Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan.

1922-03-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:20, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1922 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

ändring av rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan.

(l:a avd.)

1 en inom andra kammaren väckt motion, nr 50, har herr Leffler

hemställt,

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande tulltaxa beträffande

rubrikerna

’annat

N:r 359 och 360’,

att de få följande ändrade lydelse:

annat konstgjort:

N:r 359 oblekt; fritt;

N:r 360 blekt och färgat, 1 kg. 2 kr.))

1 1906 års tulltaxa gjordes ingen åtskillnad mellan naturligt och

konstgjort silke; rått, ofärgat silke var fritt, medan däremot färgat eller

blekt var belagt med en tull av 2 kronor för 1 kilogram. 1906 års

tulltaxekommittés förslag innehöll häri inga andra ändringar än att

avkokt silke likställdes med det blekta eller färgade samt att silke i

vissa smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar åsattes en tullsats

av 3 kronor per kilogram. Den proposition med förslag till ny

tulltaxa, som förelädes 1911 års riksdag, upptog icke oförändrat vad

tulltaxekommittén sålunda föreslagit. Det hade nämligen visat sig vara

förenat med stora svårigheter att på ett tulltekniskt tillfredsställande sätt

avgöra, huruvida konstgjort, vitt silke undergått blekning eller icke.

Beträffande konstgjort silke ansågs det därför nödvändigt att till den

tullfria rubriken hänföra allt icke färgat silke. Den tull underkastade

rubriken för konstsilke kom följaktligen att omfatta endast färgat silke.

Att endast nämnda tulltekniska skäl var bestämmande för den avvikelse

från tulltaxekommitténs förslag i fråga om tullbehandlingen av konstBihang

till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 15 höft. (Nr 20.) 1

Utskottet.

Historik.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

silke, som Kungl. Maj:t på sätt nämnts föreslog 1911 års riksdag, framgår

tydligt av vad föredragande departementschefen anfört till stöd

för avvikelsen. Departementschefen yttrade (proposition 227/1911

sid. 204):

»Svårigheten att bestämma, huruvida ett till utseendet vitt, konstgjort silke

framställts av blekt cellulosa eller efter framställningen undergått blekning har

betingat uppdelning i naturligt och konstgjort silke».

Kungl. Maj:ts förslag blev i ifrågavarande del antaget av riksdagen.

Gällande De från och med början avår 1912 och alltjämt gällande bestäm
ma»»»*

ser. meigerna | fråga om tullbehandlingen av silke äro i sin helhet av följande

lydelse:

Ospunnet eller spunnet silke, även i förening med annat spånadsämne:

naturligt:

rått, ofärgat; ävensom s. k. gut, fritt,

avkokt, även blekt, eller färgat:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor,

spolar, rullar och dylikt, 1 kilogram 2 kronor 50 öre.

annat, 1 kilogram 2 kronor,

konstgjort:

i smärre, för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor,

spolar, rullar och dylikt, 1 kilogram 2 kronor 50 öre.

annat:

oblekt; ävensom vitt, fritt,

färgat, 1 kilogram 2 kronor.

Anm. Effekt- eller fantasigam, bestående av silke i förening med annat spånadsämne,

hänföres till silke, allenast försåvitt siiket i en sammanhängande

tråd följer garnets hela längd.

.355.

* 356.

357.

358.

359.

360.

Motionen. Den förevarande motionen avser, att blekt silke måtte i tullbe
handlingshänseende

likställas med färgat. I sin motivering har motionären

anfört bland annat, att de metoder för tillverkning av konstsilke,

som varit gängse vid tiden för de ifrågavarande tullbestämmelsernas

tillkomst, numera vore av ringa eller ingen betydelse, i det att ett nytt

tillverkningssätt, den s. k. viskosmetoden, numera nått så omfattande

användning, att varor tillverkade enligt sistnämnda metod helt behärskade

marknaden. Efter att hava redogjort för sistnämnda tillverkningsmetod,

har motionären vidare anfört, att det numera vore möjligt

att på två lika tillförlitliga som enkla sätt fastställa, huruvida konstsilke,

tillverkat enligt vilken som helst av de förekommande metoderna,

vore blekt eller oblekt; och har motionären beskrivit de åsyftade under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 3

Bökningesiitten. Beträffande vad motionären om tillverknings- och provningssätt

närmare anfört torde utskottet få hänvisa till motionen.

I grundlagsenlig ordning har utskottet begärt att av generaltullstyrelsen

erhålla det yttrande ur tulltekniska synpunkter, vartill styrelsen

kunde finna motionen giva anledning; och har utskottet numera från

generaltullstyrelsen mottagit en till utskottet ställd skrivelse, innefattande

styrelsens utlåtande i ämnet och åtföljd av ett från packhusinspektionen

i Stockholm av styrelsen infordrat yttrande. Inspektionen har bekräftat

motionärens uppgift, att viskosmetoden numera vore den förhärskande,

och meddelat, att vid kontrollprov, som företagits å inspektionens laboratorium,

riktigheten av motionärens uppgifter angående sättet att skilja

blekt konstsilke från oblekt bestyrkts. För egen del har generaltullstyrelsen

meddelat, att, enligt styrelsens uppfattning, ur tullteknisk

synpunkt intet funnes att erinra mot bifall till motionen, därvid styrelsen

emellertid beträffande avfattningen av de ifrågavarande rubrikerna

i tulltaxan framlagt ett förslag, i någon mån avvikande från motionärens.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att, då 1911 års tulltaxa

beträffande konstgjort silke bröt med den i 1906 års tulltaxa och även

av tulltaxekommittén följda grundsatsen om tull beskattning av allt färgat

eller blekt silke, denna avvikelse var föranledd uteslutande av tulltekniska

hänsyn. Det ovan anförda synes även giva vid handen, att

de tillvägagångssätt för att avgöra, huruvida konstgjort silke är blekt

eller icke, vilka numera stå till buds, äro befryggande. Då nu generaltullstyrelsen

i det sålunda inträdda läget förklarat, att ur tullteknisk

synpunkt intet funnes att erinra mot bifall till motionen, har bevillningsutskottet

ansett riktigt att återställa den likformighet i bestämmelserna

om tullbehandling av naturligt och konstgjort silke, vilken genom

1911 års tulltaxa frångicks beträffande konstsilke. Utskottet tillstyrker

följaktligen, att även blekt silke hänföres till rubriken nr 360 med tull

av 2 kronor för ett kilogram. Den av generaltullstyrelsen föreslagna

avfattningen av beslutet har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida. Den ändrade bestämmelsen synes böra träda i kraft snarast

möjligt.

Vid prövningen av denna fråga har utskottet, på sätt av det

anförda lär framgå, beträffande den ifrågavarande tullsatsen vid rubriken

nr 360 icke irdåtit sig på någon undersökning, vare sig i fråga om

berättigandet överhuvud av tull eller beträffande tullsatsens avvägning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

Generaltull
styrelsen.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

att riksdagen måtte, i anledning av motionen

II: 50 av herr Leffler,

1) besluta, att rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan

skola erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet

Ospunnet eller spunnet silke, ävv,

en i förening med annat spått

ad sämne :

konstgjort:

annat:

359. oblekt.................

360. blekt eller färgat

Anm.----— —-

2) under förutsättning av bifall till vad under

1) hemställts, för sin del jämväl besluta, att de ändrade

bestämmelserna skola tillämpas redan under innevarande

år från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer;

samt

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande

av sina sålunda fattade beslut, anhålla, att

Kungl. Maj:t ville förordna om de beslutade ändringarnas

ikraftträdande snarast möjligt under innevarande år.

Stockholm den 30 mars 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

för tull- lu

beräk- sats

ningen. Kr. öre.

1 kg.

fritt.

2: —

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson, Rosén, Wohlin,

Björnsson, Boman, Rune, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Johansson

i Kälkebo, Henrikson, Vennersten, Carlsson i Ystad, Uddenberg i Karlskoga, Lövgren

i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Björklund.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:100 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändring av rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan. s. 6 i texten