Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.
1922-04-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1922:31, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
1
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1922 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om
inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
(2:a avd.)
Genom proposition den 14 mars 1922, nr 209, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av vid
propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag
till
dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt;
dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;
dels ock förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
(nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att 9 §, 18 § 1 mom. och 25 § 2 mom. i
förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt
samt l:o) och 5:o) av de vid samma förordning fogade särskilda anvisningar
till ledning vid taxeringen skola i nedan angivna delar hava
följande ändrade lydelse:
Bihang till riksdage?is protokoll 1922. 7 samt. 25 käft. (Nr 31.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
9 §•
Vid uppskattning av inkomst —--inventarier;
avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet
använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda
dock endast i fall* de uppnått 18 år eller ock själva skola taxeras till
inkomst- och förmögenhetsskatt;
pensioner och understöd — — — utdelning.
18 § 1 mom.
För svensk medborgare — — — grunder.
a) ---.
b) Utöver ortsavdraget äger skattskyldig för en var av nedan angivna
personer åtnjuta ett avdrag av 200 kronor (familjeavdrag), nämligen
för:
hustru;
hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet
barn, vilket icke uppnått 18 år och icke nästföregående år haft
en behållen inkomst av minst 300 kronor;
husföreståndarinna, därest den skattskyldige är ogift (varmed jämställes,
att skattskyldig är änkling, änka eller frånskild) samt har hemmavarande
barn, för vilket avdrag åtnjutes.
För barn, vars föräldrar — — — denne åtnjuta avdrag.
d)---:
25 § 2 mom.
Skattskyldig taxeras för hemmavarande omyndigt barns förmögenhet,
så framt barnet icke självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
1:°)
Inkomst av fast egendom.
7 § l:o).
I. ------------------
II. Till inkomst av jordbruk---binäringar (ej för personligt
behov) avsedda inventarier.
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
För lön och underhåll---omförmälda förmåner, därest barnet
uppnått 18 år eller särskilt taxeras för sin inkomst. 1 andra fall--
— — — för barnet.
Kostnad för — — — jordbruk.
5:o)
Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.
Avdrag är medgivet:
1) för alla omkostnader — — — belastar sin affär med utgifter
härför. För lön och underhåll åt hemmavarande barn, som deltager i
rörelse eller yrke, äger skattskyldig göra avdrag med fulla värdet av
omförmälda förmåner, därest barnet uppnått 18 år eller särskilt taxeras
för-sin inkomst. I andra fall — — — här ovan är stadgat.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
(nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Härigenom förordnas, att 8 § 2 mom., 11 § 2 mom. och 12 § 3 mom.
i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst ävensom 3 och 10 §§ i de vid samma förordningfogade
särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola i nedan
angivna delar hava följande ändrade lydelse:
8 § 2 mom.
Skattskyldigheten för inkomst----andra makens behållna
inkomst. ,
När enligt denna förordning —----löre det, då taxeringen sker.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
11 § 2 mom.
Däremot må avdrag ske:
3:o) vid uppskattning av inkomst----underhåll av fastighet
och inventarier;
avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet
använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda
dock endast i fall de uppnått 18 år eller ock själva skola
taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;
pensioner och understöd — —--i 4:o) b).
12 § 3 mom.
Därest bevillningsfrihet — — — — grunder:
a) Från — — — medräknas i sin helhet.
b) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga — — — —
eljest skolat bestämmas. Sådana utgifter för annans underhåll, som
avses i 11 § 2 mom. 4:o) c), må icke åberopas såsom grund för avdrag
enligt detta stycke.
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
Uppskattning av inkomst av fast egendom.
3 §.
Bestämmelserna om uppskattning----undantag och tillägg:
l:o) Därest skattskyldig åtnjutit sådan inkomst av fast egendom,
varom i 9 § 1 mom. a) —d) sägs, eller inkomst av frälseränta, äger den
skattskyldige åtnjuta avdrag för det genom fastighetsbevillning beskattade
belopp av sex för hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet
och fem för hundra av taxeringsvärdet för annan fastighet, varav inkomsten
åtnjutits. Detta avdrag tillkommer ägaren eller innehavaren
av fastigheten utom för det fall, att jordbruksfastighet upplåtits åt
landbo eller arrendator, då avdraget tillkommer landbon eller arrendatorn.
Därest olika skattskyldiga ägt, innehaft eller brukat samma fastighet
under olika delar av nästföregående år, skall avdraget tillkomma den,
som för det året påförts de efter taxeringsvärdet utgående kommunalutskylderna
för fastigheten.
Detsamma skall gälla, där ägaren av en jordbruksfastighet själv
brukat en del av fastigheten och haft återstoden utarrenderad eller
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 5
fastigheten eljest varit delad mellan olika brukare samt särskilda taxeringsvärden
icke varit åsätta de skilda brukningsdelarna.
Avdraget skall beräknas efter taxeringsvärdet året näst före det,
då taxeringen sker. För det fall att fastigheten nästföregående år icke
varit underkastad fastighetsbevillning, men dylik skall utgå för det år,
då taxeringen sker, får avdrag äga rum utan hinder därav, att bevillning
för fastigheten icke utgått, men skall även då avdraget beräknas å
taxeringsvärdet nästföregående år.
2:o) Avdrag för värdeminskning — — — — tillåtet.
3:o) Åger eller brukar skattskyldig —---särskild upplåtelse.
10 §.
Till ledning vid tillämpningen — — — — vadan alltså återstår
en beskattningsbar inkomst av 2,100 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
(nr 117) om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. samt 3, 11, 16 och 63 §§
i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering ävensom det vid samma förordning fogade formulär
nr 1 skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:
2 § 1 mom.
Skyldighet att avgiva uppgift — — — uppgått till minst 100
kronor;
skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet
hänsyn tagas till hustrus inkomst och förmögenhet ävensom
till barns förmögenhet, därest enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
den skattskyldige skall taxeras därför.
Vad här ovan stadgats gäller icke för följande juridiska personer:
staten, landsting, kommuner och andra menigheter, hushållningssällskap,
kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
6
Bevillningsutskottets betänkande Ni• 31.
sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser,
stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer, hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning
åt sina delägare, samt sparbanker, som avses i lagen den 29 juli
1892 och vilkas reservfond vid senaste bokslut icke uppgått till fem
procent av insättarnas fordran. Kungl. Maj:t äger utfärda föreskrifter
rörande skyldighet för staten, landsting, kommuner och andra menigheter
att avgiva uppgift till ledning för egen taxering till bevillning.
Körande skyldighet för övriga i detta stycke omnämnda juridiska personer
att avgiva uppgift till ledning för egen taxering till bevillning
stadgas i 16 §.
3 §•
Deklaration skall avgivas — — — beloppet av denna förmögenhet
vid slutet av nästföregående år.
Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för hustrus inkomst och förmögenhet
eller för barns förmögenhet, skall deklarationen innehålla
enahanda upplysningar angående hustruns inkomst och förmögenhet
ävensom angående barns förmögenhet, som här ovan äro föreskrivna beträffande
den uppgiftspliktiges egen inkomst och förmögenhet.
Deklaration skall — — — löpande året.
11 §■
Till ledning vid taxeringen — — — varje grupp av uppgifter
avser. ■
Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande
inrättning är skyldig att efter anmaning i särskilda fall lämna uppgift
om namngiven skattskyldigs ränteinkomst från den penningförvaltande
inrättningen ävensom om beloppet av den skattskyldiges innestående
medel vid viss angiven tidpunkt.
16 §.
Har uppgiftspliktig — — — inkomsten av fastigheten, rörelsen
eller yrket. Enahanda uppgiftsplikt åligger hushållningssällskap, som
nästföregående år ägt, innehaft eller brukat fast egendom eller drivit
rörelse, samt kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra
fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypoteks
-
7
Eevillningsutskottets betänkande Nr Hl.
kassan för Sveriges städer, hypoteksföreningar, järnkontoret samt sparbanker,
därest de ägt, innehaft eller brnkat fast egendom, för vilken
bevillning skall erläggas, ävensom prästerskapets änke- och pupillkassa
beträffande inkomst, som enligt gällande föreskrifter kan tillfalla densamma
vid lediga ecklesiastika sysslor. Uppgift, som här avses, skall
i varje särskilt fall vara så uppställd som gällande deklarationsformulär
anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst av
fast egendom och rörelse eller yrke.
I fråga om — — —.
63 §.
Av taxeringslängderna skola skyndsammast upprättas sammandrag
dels för varje stad och fögderi, dels för varje län och dels för hela
riket (generaisammandrag).
Närmare föreskrifter angående ordningen för upprättandet av dessa
sammandrag meddelar Kungl. Maj:t.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
Formulär nr 1.
(Detta ark avskiljes vid blankettens ifyllande
och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.)
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall för en var —--i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.
Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:
a) verk eller bolag — — — uppgått till minst 100 kronor;
skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet
hänsyn tagas till hustrus inkomst och förmögenhet ävensom till barns förmögenhet,
därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.
Efter anmaning--— rättsligen undantagna från mannens förvaltning.
Skattskyldig skall i sin deklaration uppgiva hemmavarande omyndigt barns
förmögenhet, därest barnet icke självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Den, som ej är svensk medborgare — — — avlämna uppgift, varom ovan
sägs, medför för den försumlige påföljd av böter.
Deklaration eller ovan omförmäld uppgift — — — förvaltningsberättelse
gäller vad här ovan sägs beträffande deklaration.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Har någon i deklaration eller annan uppgift eller upplysning, som av honom
avgivits till ledning vid taxering, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande,
som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, böte, om
det oriktiga meddelandet föranlett, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit för
lågt taxerad, högst fem gånger det skattebelopp, som genom det oriktiga förfarandet
undandragits, och i annat fall högst fem gånger det skattebelopp, som skulle hava
undandragits, därest det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt. Har det
oriktiga meddelandet icke lämnats mot bättre vetande, men har den, som lämnat
meddelandet, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov vårdslöshet, vare straffet
böter, högst två gånger det skattebelopp, som undandragits eller skulle hava undandragits
genom det oriktiga meddelandet. Straff för här omnämnd förseelse inträder
icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, av
egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet.
En var, som önskar upplysning — — — vederbörande taxeringsnämnd.
2. Här utföres — — — förlust under allmänna avdrag.
3. ------------------------
9. Svensk medborgare — — — här utövats.
Därest hustrun särskilt taxeras och, efter det allmänna avdrag skett, underskott
uppstått för en av makarna, må underskottet avräknas från den andre
makens behållna inkomst.
10.-----------------------
15. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som är ogift, änkling,
änka eller frånskild samt har hemmavarande barn, vilket vid utgången av
nästföregående år icke uppnått 18 år och icke haft en behållen inkomst av
minst 300 kronor.
16. -----------------------
18. Till skattskyldigs familj — — — i skattskyldigs verksamhet använt hemmavarande
barn, som uppnått 18 år eller självt skall taxeras för sin inkomst.
Under utrymmen — — — för personligt bruk, o. d.
19. ------------------------
25. Såsom utgifter---lön och underhåll åt hemmavarande barn, som an
vändes
i skattskyldigs verksamhet, därest barnet icke uppnått 18 år eller självt
taxeras för sin inkomst---den inkomst, från vilken avdraget skett.
26. I driftpersonalen inräknas hemmavarande i den skattskyldiges förevarande verksamhet
använt barn, som uppnått 18 år eller självt taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt.
27.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. • 9
Deklarationsblankett nr 1.
Deklaration om inkomst och förmögenhet,
att avlämnas år 19....... av:
C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)
I. Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension m. m. (se 4).
a) Av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande
uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och
utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget:
för mig i egenskap av................................................................
för min hustru ..........................................................................
Inkomsten liar
icke överstigit
Kronor
öre
................
b) Av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av
anställningen .......................................................
•
E. Förmögenhet (se 13).
utgifterna för
Kronor
öre
Taxerings-
nämndens
anteckningar
Kronor
öre
Behållen förmögenhet
Av förmögenheten tillhörde mig och min hustru
kr- ............... och mina hemmavarande omyndiga, ej
särskilt skattskyldiga barn kr.
V6o av behållna förmögenheten utgör
.............
Särskilda upplysningar och yrkanden.
Undertecknad var under nästföregående år gift ogift änkling änka frånskild
(det rätta understrykes) samt j^de icke husföreståndarinna (se 15).
., Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka
v„ utgången av nästföregående år ej uppnått 18 år, och vilka icke, vart för sig,
nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 300 kronor, utgjorde:
, JaS och min hustru under året icke åtnjutit annan inkomst samt att jag,
min hustru och mina hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barn vid
årets, slut icke haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits, ävensom
a , JaS efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder
och samvete.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 25 höft. (Nr 31.)
2
Utskottet.
Gällande
bestämmelser
om barnbeskattning.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda
statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.
Nu gällande bestämmelser om föräldrars skattskyldighet i visst
fall för barns inkomst och förmögenhet infördes år 1919 i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt. Enligt dessa bestämmelser taxeras
skattskyldig för hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis
underhållet barns inkomst och förmögenhet, såvitt icke barnet uppnått tjugoett
års ålder eller skall självt taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Uppgår däremot barnets inkomst till ett belopp, som med minst tjugo
kronor överstiger ortsavdraget, är barnet självständigt skattesubjekt.
Vidare gäller att vid inkomstberäkningen avdrag får ske för lön och
underhåll åt hemmavarande barn, som biträder i skattskyldigs verksamhet,
endast för det fall att barnet fyllt tjugoett år eller skall självt taxeras.
I andra fall får sådant avdrag icke ske, men skall lönen och underhållet
icke upptagas såsom inkomst för barnet. Å andra sidan äger familjeförsörjare
tillgodonjuta avdrag vid taxeringen för hemmavarande eller
av honom underhållet barn under tjugoett år, som icke självt skall
taxeras.
Genom beslut av 1920 års riksdag utsträcktes barnbeskattningen
och rätten att åtnjuta avdrag för barn till bevillningstaxeringen samt
därigenom även till det kommunala beskattningsområdet. Efter vidtagna
modifikationer, senast vid innevarande års riksdag, gäller vid 1922 års
taxering till bevillning såsom villkor för att ett barn skall självständigt
taxeras, att dess i mantalsskrivningskommunen bevillningspliktiga inkomst
tillsammans med barnets i andra kommuner till bevillning taxerade
inkomst med minst tjugo kronor överstiger vid bevillningstaxeringen
medgivet ortsavdrag eller ock att barnet självt taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt. Då avdragen vid bevillningstaxeringen i allmänhet
utgå med hälften av de belopp, som få avdragas vid taxeringen till
inkomst- och förmögenhetsskatt, kommer det ofta att inträffa att ett
barns inkomst vid sistnämnda taxering beskattas hos fadern eller modern,
medan barnet självt taxeras till bevillning för densamma.
Genom dessa bestämmelser angående barnbeskattning har avsetts
att träffa den större skatteförmåga, som torde förefinnas hos familjer
med barn, vilka hava egen inkomst, i förhållande till familjer med barn
utan egen inkomst.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 11
Redan år 1920, då bestämmelserna angående barnbeskattning a(^geeJ^rel_
första gången vnnno praktisk tillämpning vid taxeringen för inkomst serna om
och förmögenhetsskatt, visade det sig, att dessa medförde betänkliga barnbeskattkonsekvenser.
Så inträffade i många fall, att familjer belastades med
högre skatt, då barnets inkomst understigit ortsavdraget än då inkomsten
överstigit detsamma. I stället för att enligt sitt sytte leda till
en mera rättvis fördelning av skattebördan bar således barnbeskattningen
i många fall kommit att medföra avsevärda ojämnheter i beskattniugen.
Det ligger i sakens natur att nämnda konsekvens av bestämmelserna
innebär en frestelse för de skattskyldiga att genom ett
överskattande av värdet av de förmåner, som i deras verksamhet anställda
barn åtnjutit, eller rent av genom felaktiga deklarationer söka
erhålla lindring i beskattningen. Åven i andra avseenden hava olägenheter
av barnbeskattningen yppat sig, bland vilka förtjänar framhållas
det avsevärda arbete, den förorsakat taxeringsmyndigheterna.
De sålunda angivna missförhållandena hava påpekats i två vid Framstan1921
års riksdag väckta motioner. I anledning av desamma anhöll m”rgs
riksdagen i skrivelse den 20 april 1921, att Kung!. Maj:t ville föranstalta
om skyndsam utredning i syfte att de i motionerna påpekade
missförhållandena beträffande taxeringen av omyndiga barns inkomst
och förmögenhet hos fadern eller modern (den så kallade familjebeskattningen)
måtte förebyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag,
som kunde av utredningen föranledas.
Med anledning härav uppdrogs åt inom finansdepartementet till- Sakkunnigas
kallade sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande
frågan om taxering av omyndiga barns inkomst och förmögenhet, meker mranI
avgivet betänkande hava de sakkunniga framlagt två alternativa förslag
till ändring av hithörande bestämmelser. 1 det ena a.v dessa förslag,
benämnt alternativ I, föreslås den ändringen att, där barns inkomst
skall taxeras hos fadern eller modern, denna inkomst medräknas
endast till sitt halva belopp. I det andra förslaget åter, som kallats
alternativ II, föreslås ett borttagande av beskattningen av barns inkomst
hos föräldrar, medan förslaget bibehåller dessas skattskyldighet för
hemmavarande, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet. Vidare
föreslås i sistnämnda alternativ, att skattskyldig skall äga rätt att
vid inkomstberäkningen göra avdrag för lön och underhåll åt hemmavarande,
i den skattskyldiges verksamhet anställda barn, därest barnet
uppnått sexton år eller självt skall taxeras till inkomst- och förmögen
-
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
hetsskatt. Enligt samma förslag äger skattskyldig rätt till familjeavdrag
för hemmavarande eller av skattskyldig helt eller delvis underhållet barn,
vilket icke fyllt sexton år och icke åtnjutit inkomst av minst trehundra
kronor. Denna inkomstgräns har bestämts med hänsyn därtill, att vid
taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt barnavdraget utgör tvåhundra
kronor samt att detsamma förty kan reducera det taxerade beloppet
med högst trehundra kronor.
Propositionen.
Sistnämnda alternativa förslag har nu upptagits i propositionen,
dock med den modifikationen, att den föreslagna åldersgränsen av uppnådda
sexton år höjts till aderton år.
cttrånd * • Utskottet har till en början velat framhålla, att genom införande
y i bevillningsförordningen av bestämmelserna om barnbeskattning taxe
ringsarbetet
ytterligare i hög grad betungats. Vid tillämpningen av
dessa bestämmelser lärer ett stort antal felaktigheter hava förekommit,
vilket måste anses desto betänkligare, som den skattskyldige endast i
undantagsfall torde äga förmåga att kontrollera riktigheten av den invecklade
beräkningen av det beskattningsbara beloppet och därå belöpande
utskylder. Det tidsödande arbetet med uträknande av barnavdrag
har givetvis menligt inverkat på taxeringsmyndigheternas övriga
arbetsuppgifter.
Det med alternativ I betecknade förslaget bereder visserligen den
beaktansvärda lindringen i arbetet med taxeringen, att antalet familjemedlemmar,
som skola sambeskattas, kommer att bliva detsamma vid
taxeringen till såväl bevillning som inkomst- och förmögenhetsskatt. I
andra avseenden åter kommer detta förslag att medföra icke obetydlig
ökning i ^arbetet med taxeringen. De ojämnheter i beskattningen åter,
som vidlåda gällande bestämmelser, skulle visserligen genom detta förslag
något ipildras men ingalunda helt utplånas.
^Då det vill synas som om de anmärkta olägenheterna icke kunna
undgås med ett bibehållande av barnbeskattningen, har utskottet icke
tvekat att förorda förslaget om ett upphävande av densamma. De orättvisor,
som, enligt vad kammarrätten och de sakkunniga framhållit, de i
propositionen föreslagna bestämmelserna kunna medföra, synas vara obetydliga
åtminstone vid den statliga beskattningen. Vad åter angår den
kommunala beskattningen torde en slutgiltig rationell lösning av frågan
om familjebeskattningen icke kunna vinnas förrän i samband med den
kommande reformeringen av den kommunala skattelagstiftningen.
Genom att rätten till avdrag begränsats att gälla barn, som icke
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 13
uppnått aderton år, torde för övrigt de befarade olägenheterna komma
att bliva betydligt färre än därest åldersgränsen bibehållits vid tjugoett
år. Såsom här ovan nämnts hade i det sakkunnighetsförslag, som ligger
till grund för propositionen i denna del, åldersgränsen satts än lägre.
Utskottet har emellertid ansett principiellt riktigt, att rätten till avdragför
barn får tillgodonjutas under hela den tid dessas utbildning i regel
fortgår och barnen till följd därav äro urståndsätta att förskaffa sig arbetsinkomst.
Då ofta nog utbildningen ej är avslutad före uppnådda
aderton år, har utskottet därför funnit det vara en påtaglig fördel hos
propositionen att åldersgränsen icke satts lägre. Såsom föredragande
departementschefen i sitt berörda yttrande framhållit, torde någon praktisk
olägenhet av betydelse knappast uppstå genom att avdrag får åtnjutas
för barn mellan sexton och aderton år.
Övriga i propositionen föreslagna ändringar i skatteförfattningarna
innebära konsekvenser av beslut, som fattats av innevarande års riksdag
i frågor rörande 1922 års taxering. Någon erinran mot dessa ändringar
har utskottet icke haft att framställa.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 209, antaga
1) ovan införda förslag till förordning om ändring
i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
om inkomst- och förmögenhetsskatt;
2) * ovan införda förslag till förordning om ändring
i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;
samt
3) ovan införda förslag till förordning om ändring
i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Stockholm den 27 april 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING1.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 7 sand. 25 höft. (Nr 31.) 3
Ändringar i
bevillning*
o ch taxeringtflirordninyarna.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, WigforssRosén,
Wohlin, Boman, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld,
Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Leander, Uddenberg i
Karlskoga, Bengtsson i Kullen och Lövgren i Nyborg.
Reservation
av herr Sköld, mot viss del av motiveringen.
STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om ink s. 1 i texten