Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t rörande viss ändring i lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.

1922-02-28 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1922:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t rörande viss ändring i lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr (i.

I

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1922 kl. ''/2 12 f. in.

• Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till

Kungl. Maj:t rörande viss ändring i lagen angående

förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 89, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindqvist i

Halmstad hemställt, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj: t låta utarbeta och för riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i iagen angående förbud mot införsel till riket

av varor med oriktig ursprungsbeteckning, varigenom importörer av

färdiga guld-, silver- eller nysilvervaror bleve skyldiga att förse importerad

vara med ordet »Import».

Till stöd för motionen har anförts följande:

»När 1913 års riksdag behandlade kungl. Maj:ts proposition med

förslag till ''Lag angående förbud mot införsel till riket av varor med

oriktig ursprungsbeteckning’ framhöll en av lagutskottets ledamöter i

ett särskilt yttrande, att denna lag inte alls täckte det ändamål, varför

den angavs ha tillkommit. Till stöd för detta påstående anfördes:

’Visserligen föreskriver 1 § att vara, vara vid införseln finnes anbragt

varubeteckning, som giver varan sken av att hava frambragts eller

tillverkats i Sverige, icke får införas, men utländsk vara, varå vid införseln

icke finnes ursprungsbeteckning alls, får alldeles obehindrat införas

för att sedan, efter införseln, men före dess utsändande i handeln,

förses med ursprungsbeteckning, horn giver varan sken av att vara

svensk tillverkning.’

Det framhölls vidare, att en mycket stor del utav alla guldsmedsvaror,

som försäljas inom vårt land, äro av utländskt ursprung, men

angivas ändock vara av svensk tillverkning. De äro ofta försedda med

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 4 käft. (Nr 6.) 4is 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet•

2 • Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

svenska fabriks- och firmastämplar, varemot någon importstämpel icke

existerar å dem. Detta missförhållande har med åren stegrats och följden

är, att under det att omsättningen med guldsmedsvaror ökas år från år,

bliva allt flera arbetare inom yrket arbetslösa. Den svenska allmänheten,

som köper dessa varor i god tro att därigenom gynna svensk industri

och svenskt arbete, på grund av att varorna uppgivas vara svenska och

till och med bära svensk firmastämpel, kastar i verkligheten ut sina

pengar till utlandet, allt under det ropen på att gynna svensk industri

och svenskt näringsliv ljuda starkt.

Vad som här anfördes för nio år sedan, torde äga sin riktighet än

i dag. Vad importen och arbetslösheten beträffar, har den väl snarare

till- än avtagit. Det är därför förklarligt om särskilt från deras sida,

som drabbas härav, krav framställas om åtgärder för ändring i nu tilllämpade

tillvägagångssätt. Den stora allmänheten har också intressen,

som här böra tillgodoses, och jag vill därför inte alls föreslå något förbud

mot införsel av dessa varor. De må fritt tävla med de svenska.

Men för att denna fria tävlan skall kunna äga rum, är det nödvändigt

att sådana bestämmelser bli genomförda, att den köpande allmänheten

blir i tillfälle kontrollera om det är svensk eller utländsk vara, som utbjudes.

Detta anser jag kan ske på så sätt, att i ovannämnda lag införes

den bestämmelsen, att importerade varor av det slag här är fråga

om skall åsättas en stämpel, som tydligt angiver att de äro importerade.»

Av motiveringen synes framgå, att motionären utgått från, att

hinder å laglig väg ej skulle möta emot det vid 1913 års riksdag av

en ledamot i dåvarande lagutskottet påtalade förfaringssättet att förse

importerade guldvaror före deras saluhållande här i landet med svenska

fabriks- och firmastämplar i syfte att såmedelst giva varorna sken av

att vara av svensk tillverkning. Utskottet vill emellertid erinra om, att

enligt den vid påföljande års riksdag antagna lagen den 9 oktober 1914

angående förbud i vissa fall mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning

och saluhållande av oriktigt märkta varor dylikt förfarande

är belagt med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor

eller, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse

från och med en till och med sex nfånader, samt att enligt samma lag

enahanda straffpåföljd drabbar den, som, med avsikt att vilseleda i fråga

om varans ursprung, här i riket saluhåller utländsk vara, åt vilken genom

någon därå eller å dess emballage anbragt beteckning eller genom beteckning

å anslag eller skylt, som tillhör varan, gives sken av att hava

frambragts eller tillverkats i Sverige.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr C>.

3

Om ock således det tillvägagångssätt, vars förebyggande närmast

synes hava utgjort grunden till motionens tillkomst, redan är enligt

gällande lagstiftning vederbörligen straffbelagt, gäller ''det att bedöma,

huruvida av andra skäl tillräcklig anledning finnes för införande av den

av motionären påyrkade skyldigheten att å importerade färdiga guld-,

silver- och nysilvervaror låta anbringa eu stämpel, innefattande ordet

»import».

Utskottet vill härutinnan till en början erinra om, att enligt förordningen

den 18 oktober 1912 angående kontroll å guld- och silverarbeten

dylika arbeten med vissa undantag äro i avseende å tillverkning, import

och försäljning underkastade viss, i nämnda förordning och särskilda

författningar i övrigt närmare föreskriven offentlig kontroll. Sålunda

skall enligt nämnda förordning inom riket tillverkat guld- eller silverarbete

— frånsett vissa slag av sådana arbeten — äga viss minimifinhalt

samt förses med tillverkarens eller, enligt vederbörandes bemyndigande,

annans inregistrerade namnstämpel samt, därest tillräckligt utrymme

å arbetet finnes, ortsmärke och märke, som utvisar tillverkningsåret,

varjämte guldarbete skall förses med fink altsstämpel (s. k. ansvarsoch

haltstämplar). Vidare skall dylikt guld- eller silverarbete, då dess

vikt uppgår för guldarbete till 1 gram och för silverarbete till 5 gram,

efter föregående probering förses med därå av vederbörande myndighet

anbragt kontrollstämpel. Arbeten av ifrågavarande slag må, med vissa

särskilda undantag, icke i riket införas, därest de icke i fråga om finhalt

uppfylla de fordringar, som gälla beträffande inom riket tillverkade

dylika arbeten. Då kontrollpliktigt guld- eller silverarbete från utlandet

inkommer till svensk tullkammare, skall detsamma på importörens bekostnad

översändas till mynt- och justeringsverket. År arbetet fullt

färdigt och uppfyller detsamma de fordringar beträffande finhalt, som

äro stadgade för tillverkning inom landet av sådana arbeten, skall det

av mynt- och justeringsverket förses med kontrollstämpel, därest arbetet

icke därigenom skulle skadas, i vilket fall i stället skriftligt bevis meddelas,

men uppfyller arbetet icke förenämnda fordringar, skall det på

importörens bekostnad reexporteras. Kontrollstämpeln, som är av olika

utseende för inhemska och utländska arbeten, utgöres i fråga om guldarbeten

av tre kronor i hjärtformig sköld för inhemska arbeten och i

oval sköld för utländska arbeten samt, i fråga om silverarbeten av enahanda

beteckning med ett efterföljande S.

I den mån ovan återgivna bestämmelser äro för den köpande allmänheten

kända, innefatta de otvivelaktigt en möjlighet att kontrollera, huruvida

saluhållna varor av förevarande slag äro av svenskt eller utländskt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

ursprung. Som emellertid eu dylik kännedom näppeligen torde kunna

förutsättas vara mera allmänt tillfinnandes, framställer sig frågan, huruvida

i förenämnda syfte lämpligen bör i enlighet med motionärens förslag

införas en bestämmelse om skyldighet för importörer av färdiga

guld-, silver- eller nysilvervaror att förse dylika varor med en stämpel,

innefattande ordet »import».

Härvid förtjänar framhållas, att införseln till vårt land av färdiga

guld- och silverarbeten de senaste åren i väsentlig grad stegrats. Enligt

ett av kommerskollegium den 20 oktober 1920 i ämnet avgivet utlåtande

utgjorde sålunda importöverskottet för nedannämnda varugrupper i statistiska

varu förteckningen i värde under åren:

1913

1914

1918

1919

1920

jan.—aug.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

969: guld, arbetat .....

..... 670,551

279,911

4,688,325

7,999,230

7,852,744

975: silver, » .....

.... 779.540

429,485

3,603,686

3,504,395

3,737,041

Av en vid Kungl. Maj:ts proposition nr 356 till 1921 års riksdag

angående provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter

fogad bilaga framgår vidare, att importöverskottet för varugrupperna

arbetat silver samt nysilverarbeten utgjorde i värde för hela år 1920 för

den förra varugruppen 5,063,000 kronor och för den senare varugruppen

8,626,000 kronor. Av »Kommersiella Meddelanden» för år 1921 inhämtas

emellertid, att importen av guld- och silverarbeten under nämnda år

varit i nedgående.

Den betydande stegring i fråga om import av färdiga guld- och

silvervaror, som enligt förestående sifferuppgifter ägt rum under de

senare åren, har givetvis ej kunnat undgå att verka hämmande å den

inhemska tillverkningen av dylika varor. Att döma av ett flertal till

Kungl. Maj it under de senare åren ingivna framställningar från såväl

fabrikanter som arbetarsammanslutningar inom hithörande bransch skulle,

om ej importen på ett eller annat sätt hämmas, ett lamslående av den

inhemska produktionen å området vara att befara. Angelägenheten av

att i görligaste män söka förebygga en dylik utveckling framgår bl. a. därav,

att, enligt vad som inhämtas av kommerskollegii förut åberopade utlåtande,

under år 1918 i förevarande bransch lämnats sysselsättning åt

en förvaltnings- och arbetarpersonal av inemot ett par tusen personer.

I den mån ett genomförande av motionärens förslag, att importerade

varor av ifrågavarande slag skulle förses med stämpel, som tydligt angåve

deras utländska ursprung, kunde antagas vara ägnat att minska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr (i.

importen av dylika, till lyxföremål hänförliga varor och sålunda för

landet bevara eu del av dess så nödiga kapitaltillgångar, synes förslaget

vara förtjänt av beaktande. Tvivel torde emellertid kunna råda,

huruvida den köpande allmänheten vid förvärv av ifrågavarande slags

varor skulle i verkligheten låta sig i någon större utsträckning påverkas

av vetskapen om att den saluhållna varan vore av svensk eller av utländsk

tillverkning.

Frå gan om obligatorisk märkning av utländska varor, som hit införas

för försäljning, i och för angivande av deras utländska ursprung

har förut varit föremål för övervägande, och hava även i några specialförfattningar

bestämmelser härom införts beträffande vissa varuslag.

I sitt den 20 september 1911 avgivna betänkande med förslag till

lag angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning

m. m. har patentlagstiftningskommittén förehaft berörda

fråga och har därom uttalat, att en dylik obligatorisk föreskrift

vore onödigt sträng, t. ex. då fråga vore om vissa finare glasvaror, och

ofta nästan omöjlig att efterleva, särskilt i fråga om mycket små föremål.

Samma kommitté har ock i sitt den 5 maj 1915 avgivna betänkande

med förslag till lag mot illojal konkurrens m. m. beträffande

frågan om obligatoriska ursprungsbeteckningar för vissa slags varor

framhållit, att ett särskilt bemyndigande för Konungen, motsvarande

t. ex. det i dansk rätt upptagna, att därutinnan utfärda bestämmelser

icke vore hos oss erforderligt, då meddelandet av sådana bestämmelser,

vilka återfunnes i vissa av Konungen givna specialförfattningar,

torde falla under Konungens ekonomiska lagstiftning.

Bland de specialförfattningar, som av kommittén sålunda åsyftades,

äro kungl.. kungörelserna den 5 februari 1909 och den 4 april 1910

angående införsel av samt handel med vissa slag av utländskt frö. Liknande

bestämmelser om obligatorisk ursprungsbeteckning för importerade

varor genom åsättande av märken, innefattande orden »import», »importerat»

eller »utländsk tillverkning», hava sedermera meddelats rörande

bl. a. sill- och bindsulläder samt remläder i kungl. förordning den 11

april 1919, rörande skodon i kungl. förordning den 9 maj 1919, i fråga

om spelkort i kungl. kungörelse den 13 juni 1919 samt rörande köttvaror

och djurfett i kungl. förordning den 30 september 1921. Enahanda

bestämmelser hava ock tid efter annan ifrågasatts beträffande

andra varuslag, såsom exempelvis med avseende å utländska ägg. I detta

sammanhang torde ock böra omnämnas, att vid innevarande riksdaginom

andra kammaren väckts en motion (nr 92) av herrar Gustafson i

Kasenberg och Henrikson, avseende bl. a. en hemställan till Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 4 häft. (Nr 6.) m 22 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

Maj:t om sådant tillägg till kungl. förordningen den 30 september 1921 angående

kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett, att även

färskt kött efter djur, som införts i levande tillstånd och här slaktats,- skall märkas med ordet »import». Denna motion är för förberedande

granskning hänvisad till jordbruksutskottet.

Enligt vad utskottet inhämtat, har emellertid frågan om införande

av obligatorisk märkning med ordet »import» av utländska varor, som hit

införas för försäljning, nyligen upptagits till behandling i ett vidare

sammanhang. Styrelsen för Sveriges industriförbund har nämligen, efter

inhämtande av yttranden i ämnet från ett stort antal av vårt lands

industrisammanslutningar, nyligen beslutat att ingå till Kungl. Maj :t med

en framställning om vidtagande av åtgärder för utfärdande av sådana

bestämmelser, att varor av utländskt ursprung och av sådana slag, som

äro föremål för tillverkning i Sverige, skola vid import hit, därest de

icke äro försedda med tydlig ursprungsbeteckning, genom importörens

försorg förses med ordet »import», anbringat på ett i ögonen fallande

sätt enligt särskilt fastställda grunder, innan de få utlämnas från tullverket.

Då sålunda den av motionären för ett visst varuslag väckta frågan

i ett vidare sammanhang kommer att inom den allra närmaste tiden

dragas under Kungl. Maj:ts prövning, anser sig utskottet böra hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1922.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén, Linder*),

greve Spens, Tjällgren*) och Sigfrid Hansson*) samt fröken Hesselgren-,

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar *), Karlsson i Gasabäck, Magnusson

i Skövde, Johanson i Stockholm, Svensson i Skönsberg, (Hönson i Västerås*), Persson i

Trången och Björkman i Norrköping.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.