Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

1922-04-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:31, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1922 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.

(2:a avd.)

Genom proposition den 14 mars 1922, nr 209, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av vid

propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag

till

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt;

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28

oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;

dels ock förordning om ändring i vissa delar av förordningen den

28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

(nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 9 §, 18 § 1 mom. och 25 § 2 mom. i

förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

samt l:o) och 5:o) av de vid samma förordning fogade särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen skola i nedan angivna delar hava

följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdage?is protokoll 1922. 7 samt. 25 käft. (Nr 31.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

9 §•

Vid uppskattning av inkomst —--inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda

dock endast i fall* de uppnått 18 år eller ock själva skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd — — — utdelning.

18 § 1 mom.

För svensk medborgare — — — grunder.

a) ---.

b) Utöver ortsavdraget äger skattskyldig för en var av nedan angivna

personer åtnjuta ett avdrag av 200 kronor (familjeavdrag), nämligen

för:

hustru;

hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet

barn, vilket icke uppnått 18 år och icke nästföregående år haft

en behållen inkomst av minst 300 kronor;

husföreståndarinna, därest den skattskyldige är ogift (varmed jämställes,

att skattskyldig är änkling, änka eller frånskild) samt har hemmavarande

barn, för vilket avdrag åtnjutes.

För barn, vars föräldrar — — — denne åtnjuta avdrag.

d)---:

25 § 2 mom.

Skattskyldig taxeras för hemmavarande omyndigt barns förmögenhet,

så framt barnet icke självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

1:°)

Inkomst av fast egendom.

7 § l:o).

I. ------------------

II. Till inkomst av jordbruk---binäringar (ej för personligt

behov) avsedda inventarier.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

För lön och underhåll---omförmälda förmåner, därest barnet

uppnått 18 år eller särskilt taxeras för sin inkomst. 1 andra fall--

— — — för barnet.

Kostnad för — — — jordbruk.

5:o)

Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

Avdrag är medgivet:

1) för alla omkostnader — — — belastar sin affär med utgifter

härför. För lön och underhåll åt hemmavarande barn, som deltager i

rörelse eller yrke, äger skattskyldig göra avdrag med fulla värdet av

omförmälda förmåner, därest barnet uppnått 18 år eller särskilt taxeras

för-sin inkomst. I andra fall — — — här ovan är stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

(nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att 8 § 2 mom., 11 § 2 mom. och 12 § 3 mom.

i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst ävensom 3 och 10 §§ i de vid samma förordningfogade

särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola i nedan

angivna delar hava följande ändrade lydelse:

8 § 2 mom.

Skattskyldigheten för inkomst----andra makens behållna

inkomst. ,

När enligt denna förordning —----löre det, då taxeringen sker.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

11 § 2 mom.

Däremot må avdrag ske:

3:o) vid uppskattning av inkomst----underhåll av fastighet

och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda

dock endast i fall de uppnått 18 år eller ock själva skola

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd — —--i 4:o) b).

12 § 3 mom.

Därest bevillningsfrihet — — — — grunder:

a) Från — — — medräknas i sin helhet.

b) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga — — — —

eljest skolat bestämmas. Sådana utgifter för annans underhåll, som

avses i 11 § 2 mom. 4:o) c), må icke åberopas såsom grund för avdrag

enligt detta stycke.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Uppskattning av inkomst av fast egendom.

3 §.

Bestämmelserna om uppskattning----undantag och tillägg:

l:o) Därest skattskyldig åtnjutit sådan inkomst av fast egendom,

varom i 9 § 1 mom. a) —d) sägs, eller inkomst av frälseränta, äger den

skattskyldige åtnjuta avdrag för det genom fastighetsbevillning beskattade

belopp av sex för hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet

och fem för hundra av taxeringsvärdet för annan fastighet, varav inkomsten

åtnjutits. Detta avdrag tillkommer ägaren eller innehavaren

av fastigheten utom för det fall, att jordbruksfastighet upplåtits åt

landbo eller arrendator, då avdraget tillkommer landbon eller arrendatorn.

Därest olika skattskyldiga ägt, innehaft eller brukat samma fastighet

under olika delar av nästföregående år, skall avdraget tillkomma den,

som för det året påförts de efter taxeringsvärdet utgående kommunalutskylderna

för fastigheten.

Detsamma skall gälla, där ägaren av en jordbruksfastighet själv

brukat en del av fastigheten och haft återstoden utarrenderad eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 5

fastigheten eljest varit delad mellan olika brukare samt särskilda taxeringsvärden

icke varit åsätta de skilda brukningsdelarna.

Avdraget skall beräknas efter taxeringsvärdet året näst före det,

då taxeringen sker. För det fall att fastigheten nästföregående år icke

varit underkastad fastighetsbevillning, men dylik skall utgå för det år,

då taxeringen sker, får avdrag äga rum utan hinder därav, att bevillning

för fastigheten icke utgått, men skall även då avdraget beräknas å

taxeringsvärdet nästföregående år.

2:o) Avdrag för värdeminskning — — — — tillåtet.

3:o) Åger eller brukar skattskyldig —---särskild upplåtelse.

10 §.

Till ledning vid tillämpningen — — — — vadan alltså återstår

en beskattningsbar inkomst av 2,100 kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

(nr 117) om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. samt 3, 11, 16 och 63 §§

i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering ävensom det vid samma förordning fogade formulär

nr 1 skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

2 § 1 mom.

Skyldighet att avgiva uppgift — — — uppgått till minst 100

kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet

hänsyn tagas till hustrus inkomst och förmögenhet ävensom

till barns förmögenhet, därest enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

den skattskyldige skall taxeras därför.

Vad här ovan stadgats gäller icke för följande juridiska personer:

staten, landsting, kommuner och andra menigheter, hushållningssällskap,

kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Ni• 31.

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser,

stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer, hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning

åt sina delägare, samt sparbanker, som avses i lagen den 29 juli

1892 och vilkas reservfond vid senaste bokslut icke uppgått till fem

procent av insättarnas fordran. Kungl. Maj:t äger utfärda föreskrifter

rörande skyldighet för staten, landsting, kommuner och andra menigheter

att avgiva uppgift till ledning för egen taxering till bevillning.

Körande skyldighet för övriga i detta stycke omnämnda juridiska personer

att avgiva uppgift till ledning för egen taxering till bevillning

stadgas i 16 §.

3 §•

Deklaration skall avgivas — — — beloppet av denna förmögenhet

vid slutet av nästföregående år.

Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för hustrus inkomst och förmögenhet

eller för barns förmögenhet, skall deklarationen innehålla

enahanda upplysningar angående hustruns inkomst och förmögenhet

ävensom angående barns förmögenhet, som här ovan äro föreskrivna beträffande

den uppgiftspliktiges egen inkomst och förmögenhet.

Deklaration skall — — — löpande året.

11 §■

Till ledning vid taxeringen — — — varje grupp av uppgifter

avser. ■

Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande

inrättning är skyldig att efter anmaning i särskilda fall lämna uppgift

om namngiven skattskyldigs ränteinkomst från den penningförvaltande

inrättningen ävensom om beloppet av den skattskyldiges innestående

medel vid viss angiven tidpunkt.

16 §.

Har uppgiftspliktig — — — inkomsten av fastigheten, rörelsen

eller yrket. Enahanda uppgiftsplikt åligger hushållningssällskap, som

nästföregående år ägt, innehaft eller brukat fast egendom eller drivit

rörelse, samt kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra

fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypoteks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Eevillningsutskottets betänkande Nr Hl.

kassan för Sveriges städer, hypoteksföreningar, järnkontoret samt sparbanker,

därest de ägt, innehaft eller brnkat fast egendom, för vilken

bevillning skall erläggas, ävensom prästerskapets änke- och pupillkassa

beträffande inkomst, som enligt gällande föreskrifter kan tillfalla densamma

vid lediga ecklesiastika sysslor. Uppgift, som här avses, skall

i varje särskilt fall vara så uppställd som gällande deklarationsformulär

anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst av

fast egendom och rörelse eller yrke.

I fråga om — — —.

63 §.

Av taxeringslängderna skola skyndsammast upprättas sammandrag

dels för varje stad och fögderi, dels för varje län och dels för hela

riket (generaisammandrag).

Närmare föreskrifter angående ordningen för upprättandet av dessa

sammandrag meddelar Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.

Formulär nr 1.

(Detta ark avskiljes vid blankettens ifyllande

och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.)

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var —--i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag — — — uppgått till minst 100 kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet

hänsyn tagas till hustrus inkomst och förmögenhet ävensom till barns förmögenhet,

därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning--— rättsligen undantagna från mannens förvaltning.

Skattskyldig skall i sin deklaration uppgiva hemmavarande omyndigt barns

förmögenhet, därest barnet icke självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den, som ej är svensk medborgare — — — avlämna uppgift, varom ovan

sägs, medför för den försumlige påföljd av böter.

Deklaration eller ovan omförmäld uppgift — — — förvaltningsberättelse

gäller vad här ovan sägs beträffande deklaration.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Har någon i deklaration eller annan uppgift eller upplysning, som av honom

avgivits till ledning vid taxering, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande,

som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, böte, om

det oriktiga meddelandet föranlett, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit för

lågt taxerad, högst fem gånger det skattebelopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits, och i annat fall högst fem gånger det skattebelopp, som skulle hava

undandragits, därest det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt. Har det

oriktiga meddelandet icke lämnats mot bättre vetande, men har den, som lämnat

meddelandet, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov vårdslöshet, vare straffet

böter, högst två gånger det skattebelopp, som undandragits eller skulle hava undandragits

genom det oriktiga meddelandet. Straff för här omnämnd förseelse inträder

icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, av

egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet.

En var, som önskar upplysning — — — vederbörande taxeringsnämnd.

2. Här utföres — — — förlust under allmänna avdrag.

3. ------------------------

9. Svensk medborgare — — — här utövats.

Därest hustrun särskilt taxeras och, efter det allmänna avdrag skett, underskott

uppstått för en av makarna, må underskottet avräknas från den andre

makens behållna inkomst.

10.-----------------------

15. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som är ogift, änkling,

änka eller frånskild samt har hemmavarande barn, vilket vid utgången av

nästföregående år icke uppnått 18 år och icke haft en behållen inkomst av

minst 300 kronor.

16. -----------------------

18. Till skattskyldigs familj — — — i skattskyldigs verksamhet använt hemmavarande

barn, som uppnått 18 år eller självt skall taxeras för sin inkomst.

Under utrymmen — — — för personligt bruk, o. d.

19. ------------------------

25. Såsom utgifter---lön och underhåll åt hemmavarande barn, som an
vändes

i skattskyldigs verksamhet, därest barnet icke uppnått 18 år eller självt

taxeras för sin inkomst---den inkomst, från vilken avdraget skett.

26. I driftpersonalen inräknas hemmavarande i den skattskyldiges förevarande verksamhet

använt barn, som uppnått 18 år eller självt taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt.

27.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. • 9

Deklarationsblankett nr 1.

Deklaration om inkomst och förmögenhet,

att avlämnas år 19....... av:

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)

I. Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension m. m. (se 4).

a) Av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande

uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och

utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget:

för mig i egenskap av................................................................

för min hustru ..........................................................................

Inkomsten liar

icke överstigit

Kronor

öre

................

b) Av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av

anställningen .......................................................

•

E. Förmögenhet (se 13).

utgifterna för

Kronor

öre

Taxerings-

nämndens

anteckningar

Kronor

öre

Behållen förmögenhet

Av förmögenheten tillhörde mig och min hustru

kr- ............... och mina hemmavarande omyndiga, ej

särskilt skattskyldiga barn kr.

V6o av behållna förmögenheten utgör

.............

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Undertecknad var under nästföregående år gift ogift änkling änka frånskild

(det rätta understrykes) samt j^de icke husföreståndarinna (se 15).

., Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka

v„ utgången av nästföregående år ej uppnått 18 år, och vilka icke, vart för sig,

nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 300 kronor, utgjorde:

, JaS och min hustru under året icke åtnjutit annan inkomst samt att jag,

min hustru och mina hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barn vid

årets, slut icke haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits, ävensom

a , JaS efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder

och samvete.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 25 höft. (Nr 31.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Gällande

bestämmelser

om barnbeskattning.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.

Nu gällande bestämmelser om föräldrars skattskyldighet i visst

fall för barns inkomst och förmögenhet infördes år 1919 i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt. Enligt dessa bestämmelser taxeras

skattskyldig för hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis

underhållet barns inkomst och förmögenhet, såvitt icke barnet uppnått tjugoett

års ålder eller skall självt taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Uppgår däremot barnets inkomst till ett belopp, som med minst tjugo

kronor överstiger ortsavdraget, är barnet självständigt skattesubjekt.

Vidare gäller att vid inkomstberäkningen avdrag får ske för lön och

underhåll åt hemmavarande barn, som biträder i skattskyldigs verksamhet,

endast för det fall att barnet fyllt tjugoett år eller skall självt taxeras.

I andra fall får sådant avdrag icke ske, men skall lönen och underhållet

icke upptagas såsom inkomst för barnet. Å andra sidan äger familjeförsörjare

tillgodonjuta avdrag vid taxeringen för hemmavarande eller

av honom underhållet barn under tjugoett år, som icke självt skall

taxeras.

Genom beslut av 1920 års riksdag utsträcktes barnbeskattningen

och rätten att åtnjuta avdrag för barn till bevillningstaxeringen samt

därigenom även till det kommunala beskattningsområdet. Efter vidtagna

modifikationer, senast vid innevarande års riksdag, gäller vid 1922 års

taxering till bevillning såsom villkor för att ett barn skall självständigt

taxeras, att dess i mantalsskrivningskommunen bevillningspliktiga inkomst

tillsammans med barnets i andra kommuner till bevillning taxerade

inkomst med minst tjugo kronor överstiger vid bevillningstaxeringen

medgivet ortsavdrag eller ock att barnet självt taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt. Då avdragen vid bevillningstaxeringen i allmänhet

utgå med hälften av de belopp, som få avdragas vid taxeringen till

inkomst- och förmögenhetsskatt, kommer det ofta att inträffa att ett

barns inkomst vid sistnämnda taxering beskattas hos fadern eller modern,

medan barnet självt taxeras till bevillning för densamma.

Genom dessa bestämmelser angående barnbeskattning har avsetts

att träffa den större skatteförmåga, som torde förefinnas hos familjer

med barn, vilka hava egen inkomst, i förhållande till familjer med barn

utan egen inkomst.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 11

Redan år 1920, då bestämmelserna angående barnbeskattning a(^geeJ^rel_

första gången vnnno praktisk tillämpning vid taxeringen för inkomst serna om

och förmögenhetsskatt, visade det sig, att dessa medförde betänkliga barnbeskattkonsekvenser.

Så inträffade i många fall, att familjer belastades med

högre skatt, då barnets inkomst understigit ortsavdraget än då inkomsten

överstigit detsamma. I stället för att enligt sitt sytte leda till

en mera rättvis fördelning av skattebördan bar således barnbeskattningen

i många fall kommit att medföra avsevärda ojämnheter i beskattniugen.

Det ligger i sakens natur att nämnda konsekvens av bestämmelserna

innebär en frestelse för de skattskyldiga att genom ett

överskattande av värdet av de förmåner, som i deras verksamhet anställda

barn åtnjutit, eller rent av genom felaktiga deklarationer söka

erhålla lindring i beskattningen. Åven i andra avseenden hava olägenheter

av barnbeskattningen yppat sig, bland vilka förtjänar framhållas

det avsevärda arbete, den förorsakat taxeringsmyndigheterna.

De sålunda angivna missförhållandena hava påpekats i två vid Framstan1921

års riksdag väckta motioner. I anledning av desamma anhöll m”rgs

riksdagen i skrivelse den 20 april 1921, att Kung!. Maj:t ville föranstalta

om skyndsam utredning i syfte att de i motionerna påpekade

missförhållandena beträffande taxeringen av omyndiga barns inkomst

och förmögenhet hos fadern eller modern (den så kallade familjebeskattningen)

måtte förebyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag,

som kunde av utredningen föranledas.

Med anledning härav uppdrogs åt inom finansdepartementet till- Sakkunnigas

kallade sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande

frågan om taxering av omyndiga barns inkomst och förmögenhet, meker mranI

avgivet betänkande hava de sakkunniga framlagt två alternativa förslag

till ändring av hithörande bestämmelser. 1 det ena a.v dessa förslag,

benämnt alternativ I, föreslås den ändringen att, där barns inkomst

skall taxeras hos fadern eller modern, denna inkomst medräknas

endast till sitt halva belopp. I det andra förslaget åter, som kallats

alternativ II, föreslås ett borttagande av beskattningen av barns inkomst

hos föräldrar, medan förslaget bibehåller dessas skattskyldighet för

hemmavarande, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet. Vidare

föreslås i sistnämnda alternativ, att skattskyldig skall äga rätt att

vid inkomstberäkningen göra avdrag för lön och underhåll åt hemmavarande,

i den skattskyldiges verksamhet anställda barn, därest barnet

uppnått sexton år eller självt skall taxeras till inkomst- och förmögen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

hetsskatt. Enligt samma förslag äger skattskyldig rätt till familjeavdrag

för hemmavarande eller av skattskyldig helt eller delvis underhållet barn,

vilket icke fyllt sexton år och icke åtnjutit inkomst av minst trehundra

kronor. Denna inkomstgräns har bestämts med hänsyn därtill, att vid

taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt barnavdraget utgör tvåhundra

kronor samt att detsamma förty kan reducera det taxerade beloppet

med högst trehundra kronor.

Propositionen.

Sistnämnda alternativa förslag har nu upptagits i propositionen,

dock med den modifikationen, att den föreslagna åldersgränsen av uppnådda

sexton år höjts till aderton år.

cttrånd * • Utskottet har till en början velat framhålla, att genom införande

y i bevillningsförordningen av bestämmelserna om barnbeskattning taxe
ringsarbetet

ytterligare i hög grad betungats. Vid tillämpningen av

dessa bestämmelser lärer ett stort antal felaktigheter hava förekommit,

vilket måste anses desto betänkligare, som den skattskyldige endast i

undantagsfall torde äga förmåga att kontrollera riktigheten av den invecklade

beräkningen av det beskattningsbara beloppet och därå belöpande

utskylder. Det tidsödande arbetet med uträknande av barnavdrag

har givetvis menligt inverkat på taxeringsmyndigheternas övriga

arbetsuppgifter.

Det med alternativ I betecknade förslaget bereder visserligen den

beaktansvärda lindringen i arbetet med taxeringen, att antalet familjemedlemmar,

som skola sambeskattas, kommer att bliva detsamma vid

taxeringen till såväl bevillning som inkomst- och förmögenhetsskatt. I

andra avseenden åter kommer detta förslag att medföra icke obetydlig

ökning i ^arbetet med taxeringen. De ojämnheter i beskattningen åter,

som vidlåda gällande bestämmelser, skulle visserligen genom detta förslag

något ipildras men ingalunda helt utplånas.

^Då det vill synas som om de anmärkta olägenheterna icke kunna

undgås med ett bibehållande av barnbeskattningen, har utskottet icke

tvekat att förorda förslaget om ett upphävande av densamma. De orättvisor,

som, enligt vad kammarrätten och de sakkunniga framhållit, de i

propositionen föreslagna bestämmelserna kunna medföra, synas vara obetydliga

åtminstone vid den statliga beskattningen. Vad åter angår den

kommunala beskattningen torde en slutgiltig rationell lösning av frågan

om familjebeskattningen icke kunna vinnas förrän i samband med den

kommande reformeringen av den kommunala skattelagstiftningen.

Genom att rätten till avdrag begränsats att gälla barn, som icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 13

uppnått aderton år, torde för övrigt de befarade olägenheterna komma

att bliva betydligt färre än därest åldersgränsen bibehållits vid tjugoett

år. Såsom här ovan nämnts hade i det sakkunnighetsförslag, som ligger

till grund för propositionen i denna del, åldersgränsen satts än lägre.

Utskottet har emellertid ansett principiellt riktigt, att rätten till avdragför

barn får tillgodonjutas under hela den tid dessas utbildning i regel

fortgår och barnen till följd därav äro urståndsätta att förskaffa sig arbetsinkomst.

Då ofta nog utbildningen ej är avslutad före uppnådda

aderton år, har utskottet därför funnit det vara en påtaglig fördel hos

propositionen att åldersgränsen icke satts lägre. Såsom föredragande

departementschefen i sitt berörda yttrande framhållit, torde någon praktisk

olägenhet av betydelse knappast uppstå genom att avdrag får åtnjutas

för barn mellan sexton och aderton år.

Övriga i propositionen föreslagna ändringar i skatteförfattningarna

innebära konsekvenser av beslut, som fattats av innevarande års riksdag

i frågor rörande 1922 års taxering. Någon erinran mot dessa ändringar

har utskottet icke haft att framställa.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 209, antaga

1) ovan införda förslag till förordning om ändring

i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt;

2) * ovan införda förslag till förordning om ändring

i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;

samt

3) ovan införda förslag till förordning om ändring

i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Stockholm den 27 april 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING1.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 7 sand. 25 höft. (Nr 31.) 3

Ändringar i

bevillning*

o ch taxeringtflirordninyarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, WigforssRosén,

Wohlin, Boman, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld,

Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Leander, Uddenberg i

Karlskoga, Bengtsson i Kullen och Lövgren i Nyborg.

Reservation

av herr Sköld, mot viss del av motiveringen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om ink s. 1 i texten