Sök i Ratio Lex

Första lagutskottets utlåtande Nr 2

1922-02-02 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1922:2, Första lagutskottets utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1922 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens

ämbetsförvaltning.

För den enligt 42 § 2 mom. riksdagsordningen ett av lagutskotten

åliggande granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning

hava båda kamrarna till lagutskott hänvisat militieombudsmannens

vid innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse, utom vad angår

däri gjord framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid militieombudsmansexpeditionen.

Första lagutskottet, som verkställt ovannämnda granskning, har

för ifrågavarande ändamål från militieombudsmansexpeditionen mottagit

ej mindre de diarier, vilka under år 1921 förts å nämnda expedition

samt under militieombudsmannens inspektionsresor, än även

expeditionens registratur för berörda tid ävensom särskilt förda diarium

och registratur för ärenden, vilka betecknats som hemliga.

Över den numera fullbordade granskningen får utskottet härmed

avgiva utlåtande.

Militieombudsmannen meddelar till en början, att han under tiden

från och med den 27 juni till och med den 11 augusti begagnat

sig av den militieombudsmannen enligt 23 § uti instruktionen tillkommande

rätt till semester, ävensom att han, för att kunna fullgöra

ett av statsrådet och chefen för justitiedepartementet honom anförtrott

uppdrag att biträda vid beredningen av visst ärende inom sagda departement,

begagnat sig av ledighet från militieombudsmansämbetet

frän och med den 7 till och med den 24 september. Under ifrågavarande

perioder har ämbetet, enligt bestämmelserna i sistnämnda

paragraf, uppehållits av hovrättsrådet John Arthur Samuelson, vilken

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 1 avd. 2 höft. (Nr 2). I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

var utsedd att efterträda militieombudsmannen i händelse av hans avgång

från ämbetet.

I berättelsen omförmäles härefter, att militieombudsmannen under

år 1921 företagit ämbetsresor till Gottlands, Göteborgs och Bohus,

Hallands, Kopparbergs, Malmöhus, Skaraborgs och Älvsborgs län. Under

dessa resor har han för ändamål, som avses i 12 och 18 §§ av instruktionen,

besökt Gottlands infanteriregemente, Gottlands artillerikår, kronohäktet

i Visby, Tingstäde fästning, Tofta skjutfält, Hallands regemente,

kronohäktet i Halmstad, Dalregementet, straffängelset i Falun, Skånska

husarregementets avdelning i Landskrona, Skaraborgs regemente, Livregementets

husarer, Göta trängkår, Älvsborgs regemente, Karlsborgs

fästning med därvarande militära etablissement och truppförband,

nämligen Karlsborgs artillerikår, Göta ingenjörkår (utom fästningsingenjörkompaniet),

arméns intendenturförråd, intendenturkompaniet,

garnisonssjukhuset, ammunitionsfabriken och i fästningen förlagda

skolor. Dessutom har militieombudsmannen i särskilt ärende förrättat

inspektion å flottans varv i Stockholm.

Vidare förmäles, att under den tid, då militieombudsmannen åtnjutit

semester eller ledighet, tjänstförrättande militieombudsmannen

företagit ämbetsresor till Blekinge, Hallands, Kalmar, Kristianstads,

Kronobergs, Malmöhus, Värmlands och Älvsborgs län, varvid han besökt

volontärskolans etablissement i Ronneby, Skånska trängkåren,

kronohäktet i Ängelholm, Kronobergs regemente, centralfängelset i

Växjö, Skånska husarregementets avdelning i Hälsingborg, Värmlands

regemente och straffängelset i Karlstad. Härjämte har tjänstförrättande

militieombudsmannen besökt Svea artilleriregemente och Positionsartilleriregementet.

Under ämbetsresorna hade rullföringsexpeditioner samt landstormsförråd

besökts, då sådant kunnat ske utan att resorna därigenom

väsentligen förlängts eller fördyrats.

Vid inspektionerna hade militieombudsmannen biträtts av byråchefen

samt i några fall även av byråintendenten vid militieombudsmansexpeditionen.

Vid inspektionen av truppförband hade särskilt

krigsrättsprotokoll, krigsdomarnas diarier och anteckningarna över

disciplinära bestraffningar ävensom kassaförvaltningens räkenskapshandlingar,

förrådsböcker och marketenteriets bokföring granskats. I flera

fall hade inventering ägt rum beträffande ett eller flera slag av persedlar

eller artiklar i förråden. Tillika hade uppmärksamhet ägnats åt vården

av kaserner, byggnader och materiel samt åt hygieniska förhållanden.

I samband med inspektionerna av truppförband hade även arrestlokalerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Ilig utskottets utlåtande Nr V.

besökte. De i förestående redogörelse omnämnda besöken å de allmänna

straffanstalterna hade uteslutande avsett personer, som av krigsdomstol

dömts till frihetsstraff.

I fortsättningen av sin berättelse anför militieombudsmannen, att

antalet mål vid krigsdomstolarna helt naturligt på grund av de under

senaste riksdagarna beslutade minskningarna i tjänstgöringstidens längd

för vissa värnpliktiga samt vissa årsklassers befrielse från värnpliktstjänstgöring

eller landstormsövning väsentligen nedgått. Såväl detta

förhållande, men uppenbarligen jämväl den omständigheten, att krigsrätterna

under de år, de nya krigslagarna varit gällande, hunnit förvärva

sig erfarenhet och insikt om deras rätta tillämpning, hade medfört,

att granskningen av krigsrätternas protokoll och krigsdomarnes

diarier i förhållandevis ringa antal fall givit anledning till anmärkning

av allvarligare beskaffenhet.

I fråga om sådana undersökningar, som på grund av 39 § sista

stycket lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes skola, där

så i särskild författning stadgats, äga rum inför krigsdomstol (persedelmål),

hade militieombudsmannen dock icke kunnat undgå finna förhållandena

i viss mån otillfredsställande. Enligt nämnda, i förvaltningsreglementena

meddelade särskilda stadganden skall vederbörande befälhavare,

därest utlämnad materiel skadats på annat sätt än genom förslitning

eller gått förlorad, anställa undersökning för utrönande av skadans

eller förlustens uppkomst samt huruvida någon må anses därför ersättningsskyldig.

Med hänsyn till i saken yppade omständigheter och det

skadades eller förlorades värde skall befälhavaren därefter bestämma,

huruvida undersökning jämväl vid krigsrätt skall äga rum, eller om

det utan sådan åtgärd må anses uppenbart, att kronan själv bör vidkännas

skadan eller förlusten. Vid tillämpning av dessa stadganden

hade några befälhavare ansett sig böra till undersökning inför krigsrätt

hänskjuta så gott som alla mål, däri icke vid den verkställda utredningen

enskild person vidgått ersättningsskyldighet. Krigsrättsundersökning

hade sålunda påkallats även i fall, då det skadades eller

förlorades värde varit synnerligen ringa, och ehuru anledning ej förekommit

till antagande vare sig att ytterligare utredning skulle kunna

vid krigsrätten åvägabringas eller att skyldighet att ersätta kronan

skulle kunna någon åläggas. Då vidare vederbörande krigsfiskaler, på

vilka det ankomme att förebringa den ytterligare utredning, som inför

krigsrätten kunde erfordras, ej sällan underläte att till krigsrättens

första sammanträde inkalla de personer, som borde inför rätten höras

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

i saken, och sedermera vid ett senare tillfälle, vare sig nämnda personer

hörts eller ej, förklarade, att ytterligare utredning i saken ej stode att

vinna och talan om ersättning ej kunde mot någon föras, bleve resultatet

av undersökningsförfarandet i dylika fall allenast, att krigsrätten sammanträdde

eu, två eller flera gånger utan nytta för statsverket, men med

kostnader vida överstigande värdet av det föremål, som skadats eller

förkommit. Med hänsyn till den pågående utredningen rörande ändringar

i lagstiftningen om krigsdomstolar in. in. hade militieombudsmannen

ej ansett vad nu anförts för närvarande böra föranleda annan

åtgärd, än att han i förekommande fall dels fäst vederbörande befälhavares

uppmärksamhet därpå, att författningarna åt honom inrymde

befogenhet att i dylika mål utan föregående undersökning inför krigsrätt

besluta, att kronan skulle vidkännas kostnaden eller förlusten, dels ock

erinrat vederbörande krigsfiskal om hans skyldighet att så bedriva sitt

utredningsarbete, att icke undersökningen inför krigsrätt onödigt förlängdes.

Militieombudsmannen erinrar vidare om att i ämbetsberättelsen

till 1918 års riksdag dåvarande militieombudsmannen framhållit de

svårigheter, under vilka regementsintendenterna arbetade på grund av

såväl göromålens mängd som beskaffenheten av de författningar, de

hade att tillämpa. Även om, sedan nämnda år, upphörandet av krigsinkallelserna

och minskningen i tjänstgöringstidens längd för vissa värnpliktiga

o. s. v. medfört väsentlig minskning i regementsintendenternas

arbetsbörda, torde dock i stort sett deras arbete fortfarande få anses

relativt betungande särskilt på grund av svårigheten att erhålla kvalificerade

biträden. Detta förhållande vore naturligen i sin tur ägnat

att öka betydelsen av de nyssnämnda svårigheter, som författningarnas

beskaffenhet medförde. Utan tvivel måste ock den mångfald av olikartade

göromål, som samtidigt under én arbetsdag kunde ankomma på

regementsintendentens åtgärd, i hög grad för honom försvåra den på

en allmän överblick av författningarnas grunder och detaljer beroende

kontrollen över förvaltningsarbetet i dess helhet vid hans expeditioner.

Vid de av militieombudsmannen verkställda inspektioner hade

framgått, hurusom beträffande vissa regementsintendentens förvaltningsgrenar

de rörande kontrollen utfärdade föreskrifter i regel i något

avseende åsidosattes. Detta vore särskilt förhållandet i fråga om föreskrifterna

rörande kontrollen över förvaltningen av intendenturmateriel

och förplägnadsartiklar. De olika arbetsuppgifter, som tillhopa bildade

ett kontrollsystem, hade här fördelats å liera funktionärer, som icke

alla ägde eller kunde äga insikt om ändamålet med vad dem åläge.

Vad som åsidosattes bleve därför så gott som undantagslöst, såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 2. r>

tjänstefel betraktat, ringa, under det att verkan därav kunde bliva, att

kontrollarbetet i övrigt väsentligt förlorade i värde.

1 vad mån nu anförda förhållanden vore att tillskriva den ena

eller andra av ovan antydda orsaker, torde enligt militieombudsmannens

mening vara svårt att avgöra, särskilt vid det förhållandet, att vid

några regementen samtliga föreskrifter såväl i huvudsak; som i sina.

detaljer syntes noggrant följas.

Emellertid torde, åtminstone vad regeinentsintendenterna anginge,

arbetsbördan få anses utgöra förklaringen till det i och för sig anmärkningsvärda

förhållandet, att av arméförvaltningens särskilda departement

utfärdade nya föreskrifter även i väsentliga ämnen icke komma

i allmän tillämpning förr än avsevärd tid förflutit efter det de anbefallts

till efterrättelse. I cirkulär den 24 oktober och 21 november

1919 hade intendentsdepartementet föreskrivit vissa ändringar i förrådsbokföringen

och fastställt nya formulär därför att lända till efterrättelse.

Ehuru blanketter i erforderligt antal på våren 1920 kommit

samtliga regementen till hända, hade de i allmänhet icke kommit till

användning förr än med ingången av år 1921, i en del fall hade bokföringen

endast delvis omlagts efter det anbefallda nya kortsystemet,

och ännu vid inspektioner under hösten 1921 hade vid ett par regementen

bokföringen icke i dess helhet varit omlagd. Såsom anledning

till dröjsmålet hade i regel uppgivits bristande tid och arbetskraft,

men i en del fall även att pärmar till böckerna först sent anlänt eller

att förut anlitat kontrollsystem vore mera ändamålsenligt, eller dylikt.

Särskilt påfallande hade emellertid förhållandet synts militieombudsmannen

vara beträffande det av intendents- och civila departementet

utfärdade marketenterireglementet, som med cirkulär den 31 januari

1919 anbefallts till efterrättelse från och med den 1 juli 1919 och som

vore avsett att försöksvis komma till användning för att nya bestämmelser

skulle med ledning av vunna erfarenheter kunna utarbetas.

Med undantag för ett fåtal regementen och kårer hade det nämnda

reglementet icke någonstädes i sin helhet tillämpats. Eu eller flera av

de böcker, som skulle föras över rörelsen, hade i regel saknats, den

anbefallda kontrollen hade endast ofullständigt genomförts, och i eu

del fall hade reglementets föreskrifter endast till den del efterföljts,

som de varit överensstämmande med det förut vid regementet eller

kåren tillämpade system, vilket fortfarande oförändrat fått komma till

användning. Det ifrågavarande reglementets ändamål att tjäna som

försök för vinnande av erfarenhet syntes under angivna förhållanden i

huvudsak förfelat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

Då dessa och liknande fel, som sålunda vid inspektionerna anmärkts,

visat sig vara beroende antingen på äldre vid truppförbandet

tillämpad praxis, på bristande tid och bristande arbetskraft eller på

misstolkning av gällande bestämmelser och desamma — med ett

undantag — i samtliga fall blivit vid inspektionstillfället eller därefter

rättade, hade militieombudsmannen, även med hänsyn till felens allmänna

förekomst, ansett sig böra låta bero vid vunnen rättelse.

Över de under året handlagda ärendena meddelas i ämbetsberättelsen

följande översikt:

»På sätt militieombudsmannens ämbetsberättelse till 1921 års lagtima

riksdag utvisar, kvarstodo vid början av år 1921 från år 1920

balanserade ärenden till ett antal av ................................................... 67.

Under år 1921 inkommo ärenden till följande antal:

enligt allmänna diariet ....................................................................... 320

enligt diariet över hemliga ärenden ............................................ 1.

Sammanlagda antalet ärenden, som förelegat under år 1921,

utgör alltså ................................................................................................ 388.

De 321 ärenden, som inkommit under år 1920, utgöras av:

ärenden, inkomna från Kungl. Maj:t eller statsdepartement............ 3

ärenden, överlämnade från riksdagens justitieombudsman ............... 3

ärenden, inkomna från annan myndighet ...................................... 17

klagomål eller framställningar från enskilda .............................. 142

ärenden, uppkomna under inspektioner eller eljest vid militieombudsmannen

åliggande granskning..................................... 129

militieombudsmannens organisations- och förvaltningsärenden m. in. 27

Summa 321.

De från justitieombudsmannen överlämnade ärenden äro samtliga

klagomål eller framställningar från enskilda. Under året hava alltså

inkommit tillhopa 145 ärenden av sådan beskaffenhet.

Av dessa sistnämnda ärenden hava

%

på grund av återkallelse avskrivits ........

till annan myndighet hänvisats ..............

till åtal hänvisats.......................................

efter vederbörandes hörande fått förfalla

4

1

1

51

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första loffutskottets utlåtande Nr 2.

efter annorledes verkställd utredning eller utan åtgärd avskrivits 49

på grund därav att klaganden erhållit gottgörelse eller att rättelse

eljest vunnits blivit avskrivna ............................................ 15

vid årets slut varit vilande i avbidan på yttrande eller påminnelser.

........................................................................................... 27

vid årets slut varit på prövning beroende............................................. 7

Summa 145.

Av under året anhängiggjorda 6 åtal hava anställts

på grund av förd klagan ......................................................................... 2

på grund av anmärkning vid inspektion.............................................. 3

av annan anledning ........................................................................ 1

Summa 6.

året slutbehandlats.................. 311

................................................. 77

ärenden hava inkommit

.......................................*......... 6

..................................................... - 2

................................................... 1

•

.................................................... 5

...................................................... 6

...................................... 57

Summa 77.

En jämförelse med motsvarande uppgifter för år 1921 visar ingen

nämnvärd förändring i statistiken.»

Ämbetsberättelsen upptager härefter såsom bilagor redogörelse

för anhängiggjorda åtal och därmed jämförliga åtgärder ävensom för

vissa ärenden, vilka icke föranlett dylika åtgärder.

Under rubriken »Framställningar till Konungen» upptager berättelsen

därefter följande av militieombudsmannen under år 1921 till

Konungen avlåtna skrivelser, nämligen den 16 december angående ändringar

i reglementet för arméns kassaväsende i fred beträffande militärbefälet

på Gottland, den 23 december angående ändringar i inskrivningsförordningen

avseende uppgifterna rörande ådömt straff och straffpåföljd

samt den 31 december angående förbud för införande i inskrivningsbok

av anteckning rörande ådömt straff och straffpåföljd.

Av hela antalet ärenden hava under

till följande år balanserats ..............

Av de till år 1922 balanserade

under är 1916.........................................

under år 1917 .....................................

under år 1918........................................

under år 1919.........................................

under år 1920.........................................

under år 1921...............................

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 2.

Vid den granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning,

som utskottet grundlagsenligt förehaft, har någon anledning till anmärkning

icke förekommit, vilket utskottet härmed för riksdagen

anmäler.

Stockholm den 2 februari 1922.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit: herrar Pettersson i Södertälje, Hederstierna,

Jacob Larsson, Pers* Klefbeck, Edm. Larson* K. G. Westman* Sandegård, Lindqvist i

Halmstad, Strid,* af Ekenstam, Leo, Lindgren i Örebro,* Söderberg. Johanson i Huskvarna

och Lindgren i Dingelvik.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering''.

STOCKHOLM, ISAÅC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.