Sammansatta stats- och andra lagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 2
1922-03-23 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1S2LU 1922:2, Sammansatta stats- och andra lagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 2
Dokumentets text
Sammansatta stats- och andra lagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1922 kl. 1 e. m.
Sammansätta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass in. rn. jämte en i ämnet väckt
motion.
Uti en den 7 januari 1922 dagtecknad proposition, nr 6, vilken
blivit hänvisad till behandling av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
antaga följande
Förslag'' till
lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1922 års klass.
Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:
§ 1.
Vapenföra värnpliktiga av 1922 års klass, med undantag av dem,
som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2 denna
lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för - sin
utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid fotfolket i sammanlagt 165 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året;
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2—4.)
5S3 22 1
2
Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
b) vid rytteriet, fält artilleriet, positionsariilleriet samt fästning sartilleriet
å Karlsborg i sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;
c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästning singen förtrupp erna i
sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 165 dagar,'' som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren;
d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 225 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;
e) vid träng en och intendenturtrupperna i sammanlagt 165 dagar,
vilken, tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:
med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om 115 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera
av andra och fjärde åren; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om 140 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;
f) vid marinen i sammanlagt 225 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en följd
med början under första eller andra året, samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
•!
av de i kustartilleritjänst inskrivna:
med en första tjänstgöring om 1!)0 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om 35 dagar under fjärde året.
§ 2-
Vapenföra värnpliktiga av 1922 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 225
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
vid fotfolket:
med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året; samt
vid trängen och intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitions-(regements-) övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året.
§ 3.
Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens
längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas
med 30 dagar.
§ 4.
Vapenföra värnpliktiga av 1922 års klass, som omnämnas i § 27
mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga
att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt 330 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst 295 dagar, som uppdelas på
första och andra året, samt
med eu repetitions-(regements-)övning under andra året;
4 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
b) vid marinen i 330 dagar, vilken tjänstgöring,- på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
i annan tjänst än kustartilleri tjänst i eu följd med början under
första året, samt
i kustartilleri tjänst med en första tjänstgöring om 295 dagar, som
tager sin början under första året, och med eu repetitions-(regements-)
övning om 35 dagar under tredje året.
§ 5.
Icke vapenföra värnpliktiga av 1922 års klass äro, sedan de blivit
inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 165 dagar, vilken tjänstgöring’ skall fullgöras antingen i
en följd med början under första eller andra året eller ock med en första
och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt
b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,
i 275 dagar i eu följd med början under första eller andra året.
§ 6.
I den mån sådant linnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,
må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra
värnpliktiga att vid härens specialvapen och marinen fullgöra dem enligt
§ 1 a) åliggande tjänstgöring med 195 dagar i en följd.
§ 7.
Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av värnpliktiga
skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger värnpliktig,
som sådant åstundan efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, Qvarstanna i tjänstgöring intill utgången av
den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
Förslag till
lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra
rcservtruppövnlng.
Härigenom förordnas som följer:
Värnpliktiga av årsklassen 1913 vid fotfolket, fästningsartilleriet,
fästningsingenjörtrupperna, trängen och intendenturtrupperna ävensom
värnpliktiga av årsklassen 1917 vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna befrias från skyldighet
att fullgöra dem jämlikt § 27 mom. 3 värnpliktslagen åliggande
reservtruppövning.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Förslag till
lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att deltaga i
1 amlstorm so vinn g.
Härigenom förordnas som följer:
Värnpliktig, som jämlikt § 36 mom. 1 värnpliktslagen är skyldig
att senast under år 1922 deltaga i landstormsövning, befrias från denna
skyldighet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå''
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Uti förevarande ämne har framställning även gjorts uti eu inom
andra kammaren av herr O. W. Lövgren rn. fl. väckt motion nr 160,
däruti hemställts, att riksdagen måtte med ändring av Kungl. Maj:ts
förslag uti proposition nr 6 för sin del besluta, dels om inställande
av övningarna med värnpliktiga av 1922 års klass, dels ock snarast
möjligt vidtaga sådan ändring av 1921 års riksdags beslut om utbild
-
Motion.
Kungl. Maj:ts
förslag.
6 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
ningstiden för värnpliktiga av 1921 års klass, att de militära övningar,
som redan pågå, avbrytas och de som ytterligare planerats under år 1922
inställas.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får hänvisas till motionen.
Efter överenskommelse mellan stats- och andra lagutskottet har
Kungl. Mapts ifrågavarande proposition ävensom förenämnda motion hänskjutits
till behandling'' av sammansatt stats- och andra lagutskott.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I avvaktan på resultatet av den förestående allmänna revisionen av
vårt försvarsväsende hava 1920 och 1921 års riksdagar antagit och
Kungl. Maj:t utfärdat lagar om* ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 och 1921 års klasser. Dessa lagar, vilka sinsemellan innehålla
lika bestämmelser om nedsättning i fitbildningstiden, hava utfärdats den
22 juni 1920 och den 2 juni 1921 (Svensk författningssamling 1920
nr 372 och 1921 nr 291).
Av 1921 års riksdags uttalande i ämnet (skrivelsen nr 201) framgår,
att riksdagen var av den åsikt, att vad som tidigare beslutats i
fråga om utbildningstiden för värnpliktiga av 1920 års klass borde
komma att tillämpas jämväl å de följande årsklasser, som provisoriet
kunde komma att omfatta.
Då utredningen om allmän revision av försvarsväsendet icke kan
hinna avslutas å sådan tid, att förslag därom kan föreläggas 1922 års
riksdag, kommer provisoriet att beröra jämväl värnpliktiga av 1922 års
klass. Därför har jag, som delar riksdagens ovannämnda åsikt, inom departementet
låtit upprätta förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922'' års klass, enligt vilket förslag utbildningstiden för
nämnda värnpliktiga bestämmes i full överensstämmelse med ‘besluten i
fråga om de två närmast föregående årsklasserna.
Uti § 27 mom. 3 värnpliktslagen stadgas följande:
»Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats hären, med undantag av dem,
som nämnas i mom. 1 D av denna §, är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, deltaga i reservtruppövning:
Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
7
vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna, trängen ■
och inteudenturtrupperna i högst femton dagar under nionde eller tionde
året, samt
vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och
fälttelegraftrupperna i högst tjugufem dagar under femte eller sjätte året.»
Med hänsyn till den förestående revisionen av hirs vars väsendet ävensom
till det stats finansiella läget har 1921 års riksdag förordnat, att
“värnpliktiga av årsklasser, för vilka året var det sista för deltagande i
reservtruppövning, befriades från skyldighet att fullgöra dylik övning.
Lag härom utfärdades den 13 maj 1921 (Svensk författningssamling
nr 255). Ej heller beträffande andra årsklasser ägde inkallelse till reservtruppövning
rum under år 1921.
Samma skäl, som föranlett inställande av reservtruppövningarna år
1921, förefinnas för deras inställande även år 1922. Härför erfordras
emellertid riksdagens medgivande beträffande de årsklasser, för vilka året
är det sista för deltagande i reservtruppövning. Så är förhållandet med
årsklasserna 1913 vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna,
trängen och intendenturtrupperna ävensom 1917 vid rytteriet,
fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna.
I enlighet härmed har jag inom departementet låtit upprätta förslag
till lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra
reservtruppövning.
Enligt § 36 mom. 1 värnpliktslagen är värnpliktig, som tillhör
landstormen, skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning deltaga i en landstormsövning om fem dagar.
Då tjänstetiden i landstormen omfattar åtta år, ankommer det således
på Kungl. Maj:t att bestämma, under vilket av dessa år landstormsövningen
skall fullgöras.
Åren 1919 och 1920 blevo landstormsövningarna inställda av Kungl.
Maj:t, år 1919 på grund av rådande farsot och år 1920 både av samma
skäl och med hänsyn till den förestående revisionen av försvarsväsendet.
Med utgången av år 1921 utträdde emellertid ur landstormen en
årsklass, av vilken huvuddelen icke deltagit i någon landstormsövning.
För denna skulle det alltså blivit nödvändigt att anordna sådan övning
under år 1921.
Med anledning härav samt under åberopande av såväl den pågående
utredningen om revision av försvarsväsendet som de rådande statsfinansiella
förhållandena antog 1921 års riksdag, efter motion, en lag,
8
Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
varigenom värnpliktig, som jämlikt § 36 mom. 1 värnpliktslagen vore
skyldig att senast under år 1921 deltaga i landstormsövning, befriades
från denna skyldighet. Lagen utfärdades den 13 maj 1921 (Svensk
författningssamling nr 256).
Då samma skäl, som föranlett antagandet av nämnda lag, äga giltighet
jämyäl för år 1922, synes det uppenbart, att landstormsövningar
ej heller detta år böra företagas.
På grund härav har jag låtit inom departementet upprätta förslag
till lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att deltaga i
landstormsövning.»
Vid behandlingen av motsvarande ärende vid 1921 års riksdag
framhöll riksdagen, att någon avvikelse icke då borde ske från vad 1920
års riksdag beslutat i fråga om utbildningstiden för värnpliktiga av
1920 års klass. Ett ytterligare skäl för denna sin ståndpunkt fann
riksdagen i de rådande statsfinansiella förhållandena, vilka med nödvändighet
krävde en begränsuing i statsutgifterna. Med anledning härav
beslöt riksdagen eu minskning av den av Kungl. Maj:t då föreslagna
utbildningstiden och fastställde tiden i enlighet med vad som av 1920
års riksdag i motsvarande fall blivit bestämt.
Utskottet anser icke heller nu några nya skäl föreligga, som kunna
motivera ett frångående av de beslut i fråga om de värnpliktigas utbildningstid,
som av 1920 och 1921 års riksdagar fattats.
Redan härav framgår, att utskottet icke kan dela motionärernas
uppfattning, att värnpliktsövningarna böra inställas för 1921 och 1922
års klasser. I anledning av motionärernas förslag anser sig emellertid
utskottet böra framhålla, att ett helt inställande av värnpliktsövningarna
under år 1922 jämväl måste omfatta inställandet av den repetitionsövuing,
som vissa tidigare årsklasser äro skyldiga fullgöra under hösten
år 1922. Något yrkande om inställande av värnpliktsövningarna för
nämnda klasser har likväl icke av motionärerna framlagts, och lärer utskottet
sakna befogenhet att väcka förslag härom. Då motionärerna
framhållit, att åtskilliga tiotal miljoner kronor skulle kunna inbesparas
genom vapenövningarnas totala inställande år 1922, har utskottet ansett
sig för belysande av denna fråga böra göra en approximativ beräkning
rörande den kostnadsminskning, som skulle kunna härigenom uppstå å
anslag under fjärde huvudtiteln. Statens direkta utgifter för de värnpliktigas
avlöning och underhåll äro för år 1922 beräknade till omkring
2 kronor 20 öre för man och dag. Med inberäknande av tjänstgöringsdagar
för det icke obetydliga antal värnpliktiga, som under alla för
-
Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 2.
9
hållanden måste inkallas för vakttjänstgöring samt för utförande av handräcknings-
och expeditionsgöromål, kan hela antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga under år 1922 uppskattas till c:a 9,000,000. Den besparing,
som på dessa grunder kan beräknas uppstå, torde alltså icke
överstiga (9,000,000 x 2,20 =) 19,800,000 kronor. Tages åter hänsyn
till det antal värnpliktiga, som i varje fall måste inkallas till tjänstgöringför
fullgörande av ovan angivet arbete, lärer den beräknade besparingen
komma att reduceras till omkring 15,000,000 kronor. Om också detta
belopp i och för sig är betydande nog, synes dock besparingen ingalunda
av den storlek, att densamma skulle kunna motivera en så djupt
ingripande åtgärd som den av motionärerna påyrkade, så mycket mindre
som besparingen till ej ringa del komme att uppvägas av ökade utgifter
för arbetslöshetsunderstöd.
Utskottet anser sig nämligen böra framhålla, att, därest inkallelse
av värnpliktiga för tjänstgöring under år 1922 icke skulle ske, den
redan ytterst knappa arbetstillgången komme att fördelas jämväl på dem,
som eljest skolat fullgöra sin värnplikt, samt som eu följd härav det
genom arbetslösheten skapade nödtillståndet att förvärras.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med avslag å den av herr
Lövgren m. fl. i andra kammaren väckta motionen nr
160, antaga de vid Kungl. Maj:ts förevarande proposition
fogade förslag till
1) lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass,
2) lag om befrielse för vissa värnpliktiga från
skyldighet att fullgöra reservtruppövning samt
3) lag om befrielse för vissa värnpliktiga från
skyldighet att deltaga i landstormsövning.
Stockholm den 23 mars 1922.
På det sammansatta utskottets vägnar:
LUDVIG WIDELL.
Närvarande: Herrar Widell, Kvarnzelius, J. Nilsson i Malmö, greve Spens, Sigfrid
Hansson, Wahl *, Karlsson i Gasabäck *, Anderson i Råstock, Jönsson i
Revinge *, Nilsson i Landeryd, Hagman och Nilsson i Vibberbo.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 2 avd. 2 höft. (Nr 2—4.) 583 22 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:81 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om överföring till hären av vissa marinen tilldelade värnpliktiga av 1921 s. 1 i texten