Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående befrielse från stämpelavgift i visst fall.

1922-04-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:29, Betänkande, i anledning av väckt motion angående befrielse från stämpelavgift i visst fall.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1922 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

befrielse från stämpelavgift i visst fall.

(l:a avd.)

I en inom första kammaren väckt motion, nr 55, har herr Borell

hemställt, »att riksdagen måtte i enlighet med den princip, som ligger

till grund för den i stämpelförordningen, § 8, i vissa fall stadgade

stämpelfrihet för aktiebrev medgiva befrielse från stämpelskyldighet för

Nya Luth & Roséns Elektriska Aktiebolag med avseende å de i bolaget

tecknade 81,470 stamaktier».

Enligt 8 § av gällande stämpelförordning skall aktiebrev i inländskt Utskottet,

aktiebolag, innan brevet av bolaget utgives, förses med stämpel enligt

vissa grunder. Den bestämmelse i samma paragraf, som åsyftas x nyss

återgivna hemställan, utgör paragrafens andra stycke och är av följande

lydelse:

Varda aktiebrev utan erläggande av betalning utfärdade såsom ersättning för

förkomna eller förstörda sådana brev eller i utbyte mot aktiebrev i samma bolag,

och hava de äldre breven varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller

icke skolat med stämpel beläggas, ärö de nya aktiebreven fria från stämpel, såvida

de icke utfärdas å högre belopp än varå de äldre breven lytt. Utfärdas de nya

aktiebreven å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet med vad ovan

sagts, för skillnaden mellan beloppen.

I den till stöd för förslaget anförda motiveringen har motionären Motionen.

till en början anfört följande:

»På våren 1920 stod Luth & Roséns Elektriska Aktiebolag till följd av lidna

konjunkturförluster inför nödvändigheten att genom bolagets rekonstruktion konsolidera

sin ställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 saml. 23 höft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Det tillvägagångssätt, som därvid låg närmast och naturligast till att välja,

var givetvis, förutom anskaffande av nytt rörelsekapital, att nedskriva det förutvarande

aktiekapitalet. Denna väg var emellertid oframkomlig till följd av en lagbestämmelse

i gällande aktiebolagslag. Bolagets aktiekapital utgjordes nämligen av

dels stamaktier till belopp av 16,294,000 kronor och dels preferensaktier till

belopp av 360,000 kronor, varje aktie å nominellt 100 kronor.

Därest allenast stamaktier funnits, hade frågan om aktiekapitalets nedskrivning

kunnat avgöras genom majoritetsbeslut vid två bolagsstämmor, vid den senare

genom på visst sätt kvalificerad majoritet, men då i detta fall funnos aktier med

olika rätt, gällde bestämmelsen i aktiebolagslagens § 93, att för giltigt beslut om nedsättning

fordrades, att samtliga aktieägare förenat sig därom. Frånsett det osannolika

uti, att det skulle lyckas att förena alla aktieägare om ett sådant beslut, hade

man inom bolagets ledning klart för sig, att det i detta fall var omöjligt, enär det

visat sig, att flera års utdelning på åtskilliga aktier icke lyftats och dessa aktiers

innehavare icke kunnat anträffas, varför det sannolika vore, att aktierna genom

brand eller annorledes förkommit.

Det fanns därför icke någon annan utväg för åstadkommande av den avsedda

rekonstruktionen än att bilda ett till namnet nytt aktiebolag. I detta bolags

stiftande deltog Luth & Roséns elektriska aktiebolag i likvidation, som därvid tecknade

hela stamaktiekapitalet 81,470 stycken aktier å nominellt 100 kronor stycket.

Som synes var antalet stamaktier jämnt hälften av det gamla bolagets, och ingick

det som ett led i bestämmelserna angående överlåtandet av det gamla bolagets

rörelse och tillgångar till det nya bolaget, att stamaktierna i det nya bolaget skulle

fördelas mellan stamaktieägarna i det gamla bolaget i proportion en ny aktie emot

två gamla. I övrigt innehöll överlåtelsen, att det nya bolaget övertog det gamla

bolagets samtliga tillgångar och åtog sig betalningsansvaret för samtliga dess skulder

och förbindelser.

Det genom rekonstruktionen uppnådda resultat var således fullkomligt detsamma

som om stamaktiekapitalet i det gamla bolaget hade nedskrivits till hälften

och nytt preferensaktiekapital anskaffats.»

Motionären har vidare meddelat, att styrelsen för Nya Luth &

Roséns elektriska aktiebolag, som ansett, att samma skäl funnes för

stämpelfrihet för bolagets stamaktier som i det fall, som omförmäldes

i stämpelförordningen 8 §, andra stycket, hos generalpoststyrelsen sökt

befrielse från skyldigheten att erlägga stämpelskatt för sistnämnda aktier;

och har motionären redogjort för utgången av denna ansökan

samt för vad från bolagets sida vidare åtgjorts och vad därav föranletts.

I berörda hänseenden vill utskottet, under hänvisning till motionen

och de vid densamma fogade bilagor, giva följande sammanfattning.

Sedan generalpoststyrelsen avslagit nyssnämnda ansökning, varefter

bolaget inbetalt på de ifrågakomna aktierna belöpande stämpelavgift,

hade besvär över generalpoststyrelsens beslut anförts hos Kungl.

Maj:t. över besvären infordrades utlåtanden från generalpoststyrelsen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

3

som hemställde, att besvären måtte lämnas utan avseende, och statskontoret,

som anförde bland annat, att grunden för den enligt 8 § stämpelförordningen

medgivna stämpelfriheten — att för ett och samma aktiebelopp

stämpel icke mer än eu gång skulle uttagas — här syntes förefinn as samt

att det enligt statskontorets mening därför stode i full överensstämmelse

med syftemålet för stadgandena angående emissionsstämpel för aktiebrev,

att dylik stämpel icke påfördes ifrågavarande stamaktier. Men

ansåge sig statskontoret, med hänsyn till att den enligt nämnda 8 §

medgivna stämpelfriheten uttryckligen avsåge allenast utbyte av aktier

i ett och samma bolag och generalpoststyrelsens överklagade beslut

alltså måste anses lagligen grundat, icke kunna hemställa annat än att

samma beslut icke måtte ändras. Genom utslag av regeringsrätten .

ogillades besvären.

Redan innan nämnda utslag meddelats, hade Nya Luth & Roséns

elektriska aktiebolag i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan åtgärd, att omförmälda aktiebrev

kunde förklaras skola vara fria från stämplar. Över nämnda ansökning

hördes generalpoststyrelsen, som förklarade, att från styrelsens sida

icke något vore att erinra mot bifall, samt statskontoret, som under

åberopande av innehållet i statskontorets förutberörda utlåtande tillstyrkte,

att framställning måtte göras hos riksdagen i det i ansökningen

angivna syftet. Enligt vad utskottet erfarit, inhämtades även regeringsrättens

utlåtande över ansökningen; regeringsrättens flesta ledamöter

hemställde, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd, i syfte att den för

stämpelbeläggning av de ifrågakomna aktiebreven erlagda avgiften

bleve till bolaget återburen; två av regeringsråden voro skiljaktiga och

hemställde, att ansökningen icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. Kungl. Maj:t, som meddelade beslut den 31 december 1921,

fann ansökningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Den i början av detta betänkande återgivna bestämmelsen i andra 1907 dr»

stycket av 8 § stämpelförordningen tillkom — i en något annan av- le^tlj^t9S''

fattning än den nuvarande — enligt beslut av 1907 års riksdag i “ * °

anledning av en i ämnet väckt motion och på hemställan av bevillningsutskottet

(mem. nr 3). Till stöd för denna hemställan anförde utskottet

— efter att hava erinrat att enligt författningens dåvarande ordalydelse

alla aktiebrev i inländska aktiebolag ävensom lottbrev i inländska solidariska

bankbolag skulle vid utfärdandet förses med stämpel — vidare

följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets

■yttrande.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

»Fall förekomma emellertid, då handlingar av nu ifrågavarande slag utgivas

under sådana förhållanden, att själva grunden för påläggandet av stämpelskatt

saknas. Om ett aktie- eller lottbrev eller en obligation endast lämnas i utbyte

mot en försliten eller på annat sätt förstörd eller ock förkommen sådan handling,

föreligger icke en transaktion av sådan natur, att den kan anses skäligen höra

draga skatt. Lika litet är detta förhållandet, om endast växling äger rum, i det

att ett aktie- eller lottbrev å ett större antal aktier eller lotter utbytes mot två

eller flera brev å ett mindre antal aktier eller lotter eller tvärtom eller en obligation

å högre valör utbytes mot två eller flera obligationer av lägre valör eller

tvärtom, under förutsättning i fråga om obligationerna att de äro av samma utgivare

och löpa med samma räntefot. Om ett bolag, som kommit på obestånd,

rekonstrueras på sådana grunder, att aktieägarna avstå från en del av sitt kapital

i bolaget och sålunda mot återställande av sina aktier å högre belopp erhålla dylika

å lägre belopp, kan ej heller en sådan transaktion anses vara av beskaffenhet att

motivera påläggandet av skatt.»

i

I likhet med vad såväl statskontoret som generalpoststyrelsen uttalat

har det synts bevillningsutskottet stå i överensstämmelse med grundtanken

i ovan återgivna stadganden om frihet i vissa fall från emissionsstämpel

för aktiebrev, att dylik stämpel icke utkräves för de i

förevarande motion omnämnda stamaktierna i Nya Luth & Roséns elektriska

aktiebolag. Då emellertid stadgandenas ordalydelse lagt hinder i

vägen för stämpelbefrielse, har utskottet ansett uppenbart, att motionens

syfte bör tillgodoses endast i samband med motsvarande författningsändringar.

Utskottet har även undersökt frågan, huruvida ett förslag

i sådant hänseende skulle kunna genom utskottets försorg utarbetas och

föreläggas riksdagen. Utskottet har därvid beaktat följande. Motionären

synes hava stött sitt yrkande i väsentlig mån på den omständigheten,

att det äldre av de aktiebolag, som i motionen avses, haft sitt aktiekapital

fördelat på stam- och preferensaktier och följaktligen varit underkastat

bestämmelsen i 93 § aktiebolagslagen. Enligt nämnda paragraf

gäller, att beslut om sådan nedsättning av aktiekapitalet, som, på sätt

motionären uppgivit, varit under övervägande inom sistnämnda bolag,

icke är giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.

Från den av motionären intagna utgångspunkten skulle en författningsändring

sålunda icke avse annat än att avhjälpa den olägenhet, som

för aktiebolag, där aktier med olika rätt finnas, är förbunden med den

omständigheten, att för beslut om aktiekapitalets nedskrivning samtliga

aktieägares medverkan erfordras. Om detta är uppgiften, torde böra

i första hand övervägas, huruvida resultatet må kunna vinnas genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 5

eu ändring i aktiebolagslagen — en fråga som tydligen icke är föremål

för bevillningsutskottets bedömande.

Emellertid torde en utredning i ämnet icke böra anläggas uteslutande

efter den av motionären angivna synpunkten. Därutöver är

att tillse, i vad mån den rättsgrund, som synes kunna åberopas för

stämpelfrihet i det i motionen avsedda fallet, bör erkännas gälla även

under andra förutsättningar. I sådant hänseende må erinras om sådana

fall, då aktiebolag på grund av lidna förluster övertagas av nybildade

aktiebolag med syfte att fortsätta de gamla bolagens rörelse. Åven då

utfärdas nya aktier, vilka icke motsvaras av nytt kapital. Slutligen torde

utredningen icke kunna undgå att taga ställning till frågan, huruvida även

för aktier, som utfärdas i och för sammanslagning av flera aktiebolag,

lika befogade krav på stämpelfrihet, som i förut berörda fall må komma

att av utredningen godkännas, kunna göras gällande.

De härmed lämnade antydningarna om innebörden av de undersökningar,

som ett förslag till författningsändring i förevarande ämne

förutsätter, torde vara tillräckliga att visa, hurusom desamma delvis

falla utom området för bevillningsutskottets befogenhet och i övrigt äro

av alltför omfattande natur för att lämpligen böra av utskottet ombesörjas.

Då utskottet emellertid, på sätt framgår av det ovan anförda,

funnit vad motionären anfört vara värt beaktande, har utskottet ansett

sig böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t begär utredning

i ämnet.

Därest en sådan utredning kommer att leda till förslag från Kungl.

Maj:ts sida om författningsändring, innefattande utvidgad möjlighet att

ernå stämpelfrihet vid utfärdande av aktier, bör enligt utskottets mening

liknande möjlighet även beredas sådana aktiebolag, vilka, i likhet med

det i motionen omnämnda, fått sina aktier stämpelbeskattade enligt nu

gällande bestämmelser.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av förevarande

motion I: 55 av herr Borell, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

utredning av frågan, huruvida och under vilka förutsättningar

vidgad möjlighet må böra beredas aktiebolag

att vid utfärdande av aktier åtnjuta sådan stämpel
-

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 23 käft. (Nr 29.J

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

frihet, varom stadgas i andra stycket av 8 § i gällande

stämpelförordning, samt, därest utredningen därtill föranleder,

för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Stockholm den 27 april 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Wigforss,

Rosén, Wohlin, Boman, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta,

Lithander, Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Isak Svensson,

Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg och Pettersson i Hällbacken.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:134 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion angående befrielse från stämpelavgift i visst fall. a1 i texten