Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, dels ock i anledning därav väckta motioner. •

1922-04-04 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1922:11, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, dels ock i anledning därav väckta motioner. •

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

I

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1922 kl. 3,3 0 e. in.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den

21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring, dels ock i anledning

därav väckta motioner.

•

Genom en den 10 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 173, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet,

föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda förslagtill

lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 (nr 303)

om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling

förehaft två i anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner,

nämligen

inom första kammaren:

o

nr 135 av herr Aström, och

inom andra kammaren:

nr 266 av herrar Lövgren i Nyborg, Lindberg, Vennerström, Hage

och Johansson i Sollefteå.

I herr Åströms motion hemställes, att riksdagen måtte vid behandling

av förevarande proposition besluta, att § 3 i lagen om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 9 höft. (Nr 11.)

G48 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

»Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten pa sätt

i § 1 a) angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring

utföra civilt arbete, är skyldig att under fredstid

tjänstgöra samma antal dagar, som tjänstgöringen skolat omfatta, därest

medgivande enligt § 1 ej givits och värnplikten skolat fullgöras vid

fotfolket. Tjänstgöringen skall fullgöras i en följd eller i två omgångar.

»

I den av herr Lövgren i Nyborg m. fl. väckta motionen hemställes,

att förevarande § 3 måtte erhålla följande lydelse:

»Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten på

sätt i § 1 a) angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för

värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete, är skyldig att under fredstid

tjänstgöra samma antal dagar, som tjänstgöringen skolat omfatta, därest

tillstånd enligt § 1 ej meddelats.

Tjänstgöringen skall fullgöras i eu följd eller i två omgångar.»

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag ävensom de skal,

som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas bär nedan, hänvisa till propositionen

respektive motionerna.

Enligt den intill utgången av år 1925 gällande lagen den 21 maj

1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

må värnpliktig, som hyser allvarliga, på religiös övertygelse

grundade samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöringens fullgörande

i den ordning gällande värnpliktslag förutsätter, i den händelse

hans samvetsbetänkligheter avse tjänstgöring med vapen, fullgöra sin

värnplikt vid krigsmakten utan att övas i vapens bruk eller bära vapen

eller ammunition, samt, därest hans samvetsbetänkligheter avse varje

tjänstgöring vid krigsmakten, i stället för honom åliggande värnpliktstjänstgöring

utföra civilt arbete för statens räkning. Enligt § 3

i samma lag är tjänstgöringstiden under fredstid för ifrågavarande

värnpliktiga bestämd i förhållande till det sammanlagda antal dagar,

varunder tjänstgöring för utbildning samt reservtrupp- och landstormsövningar

enligt värnpliktslagen åligger till respektive huvudkategori

värnpliktiga (värnpliktiga i allmänhet; värnpliktiga studenter

och med dem likställda) hörande vapenföra, som tilldelats de vapenslag,

för vilka längsta tjänstgöringstid föreskrivits, i det att nämnda

dagantal för nu ifrågavarande värnpliktiga (vapenvägrare och civilarbetare)

förlängts med resp. 25 och 50 %. Med tillämpning av värnpliktslagens

bestämmelser angående tjänstgöringstidens längd skola av den förra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande. Nr 11.

A

gruppen (vapenvagrare) de, som tillhöra kategorien värnpliktiga i allmänhet,

fullgöra tjänstgöring i 493 dagar och de, som tillhöra kategorien

studenter och med dem likställda i (543 dagar, medan av den senare

gruppen (civilarbetare) de, som tillhöra kategorien värnpliktiga i allmänhet,

skola fullgöra tjänstgöring i 592 dagar och de, som tillhöra kategorien studenter

och med dem likställda i 772 dagar. Emellertid har genom särskilda

lagar en väsentlig minskning i utbildningstiden genomförts för värnpliktiga

tillhörande årsklasserna 1918, 1919, 1920 och 1921, varjämte innevarande

riksdag i anledning av proposition nr 6 beslutat enahanda minskning

i utbildningstiden för 1922 års klass, som gällt för de två närmast

föregående årsklasserna. Den längsta utbildningstid, som ifrågakommer

för. värnpliktiga, vilka under innevarande år påbörja sin första tjänstgöring,

är för kategorien värnpliktiga i allmänhet 225 dagar och för

studenter och med dem likställda 330 dagar. För vapenföra av den

förra kategorien, vilka påbörja första tjänstgöringen (tjänstgöring i eu

följd) under första året, skall emellertid utbildningstiden ökas med 30

dagar. Härtill komma, jämlikt värnpliktslagen, för båda kategorierna eu

reservtruppövning å högst 25 dagar och en landstormsövning å 5 dagar.

Ehuru de ovan omförmälda lagarna angående minskad utbildningstid

för särskilda årsklasser värnpliktiga icke innehålla någon bestämmelse

beträffande s. k. samvetsömma värnpliktiga och lagen den 21 maj 1920

erhållit sådan avfattning, att den hänför sig till de i 1914 års värnpliktslag

upptagna tjänstgöringstiderna, har givetvis, såsom ock i utskottets

utlåtande nr 24 till 1920 års riksdag uttryckligen framhållits,

avsetts, att den förkortning av utbildningstiden, som utan ändring av§

27 värnpliktslagen vidtagits för vissa årsklasser värnpliktiga, skulle

komma även de s. k. samvetsömma av nämnda årsklasser till godo.

Vid den tillämpning av hithörande bestämmelser, som hittills förekommit,

har så ock ansetts böra ske; och har därvid tjänstgöringstiden för ifrågavarande

värnpliktiga — frånsett den föreskrivna procentuella ökningen

— beräknats till 225 respektive 330 dagar med tillägg av 25 och 5

dagar eller således till 255 respektive 360 dagar. Den ytterligare ökning

av 30 dagar, som under viss förutsättning tillkommer vapenföra

värnpliktiga, tillhörande kategorien värnpliktiga i allmänhet, har däremot

ej ansetts härvid böra medräknas.

Av det anförda framgår, att den tjänstgöringstid, som för närvarande

åligger s. k. samvetsömma värnpliktiga, torde utgöra för vapenvägrare,

tillhörande kategorien värnpliktiga i allmänhet, 318 dagar och,

tillhörande kategorien studenter och med dem likställda, 450 dagar, samt

för civilarbetare, tillhörande den förra kategorien, 382 dagar och,, tillhörande

den senare kategorien, 540 dagar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Enligt vad utskottet inhämtat, utgör antalet värnpliktiga, vilka under år

1921 erhållit tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring utan att övas i

vapens bruk eller bära vapen eller ammunition, 371. I detta antal inrymmas

jämväl åtskilliga värnpliktiga, som inskrivits tidigare än år

1921. Dessa vapenvägrare skola jämlikt generalorder nr 617 av den

29 april 1921 inkallas å tider, "som vederbörande armcfördelningschef

(militärbefälhavaren på Gottland) äger bestämma till fullgörande i en

följd av tjänstgöringen med början under första eller andra året, räknat

från tillståndets meddelande. Ifrågavarande värnpliktiga torde i allmänhet

redan hava påbörjat sin tjänstgöring och en del av dem lärer numera

jämväl hava avslutat densamma.

Antalet värnpliktiga, som under år 1921 erhållit tillstånd att istället

för värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete för statens räkning, uppgår,

enligt vad utskottet inhämtat, till 152. Av dessa äro 2 inskrivna år

1909, 1 år 1911, 1 år 1912, 2 år 1913, 2 år 1914 (senare inskrivningen),

2 år 1915, 2 år 1916, 2 år 1917, 18 år 1918, 19 år 1919, 47 år 1920

och 52 år 1921. Samtliga dessa värnpliktiga, av vilka 4 tillhöra

kategorien studenter och med dem likställda, hava, i avvaktan på riksdagens

beslut i förevarande ärende, ännu icke inkallats till tjänstgöring.

Enligt meranämnda lag den 21 maj 1920 skola såväl vapenvägrare

som civilarbetare fullgöra sin tjänstgöring i en följd. I det sakkunnigbetänkande,

som låg till grund för 1920 års proposition i ämnet, hade

förordats, att tjänstgöringen skulle fördelas på olika omgångar. I propositionen

uttalades emellertid, att det vore för staten förmånligare, att

ifrågavarande tjänstgöring fullgjordes i en följd, bland annat på den

grund att den största möjliga valuta kunde dragas av den värnpliktiges

arbetsskicklighet, därest han en längre tid i följd finge utöva det arbete,

vari han blivit inlärd. Vid utmätandet av tjänstgöringstidens längd

borde enligt föredragande departementschefens mening tagas hänsyn till

den förmån, som de ifrågavarande värnpliktiga erhölle i jämförelse med

andra, som hade att fullgöra tjänstgöringen i omgångar. x Såväl i utskottets

utlåtande i ämnet som under diskussionen i kamrarna framhölls

ock gent emot dem, som förordade en kortare tjänstgöringstid för dessa

värnpliktiga än den som för dem bestämdes, de avsevärda fördelar, vilka

bereddes dem därigenom att tjänstgöringen dels bleve lindrigare och

dels icke, i likhet med vad fallet vore för övriga värnpliktiga, behövde

fullgöras i omgångar.

Vid den närmare undersökning, som numera skett rörande möjligheterna

för beredande av lämpligt civilt arbete åt ifrågavarande värnpliktiga,

bär det emellertid visat sig, att ett tillfredsställande ordnande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottet* utlåtande Nr It.

av arbetsfrågan sannolikt skulle bliva förenat med vissa svårigheter med

mindre tjänstgöringen kunde uppdelas å två omgångar. Det civila arbete,

som avsetts för ifrågavarande värnpliktiga, är dels torvupptagning för

vattenfallsstyrelsens räkning och dels utav socialstyrelsen föranstaltade

arbeten inom statsarbetenas ram. Såväl vattenfallsstyrelsen som socialstyrelsen

hava emellertid framhållit, att det sannolikt komme att möta

vissa svårigheter att ordna arbetet under vintern, varför det kunde bliva

nödvändigt att uppdela arbetet i två (sommar)omgångar.

K.j j Av nu anförda grunder har i propositionen föreslagits sådan ändring

i lagen den 21 maj 1920, att eu dylik uppdelning av tjänstgöringen i

två omgångar möj liggöres j och har utskottet av den i ärendet förebragta

utredningen funnit den sålunda föreslagna ändringen vara av förhållandena

påkallad.

Enär den för ifrågavarande värnpliktiga gällande tjänstgöringstiden

otvivelaktigt fastställts med hänsyn tagen till den förmån, som tjänstgöring

i eu följd innebär, synes utskottet den nu tillämnade omläggningen

av tjänstgöringen för civilarbetare till två omgångar böra föranleda,

att frågan om tjänstgöringstidens längd för denna grupp av

värnpliktiga upptages till förnyad omprövning. Då emellertid för ett

bedömande av berörda fråga någon tids erfarenhet av ifrågavarande

civilarbete, sådant detsamma enligt numera inom försvarsdepartementet

slutförda förarbeten planerats, synes synnerligen önsklig samt genom

den tilltänkta uppdelningen av tjänstgöringen å två sommarhalvår dylik

erfarenhet står att vinna utan att beslut i frågan behöver fattas vid

innevarande riksdag, har utskottet ej ansett sig nu höra*framlägga något

förslag i ämnet, utan förutsätter, att Kungl. Maj:t, efter omprövning av

frågan med ledning av erfarenheterna från det under innevarande år tillämnade

civilarbetet, för nästkommande års riksdag framlägger det förslag

härutinnan, vartill omprövningen kan föranleda. Utskottet vill i

detta sammanhang ock ifrågasätta, huruvida icke en sådan stadga i

värnpliktsförhållandenas provisoriska reglering numera vunnits, att det i

samband med eu eventuell reglering av tjänstgöringstidens längd för

ifrågavarande grupp av värnpliktiga kunde vara anledning att tillvinnande

av större klarhet rörande bestämmelsernas innebörd införa fixa tidsbestämmelser

för längden av de tjänstgöringstider, som åligga de under

lagen den 21 maj 1920 hänförliga värnpliktiga.

Ehuru propositionen enligt sitt innehåll allenast avser att bereda möjlighet

att i två omgångar inkalla civilarbetare, har i propositionen åt förevarande

stadgande givits sådan avfattning, att Kungl. Maj:t därigenom

skulle lämnas befogenhet att jämväl förordna, att vapenvägrarna skola

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

fullgöra, sin tjänstgöring i två omgångar. Änskönt utskottet icke liar

anledning förmoda, att Kungl. Maj:t, i händelse lagen erhölle den sålunda

föreslagna avfattningen, komme att begagna sig av eu sådan befogenhet

beträffande gruppen vapenvägrare, har utskottet dock ansett,

att den ifrågasätta ändringen av den nuvarande bestämmelsen bör begränsas

att gälla enbart gruppen civilarbetare.

I den föreslagna bestämmelsen angående lagens ikraftträdande har

utskottet funnit sig böra föreslå en mindre, redaktionell jämkning.

Av vad utskottet ovan anfört framgår, att utskottet icke ansett sig

kunna tillstyrka någondera av de i anledning av propositionen väckta

motionerna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

m

A. att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Majrts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i

oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande

Lag

om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 (nr 303) om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Härigenom förordnas, att § 3 i

lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring,

skall hava följande ändrade lydelse:

Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd

att fullgöra värnplikten på sätt

i § 1 a) angives eller att, enligt vad

i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring

utföra civilt arbete,

är skyldig att under fredstid

tjänstgöra ett antal dagar, som i

förra fallet med en fjärdedel och i

senare fallet med hälften överstiger

det sammanlagda antalet dagar, var
-

(Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas, att § 3 i

lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,

vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring,

skall hava följande ändrade lydelse:

Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd

att fullgöra värnplikten på sätt

i §1 a) angives eller att, enligt vad

i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring

utföra civilt arbete,

är skyldig att under fredstid

tjänstgöra ett antal dagar, som i

förra fallet med en fjärdedel och i

senare fallet med hälften överstiger

det sammanlagda antalet dagar, var
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra 1afl utskottets utlåtande Nr 11.

i

under tjänstgöring i fredstid enligt

§ 27 mom. 1 A eller It samt mom.

3 ävensom § 36 mom. 1 värnpliktslagen

åligger rytteriet, fält- och

positionsartilleriet samt fältingenjöroch

fälttelegraftrupperna tilldelade

värnpliktiga. Vid beräkning av dagantalet

uppkommande bråktal bortfalla.

Tjänstgöringen skall fullgöras

i en följd eller i två omgångar.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit

i Svensk författningssamling,

men skall äga tillämpning jämväl

beträffande värnpliktiga, som

dessförinnan inskrivits.

under tjänstgöring i fredstid enligt

§27 mom. 1 A eller B samt mom.

3 ävensom § 36 mom. 1 värnpliktslagen

åligger rytteriet, fält- och

positionsartilleriet samt fältingenjöroch

fälttelegraftrupperna tilldelade

värnpliktiga. Vid beräkning av dagantalet

uppkommande bråktal bortfalla.

Tjänstgöringen skall i fall,

som i § la) angives, fullgöras i en

följd och i fall, varom i § 1 b) sägs,

fullgöras i eu följd eller i två omgångar.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit

i Svensk författningssamling,

med iakttagande att lagen skall

äga tillämpning jämväl beträffande

värnpliktiga, som dessförinnan inskrivits.

B. att motionen nr 135 i första kammaren icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, samt

C. att motionen nr 266 i andra kammaren likaledes

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 april 1922.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén, greve Spens,

Hult, Schedin och Franzén,

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Karlsson i Gasabäck, Hage,

Magnusson i Skövde, Svensson i Skönsberg, Olovson i Västerås, Persson i Trången och

Björkman i Norrköping.

av herr Hage.

Reservation:

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:106 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka h s. 2 i texten