Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t rörande viss ändring i lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.
1922-02-28 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1922:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t rörande viss ändring i lagen angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr (i.
I
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1922 kl. ''/2 12 f. in.
• Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till
Kungl. Maj:t rörande viss ändring i lagen angående
förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.
Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,
nr 89, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindqvist i
Halmstad hemställt, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj: t låta utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring i iagen angående förbud mot införsel till riket
av varor med oriktig ursprungsbeteckning, varigenom importörer av
färdiga guld-, silver- eller nysilvervaror bleve skyldiga att förse importerad
vara med ordet »Import».
Till stöd för motionen har anförts följande:
»När 1913 års riksdag behandlade kungl. Maj:ts proposition med
förslag till ''Lag angående förbud mot införsel till riket av varor med
oriktig ursprungsbeteckning’ framhöll en av lagutskottets ledamöter i
ett särskilt yttrande, att denna lag inte alls täckte det ändamål, varför
den angavs ha tillkommit. Till stöd för detta påstående anfördes:
’Visserligen föreskriver 1 § att vara, vara vid införseln finnes anbragt
varubeteckning, som giver varan sken av att hava frambragts eller
tillverkats i Sverige, icke får införas, men utländsk vara, varå vid införseln
icke finnes ursprungsbeteckning alls, får alldeles obehindrat införas
för att sedan, efter införseln, men före dess utsändande i handeln,
förses med ursprungsbeteckning, horn giver varan sken av att vara
svensk tillverkning.’
Det framhölls vidare, att en mycket stor del utav alla guldsmedsvaror,
som försäljas inom vårt land, äro av utländskt ursprung, men
angivas ändock vara av svensk tillverkning. De äro ofta försedda med
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 4 käft. (Nr 6.) 4is 22 1
Utskottet•
2 • Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
svenska fabriks- och firmastämplar, varemot någon importstämpel icke
existerar å dem. Detta missförhållande har med åren stegrats och följden
är, att under det att omsättningen med guldsmedsvaror ökas år från år,
bliva allt flera arbetare inom yrket arbetslösa. Den svenska allmänheten,
som köper dessa varor i god tro att därigenom gynna svensk industri
och svenskt arbete, på grund av att varorna uppgivas vara svenska och
till och med bära svensk firmastämpel, kastar i verkligheten ut sina
pengar till utlandet, allt under det ropen på att gynna svensk industri
och svenskt näringsliv ljuda starkt.
Vad som här anfördes för nio år sedan, torde äga sin riktighet än
i dag. Vad importen och arbetslösheten beträffar, har den väl snarare
till- än avtagit. Det är därför förklarligt om särskilt från deras sida,
som drabbas härav, krav framställas om åtgärder för ändring i nu tilllämpade
tillvägagångssätt. Den stora allmänheten har också intressen,
som här böra tillgodoses, och jag vill därför inte alls föreslå något förbud
mot införsel av dessa varor. De må fritt tävla med de svenska.
Men för att denna fria tävlan skall kunna äga rum, är det nödvändigt
att sådana bestämmelser bli genomförda, att den köpande allmänheten
blir i tillfälle kontrollera om det är svensk eller utländsk vara, som utbjudes.
Detta anser jag kan ske på så sätt, att i ovannämnda lag införes
den bestämmelsen, att importerade varor av det slag här är fråga
om skall åsättas en stämpel, som tydligt angiver att de äro importerade.»
Av motiveringen synes framgå, att motionären utgått från, att
hinder å laglig väg ej skulle möta emot det vid 1913 års riksdag av
en ledamot i dåvarande lagutskottet påtalade förfaringssättet att förse
importerade guldvaror före deras saluhållande här i landet med svenska
fabriks- och firmastämplar i syfte att såmedelst giva varorna sken av
att vara av svensk tillverkning. Utskottet vill emellertid erinra om, att
enligt den vid påföljande års riksdag antagna lagen den 9 oktober 1914
angående förbud i vissa fall mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning
och saluhållande av oriktigt märkta varor dylikt förfarande
är belagt med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor
eller, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse
från och med en till och med sex nfånader, samt att enligt samma lag
enahanda straffpåföljd drabbar den, som, med avsikt att vilseleda i fråga
om varans ursprung, här i riket saluhåller utländsk vara, åt vilken genom
någon därå eller å dess emballage anbragt beteckning eller genom beteckning
å anslag eller skylt, som tillhör varan, gives sken av att hava
frambragts eller tillverkats i Sverige.
Andra lagutskottets utlåtande Nr C>.
3
Om ock således det tillvägagångssätt, vars förebyggande närmast
synes hava utgjort grunden till motionens tillkomst, redan är enligt
gällande lagstiftning vederbörligen straffbelagt, gäller ''det att bedöma,
huruvida av andra skäl tillräcklig anledning finnes för införande av den
av motionären påyrkade skyldigheten att å importerade färdiga guld-,
silver- och nysilvervaror låta anbringa eu stämpel, innefattande ordet
»import».
Utskottet vill härutinnan till en början erinra om, att enligt förordningen
den 18 oktober 1912 angående kontroll å guld- och silverarbeten
dylika arbeten med vissa undantag äro i avseende å tillverkning, import
och försäljning underkastade viss, i nämnda förordning och särskilda
författningar i övrigt närmare föreskriven offentlig kontroll. Sålunda
skall enligt nämnda förordning inom riket tillverkat guld- eller silverarbete
— frånsett vissa slag av sådana arbeten — äga viss minimifinhalt
samt förses med tillverkarens eller, enligt vederbörandes bemyndigande,
annans inregistrerade namnstämpel samt, därest tillräckligt utrymme
å arbetet finnes, ortsmärke och märke, som utvisar tillverkningsåret,
varjämte guldarbete skall förses med fink altsstämpel (s. k. ansvarsoch
haltstämplar). Vidare skall dylikt guld- eller silverarbete, då dess
vikt uppgår för guldarbete till 1 gram och för silverarbete till 5 gram,
efter föregående probering förses med därå av vederbörande myndighet
anbragt kontrollstämpel. Arbeten av ifrågavarande slag må, med vissa
särskilda undantag, icke i riket införas, därest de icke i fråga om finhalt
uppfylla de fordringar, som gälla beträffande inom riket tillverkade
dylika arbeten. Då kontrollpliktigt guld- eller silverarbete från utlandet
inkommer till svensk tullkammare, skall detsamma på importörens bekostnad
översändas till mynt- och justeringsverket. År arbetet fullt
färdigt och uppfyller detsamma de fordringar beträffande finhalt, som
äro stadgade för tillverkning inom landet av sådana arbeten, skall det
av mynt- och justeringsverket förses med kontrollstämpel, därest arbetet
icke därigenom skulle skadas, i vilket fall i stället skriftligt bevis meddelas,
men uppfyller arbetet icke förenämnda fordringar, skall det på
importörens bekostnad reexporteras. Kontrollstämpeln, som är av olika
utseende för inhemska och utländska arbeten, utgöres i fråga om guldarbeten
av tre kronor i hjärtformig sköld för inhemska arbeten och i
oval sköld för utländska arbeten samt, i fråga om silverarbeten av enahanda
beteckning med ett efterföljande S.
I den mån ovan återgivna bestämmelser äro för den köpande allmänheten
kända, innefatta de otvivelaktigt en möjlighet att kontrollera, huruvida
saluhållna varor av förevarande slag äro av svenskt eller utländskt
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
ursprung. Som emellertid eu dylik kännedom näppeligen torde kunna
förutsättas vara mera allmänt tillfinnandes, framställer sig frågan, huruvida
i förenämnda syfte lämpligen bör i enlighet med motionärens förslag
införas en bestämmelse om skyldighet för importörer av färdiga
guld-, silver- eller nysilvervaror att förse dylika varor med en stämpel,
innefattande ordet »import».
Härvid förtjänar framhållas, att införseln till vårt land av färdiga
guld- och silverarbeten de senaste åren i väsentlig grad stegrats. Enligt
ett av kommerskollegium den 20 oktober 1920 i ämnet avgivet utlåtande
utgjorde sålunda importöverskottet för nedannämnda varugrupper i statistiska
varu förteckningen i värde under åren:
1913
1914
1918
1919
1920
jan.—aug.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
969: guld, arbetat .....
..... 670,551
279,911
4,688,325
7,999,230
7,852,744
975: silver, » .....
.... 779.540
429,485
3,603,686
3,504,395
3,737,041
Av en vid Kungl. Maj:ts proposition nr 356 till 1921 års riksdag
angående provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter
fogad bilaga framgår vidare, att importöverskottet för varugrupperna
arbetat silver samt nysilverarbeten utgjorde i värde för hela år 1920 för
den förra varugruppen 5,063,000 kronor och för den senare varugruppen
8,626,000 kronor. Av »Kommersiella Meddelanden» för år 1921 inhämtas
emellertid, att importen av guld- och silverarbeten under nämnda år
varit i nedgående.
Den betydande stegring i fråga om import av färdiga guld- och
silvervaror, som enligt förestående sifferuppgifter ägt rum under de
senare åren, har givetvis ej kunnat undgå att verka hämmande å den
inhemska tillverkningen av dylika varor. Att döma av ett flertal till
Kungl. Maj it under de senare åren ingivna framställningar från såväl
fabrikanter som arbetarsammanslutningar inom hithörande bransch skulle,
om ej importen på ett eller annat sätt hämmas, ett lamslående av den
inhemska produktionen å området vara att befara. Angelägenheten av
att i görligaste män söka förebygga en dylik utveckling framgår bl. a. därav,
att, enligt vad som inhämtas av kommerskollegii förut åberopade utlåtande,
under år 1918 i förevarande bransch lämnats sysselsättning åt
en förvaltnings- och arbetarpersonal av inemot ett par tusen personer.
I den mån ett genomförande av motionärens förslag, att importerade
varor av ifrågavarande slag skulle förses med stämpel, som tydligt angåve
deras utländska ursprung, kunde antagas vara ägnat att minska
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr (i.
importen av dylika, till lyxföremål hänförliga varor och sålunda för
landet bevara eu del av dess så nödiga kapitaltillgångar, synes förslaget
vara förtjänt av beaktande. Tvivel torde emellertid kunna råda,
huruvida den köpande allmänheten vid förvärv av ifrågavarande slags
varor skulle i verkligheten låta sig i någon större utsträckning påverkas
av vetskapen om att den saluhållna varan vore av svensk eller av utländsk
tillverkning.
Frå gan om obligatorisk märkning av utländska varor, som hit införas
för försäljning, i och för angivande av deras utländska ursprung
har förut varit föremål för övervägande, och hava även i några specialförfattningar
bestämmelser härom införts beträffande vissa varuslag.
I sitt den 20 september 1911 avgivna betänkande med förslag till
lag angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning
m. m. har patentlagstiftningskommittén förehaft berörda
fråga och har därom uttalat, att en dylik obligatorisk föreskrift
vore onödigt sträng, t. ex. då fråga vore om vissa finare glasvaror, och
ofta nästan omöjlig att efterleva, särskilt i fråga om mycket små föremål.
Samma kommitté har ock i sitt den 5 maj 1915 avgivna betänkande
med förslag till lag mot illojal konkurrens m. m. beträffande
frågan om obligatoriska ursprungsbeteckningar för vissa slags varor
framhållit, att ett särskilt bemyndigande för Konungen, motsvarande
t. ex. det i dansk rätt upptagna, att därutinnan utfärda bestämmelser
icke vore hos oss erforderligt, då meddelandet av sådana bestämmelser,
vilka återfunnes i vissa av Konungen givna specialförfattningar,
torde falla under Konungens ekonomiska lagstiftning.
Bland de specialförfattningar, som av kommittén sålunda åsyftades,
äro kungl.. kungörelserna den 5 februari 1909 och den 4 april 1910
angående införsel av samt handel med vissa slag av utländskt frö. Liknande
bestämmelser om obligatorisk ursprungsbeteckning för importerade
varor genom åsättande av märken, innefattande orden »import», »importerat»
eller »utländsk tillverkning», hava sedermera meddelats rörande
bl. a. sill- och bindsulläder samt remläder i kungl. förordning den 11
april 1919, rörande skodon i kungl. förordning den 9 maj 1919, i fråga
om spelkort i kungl. kungörelse den 13 juni 1919 samt rörande köttvaror
och djurfett i kungl. förordning den 30 september 1921. Enahanda
bestämmelser hava ock tid efter annan ifrågasatts beträffande
andra varuslag, såsom exempelvis med avseende å utländska ägg. I detta
sammanhang torde ock böra omnämnas, att vid innevarande riksdaginom
andra kammaren väckts en motion (nr 92) av herrar Gustafson i
Kasenberg och Henrikson, avseende bl. a. en hemställan till Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 4 häft. (Nr 6.) m 22 2
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.
Maj:t om sådant tillägg till kungl. förordningen den 30 september 1921 angående
kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett, att även
färskt kött efter djur, som införts i levande tillstånd och här slaktats,- skall märkas med ordet »import». Denna motion är för förberedande
granskning hänvisad till jordbruksutskottet.
Enligt vad utskottet inhämtat, har emellertid frågan om införande
av obligatorisk märkning med ordet »import» av utländska varor, som hit
införas för försäljning, nyligen upptagits till behandling i ett vidare
sammanhang. Styrelsen för Sveriges industriförbund har nämligen, efter
inhämtande av yttranden i ämnet från ett stort antal av vårt lands
industrisammanslutningar, nyligen beslutat att ingå till Kungl. Maj :t med
en framställning om vidtagande av åtgärder för utfärdande av sådana
bestämmelser, att varor av utländskt ursprung och av sådana slag, som
äro föremål för tillverkning i Sverige, skola vid import hit, därest de
icke äro försedda med tydlig ursprungsbeteckning, genom importörens
försorg förses med ordet »import», anbringat på ett i ögonen fallande
sätt enligt särskilt fastställda grunder, innan de få utlämnas från tullverket.
Då sålunda den av motionären för ett visst varuslag väckta frågan
i ett vidare sammanhang kommer att inom den allra närmaste tiden
dragas under Kungl. Maj:ts prövning, anser sig utskottet böra hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 februari 1922.
På andra lagutskottets vägnar:
BROR PETRÉN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén, Linder*),
greve Spens, Tjällgren*) och Sigfrid Hansson*) samt fröken Hesselgren-,
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar *), Karlsson i Gasabäck, Magnusson
i Skövde, Johanson i Stockholm, Svensson i Skönsberg, (Hönson i Västerås*), Persson i
Trången och Björkman i Norrköping.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.