Sök i Ratio Lex

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2

1922-05-13 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SärU 1922:2, Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1922 kl. 1 e. m.

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 2 i anledning av dels

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning

om automobilskatt m. m. dels ock inom riksdagen i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 17 mars 1922 dagtecknad, till andra särskilda utskottet

hänvisad proposition, nr 199, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden,

föreslagit riksdagen att antaga här nedan omförmälda förslag till

1) förordning om automobilskatt;

2) förordning om särskild skatt å automobilgnmmiringar; och

3) förordning om fördelning av automobilskattemedel m. m.

Tillika hava till utskottet hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

Motioner inom första kammaren.

nr 136, av herr J. Pålsson;

nr 139, av herr N. A. Nilsson; samt

nr 158, av herr H. Rogberg.

Motioner inom andra kammaren.

nr 275, av herr J. Olofsson i Digernäs;

nr 276, av herr G. Andersson i Rasjön m. fl.;

nr 283, av herr P. Pehrsson i Göteborg m. fl.;

nr 297, av herr andre vice talmannen P. Nilsson i Bonarp;

nr 298, av herr A. Sundling; samt

nr 299, av herr E. Hage.

Bihang till riksdagens -protokoll 1922. 11 samt. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Autom obiltrafikens hastiga utveckling har medfört stora svårigheter

att hålla vägarna i ett tillfredsställande skick. På grund av den starka

vägslitning, som föranledes av sådan trafik, har det stundom visat sig

hart när omöjligt för väghållarna in natura att fullgöra vägunderhållet.

Det förslag till omläggning av väghållningen, som framlagts vid innevarande

års riksdag, har till stor del föranletts just av de till följd av

automobiltrafiken förändrade förhållandena.

Med hänsyn härtill har det ansetts billigt, att automobiltrafiken i

gengäld för den ökning i väghållningsbesväret, den medför för väghållarna,

lämnar ett skäligt bidrag till vägväsendets gagn genom särskild

automobilskatt. Härom torde numera råda enighet.

Angående sättet för uttagandet av denna skatt hava olika meningar

yppats. Vägkommissionen har ansett, att skatten skulle utgå med en

grundavgift av 50 kronor för varje automobil samt, därest automobilens

»nyttiga hästkraftantal» överstege 10, med ytterligare 10 kronor för

varje sålunda överskjutande hel hästkraft. Såsom skäl härför har kommissionen

anfört, att automobilens vägförstörande förmåga vore beroende

av dess tyngd och körhastighet, varför man i automobilens hästkiaftantal

hade en god och praktisk norm för skattens bestämmande. Såsom

skäl för att skatten sålunda skulle utgå efter en hastigare stigande

skala än i proportion till hästkraftantalet har kommissionen framhållit,

att de kraftigare vagnarnas förstörande inverkan på vägbanan vore mer

än proportionellt större än de svagare vagnarnas.

En skatt efter de av kommissionen angivna grunder har beräknats

inbringa 6,500,000 kronor årligen.

Mot kommissionens förslag har anmärkts, att då automobilens

slitning å vägarna berodde icke endast av dess tyngd och körhastighet

utan därjämte av den tid, varunder den varit i trafik, vore det ej

riktigt att låta uteslutande hästkraftantalet bestämma skattens storlek, då

därigenom för en automobil, som under året framförts en mycket kort

vägsträcka eller kanske till och med av en eller annan anledning ej

alls varit i trafik, skulle få betalas lika stor skatt som för en automobil

med samma hästkraftantal, vilken måhända tillryggalagt mångdubbelt

längre vägsträcka än den förra. Det haf därför ifrågasatts att låta

skatten utgå i form av stämpelavgift på någon för automobiltrafiken

nödvändig förbrukningsartikel, som kunde utgöra en mätare på automobilens

vägförslitande verkan med avseende jämväl å den längre eller

kortare vägsträcka, densamma tillryggalagt.

Uti ifrågavarande proposition hava dessa synpunkter vunnit beaktande,

i det att särskild skatt på automobilgummiringar föreslagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Ii

Emellertid liar departement achefen icke ansett sig kunna åtnöjas med

allenast denna skatt, då densamma för att giva tillräckligt utbyte måste

sättas så högt, att den bleve oskäligt betungande för drosk- och lastautomobilerna

och även i övrigt kunde antagas medföra mindre önskvärda

verkningar. Propositionen innehåller därför jämväl förslag om

uttagande av skatt för själva automobilen, vilken skatt — med hänsyn,

bland annat, till yppade skiljaktiga meningar om sättet för hästkraftantalets

beräkning — lämpligen ansetts böra utgå i förhållande till

automobilens vikt.

I en inom andra kammaren väckt motion nr 275 har anförts, att

automobilskatten borde läggas så, att den bleve proportionell med den

av automobilen för varje år tillryggalagda våglängden, vilken skulle

utrönas genom särskild å automobilen anbragt vägmätare. Under åberopande

härav har i motionen hemställts om avslag å Kungl. Maj:ts

förevarande proposition samt om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran

om utredning i berörda avseende.

Då det icke för närvarande lärer finnas tillgång till fullt tillförlitliga

vägmätare samt den erforderliga kontrollen, i händelse skatten

skulle utgå efter dylikt system, bleve både besvärlig och dyrbar, har

utskottet icke funnit sig böra tillstyrka berörda motion. Däremot anser

utskottet, att skatten, på sätt i Kungl. Maj:ts proposition föreslagits,

bör utgå dels i form av skatt å själva automobilen dels såsom en skatt

på gummiringar.

Förslaget till förordning om automobiiskatt.

Enligt förslaget skall för automobil, som blivit i riket registrerad,

årligen erläggas skatt för motorcykel utan bivagn med tio kronor,

för motorcykel med bivagn med tjugu kronor, för annan automobil,

med ringar av mjuk kautschuk, med åtta kronor för varje påbörjat tal

av 100 kilogram av automobilens egen vikt och för annan automobil,

med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk, med femtio kronor för

varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens egen vikt. Då skatt

utgår endast för automobil, som enligt gällande förordning skall registreras,

falla icke motorcyklar, vilkas vikt ej överstiger 50 kilogram, ej

heller traktorer under förordningens bestämmelser.

Utskottet har vid granskningen av förevarande förslag ansett sig

böra godkänna de grunder, på vilka förslaget är byggt. För de ändringsförslag,

vilka framställts i väckta motioner, och de erinringar utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

funnit nödigt framställa i fråga om förslagets deltal jer, skall redogöras

vid behandlingen av vederbörande paragrafer.

I motion nr 299 inom andra kammaren har herr Hage hemställt,

att stadgandet i 2 § om skattefrihet för medlem av konungahuset

måtte utgå. Då emellertid principen om skattefrihet i fall som det förevarande

vunnit tillämpning i ett flertal författningar, finnes ej anledning

att nu frångå densamma.

I motionen nr 283 inom andra kammaren har yrkats, att automobiler,

som användas av tjänstemän för deras tjänsteresor, måtte helt eller

delvis undantagas från skatteplikt. Åven om dylik skattefrihet i vissa

fall kunde synas önskvärd, låter sig dock förslaget härom näppeligen

genomföras med hänsyn till svårigheten att avgöra, huruvida automobil

användes uteslutande för tjänsteresor.

I motionen nr 136 i första kammaren har yrkats, att ifrågavarande.

skatt skall utgå progressivt i förhållande till automobilens vikt.

1 motionen nr 139 i samma kammare har yrkats, att skatten för autobil

med ringar av mjuk kautschuk skall utgå med fem kronor i stället

för med åtta kronor. Vidare har i motionen nr 158 i första kammaren

hemställts, att skatt för automobil på landsbygden skall utgå med lägre

belopp än enligt förslaget.

Utskottet har icke funnit de sålunda gjorda yrkandena böra föranleda

ändring i förslagets bestämmelser. Däremot har utskottet med

hänsyn till den förstörande inverkan, motorcyklarna ovedersägligen

utöva å vägarna, funnit skattesatsen skäligen kunna höjas, för motorcykel

utan bivagn till femton kronor och för motorcykel med bivagu

till tjugufem kronor.

Uti motionen nr 298 inom andra kammaren har påyrkats införande

av särskild skatt för regelbunden trafik med automobilomnibus och lastautomobil,

vilken skatt skulle direkt uppbäras av vederbörande väghållningsskyldige.

Utskottet anser, .att den skadegörelse, som dylik trafik onekligen

ofta medför, bör kunna i avsevärd mån begränsas därigenom, att ifrågavarande

automobiler å tider, då vägarnas motståndskraft till följd av

väderleksförhållandena är nedsatt, icke tillåtas intaga full last, varom

länsstyrelse i erforderliga fall kan förordna, eller ock helt avstängas

från vägen i fråga. Redan enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag

torde automobiler av den i motionen avsedda beskaffenhet på grund av

sin stora tyngd komma att erlägga en jämförelsevis stor skatt. Att

pålägga denna trafik en extra beskattning, vilken skulle öka kostnaderna

för vederbörande trafikanter, synes icke vara att förorda, åtminstone icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

5

förrän närmare erfarenhet vunnits om verkningarna av den av Kungl.

Magt föreslagna lagstiftningen.

Förslaget till förordning om särskild skatt å automobilgummiringar.

Enligt förslaget skall skatt erläggas för automobilgummiringar

av mjuk kautschuk, som till riket införas eller där tillverkas, med en

krona 50 öre för varje helt kilogram. Skatt för importerade ringar

skall erläggas samtidigt med tullen till tullverket. Skatt för inom riket

tillverkade ringar skall av tillverkaren i enlighet med av honom avgiven

deklaration kvartalsvis erläggas till vederbörande länsstyrelse, i

den mån ringarna av tillverkaren levereras till annan eller tagas i bruk

för egen räkning.

Uti motionerna nr 136 och nr 139 i första kammaren hava påyrkats

vissa höjningar av den i 1 § bestämda skattesatsen. Utskottet, som

befarar att sådan höjning skulle verka alltför betungande för den yrkesmässigt

drivna automobiltrafiken, har icke funnit skäl att, innan närmare

erfarenhet i förevarande hänseende vunnits, härutinnan avvika

från Kungl. Maj:ts förslag.

I avseende å förordningens ikraftträdande föreskrives i förslagets

övergångsbestämmelser, bland annat, att ägare av automobil må från

beskattning undantaga den å automobilens hjul vid 1923 års ingång

anbragta uppsättning ringar jämte hälften därutöver. Denna bestämmelse

synes väl grundad, såvitt angår automobiler med luftfyllda ringar,

i det att sådana automobiler i regel måste medföra reservringar. Beträffande

åter automobiler med massiva ringar föreligger ej sådant

behov av reservringar, varjämte massiva gummiringar hava större varaktighet

än luftfyllda. Vid sådant förhållande har det icke synts erforderligt

att medgiva ägare av automobil med massiva ringar skattefrihet

annat än för de ringar, som vid lagens ikraftträdande äro anbragta

på automobilens hjul.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot förevarande

förslag.

Förslaget till förordning om fördelning av automobilskattemedei m. m.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till förordning om fördelning av automobilskattemedei

skola de skattemedel, som under visst år inflyta jämlikt

förordningarna om automobilskatt och om särskild skatt å automobilgummiringar,

fördelas så, att en fjärdedel tillfaller rikets städer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

för att användas för dessas gatu- och väghållning samt tre fjärdedelar

landstingen för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll

av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar. Den

städerna tillkommande andelen av skattemedlen skola enligt förslaget

fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som

från dem influtit i automobilskatt. Av landstingens andel skola tretton

femtondelar fördelas mellan de särskilda landstingen i förhållande till

de belopp, som influtit i automobilskatt från respektive län. Då det

emellertid kan förutses att en fördelning efter sistnämnda grund skall

medföra vissa ojämnheter, skola återstående två femtondelar av landsbygdens

andel jämlikt Kungl. Maj:ts förordnande användas till undanröjande

av sådana ojämnheter.

Ifrågavarande skattemedel hava beräknats komma att uppgå till

omkring 5,000,000 kronor årligen, därav omkring 1,800,000 kronor i

skatt å automobilgummiringar.

I motionen nr 158 inom första kammaren har, under förutsättning

att Kungl. Majrts proposition nr 100 med förslag till lag om allmänna

vägar på landet vunne riksdagens bifall, hemställts, att tre fjärdedelar

av ifrågavarande skattemedel skulle tillfalla landstingen att användas för

fullgörande av vägdistriktens väghållningsskyldighet. I motionen nr

276 i andra kammaren har föreslagits den ändring i fördelningen av

omförmälda medel, att femton etthundradelar därav skulle tillfalla rikets

städer och återstoden landstingen. Slutligen har i motionen nr 297

inom andra kammaren hemställts, att ifrågavarande skattemedel i deras

helhet skulle fördelas mellan väghållningsdistrikten på landet till lindrande

av kostnaden för väghållningen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har framlagts under förutsättning

att den vid innevarande års riksdag framlagda propositionen nr

100 med förslag till lag om allmänna vägar på landet vinner riksdagens

bifall. Bestämmelsen att landsbygdens andel i skattemedlen skall tillfalla

landstingen har sålunda tillkommit under nämnda förutsättning.

Utskottet, som funnit sig böra avstyrka bifall till berörda proposition

nr 100, har alltså främst att taga ställning till frågan, huruvida i sakens

förändrade läge sådana jämkningar i förslaget kunna vidtagas, att de

influtna medlen kunna komma till avsedd användning, även om den nu

gällande väglagen lämnas oförändrad. Utskottet har därvid ansett uppenbart,

att utdelning av landsbygden tillkommande andel i skattemedlen

till väghållare in natura icke kan ifrågakomma, då ett av syftemålen

med skattens uttagande, nämligen automobilvägarnas förbättring, i sådant

fall skulle förfelas. Däremot har utskottet funnit frågan lämpligen kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

7

lösas på det sätt, att medlen efter Knngl. Maj:ts förordnande få användas

till förbättring av för antomobiltratiken särskilt viktiga vägar

d. v. s. till omläggning av krokiga vägar, borttagande av baekar, utförande

av gruudförstärkningsarbeten m. m. Hinder bör ej heller möta

att i samband med dylika förbättringsarbeten med bidrag av automobilskattemedel

utföra nyanläggning av kortare vägsträckor, där sådant för

antomobiltratiken kan vara av särskilt intresse. Åven till vägunderhåll

bör bidrag kunna lämnas av dessa medel, dock endast under förutsättning

att vägen i fråga övertagits till underhåll av vägkassan och underhållet

i större utsträckning försvåras på grund av automobiltrafiken.

Vägens övertagande av vägkassan synes nändigen böra fordras såsom

en garanti för att medlen på ett sakkunnigt sätt användas för det avsedda

ändamålet.

Angående grunden för fördelningen av skattemedlen mellan städerna

och landsbygden hava under ärendets förberedande behandling yppats

delade meningar. Sålunda föreslog vägkommissionen, att medlen helt

skulle tillfalla landsbygden; 1920 års automobilsakkunniga ansågo, att

15 procent skäligen borde tillkomma städerna och kammarrätten ifrågasatte,

att en tredjedel skulle tillfalla städerna och de stadsliknande samhällena

på landsbygden.

Utskottet finner det icke böra ifrågasättas att lämna städerna utan

andel i ifrågavarande skattemedel. Det får nämligen icke förbises, att

även städernas gator och framför allt deras vägar skadas av särskilt

den tyngre automobiltrafiken. Vid övervägande av de på frågan inverkande

omständigheterna har emellertid utskottet funnit, att det belopp,

som skall tillkomma städerna, skäligen bör begränsas till 20 procent av

berörda medel och att återstående 80 procent böra tillgodokomma landsbygden.

Av städernas andel skola enligt utskottets mening 80 procent

fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som

från dem influtit i automobilskatt, under det att återstående 20 procent

skola fördelas enligt Kungl. Maj:ts beslut. Det har nämligen ansetts

nödigt att på detta sätt lämna möjlighet att undanröja uppkommande

orättvisor i fördelningen mellan de olika städerna. Åven städer med

mindre antal automobiler kunna nämligen äga ett vidsträckt och svårunderhållet

vägnät.

Därest det nu framlagda väglagsförslaget avslås, bör den landsbygden

tillkommande andelen av skattemedlen icke utdelas till landstingen

utan skall enligt utskottets mening fördelas mellan de olika

länen. Utskottet har därvid ansett, att 80 procent av landsbygdens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

andel skola fördelas mellan länen i förhållande till de belopp, som influtit

i automobilskatt från varje läns landsbygd. Enligt propositionen

skulle till grund för fördelningen läggas den skatt, som influtit från

varje län med tillhörande städer. Anledningen till denna avvikelse från

förslaget är den, att den av utskottet antagna fördelningsgrunden, på

sätt vid utlåtandet fogade beräkningar giva vid banden, synts lämna

ett rättvisare resultat. De återstående 20 procent av den landsbygden

tillkommande andelen skall av Kungl. Maj:t användas till undanröjande

av . de orättvisor, som, även vid anlitande av den utav utskottet valda

fördelningsgrunden, uppkomma. De belopp, som enligt berörda fördelningsgrund

tillkomma visst län eller av Kungl. Maj:t i utjämningssyfte

tilldelas länet, torde komma att av statskontoret bokföras särskilt för

varje län. För varje år torde från de olika länen inkomma ansökningar

om bidrag till vägförbättringar och vägunderhåll ur länets sålunda

bildade automobilskattefond. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t

kommer att utfärda nödiga administrativa bestämmelser för dylika

ärendens behandling, varvid till förebild torde kunna tagas de regler, som

nu gälla för erhållande av statsbidrag till vägarbeten. I den mån de

för visst år till länets skattefond influtna medlen icke åtgå till bidrag,

skola medlen besparas för att jämte nästa års skattemedel utdelas, i

den mån inkomna ansökningar därtill föranleda.

Utskottet har utgått från att de sålunda föreslagna bestämmelserna

endast skola få en kortvarig giltighet. Om, såsom är att förmoda, ny

väglag snart antages, böra bestämmelserna omarbetas, och torde i sådant

fall länens automobilskattefonder komma att tillfalla de nya vägdistrikten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A) att riksdagen, med tillkännagivande, att Kung!.

Maj:ts förslag till förordning om automobilskatt icke

kunnat i oförändrat skick av riksdagen antagas, måtte

för sin del antaga följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

9

Kungl. Mai ds förslag:

Utskottets förslag:

Förslag

till

förordning om automobilskatt.

Härigenom forordnas som följer:

1 §•

För automobil, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket

registrerad, skall årligen erläggas skatt enligt nedan meddelade bestämmelser.

Angående beskattning av automobil, vilken, ehuru den bort här

i riket registreras, icke blivit i automobilregister införd, gäller vad i

14 § här nedan stadgas.

Med automobil förstås varje för färd på marken avsett fordon,

som för framdrivande är försett med kraftmaskin (motor) och icke löper

på skenor.

2 §•

Från skatteplikt frikallas automobil, som äges av medlem av

konungahuset samt, under villkor av ömsesidighet, enligt vad Konungen

därom förordnar, automobil, tillhörig främmande makts härvarande beskickning

eller konsulat tillhörande person, som icke är svensk undersåte.

Från skatteplikt undantages jämväl automobil, som är inrättad uteslutande

för brandväsen eller för transport av sårade eller sjuka.

3 §•

Skatteplikt för automobil inträder med kalenderkvartalet näst efter

det, under vilket automobilen blivit första gången i automobilregister

införd, samt upphör med utgången av det kalenderkvartal, under vilket

automobilen ur automobilregister avförts utan att hava blivit i annat

sådant register införd.

Inträffar i avseende å äganderätten till automobil sådan förändring,

att automobilen, där den dittills varit skattepliktig, skall jämlikt 2 §

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 11 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

bliva skattefri eller, där den förut varit skattefri, skall underkastas skatteplikt,

då skall i fråga om beskattningen så anses, som om automobilen

blivit i förra fallet ur registret avförd utan att vara i annat register

införd och i senare fallet första gången i register införd den dag, då

uppgift om förändringen i äganderätten blivit i registret intagen.

4 §•

Skattskyldig för automobil är för visst kalenderår den, som vid

kalenderårets början varit eller bort vara i automobilregister antecknad

såsom ägare av automobilen, eller, om automobilen blivit under kalenderåret

första gången registrerad, den, som därvid antecknats såsom automobilens

ägare.

Skall med tillämpning av vad nu är sagt skattskyldighet för automobil

åvila flera såsom samfällt ägare, svare de för skattens utgörande

en för alla och alla för en.

5 §•

Skatt utgår för helt kalenderår

räknat med följande belopp:

för motorcykel utan bivagn med

tio kronor;

för motorcykel med bivagn med

tjugu kronor;

för annan automobil, med ringar

av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra

kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen

hörande karosseri; samt

för annan automobil, med ringar

av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av

automobilens egen vikt vid användning

av tyngsta till automobilen

hörande karosseri.

5 §•

Skatt utgår för helt kalenderår

räknat med följande belopp:

för motorcykel utan bivagn med

femton kronor;

för motorcykel med bivagn med

tjugufem kronor;

för annan automobil, med ringar

av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra

kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen

hörande karosseri; samt

för annan automobil, med ringar

av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av

automobilens egen vikt vid användning

av tyngsta till automobilen

hörande karosseri.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

11

Kungl. Maj:ts förslag:

Inträder skatteplikt underlöpande

kalenderår, skall för det året skatten

utgå med belopp, motsvarande

vad av skatten för helt kalenderår

belöper å det eller de kalenderkvartal,

skatteplikten gäller.

Andras automobils beskaffenhet

under löpande kalenderår, skall därav

föranledd höjning eller sänkning

av skatten beräknas från och

med nästföljande kalender k vartal.

Utskottets förslag:

Inträder sirat teplikt underlöpande

kalenderår, skall för det året skatten

utgå med belopp, motsvarande

vad av skatten för helt kalenderår

belöper å det eller de kalenderkvartal,

skatteplikten gäller.

Ändras automobils beskaffenhet

under löpande kalenderår, skall därav

föranledd höjning eller sänkning

av skatten beräknas från och

med nästföljande kalenderkvaital.

6 §•

I början av varje år skall länsstyrelse ofördröjligen med ledning

av det inom länet förda automobilregistret upprätta särskild längd

(automobilskattelängd), upptagande samtliga i registret antecknade automobiler,

vilka för året äro underkastade skatteplikt.

I längden, som skall upprättas enligt av Konungen fastställt formulär,

skall för varje automobil angivas:

1) ordningsnummer i automobilregistret och igenkänningsmärke;

2) för annan automobil än motorcykel, dess egen vikt vid användning

av tyngsta till automobil en hörande karosseri;

3) för motorcykel, huruvida densamma är försedd med bivagn

eller ej;

4) huruvida automobilen är försedd med ringar av mjuk kautschuk

eller ej;

5) automobilens hemort;

6) den eller de skattskyldigas namn och hemvist;

7) skattens belopp; samt

8) de övriga anteckningar, som må finnas påkallade.

Inträder skatteplikt för automobil efter automobilskattelängdens

upprättande, eller inträffar förhållande, som föranleder ändring i fråga

om skatteplikt för automobil, skola erforderliga uppgifter införas i längden

i samband med automobilens registrering eller anteckning i automobilregistret

om det förhållande, som föranlett ändringen.

Förpliktas någon på grund av bestämmelsen i 14 § att utgiva

automobilskatt, skall anteckning härom ske i automobilskattelängd en.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Före utgången av januari månad skall länsstyrelse till den, som

vid årets början är skattskyldig för automobil, med allmänna posten

översända meddelande om skattebeloppets storlek samt om tid och sätt

för detsammas inbetalande.

? §•

Det åligger skattskyldig för automobil, som vid ett kalenderårs

början är underkastad skatteplikt, att senast den 15 februari till länsstyrelsen

i det län, inom vilket automobilen är registrerad, erlägga

honom åliggande automobilskatt.

Blir under löpande kalenderår automobil underkastad skatteplikt,

skall för det året skatten erläggas i samband med ansökan om registrering

av automobilen eller, om, i fall varom i 3 § andra stycket sägs,

registrering av automobilen redan tidigare ägt rum, i samband med

anmälan för registrering av den nye ägarens förvärv av automobilen.

Inträffar under kalenderåret förhållande, som enligt 5 § sista stycket

föranleder skyldighet att erlägga ytterligare skatt för automobil, skall

dylik skatt i samband med anmälan för registrering av sådant förhållande

erläggas av den, som därvid är ägare av automobilen.

8 §■

Skattebelopp skall till vederbörande länsstyrelse inbetalas genom insättning

å statsverkets giroräkning i riksbanken för länsstyrelsens räkning.

Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att skattskyldig på eget

ansvar insänder skattebeloppet till länsstyrelsen medelst postanvisning

eller avlämnar eller på eget ansvar med posten insänder skattebeloppet

i check eller postremissväxel, ställd till länsstyrelsen, att betalas å bankkontor

i den ort, där länsstyrelsen har sitt sate. I fråga om Stockholms

stad skall dock insättning i riksbanken av skattebelopp ske å överståthållarämbetets

räkning för allmänna utskylder samt check eller postremissväxel

vara ställd till överståthållarämbetet för uppbördsärenden.

Anteckning om fullgjord betalningsskyldighet skall ske i automobilskattelängden.

Å inbetalt skattebelopp skall lämnas behörigt kvitto.

Det å skatt för viss automobil senast bekomna kvitto skall under

färd medföras å automobilen för att på tillsägelse av polisman för denne

uppvisas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

13

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

9 §.

I fråga om indrivning av automobilskatt samt ersättning för indrivningen

skola de i gällande författningar angående uppbörd av

kronoutskylder i sådant avseende meddelade bestämmelser i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

10 §.

Automobil, för vilken skatt icke blivit behörigen erlagd, må ej

brukas, förr än skatten blivit betald.

11 §•

Den, som mot stadgandet i 10 § brukar automobil, böte från

och med tjugufem till och med femhundra kronor.

Där någon, som eljest brukar skattepliktig automobil, ej på begäran

av polisman företer kvitto, som enligt 8 § sista stycket skall medföras

å automobilen, straffes med böter från och med tio till och med femtio

kronor.

Har förseelse, varom i första st}7eket sägs, skett med ägarens vetskap,

vare jämväl han förfallen till böter, som i samma stycke stadgas.

Brukades automobilen av någon, som enligt 6 eller 7 § i lagen angående

ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik är till utgivande av

ersättning för skada förpliktad, skall i ägarens ställe sådan brukare vara

förfallen till ansvar.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

12 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning

skall anhängiggöras vid

polisdomstol, där särskild sådan är

inrättad, men eljest hos poliskammare

eller, där sådan ej fiunes, vid

allmän domstol i den ort, där förseelsen

skett.

12 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning

skall anhängiggöras vid

polisdomstol, där särskild sådan är

inrättad, men eljest hos poliskammare

eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol i den ort, där förseelsen

skett.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

Den, som under tid, då han är

ställd under tilltal för förseelse, fortsätter

samma förseelse, skall, för

varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till de

böter, som för dylik förseelse äro

bestämda.

Utskottets förslag:

Den, som under tid, då han är

ställd under tilltal för förseelse,

varom nu är sagt, fortsätter samma

förseelse, skall, för varje gång stämning

därför utfärdats och delgivits,

fällas till de böter, som för dylik

förseelse äro bestämda.

13 §.

Där skatteplikt för automobil under löpande kalenderår upphör,

är den, som, innan skattefrihet inträtt, sist stått i automobilregister

antecknad såsom ägare av automobilen, berättigad att, efter ansökan hos

länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekomma så stor del av för året erlagd

skatt, som belöper å tiden efter det skattefriheten inträtt.

Åger under löpande kalenderår sänkning av skatten rum på grund

av ändring av automobils beskaffenhet, är den, som vid anmälan av ändringen

var ägare av automobilen, berättigad att i samma ordning återbekomma

vad som motsvarar sänkningen av skatten.

Anteckning om restitution skall ske i automobilskattelängden.

14 §•

Varder, efter vad därom är särskilt stadgat, ägare av automobil

dömd till ansvar för det automobilen tagits i bruk, innan densamma

registrerats och erhållit igenkänningsmärke, eller för det ägaren underlåtit

att till registret göra föreskriven anmälan eller i sådan anmälan

mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift, då skall ägaren tillika

förpliktas att utgiva den skatt för automobilen, som genom förfarandet

undandragits.

15 §.

Över länsstyrelses beslut, varigenom någon blivit i automobilskattelängden

till beskattning för automobil uppförd, äge han hos kammarrätten

anföra besvär, vilka skola ingivas till den länsstyrelse, som

upprättat längden, före klockan tolv å trettionde dagen från den, då

automobilskatt avfordrats honom; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits eller insänts till kammarrätten,

utgöra hinder för deras upptagande till prövning, därest besvären

dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden. I

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

15

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till

vederbörande länsstyrelse.

Sedan vid inkomna besvär fogats utdrag av längden i vad angår

den automobil, för vilken klaganden påförts skatt, skall länsstyrelsen

skyndsamt till kammarrätten insända handlingarna med de upplysningar

och erinringar, som besvären anses påkalla.

16 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i mål rörande

beskattning, som i denna förordning avses, äger att däri hos Kungl.

Maj:t söka ändring genom besvär, vilka, vid påföljd att besvären eljest

icke varda upptagna till prövning, skola före klockan tolv å sextionde

dagen efter erhållen del av utslaget eller, om då är helgdag, å nästa

söckendag därefter ingivas till finansdepartementet tillika med bevis om

dagen, då klaganden erhöll del av utslaget.

17 §.

Besvär, om vilka i denna förordning förmäles, må jämte tillhörande

handlingar kunna, under iakttagande av stadgad tid och ordning,

på klagandens eget äventyr i betalt brev med allmänna posten

insändas till den myndighet, till vilken besvären skola enligt förordningen

ingivas.

Den omständighet, att skattskyldig anfört besvär, befriar honom

icke från att i behörig ordning inbetala honom påförd automobilskatt.

18 §.

Huruvida och efter vilka grunder samt på vad sätt skatt skall

utgå för automobil, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet

införts, bestämmes av Konungen.

19 §.

Angående fördelning av influten automobilskatt är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923, då skatteplikt

för automobil, som tidigare blivit registrerad och nämnda dag i registret

kvarstår, jämväl inträder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

B) att riksdagen, med tillkännagivande, att Kungl.

Maj:ts förslag till förordning om särskild skatt å automobilgummiringar

icke kunnat i oförändrat skick av

riksdagen antagas, måtte för sin del antaga följande

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

förordning om särskild skatt å automobilgummiringar.

Härigenom förordnas som följer:

i §•

För följande arbeten av mjuk kautschuk, som till riket införas,

utan att tullfrihet enligt särskilda bestämmelser därför åtnjutes, eller som

inom riket tillverkas, nämligen massiva hjulringar (även i längder) samt

yttergummi eller delar därtill för ringar till automobiler (även motorcyklar),

skall i den ordning nedan stadgas erläggas skatt av en krona

50 öre för varje helt kilogram.

I första stycket omförmälda varuslag benämnas i denna förordning

automobilgummiringar.

2 §■

Skatt för automobilgummiringar, som till riket införas, skall samtidigt

med tullen till tullverket erläggas.

Därest automobil, som införes i riket, är försedd med automobilgummiringar,

skall, därest tullfrihet icke åtnjutes för automobilen, skatt

för ringarna erläggas samtidigt med tullen för automobilen.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande i första och andra

styckena omförmäld skatt vad rörande tullavgifter finnes stadgat.

3 §.

Den, som ämnar inom riket tillverka automobilgummiringar, skall,

innan tillverkning må äga rum, därom göra skriftlig anmälan hos länsstyrelsen

i det län, inom vilket tillverkningen skall ske.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

17

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

4 §■

Det åligger tillverkare av aiitomobilgummiringar att, sedan anmälan

enligt 3 § blivit ingiven, inom en månad etter varje kalenderkvartals

utgång till länsstyrelsen avlämna en på beder och samvete avgiven

deklaration rörande aiitomobilgummiringar, som blivit under kalenderkvartalet

av honom till annan levererade eller tagna i bruk för egen

räkning.

I deklarationen skall, särskilt för varje leverans, angivas:

1) varuslag (massiva hjulringar etc.);

2) vikten för varje varuslag;

3) namn och fullständig postadress för den, till vilken leveransen

skett; samt

4) om ringar utförts, den gränsort, över vilken utförseln skett.

Beträffande aiitomobilgummiringar, som tagits i bruk för tillverkarens

egen räkning, skall angivas varuslag och vikten för varje

varuslag.

5 §•

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av i 4 § omförmäld

deklaration till länsstyrelsen erlägga den skatt, som efter här ovan

stadgad grund belöper å i deklarationen angivna aiitomobilgummiringar.

6 §.

Tillverkares skyldighet att jämlikt 4 § avlämna deklaration upphör,

sedan skriftlig anmälan om rörelsens upphörande och dagen därför

till länsstyrelsen ingivits. Dock skall sådan deklaration avlämnas för

det kalenderkvartal, under vilket rörelsen upphört.

Har anmälan enligt första stycket skett, må ej utan ny anmälan

enligt 3 § aiitomobilgummiringar tillverkas, levereras eller tagas i bruk

för tillverkarens egen räkning efter den tid, då enligt anmälningen

rörelsen upphört.

7 §.

Skattebelopp, som i 5 § avses, skall till vederbörande länsstyrelse

inbetalas genom insättning å statsverkets giroräkning i riksbanken för

länsstyrelsens räkning. Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed,

att skattskyldig på eget ansvar med posten insänder skattebeloppet i

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 11 saml. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungi. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

check eller postremissväxel, ställd till länsstyrelsen, att betalas å bankkontor

i den ort, där länsstyrelsen har sitt säte. I fråga om Stockholms

stad skall dock insättning i riksbanken av skattebelopp ske å

överståthållarämbetets räkning för allmänna utskylder samt check eller

postremissväxel vara ställd till överståthållarämbetet för uppbördsärenden.

8 §•

Försummar tillverkare att inbetala skatt, som enligt 5 § åligger

honom att erlägga, skall för skattens uttagande omedelbart verkställas

utmätning.

9 §•

En var, som ur riket utfört icke begagnade automobilgummiringar,

är berättigad att efter ansökan hos länsstyrelsen i det län, där sökanden

äger hemvist, eller, om han yrkesmässigt driver handel med automobilgummiringar,

hos länsstyrelsen i det län, där rörelsen drives, kostnadsfritt

återbekomma vad i skatt å de utförda automobilgummiringarna

efter deras vikt vid utförseltillfället belöpt. Dylik restitution skall bestridas

av medel, som influtit genom skatt å automobilgummiringar.

Vid ansökan, som skall ingivas till länsstyrelsen sist inom en

månad efter det utförseln skett, skall vara fogat bevis från vederbörande

tullmyndighet, angivande de utförda automobilgummiringarnas vikt och

dagen för utförseln samt innehållande förklaring, dels att av ringarnas

utseende framgått, att de ej före utförseln varit i bruk och att med dem

ej företagits åtgärd i syfte att öka deras vikt, dels ock att ringarna

utförts under behörig tullkontroll.

10 §.

Då ■ anmälan enligt 3 § ingivits, tillsätter länsstyrelsen en, så vitt

möjligt inom den ort, där tillverkningen skall ske, bosatt, tillsyningsman.

Det åligger denne att senast under andra månaden efter varje kalenderkvartals

utgång genom granskning av tillverkarens bokföring och annorledes

hava kontrollerat riktigheten av tillverkarens under nästförutgående

månad avlämnade deklaration. Tillverkares handelsböcker ävensom erforderliga

upplysningar skola för sådant ändamål tillhandahållas tillsyningsmannen.

över granskningen avlämnas rapport till länsstyrelsen.

n §•

Tillsyningsmans arvode bestämmes av länsstyrelsen; dock må i

varje fall ej ersättning utgå med högre belopp än tjugu kronor för varje

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

förrätt™ngsdag jämte rese- och traktamentsersättning enligt fjärde klassen

av gällande resereglemente. Dylik ersättning skall bestridas av medel,

Bom influtit genom skatt å automobilgummiringar.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,

varom i 4 § sägs, böte från och med tjugufem till och med femhundra

kronor.

Har deklaration icke avlämnats inom föreskriven tid, äger länsstyrelsen

jämväl förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

13 §.

Har någon i deklaration, varom i 4 § sägs, mot bättre vetande

lämnat oriktigt meddelande, så att han därigenom undgått att betala

skatt eller fått erlägga för låg skatt, böte högst fem gånger det skattebelopp,

som genom det oriktiga förfarandet undandraga.

Har det oriktiga meddelandet icke lämnats mot bättre vetande,

men har den, som lämnat meddelandet, vid dess avgivande gjort sig

skyldig till grov vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det

skattebelopp, som genom det oriktiga meddelandet undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

14 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 3 § sägs,

tillverkar automobilgummiringar, böte från och med etthundra till och

med femtusen kronor samt gälde skatt enligt den i 1 § angivna grund

för de automobilgummiringar, som av honom tillverkats.

15 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom tillsyningsman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej av omständigheterna, att han om den

hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom på annat sätt än

i sin egenskap av tillsyningsman, straffes med böter från och med femtio

till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller begagnar

han sin kännedom om berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har genom tillsyningsmannens åtgöranden skada uppkommit, vare

han ock skyldig att den till fullo gottgöra.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

16 §.

Länsstyrelse äger ådöma böter eller fälla till utgivande av vite

enligt 12 §.

Åtal för förseelse, som i 13, 14 eller 15 § omförmäles, skall anhängiggöras

vid allmän domstol.

Förseelser, som i 13 och 14 §§ omförmälas, äro föremål för allmänt

åtal. Förseelse, varom i 15 § sägs, må ej av allmän åklagare åtalas,

där ej målsäganden angivit densamma till åtal.

17 §.

Böter och viten, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla

kronan. Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

18 §.

Angående fördelning av influten skatt är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1923; och skall härvid

iakttagas följande.

1) Den, som idkar tillverkning

av automobilgnmmiringar och vill

därmed fortsätta efter den 1 januari

1923, har att före sistnämnda dag

göra sådan anmälan, varom förmäles

i 3 §.

2) För automobilgummiringar,

som inom riket finnas den 1 januari

1923, och för vilka icke skatt skall

erläggas uti den i 2 § stadgade

ordning, skall, i den mån ej nedan

i punkterna 3 och 4 annorlunda

sägs, erläggas skatt enligt den i

1 § angivna grund.

3) En var ägare av automobil

må från beskattning undantaga den

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1923; och skall härvid

iakttagas följande.

1) Den, som idkar tillverkning

av automobilgummiringar och vill

därmed fortsätta efter den 1 januari

1923, har att före sistnämnda dag

göra sådan anmälan, varom förmäles

i 3 §.

2) För automobilgummiringar,

som inom riket finnas den 1 januari

1923, och för vilka icke skatt skall

erläggas uti den i 2 § stadgade

ordning, skall, i den mån ej nedan

i punkterna 3 och 4 annorlunda

sägs, erläggas skatt enligt den i

1 § angivna grund.

3) En var ägare av automobil

må från beskattning undantaga den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

21

Kungl. Maj:ts förslag:

å automobilens hjul vid 1923 års

ingång anbragta uppsättning ringar

jämte hälften därutöver, varvid iakttages,

att, om vid denna beräkning

uppstår brutet tal, detsamma höjes

till närmast högre hela tal.

4) Tillverkares lager av automobilgummiringar,

däri ej inräknas

sådana ringar, vilka av honom för

egen räkning tagits i bruk före den

1 januari 1923, beskattas allenast i

den mån desamma därefter levereras

eller tagas i bruk för egen räkning;

och skall den tillverkare enligt

4 § åliggande deklarationsplikt

första gången fullgöras under april

månad 1923.

5) En var, som den 1 januari 1923

innehar automobilgummiringar, för

vilka skatt skall erläggas i annan

ordning än i punkt 4 sägs, är pliktig

att före utgången av januari

månad 1923 till länsstyrelsen i det

län, där han har sitt hemvist, eller,

om han yrkesmässigt driver handel

med automobilgummiringar, i det

län, där rörelsen drives, avgiva deklaration

rörande de av honom vid

ingången av år 1923 innehavda

automobilgummiringar, med angivande

av antal, varuslag och vikt.

Skatt för ringarna skall erläggas

vid avgivandet av deklarationen;

dock att, om skattens belopp överstiger

ettusen kronor, den skattskyldige

må åtnjuta anstånd med

betalningen av vad som överstiger

Utskottets förslag:

å automobilens hjul vid 1923 års

ingång anbragta uppsättning ringar

samt i fråga om automobil, vars

ringar icke äro massiva, hälften därutöver,

varvid iakttages, att, om vid

denna beräkning uppstår brutet tal,

detsamma höjes till närmast högre

hela tal.

4) Tillverkares lager av automobilgummiringar,

däri ej inräknas

sådana ringar, vilka av honom för

egen räkning tagits i bruk före den

1 januari 1923, beskattas allenast i

den mån desamma därefter levereras

eller tagas i bruk för egen räkning;

och skall den tillverkare enligt

4 § åliggande deklarationsplikt

första gången fullgöras under april

månad 1923.

5) En var, som den 1 januari 1923

innehar automobilgummiringar, för

vilka skatt skall erläggas i annan

ordning än i punkt 4 sägs, är pliktig

att före utgången av januari

månad 1923 till länsstyrelsen i det

län, där han har sitt hemvist, eller,

om han yrkesmässigt driver handel

med automobilgummiringar, i det

län, där rörelsen drives, avgiva deklaration

rörande de av honom vid

ingången av år 1923 innehavda

automobilgummiringar, med angivande

av antal, varuslag och vikt.

Skatt för ringarna skall erläggas

vid avgivandet av deklarationen;

dock att, om skattens belopp överstiger

ettusen kronor, den skattskyldige

må åtnjuta anstånd med

betalningen av vad som överstiger

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

nämnda belopp till 1923 års ut
fång.

Knngl. Maj:t äger att, om så

nues skäligt, medgiva ytterligare

anstånd.

6) Vad i 12 och 13 §§ stadgas

angående ansvar för försummad eller

oriktig deklaration skall äga motsvarande

tillämpning beträffande deklaration

rörande innehav av ringar

den 1 januari 1923.

Utskottets förslag:

nämnda belopp till 1923 års utgång.

Kungl. Maj:t äger att, om

så finnes skäligt, medgiva ytterligare

anstånd.

6) Vad i 12 och 13 §§ stadgas

angående ansvar för försummad eller

oriktig deklaration skall äga motsvarande

tillämpning beträffande deklaration

rörande innehav av ringar

den 1 januari 1923.

C) att riksdagen, med tillkännagivande, att Kungl.

Maj:ts förslag till förordning om fördelning av automobilskattemedel

m. m. icke kunnat .i oförändrat skick

av riksdagen antagas, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om fördelning av

Härigenom förordnas som följ

1 §•

Av skattemedel, som under visst

år influtit jämlikt förordningarna

om automobilskatt och om särskild

skatt å automobilgummiringar eller

jämlikt de särskilda bestämmelser,

Konungen enligt 18 § i förstnämnda

förordning må hava meddelat, skola

en fjärdedel tillfalla rikets städer

för att användas för dessas gatuoch

väghållning samt tre fjärdedelar

automobilskattemedel m. m.

er:

1 §•

Av skattemedel, som under visst

år influtit jämlikt förordningarna

om automobilskatt och om särskild

skatt å automobilgummiringar eller

jämlikt de särskilda bestämmelser,

Konungen enligt 18 § i förstnämnda

förordning må hava meddelat, skola

20 procent tillfalla rikets städer för

att användas för dessas gatu- och

väghållning samt 80 procent lands
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

23

Kungl. Maj:ts förslag:

landstingen för att användas företrädesvis

till förbättring och underhåll

av för den allmänna samfärdseln

särskilt betydelsefulla vägar.

2 §•

Städerna tillkommande andel av

skattemedlen skall av statskontoret

fördelas mellan de särskilda städerna

i förhållande till de belopp, som

från dem influtit i automobilskatt.

3 §•

Av landstingen tillkommande andel

av skattemedlen skola tretton

femtondelar av statskontoret fördelas

mellan de särskilda landstingen i

förhållande till de belopp, som influtit

i automobilskatt från respektive

län, därvid iakttages, att Kalmar

läns landstingsområden betraktas såsom

särskilda län.

Angående fördelningen av återstående

två femtondelar förordnar

Konungen.

Utskottets förslag:

bygden för att användas företrädesvis

till förbättring och underhåll

av för den allmänna samfärdseln

särskilt betydelsefulla vägar.

2 §•

Av den städerna tillkommande

andel av skattemedlen skola 80 procent

av statskontoret fördelas mellan

de särskilda städerna i förhållande

till de belopp, som från dem influtit

i automobilskatt.

Angående fördelningen av återstående

20 procent förordnar Konungen.

3 §•

Av landsbygdens andel av skattemedlen

skola 80 procent tillgodokomma

de särskilda länen i förhållande

till de belopp, som influtit i

automobilskatt från respektive läns

landsbygd, därvid iakttages, att Kalmar

läns landstingsområden betraktas

såsom särskilda län, och återstående

20 procent mellan länen fördelas

på sätt Konungen förordnar.

§ 4.

Konungen äger att av skattemedel,

som enligt 3 § skola tillgodokomma

visst län, årligen bevilja bidrag företrädesvis

till förbättring av för automobiltrafiken

särskilt viktiga vägar

inom länet samt till underhåll av

sådana av vederbörande vägkassa

underhållna vägar, vilkas underhåll

på grund av automobiltrafik i syn
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

nerlig grad försvåras. Vad av länet

tillkommande skattemedel ej åtgår till

beviljade bidrag skall besparas, intill

dess sålunda uppkommet överskott

bliver i enahanda ordning utdelat

eller om dess användning annorledes

förordnas.

tingen tillkommande andel av skattemedel

för år 1923 skall till landstingen

utbetalas först år 1925.

D) att motionerna inom första kammaren nr 136

139 och 158 samt motionerna inom andra kammaren

nr 275 276, 283, 297; 298 och 299 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 maj 1922.

På andra särskilda utskottets vägnar:

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1923; dock att Innds
-

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1923.

AXEL von SNEIDERN.

Närvarande, herrar von Sneidern Johansson i Uppmälby, Asplund. Lindgren, Hult, Strömberg,

Frfindén , Olsson i Oljersjö *, Norm, J. Bernhard Johansson, Elof B. Andersson,

B s HgL T ! !?åSt0,k'' Strid’ 01ssoH 1 Blädinge’, Sköld, Johansson i

Brånalt, Ödström * och Brännström.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

25

Bilaga.

Approximativa beräkningar angående fördelningen av automobilskattemedel

på de olika länen enligt Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

(I tabellen förutsattes, att 3 miljoner kronor skola fördelas på lånen såsom dessa obligatoriskt

tillkommande bidrag.)

Antal motor- cyklar

Antal övriga

automobiler

Inflytande automobilskatt

från

Obligatoriskt bidrag

1,! i st»-

lands- i ,

, , I derna

bygden|

På

lands-

bygden

I stä- derna

Lands-

bygden

Städerna

Summa

Enl. Kungl.

Maj:ts

förslag 1

Enl. ut- skottets

förslag 2

Stockholms

län......

458

145

815

231

92,556

26,458

119,014

141,000

218,000

Uppsala

» ......

402

352

378

331

43,587

38,168

81,755

97,000

102,000

Södermanlands

* ......

605

575

545

418

60,062

47,828

107,890

128,000

141,000

Östergötlands

» ......

674

854

567

904

68,627

106,030

174,657

207,000

161,000

Jönköpings

» ......

273

427

346

450

58,456

77,073

135,529

161,000

137,000

Kronobergs

» ......

177

35

288

62

29,367

6,279

35,646

42,000

69,000

Kalmar

» ......

324

119

447

291

48,482

30,187

78,669

93,000

114,000

Gottlands

» ......

119

—

116

26

11,644

2,209

13,853

16,000

27,000

Blekinge

» ......

120

109

83

168

11,092

20,424

31,516

37,000

26,000

Kristianstads

» ......

348

97

486

250

63,177

31,255

94,432

112,000

149,000

Malmöhus

» ......

736

1,133

1 198

2,250

146,002

270,435

416,437

494,000

343,000

Hallands

» ......

142

154

173

279

19,428

30,232

49,660

59,000

46,000

Göteb. o. Bohus

» ......

151

609

173

1,597

26,459

232,971

259,430

308,000

62,000

Älvsborgs

> ......

338

325

473

427

48,044

43,647

91,691

109,000

113,000

Skaraborgs

> ......

578

326

485

366

47,907

34,521

82,428

98,000

113,000

Värmlands

» .....

412

190

859

403

75,983

35,606

111,589

132,000

179,000

Örebro

» ......

821

491

686

560

71,324

55,570

126,894

150,000

168,000

Västmanlands

» ......

468

279

423

364

44,549

36,479

81,028

96,000

105,000

Kopparbergs

» ......

990

360

1,106

324

105,386

31,916

137,302

163,000

248,000

Gävleborgs

» ......

656

288

782

404

77,255

39,129

116,384

138,000

182,000

Västemorrlands

» ......

298

139

521

282

47,334

25,299

72,633

86,000

111,000

Jämtlands

» ......

154

69

461

155

38,115

13,075

51,190

61,000

90,000

Västerbottens

* ......

208

130

261

108

20,658

9,208

29,866

35,000

49,000

Norrbottens

» ......

148

94

229

128

19,874

11,281

31,155

37,000

47,000

9,600

7,300

11,901

10,778

1,275,368

1,255,280

2,530,648

3,000,000

3,000,000

1 I förhållande till beloppen av influten automobilskatt från länen inklusive städerna.

2 » » » »»» » »» utom städerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 11 samt. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

Reservationer:

1) av herr von Sneidern, som, för det fall att den av honom

m. fl. avgivna reservation mot utskottets utlåtande nr 1 vunne riksdagens

bifall, hemställt,

att riksdagen, med tillkännagivande, att Kungl.

Maj:ts förslag till förordning om fördelning av automobilskattemedel

m. m. icke kunnat i oförändrat skick

av riksdagen antagas, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om fördelning av automobilskattemedei m. m.

Härigenom förordnas som följer:

Kungl. Majt:s förslag:

1 §•

Av skattemedel, som under visst

år influtit jämlikt förordningarna om

automobilskatt och om särskild skatt

å automobilgummiringar eller jämlikt

de särskilda bestämmelser,

Konungen enligt 18 § i förstnämnda

förordning må hava meddelat skola

en fjärdedel tillfalla rikets städer

för att användas för dessas gatuoch

väghållning samt tre fjärdedelar

landstingen för att användas företrädesvis

till förbättring och underhåll

av för den allmänna samfärdseln

särskilt betydelsefulla vägar.

Reservantens förslag:

1 §•

Av skattemedel, som under visst

år influtit jämlikt förordningarna om

automobilskatt och om särskild skatt

å automobilgummiringar eller jämlikt

de särskilda bestämmelser,

Konungen enligt 18 § i förstnämnda

förordning må hava meddelat, skola

20 procent tillfalla rikets städer för

att användas för dessas gatu- och

väghållning samt 80 procent landstingen

för att användas företrädesvis

till förbättring och underhåll av

för den allmänna samfärdseln särskilt

betydelsefulla vägar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

27

Kung!-. Maj ds förslag:

2 §.

Städerna tillkommande andel av

skattemedlen skall av statskontoret

fördelas mellan de särskilda städerna

i förhållande till de belopp, som

från dem influtit i automobilskatt.

3 §■

Av landstingen tillkommande

andel av skattemedlen skola tretton

femtondelar av statskontoret fördelas

mellan de särskilda landstingen

i förhållande till de belopp,

som influtit i automobilskatt från

respektive län, därvid iakttages, att

Kalmar läns landstingsområden betraktas

såsom särskilda län.

Angående fördelningen av återstående

två femtondelar förordnar

Konungen.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1923; dock att landstingen

tillkommande andel av skattemedel

för år 1923 skall till landstingen

utbetalas först år 1925.

Reservantens förslag:

2 §.

Av den städerna tillkommande

andel av skattemedlen skola 80 procent

av statskontoret fördelas mellan

de särskilda städerna i förhållande

till de belopp, som från dem influtit

i automobilskatt.

Angående fördelningen av återstående

20 procent förordnar Konungen.

3 §■

Av landstingen tillkommande

andel av skattemedlen skola 80 procent

av statskontoret fördelas mellan

de särskilda landstingen i förhållande

till de belopp, som influtit i automobilskatt

från respektive läns landsbygd,

därvid iakttages, att Kalmar

läns landstingsområden betraktas såsom

särskilda län.

Angående fördelningen av återstående

20 . procent förordnar

Konungen.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1923; dock att landstingen

tillkommande andel av skattemedel

för åren 1923 och 1924 skall

till landstingen utbetalas först år

1926.

2) av herrar Asplund, Frändén, Norm och Brännström, vilka

anfört:

»Då den långa och oftast snörika vintern i de norrländska

länen och Dalarna under närmare hälften av året omöjliggör användandet

av automobil, måste den å automobilens vikt utgående årliga

skatten verka dubbelt betungande och hämmande på utvecklingen av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

detta samfärdsmedel, som är av utomordentligt stor betydelse för ifrågavarande,

glest befolkade, men till arealen mera än halva riket omfattande

landsdelar. Vi anse därför, att de för riket i övrigt föreslagna

skattesatserna böra beträffande de automobiler, som äro eller bliva inregistrerade

inom de fem norrländska länen och Kopparbergs län, sänkas

med åtminstone en fjärdedel, samt yrka följaktligen följande ändrade

lydelse av 5 § i förslaget till förordning om automobilskatt:

5 §•

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande

belopp:

för motorcykel utan bivagn med femton kronor;

för motorcykel med bivagn med tjugufem kronor;

för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk,

med åtta kronor för varje påbörjat tal av etthundra

kilogram av automobilens egen vikt vid användning

av tyngsta till automobilen hörande karosseri;

samt för annan automobil, med ringar av annat ämne

än mjuk kautschuk, med femtio kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av automobilens egen

vikt vid användning av tyngsta till automobilen hörande

karosseri.

Inom Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skall dock

skatt utgå, för helt kalenderår räknat, med allenast tre

fjärdedelar av de särskilda belopp, som här ovan angivits.

Inträder — — — gäller.

Ändras — — — kalenderkvartal.

3) av herr Strömberg, som anfört:

»Utskottets beslut i fråga om automobilskattemedlens fördelning

mellan landsbygden och städerna har jag icke kunnat biträda. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag skola av de enligt automobilskatteförordningen

influtna medlen tre fjärdedelar tillfalla landsbygden och en fjärdedel

städerna. Utskottet har frångått dessa grunder för fördelningen och

föreslagit, att 80 procent skola tillfalla landsbygden och endast 20

procent städerna. Dessutom skola enligt utskottets förslag 20 procent

av städernas andel fördelas på sätt Konungen närmare förordnar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

29

Genom en sådan anordning komma landets städor, vilka i hög

grad få vidkännas kostnader för en alltjämt ökad automobiltrafik, i en

mindre gynnsam ställning. I betraktande av att ett mycket stort antal

automobiler i våra större städer sällan eller aldrig använda sig av

landsbygdens vägar, då de användas för uppgifter inom städernas gränser,

och då dessutom städerna utom ett dyrbart underhåll av gatunätet

även hava en omfattande underhållsskyldighet av vägar särskilt inom inkorporerade

områden synes utskottets förslag icke stå i överensstämmelse

med rättvisans och billighetens krav.

Under frågans förberedande behandling hava kammarrätten och svenska

stadsförbundet på starka sakliga grunder föreslagit, att städer och stadsliknande

samhällen måtte tillerkännas en tredjedel av dessa skattemedel.

Kungl. Maj:t, som med hänvisning till innehållet i det framlagda förslaget

till ny väglag undantagit stadsliknande samhällen har stannat

vid att för städernas del föreslå en fjärdedel, medan landsbygden skulle

komma i åtnjutande av tre fjärdedelar och härmed har, synes det mig,

berättigade intressen blivit tillgodosedda.

Utskottets beslut att frångå dessa grunder har jag sålunda icke

kunnat biträda, varför jag ansett att utskottet bort tillstyrka antagandet

av följande:

Förslag

till

förordning om fördelning av automobilskattemedel in. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Av skattemedel, som under visst år influtit jämlikt förordningarna

om automobilskatt och om särskild skatt å automobilgummiringar eller

jämlikt de särskilda bestämmelser, Konungen enligt 18 § i förstnämnda

förordning må hava meddelat, skola en ijärdedel tillfalla rikets städer

för att användas för dessas gatu- och väghållning samt tre fjärdedelar

landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll

av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar.

2 §•

Städerna tillkommande andel av skattemedlen skall av statskontoret

fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp,

som från dem influtit i automobilskatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 11 sand. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.)

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 2.

3 §•

Av landsbygdens andel av skattemedlen skola tretton femtondelar

tillgodoJcomma de särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit

i automobilskatt från respektive läns landsbygd, därvid iakttages,

att Kalmar läns landstingsområden betraktas såsom särskilda län.

Angående fördelningen av återstående två femtondelar förordnar

Konungen.

4 §•

Konungen äger att av skattemedel, som enligt 3 § skola tillgodokomma

visst län, årligen bevilja bidrag företrädesvis till förbättring av

för automobiltrafiken särskilt viktiga vägar inom länet samt till underhåll

av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar, vilkas underhåll

på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras. Vad av länet

tillkommande skattemedel ej åtgår till beviljade bidrag skall besparas, intill

dess sålunda uppkommet överskott bliver i enahanda ordning utdelat

eller om dess användning annorledes förordnas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.»

4) av berr J. B. Johansson och berr Johansson i Uppmälby.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om automobilskatt m. m. s. 1 i texten