skola förvandlas i penningar. Men detta stadgande

blir givetvis utan egentlig betydelse mot en tredskande bolagsman, som

har bolagets tillgångar i sin besittning, så ock vid meningsskiljaktigheter

mellan bolagsmännen. Med ett hänskjutande av tvistefrågorna till domstol

vinnes nämligen, på grund av rättskipningens långsamhet, i regel först

efter flera år ett resultat.

På grund av de olägenheter, som sålunda för vissa fall träda i

dagen beträffande gällande regler om rätten att deltaga i ett likviderande

handelsbolags eller enkelt bolags förvaltning, synas desamma icke lämpligen

böra under alla förhållanden upprätthållas. Det bör givas en utväg

att även vid bristande enighet mellan bolagsmännen få till stånd ett för

dem alla förbindande beslut. En dylik möjlighet erbjuder också i allmänhet

främmande länders bolagslagstiftning.

Vid avhjälpandet av ovannämnda olägenheter kunna naturligen

olika medel tänkas komma till användning. Främst erbjuder sig emellertid

möjligheten att överlämna åt domstol att träffa ett avgörande, antingen

så, att domstolen själv företager bolagets avveckling, eller så, att

domstolen förordnar en eller flera gode män att verkställa densamma.

Den förra utvägen har, såsom motionären erinrat, anlitats i dansk

lag. Denna stadgar nämligen, att när delägarna i ett handelsbolag icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Fr 13.

kunna enas om att överlämna likvidationen och skiftet till bestämda

personer och icke heller om själva skiftet eller de steg, som böra föregå

detsamma, varje delägare, därest avtalet icke bestämmer annorlunda, kan

fordra, att avveckling och skifte skola företagas av Skiftesretten, till vilken

då samtliga aktiva måste överlämnas av de intressenter, som sitta

inne med desamma. Den senare utvägen åter har anlitats av bland andra

länder Schweiz, England, Frankrike och Tyskland. Sålunda stadgas exempelvis

i den tyska Handelsgesetzbuch av den 10 maj 1897 beträffande »offene

Handelsgesellschaften» rätt för bolagsman att »aus wichtigen Grunden»

påkalla rättens förordnande av likvidatorer för bolagets avveckling. Ett

liknande stadgande har jämväl upptagits i finska lagberedningens år 1914

avgivna förslag till förordning angående öppna bolag.

I Sverige saknas däremot, som motionären framhållit, motsvarande

bestämmelser, såvitt angår handelsbolag och enkla bolag. Beträffande

aktiebolag och ekonomiska föreningar åter är genom 1910 och 1911 års

lagstiftning sörjt för att en beslutad likvidation snarast möjligt kommer

att verkställas, i det, därest ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, som

trätt i likvidation, skulle sakna behöriga likvidatorer, rätten på ansökan

av delägare i bolaget eller föreningen äger förordna sådana, vartill kommer,

att, vad angår aktiebolag, aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp

av minst en tiondel av hela aktiekapitalet äga befogenhet att hos rätten eller

domaren begära förordnande av en god man att öva tillsyn över likvidatorernas

förvaltning. Slutligen har utvägen att låta en på delägares begäran

av rätten utsedd god man verkställa upplösning och avveckling av

en ekonomisk samfällighet mellan parter, mellan vilka misshälligheter

uppstått, anlitats i ett med de nu förevarande tämligen likartat fall,

nämligen i 1904 års lag om samäganderätt. Enligt 6 § nämnda lag

äger delägare i samfällt gods hos rätten söka, att godset för gemensam

räkning utbjudes till försäljning å offentlig auktion, och enligt 8 § skall,

därest förordnande om dylik försäljning meddelas, rätten samtidigt nämna

en god man att ombesörja auktionen och fördelningen av köpeskillingen.

Mot att giva varje enskild delägare i en ekonomisk samfällighet

befogenhet att hos rätten begära förordnande av god man för verkställande

av en beslutad upplösning av gemenskapen hava emellertid vissa invändningar

riktats. Sålunda anmärktes av en ledamot av högsta domstolen

vid dess granskning av förslaget till samäganderättslag, att ett förordnande av

en utomstående person att ombesörja den då ifrågavarande ekonomiska samfällighetens

avveckling skulle innebära ett alltför våldsamt ingrepp i de be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr Vi. 5

fogenheter, äganderätten i allmänhet medför. Motsvarande invändning

kan givetvis som regel även göras mot eu liknande anordning i i råga om

handelsbolag och enkla bolag. Och beträffande sistnämnda ekonomiska

samfälligheter kan till stöd för eu dylik anmärkning dessutom åberopas,

att ett rättens förordnande av eu utomstående god man att reda upp de

tvistande bolagsmännens mellanbavanden blir särskilt betänkligt på den

grund, att ifrågavarande ekonomiska samfälligheter ursprungligen grundats

på bolagsmännens inbördes förtroende för varandra. Mot dessa betänkligheter

kan emellertid bl. a. anföras, såsom vid högsta domstolens ovannämnda

granskning av förslaget till samäganderättslag av eu ledamot av

domstolen jämväl medgavs, att rättens förordnande av eu god man att

verkställa den ekonomiska samfällighetens upplösning är det verksammaste

av de medel, som stå till buds för att råda bot på delägarnes inbördes

misshälligheter. Då dessutom nyssnämnda betänkligheter redan, särskilt

genom 1904 års lagstiftning om samäganderätt, i väsentlig mån blivit satta

åsido och då, såsom för övrigt redan under förarbetena till nyssnämnda lagstiftning

av eu ledamot av högsta domstolen framhölls, eu reglering av

de i motionen nu påtalade missförhållandena måste anses lika angelägen

som den beträffande samäganderättsförhållandena vidtagna, vill utskottet

för sin del ansluta sig till motionens syfte.

Det oaktat anser sig utskottet icke kunna föreslå riksdagen att

antaga de av motionären föreslagna lagbestämmelserna. Mellan handelsbolag

och enkla bolag råder till en början en så betydande skillnad

vissa enkla bolag utgöra rent av eller stå åtminstone på gränsen till enkla

samäganderättsförhållanden — att det kan ifrågasättas, huruvida icke

olika bestämmelser i nu ifrågvarande hänseende borale gälla för dessa

olika slag av bolag. Härtill kommer, att de konstitutiva särdrag, som utmärka

handelsbolag och enkla bolag, jämförda med å ena sidan aktiebolag

och ekonomiska föreningar och å den andra rena samäganderättsförhållanden,

göra det uteslutet att för förstnämnda ekonomiska samfälligheter utan

vidare efterbilda vare sig de regler, som gälla beträffande likvidation av

aktiebolag och ekonomiska föreningar, eller de regler, som gälla beträffande

upplösning av samäganderättsförhållanden. Med anledning härav

och med hänsyn jämväl till de ovannämnda betänkligheterna mot det av

motionären föreslagna godemansinstitutet anser sig utskottet icke utan

en ingående utredning kunna avgöra, vilka ändringar i bolagslagen, som

lämpligen böra genomföras för vinnande av motionens syfte.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

att riksdagen måtte i anledning av förevarande

motion i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

under vilka förutsättningar bolagsman i handelsbolag

och enkelt bolag, som trätt i likvidation, må

kunna beredas möjlighet att framtvinga slutförande

av likvidationen och upprättande av bolagsskifte samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 4 april 1922.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit: herrar Pettcisson i Södertälje,

Hederst terna, Pers, Klefbeck, Sandegård, Julin, Leander, Svenson i Eskhult*, Pettersson i

Bjälbo, af Ekenstam, Leo*, Johansson i Brånalt*, Söderberg, Karlsson i Vätö och Carlsson

i Mölndal.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, l‘j*22.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.