Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion med förslag till lag om vissa inskränkningar i avseende å tiden för arbetets förläggande i bagerier och konditorier.

1922-05-04 · 26 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1922:17, Utlåtande i anledning av vädd motion med förslag till lag om vissa inskränkningar i avseende å tiden för arbetets förläggande i bagerier och konditorier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ändra lagutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1922 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av vädd motion med förslag till lag

om vissa inskränkningar i avseende å tiden för arbetets

förläggande i bagerier och konditorier.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 67, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Kinmanson

hemställt, att riksdagen måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om vissa inskränkningar i avseende å tiden för arbetets förläggning i

bagerier och konditorier.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till • avsalu av bageri- eller konditorivaror

må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 4 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats

äger dock icke tillämpning å sådant arbete för tillverkning av spiseller

knäckebröd, som bedrives med regelbunden skiftindelning och utan

samband med annat bageriarbete.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall

det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 15 käft. (Nr 17.) S7i 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket

bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

2 och klockan 4 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 12 midnatt och klockan 2 förmiddagen

och annat arbete mellan klockan 1 och klockan 4 förmiddagen.

3 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 § är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas

för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller

för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under ett och samma

kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis

påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

År på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är

ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd,

dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och anledningen

därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan

till vederbörande yrkesinspektör.

'' 4 §.‘

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen

om arbetarskydd den 29 juni 1912.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om

arbetarskydd, bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas

anslagen på lämplig plats.

5 §•

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i

strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio

till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med faders

eller målsmans vetskap -och vilja använts person under aderton år, vare

fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och

med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder

därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

6 §.

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar

att fullgöra anmälningsskyldighet, varom stadgas i 3 § andra stycket,

eller skyldighet, som är föreskriven i 4 § andra stycket, straffes med

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

7 §.

Förseelse, som omförmäles i 5 eller 6 §, åtalas vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där

sådan ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1922. Lagen äger giltighet

till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan under

tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 5 eller 6 §,

vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

Med ikraftträdande av denna lag upphör lagen den 17 oktober 1919

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete att gälla, men

skola de eftergifter, som med stöd av sistnämnda lag beviljats, fort
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

farande äga giltighet, intill dess den för eftergiftens tillgodonjutande

bestämda tiden utlupit eller ock eftergiften återkallats av vederbörande

myndighet. Beträffande sådan under tiden för den äldre lagens giltighet

begången förseelse, som avses i lagens 6 och 7 §§, skall vad i lagen är

stadgat fortfara att gälla även efter det lagen enligt vad nyss sagt är

upphört att äga giltighet.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för*motionärens hemställan,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionens innehåll.

Över motionen har utskottet dels i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver begärt yttrande av socialstyrelsen och arbetsrådet, dels

ock lämnat Stockholms bageriindustriförening, Sveriges bageriidkareförening

och Svenska livsmedelsarbetareförbundet tillfälle att yttra sig.

De yttranden, som i anledning härav inkommit från nämnda myndigheter

och sammanslutningar, äro såsom bilagor I—V fogade vid detta

utlåtande; och hänvisar utskottet till desamma.

Frågan om lagstadgad reglering av tiden för arbetets förläggning

inom bageri- och konditoriyrkena hade sedan länge och upprepade gånger

varit föremål för framställningar -inom riksdagen, innan vid 1915 års

riksdag beslut fattades om avlåtande av en skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om utredning i ämnet. Verkställandet av den av riksdagen

sålunda begärda utredningen överlämnades till en början till socialstyrelsen,

men blev sedermera den 1 juli 1918 hänskjuten till den s. k.

arbetstidskommittén, vilken tillsatts den 15 februari samma år. Den

22 november 1918 avgav kommittén betänkande med förslag till lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete. På grundval

av detta kommittébetänkande avläts proposition i ämnet till 1919 års

lagtima riksdag. Kamrarna fattade emellertid olika beslut i frågan och

sammanjämkning emellan* de skilda besluten kunde icke åvägabringas.

Vid 1919 års urtima riksdag framlades av Kungl. Maj:t ett väsentligen

likalydande förslag till lag i ämnet och blev detta då med vissa ändringar

bifallet, varefter ännu gällande lag om begränsning av tiden för

bageri- och konditoriarbete den 17 oktober 1919 promulgerades.

Lagens huvudstadgande innehåller förbud mot bedrivande av arbete

för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror å sön- eller

helgdag samt å tid mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m. å söckendag.

Från det sålunda stadgade förbudet fritages rörelse, som bedrives utan

biträde av annan än make och hemmavarande barn, varförutom från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

o

huvudstadgandet medgivas vissa andra i lagen närmare angivna undantag;

och kan därutöver i särskilt angivna fall dels tillstånd till viss

avvikelse från förbudet lämnas av yrkesiuspektör, dels ytterligare eftergift

meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet och dels visst medgivande

lämnas av arbetsrådet.

Ifrågavarande lag, i det följande benämnd bagerilagen, tillkom så

till vida å en för dess genomförande gynnsam tidpunkt, som med anledning

av det under kristiden på grund av den då rådande knappa

spannmålstillgången meddelade förbudet mot saluhållande av färskt bröd

nattarbetet inom bageriyrket före lagens tillkomst väsentligen upphört.

Beträffande den dagliga arbetstidens längd inom bageri- och konditoriyrkena

inrymdes ej i bagerilagen några bestämmelser därom, utan

reglerades dithörande förhållanden genom den samtidigt tillkomna lagen

om arbetstidens begränsning (den s. k. arbetstids- eller åttatimmarslagen),

vilken ägde full tillämpning jämväl å Ifrågavarande yrken.

Åt såväl bagerilagen som arbetstidslagen gavs en begränsad giltighetstid,

i det att de båda antogos att gälla intill 1923 års utgång. Till

stöd för nämnda begränsning i fråga om giltighetstiden för den förra

lagen angavs särskilt, att det ej vore otroligt, att man om några år

kunde hava gjort en del erfarenheter, som kunde bliva av värde vid en

revision av lagen.

Medan efter framställning av 1920 års riksdag arbetstidslagen redan

underkastats en med ledning av vunnen erfarenhet om dess tillämpning

verkställd revision, vilken resulterat i utfärdandet den 22 juni 1921 av en

jämväl bageri- och konditoriyrkena omfattande ny lag i ämnet, har åter

bagerilagen ej förr än genom nu förevarande motion inom riksdagen

blivit föremål för något ändringsförslag. Att, såsom i motionen påyrkas,

nu året innan frågan om bagerilagens prolongation får förutsättas skola

förekomma till omprövning vidtaga genomgripande ändringar i lagen,

anser utskottet böra ske endast under förutsättning, att erfarenheterna

från lagens hittillsvarande tillämpning giva sådant stöd för föreslagna

ändringar, att underlåtenhet att vidtaga desamma får antagas''skola medföra

väsentliga olägenheter. I annat fall åter synes med ändringsförslagens

prövning lämpligen böra anstå till nästkommande års riksdag,

då frågan om prolongation av lagen kan förutsättas komma att föreligga

till bedömande.

Efter att hava förutskickat detta uttalande övergår utskottet att

yttra sig om de i motionen innefattade särskilda ändringsförslagen.

Frånsett i motionen framställt förslag om ändring av lagens rubrik

avser motionen att få förändringar uti lagen vidtagna i trenne hänseenden,

nämligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

1) utsträckning av lagens tillämplighetsområde att omfatta jämväl

hembagerierna ''eller sådana bagerier, som bedrivas utan biträde av annan

än make och hemmavarande barn;

2) tillbakaflyttande med två timmar av vissa begynnelsetider för

arbetet vid mjukbrödsbagerier och konditorier; samt

3) uteslutande från lagens tillämpning av sådana spis- och knäckebrödsfabriker,

som drivas med regelbunden skiftindelning och utan samband

med annat bageriarbete.

Vad först beträlfar frågan om bembageriernas inordnande under lagen,

vill utskottet erinra om att dessa bagerier varken i arbetstidskommitténs

betänkande eller i de av Kungl. Maj:t vid 1919 års riksdagar framlagda

propositioner i ämnet undantagits från lagens tillämpning. Vid båda

riksdagarna framfördes emellertid förslag därom; och vann detta vid

den senare riksdagen båda kamrarnas bifall.

Till stöd för hembageriernas undantagande från lagens tillämpning

anfördes därvid, bl. a. dels att hembagerirörelsen för dess utövare vore

i regel deras enda förvärvskälla och att konkurrensen med de mera

yrkesmässigt bedrivna bagerierna nödvändiggjorde för hembageriernas

innehavare en sådan undantagsställning, och dels att man genom att begränsa

rätten för den enskilde att å förevarande yrkesområde bruka även

egen eller familjemedlemmarnas arbetskraft skulle komma att gå längre

än vid all övrig samtidigt föreslagen eller förut gällande skyddslagstiftning

på arbetstidsbegränsningens område, i det att lagstadgad reglering

för hemarbete ej förekomme å något annat yrkesområde.

Såsom huvudsakligt skäl för den av motionären nu påyrkade utsträckningen

av lagens tillämplighetsområde att omfatta jämväl hembagerierna

har anförts, att dessas redan förut betydliga antal liksom deras omsättning

genom den privilegierade undantagsställning, sort* i fråga om arbetstidens

längd och förläggning tillförsäkrats dem, i allt högre grad utökats

på bekostnad av yrkesbagerierna och yrkesbageriarbetarna i egentlig

mening med därav nödvändigtvis följande fördyring och försämring

av brödet.

I de yttranden från sammanslutningar av dels bageriidkare och dels

yrkesbageriarbetare, som i anledning av motionen till utskottet avgivits,

bär, såsom de till utskottets utlåtande fogade bilagorna utvisa, samstämmigt

uttalats anslutning till motionärens ändringsförslag i nu förevarande

del; och bar av socialstyrelsen i enlighet med dess redan under

förarbetena till lagen å denna punkt hävdade uppfattning framhållits,

att lagstiftningen ej rättvisligen kunde undgå att, oaktat mycket vägande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

invändningar från annan synpunkt kunde göras däremot, jämställa alla

bageriföretag i fråga om begränsningar av tiden för arbetets förläggande.

För bedömande av förevarande spörsmål synes utskottet vara av

bestämmande vikt att genom verkställd undersökning få utrönt, i vad

mån efter bagerilagens tillkomst on förskjutning inom bageribranschen

skett i riktning mot utökat antal av hembagerier och vidgad omsättning

för sådana till förfång för de mera yrkesmässigt bedrivna bagerierna samt

i vilken utsträckning hembageriernas innehavare begagna sig av och ur

konkurrenssynpunkt anses behöva utnyttja den dem tillkommande rätten

att begynna arbetet om morgnarna tidigare än bagerilagen för de därunder

inbegripna bagerierna medgiver.

I sistnämnda hänseende förtjänar erinras om eu inom statens yrkesinspektion

på uppdrag av socialstyrelsen under vintern 1920—1921 verkställd

undersökning, avseende att utröna huru småindustrien skulle påverkas,

i fall tillämplighetsområdet för lagen angående förbud mot kvinnors

användande till arbete nattetid i vissa industriella företag skulle, i

enlighet med det av den internationella arbetsorganisationens konferens

i Washington år 1919 beslutade förslag till konvention angående kvinnors

nattarbete, utsträckas att gälla även arbetsställen med ett arbetarantal,

ej överstigande tio. Den undersökning, som sålunda verkställts,

har inom bageribranschen omfattat småbagerier till ett antal av 553,

belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och andra platser

inom riket. Av dessa bagerier utgjordes 117 av hembagerier i ovan angivna

mening och de övriga av bagerier med högst 8 arbetare, därav 209

med enbart kvinnlig och 193 med enbart manlig samt återstående 34 med

både kvinnlig och manlig arbetskraft. De med främmande kvinnlig

arbetskraft bedrivna småbagerierna sköttes i regel med biträde av endast

1—3 kvinnliga medhjälpare. I 77 % av sistnämnda bagerier åtnjöt den

främmande arbetskraften kost och logi hos rörelsens innehavare, vilket

visar, att det övervägande antalet av dessa bagerier drives med tillhjälp

av tjänarinnor.

De vid undersökningen lämnade uppgifterna i fråga om tiden för

påbörjande om morgnarna av arbetet med deggörning och uppeldning

gåvo i fråga om hembagerierna stöd för den uppfattningen, att arbetet

i dem i stort sett icke började före den för andra bagerier lagstadgade

tiden. Emellertid torde härvid böra framhållas, att dessa av hembageriernas

innehavare lämnade uppgifter givetvis svårligen kunnat till sin

riktighet kontrolleras. Vid de med tillhjälp av främmande kvinnlig

arbetskraft bedrivna småbagerierna, vilka bagerier ju stå hembagerierna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

nära, var begynnelsetiden om morgnarna för uppeldning och deggörning

i det övervägande antalet fall betydligt senare än den i bagerilagen

medgivna eller kl. 4, i det att arbetet därmed begynte endast i 9 %

före kl. 5, i 14 % kl. 5, i 9 % kl. 5.30, i 42 % kl. 6 och i 26 % senare

än kl. 6 f. in. Beträffande åter de med främmande manlig arbetskraft

bedrivna småbagerierna utgjorde motsvarande begynnelsetider: i 56 %

kl. 4, i 11 % kl. 5, i 18 % kl. 6 och i 15 % senare än kl. 6 f. m.

Av socialstyrelsens i ämnet avgivna utlåtande framgår, att styrelsen

har för avsikt att under innevarande år föranstalta om en undersökning

rörande bagerilagens verkningar till ledning för statsmakternas bedömande

av frågan om lagens eventuella prolongation. Såsom ett väsentligt

led i nämnda undersökning synes utskottet böra ingå en utredning rörande

hembagerierna i de av utskottet'' ovan angivna hänseenden.

Beträffande därefter frågan om tillbakaflyttande av tiden för arbetets

början i bagerier och konditorier innebär motionärens förslag härutinnan,

att en förskjutning i sådant hänseende skulle ske med två timmar, så

att det egentliga bageri- och konditoriarbetet under söckendagar skulle

få börja i stället för, som nu är fallet, kl. 6 redan kl. 4 f. m. och de

nödiga förarbetena med uppeldning och deggörning få i regel begynna

i stället för kl. 4 f. m. redan kl. 2 på natten.

Såsom huvudmotiv till de härutinnan föreslagna ändringarna har anförts,

att genom desamma skulle förebyggas den oekonomiska driftkoncentrering

under de första arbetstimmarna å morgnarna, som blivit en följd

av bagerilagens nuvarande bestämmelser i denna del. Åven om ett förverkligande

av detta motionärens ändringsförslag skulle vara ägnat att

medföra ett förbilligande och, enligt vad av motionären gjorts gällande,

jämväl ett förbättrande av varorna, synes det dock utskottet uteslutet

att kunna biträda samma förslag, vars genomförande, på sätt av socialstyrelsen

med fog framhållits, skulle nära nog vara liktydigt med ett

upphävande av lagen. Utskottet förutsätter emellertid, att den av socialstyrelsen

tillämnade undersökningen angående lagens verkningar skall

komma att lämna nödigt underlag även för bedömandet av frågan, huruvida

och i vad mån de i nu förevarande hänseende gällande restriktiva

bestämmelserna tilläventyrs kunna i något hänseende tarva jämkning.

De för spis- och knäckebrödsfabrikationen nu gällande bestämmelserna

i bagerilagen äro i så måtto mera restriktiva än vad som enligt

arbetstidslagen gäller för fabriksmässigt bedriven industri i allmänhet,

att vid skiftindelning för förstnämnda fabrikation arbetstiden får fortgå

till allenast kl. 10 e. m. — för visst fall till kl. 12 på natten — var
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

9

förutom jämväl raster inräknas i arbetstiden. Erfordras emellertid för

ändamålsénlig drift av spis- och knäckebrödstillverkning oundgängligen

ytterligare nattarbete, äger enligt 4 § i bagerilagen arbetsrådet att lämna

medgivande därtill. Den möjlighet till anordnande av regelbunden skiftindelning

dygnet om, som innefattas i sistnämnda bestämmelse, har dock,

enligt vad arbetsrådets utlåtande giver vid handen, hittills kommit i tilllämpning-

blott i fråga om två brödfabriker.

Såsom grund för yrkandet om uteslutande från bagerilagens tilllämplighetsområde

av sådana spis- ocli knäckebrödsfabriker, som drivas

med regelbunden skiftindelning och utan samband med annat bageriarbete,

har av motionären anförts, att arbetet med ifrågavarande fabrikation

vore till driftsättet fullt jämställt med vilken annan fabriksmässigt

bedriven verksamhet som helst, och att fördenskull någon särställningför

nämnda fabrikation i jämförelse med annan industri i nu förevarande

hänseende icke läte sig försvara. Till den av motionären sålunda hävdade

uppfattningen uttalades redan under förarbetena till lagen ävensom

vid dennas tillkomst anslutning från åtskilliga håll.

Att arbetstiden för tillverkning av spis- och knäckebröd kom att

regleras genom särskilda bestämmelser i bagerilagen hade säkerligen till

någon del samband med det förhållandet, att vid ifrågavarande fabrikation

till övervägande del användes kvinnlig arbetskraft, och att enligt

lagen angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i

vissa industriella företag kvinnor beträffande företag med mer än tio

arbetare icke få användas till arbete mellan kl. 10 på'' aftonen och 5 på

morgonen.

Medan i de yttranden, som till utskottet avgivits från sammanslutningar

av bageriidkare, uttalats full anslutning till motionärens ändringsförslag

i nu förevarande del, har åter svenska livsmedelsarbetarförbundet

i sitt yttrande, utan att i princip taga avstånd från förslaget, anmärkt,

att brödfabrikerna för närvarande läge inne med så stora lager av färdigt

bröd, att arbetsstyrkan vid fabrikerna till följd därav under den

senare tiden minskats högst väsentligt, att vid eu del av fabrikerna arbetet

påginge med sålunda reducerat arbetarantal endast tre å fyra dagar

i veckan, medan åter andra fabriker sedan en längre tid tillbaka voro helt

och hållet nedlagda, samt att vid sålunda angivna förhållanden en omläggning

nu av arbetstiden vid ovannämnda slag av fabriker till skiftindelning

dygnet om skulle komma att medföra en betydande ökning av

de arbetslösas antal.

Socialstyrelsen har i sitt till utskottet avgivna utlåtande förklarat

sig i princip benägen att godtaga motionärens framställning i förevaBihang

till riksdagens protokoll 1922. 9 saml. 2 avd. 15 käft. (Nr 17.) 371 22 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

rande del, men till förebyggande av att i fabriker med kvinnlig personal

nattarbetet komme att uppdragas åt ett lag manliga arbetare, vilka sålunda

skulle få gå i nära nog ständigt nattarbete, förordat, att ifrågasatt

arbete vid spis- och knäckebrödsfabriker under de i bagerilagens

huvudbestämmelse förbjudna tider av dygnet alltjämt borde göras beroende

av arbetsrådets prövning av förhållandena i varje särskilt fall.

Enahanda uppfattning har ock uttalats av arbetsrådets flertal, som i likhet

med socialstyrelsen samtidigt ifrågasatt att genom uteslutande av

ordet »oundgängligen» i 4 § av lagen borde möjliggöras en utsträckning av

arbetsrådets dispensrätt i fråga om skiftindelning att gälla samtliga fall,

i vilka en dylik eftergift erfordrades för ändamålsenlig drift vid tillverkningen.

För bedömande av nu förevarande spörsmål vore det givetvis av

ej ringa vikt att känna omfattningen av spis- och knäckebrödsfabrikationen

inom landet samt särskilt de nu rådande driftförhållandena vid

dylika fabriker.

Vid en av statens yrkesinspektion under hösten 1920 verkställd

undersökning av förhållandena vid ifrågavarande fabriker utröntes, att

25 av desamma voro förbundna med mjukbrödstillverkning, samt att av

övriga 49 sådana fabriker arbetade 11 (med ett arbetarantal av 128)

med enbart manlig arbetskraft och 9 (med ett arbetarantal av 160) med

enbart kvinnlig arbetskraft, medan de återstående 29 hade både manlig

och kvinnlig arbetskraft (respektive 309 och 920). Vid förenämnda 49

fabriker ställde sig driftförhållandena sålunda, att det arbetades:

vid fabrikerna med enbart manlig arbetskraft å 5 platser i ett skift

och å övriga 6 platser i två skift;

vid fabrikerna med enbart kvinnlig arbetskraft å 6 platser i ett

skift och å 3 platser i två skift; samt

vid fabrikerna med både manlig och kvinnlig arbetskraft å 9 platser

(med ett arbetarantal av 64 män och 157 kvinnor) i ett skift, å 18

platser (med ett arbetarantal av 100 män och 553 kvinnor) i två skift

och å 2 platser (med ett arbetarantal av 145 män och 210 kvinnor) —

beträffande vilka dispens av arbetsrådet meddelats — i tre skift.

Av dessa sifferuppgifter framgår bland annat, att vid ett betydligt

antal fabriker tvåskiftindelning, ehuru av lagen utan särskilt tillstånd

medgiven, ej kommit till användning.

I vad mån efter förenämnda undersöknings verkställande någon

mera nämnvärd förskjutning skett beträffande driftförhållandena vid landets

spis- och knäckebrödsfabriker har utskottet ej haft tillfälle att närmare

utröna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottet delar på de av socialstyrelsen och arbetsrådets flertal anförda

grunder den av dem uttalade uppfattningen, att ifrågasatt arbete

vid spis- och knäckebrödsfabriker under de i bagerilagens huvudbestämmelse

förbjudna tider av dygnet alltjämt bör göras beroende av arbetsrådets

prövning av förhållandena i varje särskilt fall. Och ehuru utskottet

ävenledes anser fog förefinnas för den meningen, att arbetsrådets

dispensrätt i detta hänseende provisoriskt utsträcktes i den omfattning,

som av nämnda styrelse och arbetsrådets flertal angivits, synes dock

utskottet, med hänsyn till vad som blivit känt angående åtskilliga under

den senare tiden vidtagna inskränkningar i driften vid ifrågavarande

slag av fabriker ävensom med hänsyn bl. a. till en driftomläggnings

menliga inverkan å förhållandena på arbetsmarknaden inom branschen,

att med genomförande av ändring i hithörande del av lagen utan väsentlig

olägenhet kan anstå, tills frågan om lagens förnyande under nästkommande

år föreligger till omprövning.

Ehuru utskottet vidare, i likhet med socialstyrelsen, anser lagens

nuvarande rubrik icke giva ett fullt tillfredsställande uttryck för lagens

innehåll, finner utskottet dock frågan därom ej lämpligen böra upptagas

till omprövning förrän i samband med ett blivande ståndpunktstagande

till spörsmålet om lagens förnyande.

Slutligen anser utskottet sig böra framhålla, att därest det efter

slutförandet av den av utskottet förutsatta undersökningen angående

lagens verkningar skulle befinnas, att trängande skäl föreligga till ändring

av lagen i något av de uti motionen berörda hänseendena, möjlighet

alltid förefinnes att i samband med prövning under nästa år av frågan

om lagens förnyande låta ikraftträdandet av samma ändring inträda före

utgången av den för lagen gällande giltighetstiden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd'' föranleda.

Stockholm den 4 maj 1922.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, greve Spens, Sigfrid Hansson* och

Thorberg*, fröken Hesselgren samt herrar Franzén och Lundett;

från andra kammaren: herrar Öberg, Hagman, Karlsson i Gasabäck, Magnusson i

Skövde, Johanson i Stockholm*, Nilsson i Vibberbo, Holmström i Stockholm* och

Johansson i Sollefteå.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

13

Bilaga /.

Kungl. Socialstyrelsen.

Till Riksdagens Andra Lagutskott.

Genom remiss den 27 nästlidne januari har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen

att till Eder avgiva yttrande över en av herr Kinmanson i andra kammaren

väckt motion, nr 67, med förslag till lag om vissa inskränkningar i avseende

å tiden för arbetets förläggning i bagerier och konditorier. Med anledning

härav får styrelsen anföra följande.

Såsom av motionären framhållits, är lagen den 17 oktober 1919 om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete (bagerilagen) av provisorisk karaktär,

i det dess giltighet skall upphöra med den 31 december 1923. Avsett har sålunda

varit, att det skulle ankomma på nästkommande års riksdag att pröva,

huruvida och i vilken gestaltning ej blott den s. k. åttatimmarslagen utan även

bagerilagen fortfarande skulle äga tillämpning. Till förberedande av detta avgörande

har styrelsen i vad åttatimmarslagen angår, redan, i enlighet med beslut

av 1921 års riksdag, påbörjat utredning om lagens, verkningar, och har det varit

styrelsens avsikt att jämväl med hänsyn till bagerilagen få till stånd något material,

som kunde tjäna till ledning vid statsmakternas bedömande av frågan. Styrelsen

är emellertid icke ännu i besittning av något dylikt material något

avsevärt sådant har ej heller förebragts av motionären — och finner sig styrelsen

med hänsyn därtill ej kunna bedöma motionärens förslag från annat än mer

principiella synpunkter.

De förändringar i den gällande bagerilagen, som motionären föreslår, avse

väsentligen 1) utsträckning av lagens tillämpning till att omfatta jämväl hembagerierna,

2) uteslutande från lagens tillämpning av spis- och knäckebrödsfabrikerna

samt 3) tillbakaflyttning med två timmar av vissa mer betydande begynnelsetider.

Yad först angår frågan om utsträckning av lagens tillämpning till att omfatta

jämväl liembagerier eller, såsom lagen uttrycker sig, rörelser som bedrivas

utan biträde av annan än make och hemmavarande barn, har styrelsen ej haft

anledning att ändra mening, sedan styrelsen uttalade sig därom i sitt utlåtande

över arbetstidskommitténs betänkande med förslag till lag om begränsning av

tiden för bageri- och konditoriarbete. Styrelsen anser sålunda fortfarande, i

likhet med bl. a. arbetstidskommittén,. sociala rådets första sektion samt andra

särskilda utskottet vid 1919 års lagtima och urtima riksdagar, att lagstiftningen

ej rättvisligen kan undgå att, oaktat mycket vägande invändningar från annan

synpunkt kunna göras däremot, jämställa alla bageriföretag ifråga om begränsningar

av tiden för arbetets förläggande. I enlighet härmed har styrelsen ej

något att erinra mot motionärens förslag att ur lagens 1 § första stycke utesluta

meningen »vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning å rörelse, som bedrives

utan biträde av annan än make och hemmavarande barn».

Beträffande sedan förslaget om uteslutande från lagens tillämpning av

»sådant arbete för tillverkning av spis- och knäckebröd, som bedrives med regelbunden

skiftindelning och utan samband med annat bageriarbete», mötte det

under de förberedande arbetena för lagen å åtskilliga håll betänkligheter att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

ifråga om reglering av arbetstidens förläggning jämställa dylikt arbete med det

egentliga bageriarbetet. När arbetstidskommittén, ehuru icke utan tvekan, inbegrep

spis- och knäckebrödstillverkningen under lagen, kunde den likväl’ till

försvar härför med visst skäl åberopa, att den av sitt uppdrag att döma hade

anledning antaga, att en mer allmängiltig lagstiftning mot nattarbete snart skulle

komma till stånd. Då så emellertid icke skett och väl ej heller lär kunna förväntas

komma att ske under den närmare framtiden, måste berörda jämställdhet

numera vara ägnad att framkalla ännu större betänkligheter.

Ehuru styrelsen sålunda i princip är benägen att i förevarande avseende

IG motionären till mötes, kali den likväl icke biträda hans förslag att från lagens

tillämpning avskilja all tillverkning av spis- och knäckebröd, som bedrives med

regelbunden skiftindelning och utan samband med annat bageriarbete. I här

avsedda företag lär i övervägande mån användas kvinnlig personal. Då denna

personal genom lagen den 20 november 1909 angående förbud mot kvinnors användande

till arbete nattetid i vissa industriella företag är förhindrad att deltaga

1 ^ ,.^e^ meUan kl. 10 e. m. och 5 f. in., torde det, såsom också erfarenheten lär

bekräftat, kunna befaras, att nattarbetet uppdrages åt ett lag manliga arbetare,

vilka sålunda få ga i nära nog ständigt nattarbete, d. v. s. här uppkommer just

det missförhållande, som bagerilagen har till ändamål att undanröja. Styreisen

anser sig med hänsyn därtill.nödgad avstyrka ett helt frigivande av ifrågavarande

tillverkning och förorda, att detsamma göres beroende av prövning av förhållandena

i varje särskilt fall. Enklast synes man efter nu antydda riktlinjer kunna

gå motionären till mötes genom att i lagens 4 § andra stycket utesluta ordet

»oundgängligen». För att emellertid tydliggöra arbetsrådets rätt och plikt att

vid beviljandet av bär åsyftade eftergifter beakta kravet på en tillfredsställande

fördelning av nattarbetet, torde det möjligen därjämte vara lämpligt, att före ordet

»lämna» i sista satsen infoga »där nattarbetets anordning kan anses tillfredsställande»

eller annan därmed till innebörden likartad betingelse.

Draga om den tredje av motionären påyrkade förändringen, tillbakaflyttandet

av vissa begynnelsetider, anser sig styrelsen böra avstyrka de föreslagna ändringarna.

Ett förverkligande av dessa ändringsförslag skulle nämligen faktiskt

vara nära nog liktydigt med lagens upphävande, och styrelsen är, såvitt styrelsen

utan närmare utredning kan bedöma, av den åsikten, att en dylik åtgärd icke

kan anses berättigad med hänsyn till de olägenheter, som lagens tillämpning

möjligen medfört. Avsaknaden av det färska brödet vid första frukosten för eu

del av allmänheten har väl aldrig kunnat anses såsom något allvarligare missförhållande

och lär numera, sedan allmänheten vant sig därvid, knappast giva

anledning till några egentliga klagomål. Med hänsyn till den av motionären

framhållna, oekonomiska driftkoncentreringen på morgnarna må anmärkas, att

densamma antagligen i viss mån torde vara framkallad av konkurrensen med

hembagerierna, som ju f. n. få börja arbetet hur tidigt de vilja. Godtages den

av motionären påyrkade och av styrelsen ovan förordade ändringen, varigenom

hembagerierna skulle inbegripas under lagen, skulle nu ifrågavarande missförhållande

antagligen i avsevärd män undanröjas.

Slutligen liar styrelsen icke kunnat underlåta att uppmärksamma motionärens

förslag till ändring av lagens rubrik. Ehuru den nuvarande rubriken måhända

icke är fullt tillfredsställande, synes det, särskilt om motionens resultat

kommer att inskränka sig till ett fåtal ändringar, knappast vara skäl att företaga

någon ändring av rubriken. Därjämte må beträffande den av motionären före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17. 15

slagna formuleringen av rubriken anmärkas, att uttrycket »arbetets förläggning i

bagerier och konditorier» ej riktigt val motsvarar lagens innehåll, enär lagen,

även med de i motionen föreslagna ändringarna, åsyftar tillverkning av bagerioch

konditorivaror ej endast i bagerier och konditorier utan jämväl a andra

arbetsställen, t. ex. hotell och restauranger. Skulle emellertid lagens rubrik

finnas kräva korrigering, synes följande avfattning möjligen kunna förordas: Lag

om vissa begränsningar av tiden för bageri- och konditoriarbetets förläggning.

Stockholm den 8 februari 1922.

GUNNAR HUSS.

A. Molin.

Bilaga II.

Till Riksdagens Andra Lagutskott.

På framställning av riksdagens andra lagutskott har Kungl. Maj:t genom

beslut den 27 januari 1922 anbefallt arbetsrådet att avgiva och till utskottet överlämna

yttrande över en av herr Kinmanson i andra kammaren väckt motion,

nr 67, med förslag till lag om vissa inskränkningar i avseende å tiden för arbetets

förläggning i bagerier och konditorier. Till efterkommande härav får arbetsrådet

anföra följande.

Förevarande motion avser ändring i lagen om begränsning av tiden för

bageri-'' och konditoriarbeté den 17 oktober 1919. Arbetsrådets befattning med

tillämpningen av nämnda lag är begränsad till två uppgifter, nämligen dels till

att i vissa fall medgiva anstånd med lagens tillämpning, dels ock till att lämna

medgivande till ökat nattarbete i sådana spis- och knäckebrödsfabriker, varest

arbetet bedrives i skift. Då den förstnämnda uppgiften varit av ringa omfattning

och betydelse, är arbetsrådets erfarenhet av ifrågavarande lags tillämpning

och verkningar praktiskt sett begränsad till förhållandena vid de skiftgående

spis- och knäckebrödsfabrikerna. Med hänsyn härtill finner Mg arbetsrådet böra

i sitt yttrande över motionen inskränka sig till att behandla allenast den jmnkt

i motionen, som avser arbetet i nu ifrågavarande fabriker.

I 3 § av nu gällande lag stadgas, att arbete för tillverkning av spis- eller

knäckebröd må, där arbetet är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden,

raster inbegripna, ej för något arbetslag överstiger 8 timmar om dygnet, å söckendag

fortgå — utöver den i lagens huvudstadgande angivna tiden mellan klockan

6 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen — jämväl mellan klockan 8 och

klockan 10 eftermiddagen ävensom, i den män så kräves för det tillverkade brödets

torkning, mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt. Erfordras

för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, oundgängligen ytterligare

nattarbete, äger arbetsrådet enligt bestämmelserna i 4 § andra stycket av lagen

lämna medgivande därtill. Därjämte kunna tillfälliga eftergifter från lagens bestämmelser

meddelas av vederbörande yrkesinspektör och av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

Motionären har nu, på anförda skäl, föreslagit, att sådant arbete för tillverkning

av spis- eller knäckebröd, som bedrives med regelbunden skiftindelning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

och utan samband med annat bageriarbete, skall uteslutas från det allmänna

förbudet mot nattarbete.

Redan arbetstidskommittén var vid utarbetandet av förslaget till förevarande

lag tveksam angående lämpligheten av att genom särskilda bestämmelser reglera

arbetstiden för tillverkningen av spis- och knäckebröd, vilken, åtminstone då den

bedreves såsom specialproduktion i fristående brödfabriker, till sitt driftsätt föga

påminde om den egentliga bagerihanteringen utan kunde jämställas med vilken

annan fabnksmässigt bedriven industriell verksamhet som helst. Liknande synpunkter

framfördes sedermera vid dera tillfällen under lagförslagets behandling.

A andra sidan erinrades därvid också om den särställning i förhållande till övrig

skiftindustri, som spis- och knäckebrödsfabrikerna intoge med hänsyn därtill, att

de till övervägande-del använde kvinnlig arbetskraft. Då i företag med mer än

10 arbetare kvinnor icke få användas till arbete mellan klockan 10 eftermiddagen

och klockan o förmiddagen, hade nämligen i spis- och knäckebrödsfabrikerna eu

sådan anordning vunnit vidsträckt tillämpning, att de manliga arbetarna vecka

efter vecka i ständig följd använts till fullgörande av nattskift, medan däremot

arbetarna inom skiftmdustnen i övrigt i regel icke hade nattarbete oftare än var

tredje vecka och dessemellan under två veckor arbetade på dagskift.

In nan aibetsradet övergår till att angiva sin ståndpunkt till motionärens

förevarande förslag, torde en redogörelse böra lämnas för arbetsrådets handläggning

av hithörande ärenden.

Till arbetsrådet hava hittills inkommit åtta ansökningar från spisbrödsfabnker

om permanent tillstånd till ökat nattarbete. Av dessa fabriker hava fyra

begärt tillstånd att bedriva arbetet dygnet runt med tre åttatimmarsskift, sålunda

med nattarbete mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan 6 förmiddagen utöver

vad i lagen medgives. Två av ifrågavarande fabriker, vid vilka arbetet,

enligt verkställd utredning, av tekniska skäl — på grund av användningen av på

visst sätt konstruerade uppslagsmaskiner — måste fortgå kontinuerligt, hava av

arbetsrådet med stöd av 4 § andra stycket av lagen medgivits tillstånd att bedriva

dylikt nattarbete. Härvid har som villkor föreskrivits, i ena fallet att en

och samma arbetare icke finge användas till nattarbete oftare än var tredje vecka,

i andra fallet att halva antalet arbetare finge användas till nattarbete högst varannan

vecka och de återstående högst var tredje vecka. De båda övriga ansökningarna

hava däremot avslagits av arbetsrådet, sedan en verkställd utredning

givit vid handen, att den begärda eftergiften visserligen vore påkallad, främst av

ekonomiska skäl, men likväl icke kunde anses oundgängligen erforderlig för en

ändamålsenlig drift. °

• Framställningar om tillstånd att vid drift på allenast två skift bedriva nattarbete

hava inkommit från fyra spisbrödsfabriker, av vilka dock endast två fullföljt

sin ansökning. Dessa hava av arbetsrådet medgivits tillstånd att bedriva

nattarbete mellan klockan 5 och klockan 6 förmiddagen, varvid i det ena fallet

föreskrivits, att eu och samma arbetare icke finge användas till djdikt nattarbete

oftare än var fjärde vecka.

Den erfarenhet, som hittills vunnits beträffande användandet av manlig och

kvinnlig arbetskraft i spis- och knäckebrödsfabrikerna, synes icke vara ägnad att

hava de betänkligheter mot ett undantagande av nämnda fabriker från lagens

tillämpning, som, enligt vad ovan anförts, blivit framställda under förarbetena

till lagen. Arbetsrådet finner sig därför böra förorda, att den nuvarande bestämmelsen,

enligt vilken rätt till nattarbete är beroende på tillstånd i varje särskilt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

fall, fortfarande bibehålies. Endast på detta sätt synes det rådet bliva möjligt

att — på sätt som framgår av ovanstående redogörelse för arbetsrådets hittillsvarande

lagtillämpning — förbinda rätten till nattarbete med betryggande och

för det enskilda fallet anpassade villkor till förebyggande av missbruk.

Å andra sidan finner arbetsrådet emellertid i likhet med motionären, att

den genom stadgandet i 4 § andra stycket av lagen medgivna möjligheten till

eftergift icke är ägnad att i erforderlig mån tillgodose spis- och knäckebrödsfabrikernas

behov av nattarbete. Såsom av nyssnämnda redogörelse framgår,

har den strängt restriktiva avfattningen av förevarande bestämmelse stundom

lagt hinder i vägen för medgivande av en eftergift, som eljest varit påkallad.

Formuleringen av ifrågavande stadgande torde jämväl hava föranlett, att vederbörande

arbetsgivare i flera fall underlåtit att göra framställning om de eftergifter,

som varit av nöden, vilket torde utgöra förklaringen till att icke flera

ansökningar inkommit till arbetsrådet. Det synes därför arbetsrådet lämpligt,

att det åt rådet lämnade bemyndigandet att beträffande tillverkning av spis- och

knäckebröd, som bedrives på skift, medgiva tillstånd till ökat nattarbete utsträckes

att gälla samtliga fall, i vilka en dylik eftergift erfordras för ändamålsenlig drift

av tillverkningen. Detta syfte skulle uppnås genom sådan ändring i förevarande

punkt av lagen, att ordet »oundgängligen» uteslötes.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl därtill, att giltighetstiden

för nu gällande lag utlöper med 1923 års utgång och att således redan

nästkommande års lagtima riksdag torde få tillfälle att taga ställning till spörsmålet

om förnyelse av lagen, eventuellt en mera genomgripande revision av densamma,

finner sig arbetsrådet böra hemställa, att lagens bestämmelser om spisocli

knäckebrödsfabriker för närvarande icke underkastas annan ändring, än att

i lagens 4 § andra stycket ordet »oundgängligen» uteslutes.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknad Ribbing,

deltagit herrar Först, Nordin, Larson, Almström, Tliolin och Sjöberg.

I anledning av vid ärendets handläggning yppad skiljaktig mening bifogas

utdrag av det i ärendet förda protokollet.

Stockholm den 13 februari 1922.

På arbetsrådets vägnar:

SIGURD RIBBING.

Lode Wistrand.

Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde med

arbetsrådet den 13 februari 1922.

Närvarande: Herrar ordföranden Ribbing, ledamoten Fiirst, t. f. ledamöterna Nordin,

Larson och Almström, ledamoten Tliolin och t. f. ledamoten Sjöberg.

§ I
Herr

Ribbing föredrog Kung! Maj ds remiss till arbetsrådet i anledning av

framställning av riksdagens andra lagutskott om erhållande av arbetsrådets

yttrande över en av herr Kinmanson i andra kammaren väckt motion, nr 67,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. .15 höft. (Nr 17.) 37122 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

med förslag till lag om vissa inskränkningar i avseende å tiden för arbetets

förläggning i bagerier och konditorier. Härefter beslöts till utskottet avgiva

yttrande av det innehåll, registraturet utvisar.

Herrar Larson och Almström voro av skiljaktig mening och anförde:

»Undertecknade hava såtillvida en från arbetsrådets flertal avvikande mening,

att vi anse, att lagen bör redan nu ändras i den del, att sådant arbete för tillverkning

av spis- eller knäckebröd, som bedrives med regelbunden skiftindelning,

bör undantagas från lagens giltighetsområde.

Till stöd härför få vi anföra, att vi icke anse något bärande skäl föreligga

för att förläggningen av arbetstiden inom denna industri bör inskränkas i vidare

mån än för annat industriellt arbete, för vilket icke gälla särskilda bestämmelser

utöver dem, som innefattas i lag om arbetstidens begränsning den 22 juni 1921.

Inom denna gren av bageriyrket har den maskinella utrustningen numera nått

en sådan utsträckning, att den i detta hänseende måste anses fullt jämställd med

vilken annan industri som helst. Den omständigheten, att det här är fråga om

en livsmedelsindustri, anse vi icke utgöra något skäl för strängare bestämmelser

för arbetets bedrivande, och detta synes icke heller i allmänhet ha varit lagstiftarnas

mening, då inom andra industrier tillhörande livsmedelsbranschen några

sådana inskränkningar icke finnas. Yi fästa uppmärksamheten på att för så närliggande

industrier som exempelvis kexfabrikationen, kvarnindustrien, bryggeriindustrien,

margarintillverkningen någon dylik lagstiftning icke existerar.

Givetvis medför en sådan lagstiftning som den här ifrågavarande, att arbetet

försvåras och fördyras; det omöjliggöres i stort sett att bedriva arbetet på ett

rationellt och därigenom ekonomiskt sätt. Icke minst under nu rådande förhållanden

torde det'' vare ett stort allmänt intresse, att livsmedlen icke onödigtvis

fördyras, vilket dock nu är fallet inom spis- och knäckebrödsfabrikationen med

gällande lagstiftning.

Det av arbetsrådets flertal anförda skälet mot att nu företaga en ändring

av lagen, att så kort tid återstår av dess giltighetstid, kunna vi för vår del icke

ansluta oss till, då vi i motsats härtill anse, att det även under den återstående

giltighetstiden, som dock enligt motionärens förslag för förändringarnas ikraftträdande

omfattar c:a 1 ’/2 år, vore av stort värde att få en sådan lagändring

genomförd, som syftar till att förbilliga ett så viktigt näringsmedel som brödet.

Därest det — såsom i arbetsrådets beslut angives — befaras, på grund av

gällande lagstiftning angående förbud för kvinnors användande till arbete nattetid,

att skiftarbetet komme att av arbetsgivaren så fördelas, att den manliga delen av

arbetsstyrkan finge arbeta uteslutande på nätterna, torde detta missbruk lämpligen

kunna förebyggas genom att arbetsrådet erhölle befogenhet att utfärda

nödiga restriktiva bestämmelser i detta hänseende, i stället för att, såsom enligt

arbetsrådets beslut föreslås, uppskjuta avgörandet.»

In fidem:

Lode Wistrand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lag utskottets ''utlåtande Nr 17.

It*

Bilaga III.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Sedan Riksdagens andra lagutskott genom skrivelse den 26 januari 1922

lämnat undertecknad förening tillfälle avgiva yttrande över en av lierr Kinmanson

i andra kammaren väckt motion, nr 67, med förslag till lag om vissa inskränkningar

i avseende å tiden för arbetets förläggning i bagerier och konditorier, få

vi härmed anföra följande.

Den lagstiftning, som bageriyrket i förhållande till övriga yrken genom den

1919 antagna lagen om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

underkastats, måste i sin helhet framstå som eu särskilt betungande särlagstiftning,

som därjämte i motsats till övriga arbetstidsbestämmelser icke blott reglerar

arbetstidens förläggning, utan också innefattar sådana bestämmelser, att i stor

utsträckning själva arbetet förbjudes. Denna senare inskränkning måste anses

såsom ett det kraftigaste ingrepp såväl på den personliga friheten som yrkesfrilieten.

Ur ovanstående synpunkt förefaller det ej mer än rättvist, att lagen i

sin helhet upphävdes och yrkesutövningen ställdes under samma lagar och betingelser

som övriga yrken och industrier. Att yrkets s. a. s. inhemska karaktär

icke i och för sig bör utgöra skäl för att lägga detsamma under särskilt hårda

lagar, även om detta förhållande underlättar en särlagstiftning, torde även höra

framhållas.

Då ett krav på lagens upphävande synes böra anstå tills fråga uppstår om

de provisoriska arbetstidslagarnas reglerande i sin helhet, måste med all styrka

framhållas, att åtminstone sådana ändringar i bagerilagen omedelbart genomföras

att åtminstone de mest betungande olägenheterna i lagen bortelimineras. Ett

uppskjutande av ändringarnas genomförande innebär nämligen med hänsyn till

den depression, som för närvarande icke minst inom bageriyrket råder, en så

uppenbar fara för den yrkesmässiga bageridriften, att densamma allvarligt synes

hotad till sin rättmätiga existens.

De ändringsyrkanden, som av motionären framföras, beröra just de bestämmelser

i lagen, som äro av den natur, att en fortsatt tillämpning av desamma

skulle få för hela yrket synnerligen ogynnsamma följder att döma av de erfarenheter,

som under lagens tillämpningstid hitintills utvunnits.

Kravet att bagerierna, vare sig det gäller mjuk- eller spisbrödsbagerierna,

skola äga rätt att i likhet med annan industri bedriva arbetet med regelbunden

skiftindelning dygnet om är naturligt och rättmätigt ur synpunkten att alla yrken

i detta fall böra vara jämställda. Att motionen i detta hänseende endast förordat

en lindring i lagens bestämmelser för spisbrödsfabrikerna bör således icke

ge anledning till den uppfattningen, att kravet på ett dylikt frigivande även för

mjukbrödsfabrikationen skulle av yrkets utövare hava frånträtts. Fastmera torde

orsaken till att i motionen endast spisbrödsfabrikationen undantagits bero på,

att denna fabrikation för närvarande har att i högre grad än mjukbrödsfabrikationen

uppvisa ett med vilken annan industri som helst jämförligt driftsätt, särskilt

med hänsyn till den maskinella utrustningen. Tar man så i betänkande

att ex. kexfabrikerna äro helt undantagna från bagerilagen framstår rättmätigheten

att också frigöra spisbrödsbagerierna från densamma.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

De av motionären framförda kraven dels på framflyttning av tiden för arbetets

början dels på hembageriernas läggande under lagen äro uppburna av så

starka skäl, att ett vidare ordande för att framhäva nödvändigheten av deras

genomförande är obehövligt.

Tillsammantagna innebära de nuvarande bestämmelserna, särskilt för mjukbrödstillverkningen,

en verklig fara för yrkesutövningen och med fullt fog kan

påstås, att desamma lett till fullständigt olidliga förhållanden för de yrkesmässigt

drivna bagerierna. Icke minst ur konsumentsynpunkt är det även av vikt att de

av motionären föreslagna ändringarna genomföras. Genom framflyttning av tiden

för bageriarbetets början kan färskt bröd tillhandahållas allmänheten å för densammas

behov lämplig tid. Därjämte må framhållas att yrkesdriftens utveckling

inom mjukbröd stillverkningen med nu gällande lagbestämmelser i hög grad försvåras,

vilket i sin tur motverkar erhållandet av en billig och god vara till konsumenternas

förfång och hämmar yrkets utveckling. Härtill kommer att gällande

lagbestämmelser verka därhän, att yrkesbageriernas drift mer och mer inskränkes

till förmån för hembagerierna, vilket nödvändigtvis måste leda till brödets försämring

och fördyring. Att allmänheten icke reagerat mot det förhållandet, att

den för närvarande icke kan erhålla färskt bröd på tid, som är för dess behov

lämpligast, torde icke böra tillmätas någon betydelse med kännedom om vårt

folks otroliga tålamod att utan knot underkasta sig snart sagt vilka restriktioner

som helst. Att den däremot följer prisbildningen är bekant, men den känner

tyvärr icke vilken fördyrande inverkan den för yrket gällande särlagstiftningen

medför i detta hänseende.

På ovanstående skäl och i övrigt instämmande i motionärens ändringsyrkanden,

vilka icke med hänsyn till de klara motiv som i motionen framförts

böra uppskjutas i avvaktan på en eventuellt ifrågasatt reglering av arbetstidslagarna

i allmänhet, få vi slutligen äran framhålla, att det måste anses såsom ett

berättigat krav, att yrket genom dessa ändringars omedelbara genomförande gives

böjlighet att allt fortfarande äga bestånd och erhålla en med andra yrken jämförbar

ställning och likartade förutsättningar för yrkets utövande och att icke

genom lagstiftarens åtgöranden i förhållande till andra likställda yrken ställas

inför utsikten av fullständig undergång, vilket med nu gällande bestämmelser

synes bliva ett ofrånkomligt faktum.

Stockholms bageriindustriförening.

CARL G. SCHRÖDER.

S. Klingspor.

Bilaga IV.

Till Riksdagens Andra lagutskott.

Då andra lagutskottet lämnat undertecknade tillfälle att avgiva yttrande i

anledning av hr H. Kinmansons motion med förslag till lag om vissa’ inskränkningar

i avseende på tiden för arbetets förläggning i bagerier och konditorier,

anse vi lämpligt att till eu början uttala vår allmänna mening beträffande den

opaginerad Kontrollera mot PDF

!lndra lagutskottets utlåtande Nr 17.

■21

undantagslagstiftning, vars svåraste bristfälligheter den ifrågavarande motionen

liar till syfte att avhjälpa.

Yi erinra då om, att denna lagstiftning i dess helhet tillkommit såsom ett

resultat av arbetarnas intensiva socialpolitiska agitation samt utan stöd av den

allsidiga utredning, som väl dock bör vara det första villkoret för ett så våldsamt

ingrepp i ett gammalt yrkes traditionella grundförutsättning. Det yrkande på eu

dylik undersökning, som Sveriges Bageriidkareförening på sin tid riktade till

regeringen, förklingade fullständigt ohört. Saken liacle under den otvetydiga

formen av ett imperativt mandat såsom ett ärende av »brådskande beskaffenhet»

överlämnats åt den för helt andra uppgifter tillsatta allmänna arbetstidskommittén,

i vars för övrigt med egendomliga motsägelser behäftade betänkande frågan,

huruvida ett visst nattarbete är av nöden i bageriyrket, avfärdades med några

allmänna fraser och såsom den egentliga uppgiften fattades frågan, vad som skulle

sättas i stället för det redan dödsdömda nattarbetet. Från vår sida hade påvisats,

att inga som helst vägande skäl emot detta kunde anföras vare sig ur synpunkten

av bageriarbetarnas — enligt vad eu mångsidig statistik utvisade utmärkta

hälsotillstånd eller av föredömen från utlandet — där i ojämförligt övervägande

grad nattarbete i bagerierna fortfarande var lagligen tillåtet — eller på grund

av något missbruk från bageriidkarnas sida vid uttagande av nattarbetet, vilket

på frivillighetens väg på ett par årtionden minskats från att omfatta 85 proc.

av samtliga bageriarbetarna under större delen av natten till 29 proc. av hela

antalet under i medeltal 3,7 timmar pr natt. Men vi påvisade också, att ett

visst kvantum nattarbete ur teknisk, näringsekonomisk och arbetsekonomisk synpunkt

inom detta yrke vore oundgängligen nödvändigt för att i rätt tid kunna

tillhandahålla allmänheten ett väljäst, välgräddat, gott bröd till möjligast billiga

pris. Dessa sistnämnda, för allmänheten givetvis synnerligen betydelsefulla ekonomiska

olägenheter av nattarbetets avskaffande voro ingalunda fördolda för den

utredande kommittén, vilken emellertid därvidlag tröstade sig genom en med

inga som helst skäl stödd förhoppning, att desamma »ej gärna kunna få någon

mera betydande omfattning». Erfarenheten har emellertid redan för länge sedan

kunnat styrka vår redan då uttalade farhåga, att dessa olägenheter tvärtom måste

komma att få en verkligt »betydande omfattning».

Under passagen genom vederbörande myndigheters utlåtanden visade sig

såväl Kungl. Maj:ts lagråd som kommerskollegium åtminstone hava blicken öppen

för det orättvisa uti kommitténs förslag att beröva bageriyrket den andra industrier

tillkommande rätten att med en kontinuerlig gång ordna arbetet i skift

dygnet igenom. Men när saken avgjordes i riksdagen icke blott underkändes

emellertid detta medgivande, utan skärptes ytterligare lagens för bageriindustrien

ödesdigra innebörd genom att, i detta fall emot både arbetstidskommitténs och

socialstyrelsens ståndpunkt, i stället tillåta nattarbetet för en viss kategori inom

yrket, de s. k. familjebagerierna, vilkas på grund av förhållandenas makt i alla

händelser gynnsamma undantagsställning därigenom erhöll en kolossal favör, till

oberäknelig skada för de egentliga yrkesbagerierna med lejd arbetskraft.

Efter gällande bagerilags samt 8-timmarslagens antagande var läget sålunda

det, att bageriyrket, som bättre än någon annan industri behöver en omfattande

arbetstid och ett visst nattarbete och på intet sätt missbrukat rätten till detsamma,

med kränkande av likheten inför den allmänna lagen berövades rätten

till det sistnämnda, på samma gång det egentliga bageriyrket även inom denna

undantagslagstiftning ställdes utom likheten inför lagen i förhållande till en i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

betydelse städse växande grupp av tillverkare till avsalu av samma slags produkter.

Följderna hava icke heller dröjt att visa sig i eu högst betydande nedgång

i omsättningen, särskilt för sådana bageriaffärer, vilka äro av betydelse ur arbetareanställningssynpunkt,

en nedgång, som under nuvarande depressionstid hotar

att antaga katastrofala former, och i omöjligheten att tillhandahålla allmänheten

brödet till ett pris, som kostnader för mjölet och andra råvaror för utomstående

kunde synas betinga.

Det har för bageriyrket visat sig vara en livsangelägenhet att i främsta

rummet på morgonen kunna tillhandahålla nybakat bröd. Men att fylla denna

livsbetingelse för yrket finnes under nuvarande förhållanden ingen som helst möjlighet

vare sig för större eller smärre bagerier. Då ungefär tre timmar äro erforderliga

från uppslagningen till dess att ett väljäst, välgräddat bröd av de erforderliga

typerna är färdigt till försäljning, finnes det naturligen ingen möjlighet

att med arbetets början kl. 6 f. m. ha dylikt bröd disponibelt vid butikernas

öppnande, utan först ganska långt efteråt. För de större bagerierna, vilka hava

sin huvudavsättning genom återförsäljare i olika stadsdelar, tillkommer därjämte

den dyrbara distributionen, som ju också tar en avsevärd tid. För att i möjligaste

mån motverka detta ödesdigra förhållande, har, såsom motionären också

framhåller, arbetet under de första timmarna måst onaturligt forceras, med anlitande

av eljest obehövlig arbetskraft m. fl. kostsamma anordningar ävensom

extraordinära distributionsåtgärder, vilket ingalunda varit fördelaktigt för kvaliteten

på varan, på samma gång densamma därigenom avsevärt fördyrats.

I alla händelser och även med de största ansträngningar har det likväl icke

varit möjligt att genom dylika medel ersätta den förlorade tiden, utan gången av

det hela har blivit den, att rörelsen allt mera dragit sig ifrån det med lejd

arbetskraft drivna — större och mindre bageriidkare omfattande — yrket till de

med så utomordentliga privilegier av lagstiftningen utrustade familj ebagerierna,

vilka ju kunna tillhandahålla färskt bröd huru tidigt som helst. Och man må

icke underskatta dessas kvantitativa prestationsförmåga. Fn brödtillverkning till

avsalu är utan större apparater lätt anordnad. Och då man vet, att ett medelstort

bageri ofta ej sysselsätter mer än 4 ä 8 arbetare, förstår man, vilken avsevärd

produktion redan en man med sin hustru och ännu mera en hel familj

skall kunna åstadkomma på grundvalen av en oinskränkt rätt i fråga om arbetstidens

längd och förläggning, samt vilken lockelse det skall innebära att ägna

sig åt en dylik extraordinärt privilegierad hantering inom en för alla andra så

klavbunden tillverkning av den oundgängligaste av alla livsförnödenheter. Dylika

hembagerier uppväxa allestädes »som svampar ur marken», ofta på grundvalen

av en synnerligen »hårdragen» och konstruktiv tolkning av lagens bestämmelser.

Allmänheten gynnar, enligt en undantagslös erfarenhet, avgjort de tillverkare,

som kunna tillhandahålla densamma färskt morgonbröd. Och skall det fortgå

som det börjat, så kommer det ifrågavarande, skenbarligen tämligen oskyldiga

undantaget att efter hand resultera i ett omläggande i stor omfattning av bageridriften

på grundval av dylika privilegierade familjebagerier, till men icke blott

för de arbetsgivare, utan minst lika mycket för de arbetare, vilka ägnat sig åt

detta yrke såsom sin livsuppgift.

Det är uppenbarligen för att inom den gällande lagstiftningens allmänna

ram i möjligaste mån råda bot för nyssnämnda för yrket ödeläggande missförhållanden,

som hr Kinmanson väckt sin ifrågavarande motion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11

‘>3

Att vi

_ p . ------- ~----------- uiii^umu; l vall U.« 11 »it111lliU, ilV -

ser ett upphävande av familjebageriernas förutnämnda undantagsställning, lär med

l’!W> r 111 T\nl hrrlwif -fl»»» wv £‘‘ i. V 1 ^ 11 • i i i n n.7 .

pä det livligaste förorda densamma till antagande i vad densamma av
-

•• ii-., n- , r ......: J----n-■uu^imumud uiiu.auLagwhiaiining, nir m

tillräcklig tydlighet framgå av vad förut framhållits och torde knappast ytterligare

»ehova motiveras. Har lagen kommit till, icke för att fördärva ett gammalt

enligt yrke, utan för att pa ett såväl för arbetsgivarna som arbetarna drägligt

satt reglera dess forhållanden, så får naturligtvis icke ett undantag göras från

lagen av i sin konsekvens så omfattande och för de egentliga yrkesutövarna så

ödesdiger innebord som det ifrågavarande. Och vi anse oss böra fästa uppmärksamheten

pa att aven med likhet inför bagerilagens föreskrifter hava de ifrågavarande

familj ebagenerna genom sitt oberoende av alla inskränkningar i arbetstidens

längd och av. alla distribution sanordningar ett företräde, som mer än väl

®r,krav på tillgodoseende av de små självförsörjarnas intressen, på vilket

val ifrågavarande stadgande är grundat.

Aven till hr Kinmansons yrkande på framskjutandet av det egentliga bagerioch

konditoriarbetets början från kl. 0 till kl. 4 f. m. få vi obetingat ansluta oss.

... ymsa av de .länder, där nattarbetet i bagerierna är •genom normal lagstiftning

förbjudet, ar just kl. 4 f. m. bestämd för arbetets början. Att den arbetstidskommitté,

som. utarbetat förslaget till den nuvarande, i alla händelser ju uttryckligen

provisoriska lagen, icke varit blind för det tänkbara behovet av dess

lindrande redan om »något år», har ju motionären erinrat om. Och om någon

ändring skulle vara väl motiverad av erfarenheten, så är det förvisso den härvidlag

av motionären föreslagna. För att utan extraordinära utgifter av arbetsekonomiskt

eller annat slag kunna få ett valjäst, välgräddat och möjligast billigt bröd

i erforderlig omfattning färdigt till försäljning vid tiden för brödbutikernas öppilande,

torde det i det närmaste vara tillfyllest, om uppslagningsarbetet får böria

k''- . f. m. Och om brödet i alla händelser även först något efter kl. 7 hinner

distribueras till återförsäljarna, så innebure det i alla händelser en så högst betydande

fordel att få arbetets början framskjuten till kl. 4 f. m., att vi på det

livligaste vilja tillstyrka denna förändring av lagen. Och om man besinnar den

allmänna höjning av bageriföretagen och därmed den allmänna förökning av

av arbetstillfällen, som härav bleve en följd, förefaller det som om även arbetarna

borde vara villiga att för ett sådant ändamål börja sitt arbete ett par timmar

tidigare. 1

Vad slutligen beträffar motionärens yrkande att spisbrödsfabrikerna efter

samma regler som den Övriga industrien skulle äga rätt att bedriva sitt arbete i

. skl“ dygnet runt, så vilja vi till en början erinra om, att ur principiell synpunkt

inledning finnes att utesluta något bageriföretag, som kan anse med sin

torda! förenligt att darav begagna sig, från denna allmänna rättighet. Och i de

myndighetsutlåtanden rörande arbetstidskommittens förslag, som i det föregående

berörts, havdades också, om vi icke missminna oss, den ifrågavarande "rätten

utan inskickning till spisbrödsfabrikerna. Men vi skola gärna vitsorda, att denna

angelägenhet ej för närvarande bär någon aktuell betydelse för mjukbrödsbagerikor.

spisbrödsfabrikerna däremot är densamma av allra största vikt ur

såväl teknisk som ekonomisk synpunkt, och inverkar därigenom avsevärt på en

tor allmänheten sa betydelsefull sak som spis- och knäckebrödspriset. Och då finnes

ur ingen annan synpunkt än det rena godtyckets någon som helst anledning att

uuAlai:Jlijila .denna allmänna, bl. a. kexfabrikerna tillkommande industriella

rättighet. Att såsom motionären föreslagit, denna rätt skulle förbehållas verkliga

spisbrodsfabnker och icke tillkomma bagerier, vilka utan åtskillnad syssla med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

tillverkning av mjukt och hårt bröd, kunna vi också anse riktigt. Däremot bör

rätten till kontinuerlig 3-skiftsdrift givetvis icke förmenas en för spis- och

knäckebrödstillverkning självständigt inrättad samt med dylik produktion uteslutande

sysselsatt fabrik därför, att dess innehavare, utan samband med arbetet

i spisbrödsfabriken, även innehar och driver för sitt ändamål särskilt inrättat

mjukbrödsbageri. Eu stor del av vårt lands större, modernt inrättade spisbrödsfabriker

drivas av firmor, som tillika innehava mjukbrödsbagerier. Och det skulle

naturligen innebära en uppenbar orättvisa, att härvidlag ställa dem i ett sämre

läge än övriga spisbrödsfabriker. Tagande för givet, att motionärens tal i motiveringen

om »kombinerade bagerier», såsom uppenbarligen avseende uteslutande

den förstnämnda blandade typen, icke tages till intäkt för. en vantolkning, i sistnämnda

hänseende, instämma vi på det livligaste även i hans yrkande i fråga

om spisbrödsfabrikerna. Dess godkännande av statsmakterna innebär endast ett

erkännande av likheten inför lagen på ett område, där inga skäl finnas för någon

undantagslagstiftning, en enkel gärd av rättvisa av stor betydelse icke blott för

den industri, det gäller, ulan för den stora brödkonsumerande allmänheten.

I det vi vördsamt anbefalla vår här gjorda framställning till utskottets och

andra vederbörandes välvilliga beaktande, anse vi oss. till sist böra betona vikten

av att de förändringar, vilka närmast äro nödvändiga i gällande bagerilag, komma

till stånd omedelbart och icke uppskjutas till en eventuell allmän reglering av

arbetstidslagarna. Ty det svenska bageriyrket har redan lidit så mycket under

den undantagslag, det utan bärande objektiva grunder underkastats, att det, därest

statsmakterna vilja värna vår lovliga närings hotade tillvaro, i ordets egentliga

mening är fara i dröjsmål.

Stockholm i februari 1922.

Sveriges Bageriidkareförening.

EICH. SANDBEEG.

Ordförande.

Bilaga V.

Till Eiksdagens Andra Lagutskott.

Andra lagutskottet har beredvilligt givit oss tillfälle att taga del av en av

hr Kinmanson i andra kammaren väckt motion med förslag till ändring i lagen

om förbud mot nattarbete inom bageriyrket. Efter att hava tagit del av berörda

motion ha vi äran anföra följande:

Vid urtima riksdagen 1919, då denna lag fastställdes, godkändes med stor

majoritet även de motiveringar, som lågo till grund för detta riksdagens beslut.

Således ansågs det icke nödvändigt, att arbetet bedrevs på nätterna för att allmänheten

skulle kunna förses med bröd, utan kunde detta med lika gott resultat

tillverkas om dagen. Att konsumenterna ej hade några krav på nattbakat bröd

eller ens behov därav visades under den tid, då det på grund av den knappa

spannmålstillgången var förbjudet att försälja färskt bröd.

Även sedan normala förhållanden inträtt och lagen under denna tid hunnit

göra verkan, har från allmänhetens sida icke några klagomål avhörts däröver, att

brödet tillverkas för sent. Givet är, att brödet numera kommer konsumenterna

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

tillhanda någon timma senare på dagen, än då nattarbetet florerade. Dock är

brödet i allmänhet färdigt vid 9-tiden på morgonen, och de som köpa sitt bröd, torde

icke ha anspråk att erhålla det tidigare. Det bröd, som allmänheten behöver

använda tidigare på dagen, inköpes i regel dagen förut. Då nu motionären yrkar,

att tiden för arbetets början skall framflyttas från nu gällande tid kl. 6, med

nödiga förarbeten kl. 4 f. m. till resp. kl. 4 och 2 pa natten, innebär ju detta,

att nattarbetet återigen bleve infört. Det torde då kunna erinras därom, att för

de gifta arbetarna är nattarbetet ett fullständigt familjefördärv, ty i likhet med

de flesta andra anse sig dessa arbetare ej ha råd att förhyra större bostadslägenhet

än ett rum och kök. Under sådana förhållanden måste den övriga familjen

vistas i ett trångt kök, enär mannen på dagen måste aptera det enda rummet

till sängkammare. Hur ett sådant familjeliv skall gestalta sig, är lätt att förstå.

Då motionären i sin motivering anför, att »bagerilagen endast åsyftar att sk förlägga

arbetstiden för yrket, att nattarbete och söndagsarbete regleras», torde denna

motionärens tolkning vara felaktig. Av såväl utskottets motivering som av \ad

som yttrades i kamrarna under debatten framgår oförtydbart, att det åsyftades

inskränkning och förhud.

Då motionären vill göra gällande, att brödet skulle bliva billigare, därest

arbetstiden finge taga sin början kl. 2 på natten i stället för nuvarande^ tid kl.

4, synes det oss, som om ett sådant tillfredsställande resultat av den påyrkade

ändringen näppeligen kunde förväntas. Först och främst gäller det ju ingen utökning

av arbetstiden, utan endast en framflyttning av densamma till annan tid,

och ha vi ej erfarenhet av ett sådant tillmötesgående från bageridkarnas sida mot

den brödkonsumerande allmänheten. Under den tid lagen ägt bestånd, alltså

f. o. m. 1920, ha väsentliga prisfall ägt rum på samtliga råvaror, varav bröd tillverkas,

men någon nämnvärd sänkning av brödpriserna har likväl ej vidtagits,

vadan den av motionären föreslagna ändringen knappast skulle av bageriidkarna

godtagas såsom skäl för eu sänkning av brödpriserna.

Motionären anför vidare, att på grund av den knappa arbetstid,. som enligt

lagen är tillmätt på morgnarna, arbetet de första timmarna bedrives under

en oerhörd forcering och att det därefter går i något lugnare tempo. Den offektiva

arbetstiden skulle alltså i genomsnitt icke uppgå till mer än cirka 6 och 7

timmar pr dag. ......

Arbetets natur och önskan att få brödet färdigt sa tidigt som möjligt,

fordrar, att det under de första timmarna arbetas med en rasande fart. Att det

då under de återstående arbetstimmarna på dagen arbetas i något lugnare tempo,

är väl ej mer än rätt och billigt, ty om samma valdsamma takt skulle tillämpas

hela dagen, stode arbetarna ej ut därmed, då därjämte arbetslokalerna alltid ha

en synnerligen hög temperatur. Att därtill påstå, att arbetsstyrkan måste utökas

med ända till 50 %, torde icke vara med verkliga förhållandet överensstämmande,

ty i så fall skulle detta ha medfört någon minskning av arbetslösheten inom

yrket, men detta har ingalunda varit fallet. Tvärtom har de arbetslösas animal

ökats undan för undan, och för närvarande är arbetslösheten stöire än någonsin

förr. , , , , ,

I detta sammanhang bör påpekas, att den påtalade forcenngen av arbetet

viss tid på dagen har sin tillämpning endast i Stockholm. På andra platser i

landet användas helt andra brödtyper, vilka icke kräva en dylik forcering.

Yad det gäller yrkandet på införande av kontinuerlig drift vid fabriker, dar

endast spisbröd tillverkas, må erinras därom, att då motionären framhåller, »att

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 samt. 2 avd. 15 höft. (Nr 17.) 371 22 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

ett sådant utnyttjande av maskinell kraft och bränsle med den nu tillåtna arbetstiden

ej later sig göra», skall väl därmed förstas, det spisbrödsfabrikerna ej medhinna

att tillverka allt det bröd, som allmänheten behöver. I så fall kan meddelas, att

under det sist tilländalupna halvåret har i hela landet arbetsstyrkan vid spisbrödsfabrikerna

genom avskedanden minskats med omkring 40 ä 50 % av arbetareantalet,

huvudsakligast kvinnor, på grund av att fabrikerna ligga inne med stora lager av

ledigt Vid en del av dessa fabriker pågår tillverkningen med sålunda reducerat

aibetareantal endast 3 å 4 dagar i veckan. Vid ett stort antal andra spisbrödsfabriker

åter bär tillverkningen sedan en längre tid tillbaka varit helt och hållet

nedlagd pa grund av fabrikernas innehav av stora lager. Sålunda ha exempelvis

fabrikerna i Oskarshamn, Säter, Uppsala (3 st.), Kopparberg och Smedjebacken

*• v- helt upphört med sin tillverkning, och samtliga dessa arbetare erhålla f. n.

arbetslöshetsunderstöd från vår organisation. En omläggning av arbetstiden vid

spisbrödsfabrikerna i enlighet med motionärens förslag skulle, enligt vår bestämda

uppfattning, icke medföra någonting annat än att de arbetslösas antal betydligt

utökades. _ J °

• c Emellertid har motionären även hemställt om eu annan förändring, nämligen

1 § därvid han yrkar, att bestämmelsen: »vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn», borde utgå ur lagen. Den häroVan omnämnda rusningen under

arbetsdagens första timmar är just i huvudsak beroende på att den lagbestämmelse,

som nu är gällande, icke tillämpas på alla detta yrkes utövare. Erfarenheten

har nämligen visat, att just denna bestämmelse givit upphov till en hel

mängd s. k. »familjebagerier», vilka i skydd av lagbestämmelsen bedriva sin tillJ.

? natten och ganska tidigt på morgonen leverera sina varor till åter*

riff-fs6, blir sålunda en ojämn och illojal konkurrens på detta område

till förfång för de firmor, som måste anlita lejd arbetskraft. Givet är, att dessa

sistnämnda söka göra allt för att åtminstone delvis vara lika tidigt färdiga med

sm, tillverkning, och resultatet blir en oerhörd forcering för arbetarna i de bagerier,

som falla under lagens bestämmelser.

Vi äro sålunda ense med motionären däri, att lagens stadganden och tilllämpning

bör vara lika för alla yrkesutövare inom ett och samma område.

I anledning av vad sålunda anförts få vi vördsamt hemställa, att andra lagutskottet

ville yrka avslag på hr Kinmansons motion i vad den gäller ändring

av arbetstidens förläggning.

Skulle däremot utskottet anse sig kunna förorda, att § 1 fick den ändring

som av motionären föreslås, synes det oss vara till enbart fördel för alla parter^

såväl allmänheten som arbetsgivarna och arbetarna.

Stockholm den 11 febr. 1922.

För Sv. Livsmedelsarbetareförbundet.

D. G. LAGERGREN.

Stockholm. K. L. Beckmans Boktryckeri, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.