Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition medförslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

1922-04-04 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1922:13, Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition medförslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1922 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition medförslag

till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den

20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning av

könssjukdomar.

Genom en den 21 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 236, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

här nedan införda förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen

den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa

till propositionen.

Lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, vilken

tillkommit i syfte att på ett mera humant och tillika verksammare

sätt än förut varit fallet motarbeta könssjukdomarnas utbredning,

inrymmer bestämmelser om rätt för den, som befarar sig vara angripen

av'' sådan sjukdom, att utan kostnad bliva i dylikt hänseende undersökt

av läkare och för den, som finnes behäftad med sådan sjukdom, att

därför åtnjuta avgiftsfri vård. Kostnaderna härför, i den mån vård å

sjukhus ej ifrågakommer, utgå av statsmedel och belöpa sig de härav

för statsverket föranledda utgifterna till mycket betydande och alltmera

stegrade belopp. Sålunda har, enligt vad i årets statsverksproposition

under punkten 105 i femte huvudtiteln meddelats, statens utgifter för

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar under första halvåret 1921

uppgått till icke mindre än 575,915 kronor 88 öre. För att nedbringa

dessa kostnader har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 26 sistlidne

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 saml. 2 avd. 11 höft. (Nr 13.) 665 22 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

september vidtagit vissa ändringar i de genom kungörelse den 13

december 1918 meddelade bestämmelser i fråga om beräknandet av

ersättning av statsmedel åt läkare, vilka verkställa förrättningar av

ifrågavarande slag. Genom nämnda ändringar, vilka trätt i kraft med

innevarande års ingång, hava å de vederbörande läkare enligt förut

stadgade grunder tillkommande ersättningsbelopp, i den mån desamma för

månad överstiga 500 kronor, föreskrivits procentuella och i mån av

beloppens storlek progressivt stigande avdrag.

1 syfte att ytterligare söka begränsa de statsverket i förenämnda

hänseende åvilande kostnaderna har Kungl. Maj:t i nu föreliggande proposition,

efter framställning av medicinalstyrelsen, föreslagit ändringar i

tvenne särskilda hänseenden uti lagen angående åtgärder mot utbredning

av könssjukdomar.

Enligt lagens 5 § i dess nuvarande lydelse skall i stad, som balett

invånarantal av minst 20,000, tillfälle till kostnadsfri undersökning

och behandling av könssjuka beredas å nödigt antal polikliniker. Av

ifrågavarande städer — f. n. sexton till antalet — hava visserligen fem

erhållit dispens i fråga om inrättandet av dylika kliniker, men det torde

få anses såsom allenast en tidsfråga, när sådana komma att inrättas

jämväl i dessa städer. Till läkare vid dylika polikliniker utgår ersättning

av statsmedel med av Kungl. Maj:t bestämda årsarvoden, varemot

övriga utgifter för poliklinikernas upprätthållande ankommer å vederbörande

stad. I propositionen föreslås nu, att i stad, där poliklinik för

könssjuka med av statsverket avlönad läkare finnes anordnad, av statsmedel

bekostad undersökning och behandling icke — i motsats till vad

f. n. är fallet — må verkställas av annan läkare utom polikliniken, dock

med det undantag att provinsial- eller extra provinsialläkare, som kan

vara bosatt i staden, skall hava att verkställa dylik undersökning och

behandling åt personer, tillhörande hans distrikt. Ifrågavarande förslag,

vilket till sin innebörd givetvis är ägnat att begränsa statens utgifter för

ifrågavarande ändamål, innebär emellertid allenast ett lagfästande av

den ordning, som härutinnan i stort sett redan tillämpas, enär i samtliga

städer, där polikliniker f. n. finnas, utom två — därav den ena fått

dylik anordnad först med innevarande månads ingång — kostnadsfri

undersökning och behandling redan nu lämnas allenast å poliklinikerna.

Det andra hänseendet, i vilket propositionen innefattar förslag till

ändringar i lagen, gäller antalet läkare, som i städer, där polikliniker ej

inrättats, äga att verkställa av statsmedel bekostade förrättningar av

ifrågavarande art. I denna del gäller f. n., att samtliga stadsläkare —

således även andre stadsläkare, där sådana finnas — hava att verkställa

opaginerad Kontrollera mot PDF

:-5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

dylika förrättningar, i den mån ej annan läkare för ändamålet Hatta i

stadsläkares ställe. Vidare ankommer det enligt lagens nuvarande lydelse

å ifrågavarande städer att i förekommande fall själva fatta beslut

om anställande för ändamålet av en eller flera särskilda läkare utöver

vederbörande stadsläkare eller ersättare för sådan. I propositionen föreslås

nu härutinnan, att om i dylik stad finnas flera än en stadsläkare,

skall endast den av dem, som hälsovårdsnämnden därtill utser, hava att

verkställa av statsmedel'' bekostad undersökning och behandling av förevarande

slag, samt att det skall tillkomma medicinalstyrelsen att efter

framställning av vederbörande hälsovårdsmyndighet för de städer, där

sådant finnes av behovet påkallat, utse särskild läkare för ändamålet utöver

vederbörande stadsläkare eller ersättare för sådan. Att med de

ändrade grunder, som numera gälla i fråga om beräkningssättet för ersättning

av statsmedel åt vederbörande läkare, statens utgifter för ändamålet

minskas i samma mån som antalet läkare, vilka äga att verkställa

förrättningar av ifrågavarande slag, nedbringas, ligger i öppen dag.

Utskottet, som av tillgängliga uppgifter inhämtat, att antalet veneriska

sjukdomsfall i vårt land, från att under åren 1913—1917 hava

uppgått till cirka 14,000—16,500 årligen och under år 1918 stigit till

24,154, efter ikraftträdandet av 1918 års lag utgjort under år 1919

30,107, under år 1920 19,903 och under år 1921 16,176, finner i likhet

med vederbörande departementschef det vara av synnerlig vikt att icke

genom beskärning av möjligheterna till kostnadsfri läkarvård för könssjuka

effektiviteten av ifrågavarande lag äventyras. Ur nu nämnda

synpunkt synas de av Kungl. Maj:t i besparingssyfte föreslagna ändringarna

i lagen icke vara ägnade att ingiva betänklighet i annan män,

än att det möjligen skulle kunna befaras, att i de mindre av de städer,

där'' polikliniker för könssjuka inrättats, läkarbehandlingens förläggande

uteslutande till desamma skulle i någon mån kunna avhålla könssjuka,

för undvikande att få beskaffenheten av sin sjukdom röjd, från att anlita

den å poliklinikerna till buds stående läkarbehandlingen. Då emellertid

dylika erfarenheter ej veterligen kommit till synes från de av ifrågavarande

städer, där en dylik anordning redan vunnit tillämpning, har

utskottet funnit sig böra oförändrat tillstyrka de efter framställning av

medicinalstyrelsen till minskning av statsverkets kostnader föreslagna

ändringarna i lagen. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang ifrågasätta,

huruvida icke med hänsyn till nu rådande penningvärde anledning

finnes till övervägande, om till ytterligare besparing någon jämkning

jämväl kunde ske beträffande vissa poster i den uti ovannämnda kun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

görelse den 13 december 1918 innefattade läkartaxan för förrättningar

av nu ifrågavarande slag.

Kungl. Maj:ts föreliggande proposition innehåller därjämte förslag

till ytterligare några ändringar i lagen, syftande dels till att vederbörande

tjänsteläkare såväl i stad som å landet må, om han så önskar

och därför kan anföra tillräckliga skäl samt annan lämplig läkare finnes

villig att åtaga sig uppdraget, erhålla befrielse från skyldigheten att

tillhandagå könssjuka med av staten bekostad undersökning och behandling,

och dels till att möjliggöra vid föreliggande behov jämväl

för landsbygdens del förordnandet av särskilda läkare för handhavandet

av ifrågavarande förrättningar.

Ej heller mot dessa ändringsförslag har utskottet funnit anledning

till anmärkning.

Beträffande den föreslagna formuleringen av den med propositionen

avsedda paragrafen har utskottet ansett sig böra föreslå en mindre,

redaktionell jämkning i fjärde stycket av paragrafen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke av riksdagen i oförändrat

skick antagits, måtte för sin del antaga följande

[Kungl. Majds förslag.)

[Utskottets förslag.)

Lag

om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Härigenom förordnas, att 5 § i lagen den 20 juni 1918 angående

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Kostnadsfri undersökning och behandling, varom i 4 § sägs, verkställes,

med nedan angivna undantag, av provinsialläkare, extra provinsialläkare,

stadsläkare, köpingsläkare och municipalläkare. Finnas i stad

flera än en stadsläkare, skall endast den av dem, som hälsovårdsnämnden

därtill utser, utföra dylik undersökning och behandling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottet^ utlåtande Nr 13. 5

(.Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

I stad, som har ett invånarantal av tjugutusen eller därutöver, verkställes

undersökning och behandling, som här avses, å nödigt antal polikliniker;

dock har i staden bosatt provinsialläkare eller extra provinsialläkare

att utföra dylik undersökning och behandling av personer, tillhörande

hans distrikt. Kostnaden för sådan poliklinik, med undantag av

vad som enligt G § utgår av statsmedel, bestrides av staden. Mottagningarna

å poliklinik skola anordnas med hänsyn till allmänhetens bekvämlighet

och på sådant sätt, att besök å polikliniken icke röjer beskaffenheten

av den sjukdom, för vilken vård sökes. Från skyldighet

för stad, som nu sagts, att anordna poliklinik, äger Konungen på framställning

av staden tills vidare medgiva befrielse.

På begäran av tjänsteläkare, som ovan sägs, må hälsovårdsmyndigheten,

där så prövas lämpligt, befria honom från skyldighet att verkställa

undersökning och behandling, som här avses, samt i hans ställe

förordna annan läkare, som därtill finnes villig.

Föreligger för stad, där poli
-

Föreligger för stad, där poli
-

klinik ej är inrättad, behov av flera klinik ej är inrättad, behov av flera

än en läkare för utförande av un- än en läkare för utförande av undersökning

och behandling, varom dersökning och behandling, varom

här är fråga, eller förefinnes, i annat här är fråga, eller förefinnes, i annat

fall än i 7 § avses, dylikt behov för fall än i 7 § avses, dylikt behov för

viss ort på landet, har vederbörande viss ort på landet, har vederbörande

hälsovårdsmyndighet att härom göra hälsovårdsmyndighet att härom göra

anmälan hos medicinalstyrelsen med anmälan hos medicinalstyrelsen med

bifogande av förslag • å för upp- bifogande av förslag å för uppdraget

villiga läkare, däribland, så- draget villiga läkare, däribland, såvitt

lämpligen kan ske, minst eu vitt lämpligen kan ske, minst en

kvinnlig, varefter medicinalstyrel- kvinnlig, varefter medicinalstyrelsen,

där sådant finnes påkallat, utser sen, där sådant finnes påkallat, utser

särskild läkare att jämte tjänste- särskild läkare att jämte vederböläkare

eller annan i hans ställe för- rande tjänsteläkare eller annan i

ordnad läkare utöva ifrågavarande hans ställe förordnad läkare utöva

verksamhet.

ifrågavarande verksamhet.

Har, enligt vad i tredje eller fjärde stycket sägs, särskild läkare

förordnats, har hälsovårdsmyndigheten att öva inseende över hans tjänsteverksamhet

och härför meddela nödiga föreskrifter.

Särskilt förordnad läkare, som avses i tredje eller fjärde stycket,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avel. 11 käft. (Nr 13.) ees 22 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ävensom föreståndare för i andra stycket omförmäld.poliklinik skall, där

så kan ske, hava erhållit särskild utbildning i fråga om könssjukdomar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1923.

Stockholm den 4 april 1922.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow*), Alfred Petrén, greve

Spens, von Kock, Schedin, Franzén*) och Walil*),

från andra kammaren: herrar Karlsson i Gasabäck, Hage, Magnusson i Skövde, ■

Nilsson i Vibberbo, Svensson i Skönsberg, Johansson i Sollefteå*), Olovson i Västerås och

Björkman i Norrköping.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:112 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot ut s. 6 i texten