Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m.

1922-05-02 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:33, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottetsi betänkande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1922 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående beskattning

av socker m. m.

(2:a avd.)

Genom proposition den 10 mars 1922, nr 182, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet i vad den avser förslag till förordning angående

beskattning av socker, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen, bland annat, att antaga nämnda förslag, som

är av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 27 höft. (Nr 33.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Kontroll över

tillverkning

och införsel

av socker.

Sockerhaltiga

varor, hänförliga

till socker.

Förslag

till

förordning angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §‘

1. Socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall underkastas

beskattning i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och

skall, intill dess sådan beskattning ägt rum, stå under statens kontroll.

Denna kontroll utövas dels av tullverket över till riket infört socker,

tills det överföres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller eljest

utlämnas till varuägaren, dels ock, på sätt i denna förordning eller med

stöd av densamma särskilt meddelade föreskrifter bestämmes, vid fabriker,

i vilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

2. Överinseendet å kontrollen vid sockerfabriker och allmänna

sockernederlag handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av särskilda kontrolltjänstemän. Närmare

bestämmelser angående dessas antagande, befogenheter och åligganden

meddelas av Kungl. Maj:t. Angående ersättning till sådan kontrolltjänsteman

är särskilt stadgat.

I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer skall

kostnaden för kontrollens utövning bestridas av statsverket.

2 §•

Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, vilka i torrsubstansen

hålla mindre än 70 procent direkt polariserat socker, färglösa eller med

en askhalt ej överstigande 1.3 procent av torrsubstansens vikt, hänföras

till socker.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

3

Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och maltsocker

(maltos) samt ej heller icke färglösa sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar

eller melass, i vilka sockerhalten är mindre än 70 procent

av torrsubstansens vikt och askhalten högre än 1.3 procent av torrsubstansens

vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kontrollstyrelsen

på framställning av tillverkaren förordnar, att sockerhalten

skall bestämmas genom fullständigare kemisk analys.

3 §•

Med tillverkare förstås i denna förordning den person, vilken såsom

ägare, innehavare, verkställande direktör eller disponent eller i annan

egenskap har högsta inseendet över sockerfabriks skötsel och för vilken

tillståndsbevis för tillverknings utövande utfärdas på sätt i 11 § sägs.

4 §''

Tillverkningsår räknas från och med den 1 augusti till och med

den 31 juli.

5 §•

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,

kunna finnas erforderliga för erhållande av betryggande kontroll

över sockerskattens behöriga utgörande, meddelas av kontrollstyrelsen,

på vilken ock ankommer att utfärda de föreskrifter i övrigt, som för

förordningens tillämpning må erfordras.

II KAP.

Bestämmelser med avseende å tillverkningen m. m.

6 §•

1. Fabrik, som avser tillverkning eller raffinering av socker, skall

vara så byggd och inrättad, att betryggande åtgärder kunna vidtagas

till förekommande av sockers olovliga bortförande från fabriken; och

åligger det tillverkaren att inom fabriksområde anordna nödig bevakning

samt i övrigt genom anbringande av stängsel, lås och dylikt vidtaga

erforderliga åtgärder för vinnande av trygghet i nämnda hänseende.

2. Magasin för uppläggning och förvaring av obeskattat socker

skall vara beläget inom fabriksområdet eller i dess närhet samt, för att

Tillverkare.

Tillverkning»-

år.

Särskilda

föreskrifter.

Fabrik och

magasin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Expeditionsrum

m. m.

Saftstation.

Tillverkares

skyldighet att

i visst fall bereda

kontrollpersonal

bostad

m. m.

kunna godkännas, vara solitt uppfört och i övrigt så beskaffat, att obehöriga

ej kunna bereda sig tillträde därtill utan synbart våld. Dylikt

magasin skall vara upplåtet uteslutande till förvaring av obeskattat

socker, där ej kontrollstyrelsen på särskild framställning finner sig kunna

medgiva undantag härifrån. Skall magasinet stå under kronans lås, vare

tillverkare skyldig att vidtaga de särskilda anordningar, som-kontrollstyrelsen

för sådant ändamål finner nödiga.

7 §•

1. I varje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen avsett

expeditionsrum med minst 20 kvadratmeters golvyta.

2. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet med erforderliga

möbler samt bekosta dess belysning och uppvärmning.

3. Kontrolltjänsteman äge rätt att använda fabrikens laboratorium

för utförandet av behövliga undersökningar.

4. Därest kontrollstyrelsen finner sådant erforderligt, åligger det

tillverkaren att låta förse expeditionsrummet med rikstelefon samt att

bestrida avgifterna för densamma ävensom samtalsavgifter för kontrollpersonalens

tjänstesamtal.

8 §.

De i 6 och 7 §§ meddelade föreskrifter avse ej sådan sockerfabrik

(saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att _ saften avvinnes betor

och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare bearbetning.

Vid saftstation utövas kontrollen på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

9 §• ‘

År fabrik belägen utom stad, köping eller mnnicipalsambälle, vare

tillverkaren pliktig att på anmodan av kontrollstyrelsen åt envar av den

vid fabriken anställda kontrollpersonal till visst pris tillhandahålla ett

i fabrikens närhet beläget samt med nödiga möbler och sängkläder försett

boningsrum ävensom bekosta dess städning och uppvärmning.

Oavsett fabrikens belägenhet vare tillverkare skyldig att, på anmodan

av kontrollstyrelsen, åt envar av kontrollpersonalen, som sådant önskar,

anskaffa lämplig kost mot särskild ersättning.

I denna paragraf omförmäld gottgörelse för boningsrum och kost

varder till beloppet fastställd i samband med bestämmandet av arvode

till kontrolltjänsteman på sätt särskilt stadgas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 5

10 §•

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering av socker första

gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkaren låta i två exemplar

upprätta och till kontrollstyrelsen med begäran om godkännande överlämna

dels beskrivning å fabriken med tillhörande område, dels ock planritning

över fabriksområdet och samtliga fabrikslokalerna med tydligt angivande

av det ändamål, vartill varje lokal är avsedd. Ett exemplar av

ritning och beskrivning, försett med bevis om kontrollstyrelsens godkännande,

där sådant gives, förvaras vid fabriken och det andra hos nämnda

styrelse.

2. Över byggnader, lägenheter och anordningar, som icke blivit

upptagna i beskrivningen eller som där upptagits men sedermera ändrats,

skall, förrän desamma må användas vid tillverkning eller raffinering av

socker, tillverkare låta i två exemplar upprätta beskrivning och ritning,

med vilka förfares på sätt nyss sagts.

3. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabidk. kontrollstyrelsen

anser ritningen över densamma icke vidare vara tillfyllestgörande,

åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrivning,

ävenledes i två exemplar.

11 §•

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början av ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att, minst

tio dagar förrän rörelsen må börja, till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig

anmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om

dagen,

c) huruvida socker skall förvaras i magasin i fabriksområdets

närhet, samt

d) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom inför

kon trolltj änsteman;

varjämte vid anmälan skall fogas intyg om enligt 12 § verkställd

besiktning, utvisande att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna

förordning eller i avseende å kontrollen eljest meddelade föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen

tillståndsbevis för tillverkaren.

Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blivit dömd till ansvar

för förbrytelse, varom förmäles i 30 § av denna förordning; ej heller

för den, som dömts till ansvar enligt 29 §, där ej omständigheterna

varit synnerligen mildrande.

Beskrivning

och planritning

över

fabrik m. m.

Drifts
anmälan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Besiktning

fabrik.

Slutanmälan.

12 §.

Önskar tillverkare få sådan besiktning verkställd, som i 11 §

omförmäles, göre därom skriftlig anmälan hos kontrollstyrelsen, som

förordnar lämplig person att verkställa besiktningen. Vid denna skall

undersökas, huruvida byggnader och anordningar överensstämma med

beskrivningen över fabriken och tillhörande ritning samt föregående

besiktningspro tokoll.

Med ledning av besiktningen uppsattes protokoll, innehållande

uppgift å de förändringar, som vidtagits med fabriken efter näst föregående

besiktning, eller, om förändring ej ägt rum, anteckning härom.

Av protokollet utskrivas två exemplar, av vilka det ena bilägges den

vid fabriken förvarade beskrivningen och det andra insändes till kontrollstyrelsen.

Finnas anordningarna icke strida mot gällande föreskrifter,

utfärdar besiktningsmannen intyg härom.

Befinnas vid besiktningen anordningarna icke vara i överensstämmelse

med gällande föreskrifter, äger besiktningsmannen meddela beslut

om vidtagande av nödiga ändringar; och skall tillverkaren lämnas tillfälle

att vid ny besiktning styrka'', att föreskrivna rättelser vidtagits. Verkställes

den senare besiktningen av annan än i tjänstgöring varande kontrolltjänsteman,

skall besiktningsmannen av tillverkaren åtnjuta gottgörelse

för besiktning i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.

13 §.

Vid råsockerfabrik, som ej är förenad med raffinaderi, (fristående

råsockerfabrik) skall inom en vecka efter det centrifugering av socker

upphört, allt socker vara inlagt i magasin under kronans lås; och

skall tillverkaren därefter ofördröjligen hos vederbörande kontrolltjänsteman

göra anmälan om arbetets avslutande.

Vid raffinaderi och med raffinaderi förenad råsockerfabrik göres

dylik anmälan ofördröjligen efter det allt skattepliktigt socker utlämnats

från fabriken.

Det åligger kontrolltjänsteman att lämna tillverkaren bevis om

gjord anmälan ävensom att, så fort ske kan, därom underrätta kontrollstyrelsen.

Vill tillverkaren, sedan anmälan blivit gjord, under tillverkningsåret

åter upptaga rörelsen i fabriken, göre ny anmälan på sätt i 11 §

är stadgat. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen

nytt tillståndsbevis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

7

14 §.

Inventering- eller uppvägning av allt i fabrik eller magasin be- inventering.

fintligt socker skall årligen sista helgfria dagen i juli månad samt eljest,

när kontrollstyrelsen därom förordnar, verkställas i närvaro av vederbörande

kontrolltjänsteman.

Befinnes vid inventering, att lagei-behållningen är större eller

mindre än bokföringen utvisar, men skillnaden icke överstiger i fråga

om raffinerat socker 0.2 procent eller i fråga om råsocker 0.5 procent,

må tillverkningskontot påföras respektive från detsamma avföras ett mot

överskottet eller bristen svarande belopp. År överskottet eller bristen

större, än nu är sagt, göre vederbörande kontrolltjänsteman därom ofördröjligen

anmälan till kontrollstyrelsen, som äger vidtaga erforderliga

åtgärder.

15 §•

Tillverkare åligger:

att över tillverkningens gång föra de böcker, som kontrollstyrelsen

för utövande av kontroll enligt denna förordning finner erforderliga,

att för kontrollstyrelsen eller den, nämnda myndighet därtill förordnar,

hålla dessa böcker ävensom sina handelsböcker'' rörande lager

och försäljning av socker, med tillhörande verifikationer, tillgängliga

för granskning eller annan vederbörlig åtgärd,

att, då kontrollstyrelsen finner grundad anledning till misstanke,

att skatt blivit undandragen statsverket, för sådan granskning eller åtgärd

tillhandahålla jämväl sina övriga handelsböcker med tillhörande

verifikationer,

att bevara nämnda böcker under minst två år, där ej ifråga om

desamma enligt andra bestämmelser längre förvaringstid är föreskriven,

att tillhandagå kontrollpersonalen med de uppgifter, som av kontrollstyrelsen

infordras,

att, då så påfordras, själv eller genom ombud närvara vid besiktning

eller inspektion,

att vid provtagning ävensom vid kontrollvägning, där sådant i

särskilda fall befinnes nödigt, tillhandagå kontrolltjänsteman med erforderligt

arbetsbiträde samt våg och vikter,

samt att, när helst kontrolltjänsteman så påfordrar, lämna honom för

undersökning tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till

boningsrum dock endast klockan mellan nio förmiddagen och nio eftermiddagen;

ägande kontrolltjänstemannen rätt att, där han i särskilda

Tillverkares

särskilda

åligganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Iakttagande

av meddelade

föreskrifter

m. m.

Tillverk ning

av sirap och

melass.

fall finner det erforderligt, anställa undersökning å personer, som lämna

fabriken, eller av varor, som därifrån bortföras.

16 §.

1. Tillverkare är skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

kontrollstyrelsen jämlikt denna förordning utfärdar, ävensom de

anvisningar, vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med förordningen

eller nämnda föreskrifter meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med av kontrolltjänsteman eller

särskild besiktningsman vid tillämpningen av denna förordning meddelad

föreskrift eller vidtagen åtgärd, äger han att hos kontrollstyrelsen

däri söka ändring.

§•

1. Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, varom i 2 § förmäles, göre för varje tillverkningsår,

minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos kontrollstyrelsen

anmälan därom med angivande av det ställe, där tillverkningen skall

bedrivas, och ombud, som i yrkesutövarens frånvaro skall företräda

honom inför den, som skall utöva kontrollen vid fabriken. Finnes ej

hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen tillståndsbevis.

När tillverkningen upphört, göre yrkesutövaren ock anmälan hos kontrollstyrelsen.

2. Kontroll över tillverkning, som avses i denna paragraf, utövas

på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

Finnes inom fabrik, varom i denna paragraf är fråga, anordning för

framställning av kristalliserat socker, skall sådan anordning sättas under

kronans lås eller försegling.

3. Yrkesutövare i sådan fabrik vare skyldig att i tillämpliga delar

ställa sig till efterrättelse de i 15 § meddelade bestämmelser angående

bokföring och tillhandahållande av böcker för granskning eller åtgärd.

När helst kontroll tjänsteman så påfordrar, må han erhålla tillträde till

fabriken och därstädes verkställa erforderliga provtagningar; dock äge

han ej tillträde till boningsrum klockan mellan nio eftermiddagen och

nio förmiddagen.

Vad i övrigt i denna förordning är stadgat om tillverkare och

fabrik äger icke tillämpning å yrkesutövare och fabrik, varom i denna

paragraf förmäles.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

9

in kap.

Allmänna nederlag för obeskattat socker.

18 §.

1. Rättighet att utan sammanhang med sockertillverkning tills inrättande av

vidare innehava allmänt nederlag för obeskattat socker meddelas av ne e J''

kontrollstyrelsen efter därom gjord ansökning.

2. De i 6 § 2 mom. meddelade föreskrifter skola gälla jämväl

beträffande magasin, som avsetts för allmänt sockernederlag.

Då i dylikt magasin förvaras obeskattat socker, skall magasinet

stå under kronans lås.

19 §.

Innan socker inlägges å allmänt sockernederlag, skall den, som Anmälan om

undfått rättigheten (nederlag sinnehav ar en), till kontrollstyrelsen därom

göra anmälan ävensom ställa säkerhet för två månaders kontrollkostnad

vid nederlaget.

20 §.

Vad i 14—16 §§ finnes stadgat beträffande sockerfabrik och till- inventering

verkare skall äga motsvarande tillämpning i fråga om allmänt socker- mneZrlag.

nederlag och nederlagsinnehavare.

IV KAP.

Beskattningen.

21 §.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt socker- skattens benederlag,

skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 16 öre l<^ttningms

för varje kilogram. _ omfattning.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t

meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor

(denaturerats) eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats

för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag

eller för utförsel ur riket genom tullkammare under den kontroll och de

villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel av nederlagsgods.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 27 höft. (Nr 33.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Förbud mot

avhändande

av socker annorledes

än

medelst fakturering.

Upprättande

av faktura.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt

med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt

av 16 öre för varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare

överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan

tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av

o förtullat gods från tullkammare till tullkammare, och med användande

av förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med

tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från

sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker

vad i tullstadgan finnes föreskrivet rörande tullavgifter.

22 §.

Socker, för vilket, enligt vad i 21 § 1 mom. sägs, skatt skall erläggas,

må icke utlämnas från fabrik eller allmänt sockernederlag annoidedes än

medelst fakturering. Fakturorna skola, på sätt nedan stadgas, ligga till

grund för bestämmande av den myckenhet socker, varför skatt skall utgå.

23 §.

1. Faktura, som i 22 § avses, skall av tillverkaren eller nederlagsinnehavaren

upprättas i två exemplar samt förses med nummer i

löpande följd med av kontrollstyrelsen föreskrivna seriebeteckningar.

Uppgift å faktura om sammanlagda vikten av enligt densamma utlämnat

socker skall anbringas, förutom i skrift, jämväl i siffror medelst

perforering.

2. Båda exemplaren av samtliga fakturor skola, allt eftersom de

upprättas, av tillverkaren eller nederlagsinnehavaren överlämnas till vederbörande

kontrolltjänsteman, vilken har att genom granskning av de uppförda

posterna och deras hopsummering förvissa sig om riktigheten av

den å varje faktura upptagna sammanlagda myckenhet socker, varför

skatt skall utgå. De granskade och godkända fakturorna skola av kontrolltjänstemannen

förses med särskild kontrollstämpel.

Efter det alla fakturor för dagen överlämnats till kontrolltjänstemannen,

åligger det tillverkaren eller nederlagsinnehavaren att ofördröjligen

till kontrolltjänstemannen avgiva en jämväl i två exemplar upprättad

förteckning över ifrågavarande fakturor. Sedan förteckningen av

kontrolltjänstemannen granskats och befunnits utan anmärkning samt

vederbörliga anteckningar blivit av honom verkställda i särskild skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 11

påföringslängd, äger tillverkaren eller nederlagsinnehavaren, med iakttagande

av vad i 25 § 1 mom. stadgas, återbekomma det ena exemplaret

av förteckningen jämte, båda exemplaren av tillhörande fakturor.

Åtgärder, som enligt denna paragraf ankomma på kontrolltjänsteman,

skola av honom vidtagas så, att onödigt dröjsmål därav icke uppstår

för tillverkaren eller nederlagsinnehavaren med fakturors utsändande.

3. I denna paragraf omnämnd kontrollstämpel ävensom formulär

till här omförmäld faktura, förteckning och skattepåföringslängd fasfställas

av kontrollstyrelsen.

24 §.

Erläggandet av skatt och särskilda avgifter enligt denna förordning

utom i fall, som avses i 21 § 2 mom., sker genom inbetalning å

statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Vidimerad avskrift av levereringsreversal skall ofördröjligen insändas

till kontrollstyrelsen.

25 §.

1. Där ej enligt vad nedan i denna paragraf sägs anstånd erhållits

med skattens inbetalande, skall, innan faktura å socker från

fabrik eller allmänt sockernederlag av kontrolltjänsteman återställes, den

därå belöpande skatten inbetalas, och vare tillverkaren eller nederlagsinnehavaren

skyldig inför kontrolltjänstemannen förete bevis härom medelst

uppvisande av vidimerad avskrift av levereringsreversal.

2. Vill tillverkare eller nederlagsinnehavare åtnjuta anstånd med

skattens inbetalande, skall han hos kontrollstyrelsen avlämna bevis, att

han hos Amderbörande länsstyrelse ställt av densamma godkänd säkerhet

för skattens fullgörande intill visst belopp, och må i så fall kontrollstyrelsen

bevilja honom anstånd med skattens inbetalande intill nämnda

belopp sålunda, att skatten enligt skattepåföringslängden för en månad

skall inbetalas före femtonde dagen i tredje månaden därefter.

3. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehavare att inbetala

förfallen skatt, skall för uttagande av sålunda ogulden skatt omedelbart

verkställas utmätning, varom kontrollstyrelsen må föranstalta; och have

den försumlige förlorat rätten att under tillverkningsåret åtnjuta anstånd

med skatts erläggande.

26 §.

1. Om i annan fabrik än sådan, som i 8 § omförmäles, centrifugering

av socker ej företages inom sex helgfria dygn efter den i driftsanmälan

uppgivna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den tid,

Skattens erläggande.

Omedelbar inbetalning

av

skatt.

Anstånd med

skattens erläggande.

Utmätning av

skatt.

Erläggande

av särskilda

avgifter utöver

skatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

varunder arbete icke ägt rum, till statsverket inbetala det kontrollpersonalen

vid fabriken tillkommande arvode enligt stadgade grunder.

Beror uppskov på olyckshändelse eller annan omständighet, varöver

tillverkaren ej kunnat råda, må kontrollstyrelsen kunna på ansökning

medgiva befrielse från skyldighet, som nyss sagts.

2. Har under den del av året, då arbete i fabriken enligt anmälan

fortgått, icke vid fabriken tillverkats i medeltal 5,000 kilogram socker

för varje helgfritt dygn, åligger det likaledes tillverkaren att till statsverket

inbetala hela det kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande arvode.

3. Påkallas vid fristående råsockerfabrik kontrolltjänstemans åtgärd

för uttagning av socker under tillverkningsåret mer än sextio särskilda

dagar efter det, enligt vad i 13 § sägs, slutanmälan blivit gjord,

skall kontrollkostnaden för de överskjutande dagarna gäldas av tillverkaren.

När kontrolltjänstemannens åtgärd vid fabrik, varom här är fråga,

påkallas för uttagning av socker i mindre mängd än 5,000 kilogram eller

för annat ändamål än antingen uttagning av socker eller verkställande

av sådan inventering, som i 14 § sägs, skall ersättningen härför likaledes

gäldas av tillverkaren.

4. Nederlagsinnehavare ävensom sådan yrkesutövare, som i 17 §

omförmäles, är skyldig att i enlighet med därom av kontrollstyrelsen

meddelad uppgift till statsverket inbetala ersättning för den kostnad, staten

fått vidkännas för kontrolltillsyn vid nederlaget, respektive fabriken.

5. Fullgöres ej skyldighet att inbetala avgifter enligt denna

paragraf, skola desamma på kontrollstyrelsens föranstaltande omedelbart

hos vederbörande utmätas.

27 §.

Funändande 1. Försändande av obeskattat socker från fabrik eller allmänt

aV °,oeckerttat 80ckernederlag till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare

skall ske medelst förpassning under statens kontroll, och åligger det tillverkare

eller nederlagsinnehavare att för sådant ändamål till vederbörande

kontrolltjänsteman avgiva förpassningsinlaga, avfattad i tre exemplar,

enligt av kontrollstyrelsen fastställt formulär. I övrigt skall försändande

av socker enligt denna paragraf ske under de villkor och bestämmelser,

som meddelas av kontrollstyrelsen.

Eftergift av 2. För obeskattat socker, som under transport mellan inrikes

orter förkommer, skall avsändaren betala vederbörlig skatt. Kan avsändaren

styrka, att godset gått förlorat genom uppbringning, skeppsbrott

eller annan olycka, må dock eftergift av skatten äga rum. Till kontrollstyrelsen

ställd ansökan härom, åtföljd av handlingar innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingives till vederbörande kon
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

13

trolltjänsteman, som jämte eget yttrande insänder handlingarna i ärendet

till kontrollstyrelsen. Varder skatt eftergiven, översänder kontrollstyrelsen

sitt beslut härom till statskontoret för återbetalnings verkställande.

28 §.

Har socker, varå skatt påförts, blivit så skadat, att tillverkaren utbyte av

önskar omarbeta detsamma, må under den kontroll, som kontrollstyrelsen

föreskriver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik, gande av skatt.

varifrån det utförts, och socker till lika mängd och av samma slag utan

erläggande av ytterligare skatt från fabriken utlämnas. Sockrets mängd

och slag bestämmas av vederbörande kontrolltjänsteman eller, i tvistigt

fall, på tillverkarens bekostnad genom sakkunniga, som kontrollstyrelsen

tillkallar.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser m. in.

29 §.

Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker, böte Olovlig tillfrån

och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med verkntnsfängelse

i högst sex månader samt gälde den i 21 § stadgade skatt,

vilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning, som med ledning

av redskapens beskaffenhet, den tid densamma må hava varit i bruk

och vad i övrigt i målet förekommit kan antagas hava ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirap eller melass, straffes

med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

30 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt Undmsnii
från

fabrik, där tillverkning eller raffinering av socker på grund s0^”femavm_

av tillståndsbevis bedrives, eller från lägenhet, där obeskattat socker förvaras

under kronans lås, eller under transport av obeskattat socker

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering av socker eller i

allmänt sockernederlag eller under transport av obeskattat socker olovligen

bryter försegling eller öppnar eller borttager låB, som kontrolltjänsteman

eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, varom ovan sagts, avhänder sig

skattepliktigt socker i strid mot bestämmelserna i 22 och 23 §§ i denna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Tillverkares

och nederlagsinnehavares

ansvar för

förbrytelse,

begången av

annan.

Underlåtenhet

att iakttaga

vissa föreskrifter.

Underlåtenhet

att iakttaga

föreskrifter i

allmänhet.

förordning eller vidtager åtgärd, varigenom vid uppvägning av socker

mindre än sockrets rätta vikt av vågen angives,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse i högst ett år.

Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.

31 §•

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås av arbetare eller annan vid sockerfabriken anställd

person, liksom vore förbrytelsen av honom själv begången. Be:

gagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utövande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Vad i denna paragraf är stadgat om tillverkare äge motsvarande

tillämpning å innehavare av allmänt sockernederlag.

32 §

1. Underlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att fullgöra

enligt denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring,

eller vägrar han vederbörande att erhålla tillgång till böcker eller

andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska,

eller vägrar han kontrolltjänstemannen eller den, vilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till

rum eller byggnad, där undersökning må ske, eller tillgång till ritning

och beskrivning över fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen

kronor.

2. Underlåter yrkesutövare, varom i 17 § sägs, att fullgöra enligt

denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring eller vägrar

han den, som äger anställa undersökning i. fabriken, tillgång till böcker

och andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska,

eller tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske, vare

underkastad enahanda ansvar, som i 1 mom. är stadgat.

83 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att ställa sig till

efterrättelse vad som enligt denna förordning honom åligger eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontrollstyrelsen eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

15

vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna ''förordning eller

eljest gällande bestämmelser meddelar, straffes, där ej särskilt ansvar är

bestämt, med böter från och med fem till och med etthundra kronor.

34 §.

Tillverkare, nederlagsinnehavare eller sådan yrkesutövare, som i

17 § omförmäles, vilken giver eller erbjuder något såsom gåva åt kontrolltjänsteman,

som har att utöva tillsyn över hans fabrik eller nederlag,

böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåvan mottager, vare underkastad lika ansvar och miste

därjämte befattningen.

35 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid

sockerbeskattningen, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden. Gör han detta, och framgår ej av omständigheterna,

att han om hemligheten eller affärsförhållandena erhållit kännedom

å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från

och med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra

skada eller begagnar han sig av sin kännedom om berörda yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till

fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden skada uppkommit genom kontrolltjänstemans

åtgöranden, vare han ock skyldig att skadan till fullo

gottgöra.

36 §.

Anställes undersökning, varom i 40 § förmäles, klockan mellan

nio om aftonen och fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej äger fritt tillträde, och upptäckes ej förbrytelse, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

37 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

38 §.

Då jämte böter dömts till erläggande av skatt enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till betalning av skatten eller någon

Ansvar för

lämnande

eller emottagande

av gåva.

Ansvar för

röjande av

yrkeshemlighet

m. m.

Ansvar för

viss undersökning.

Böters gäldande.

Förvandling

av straff.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Fördelning

av böter.

Åtalsrätt.

Skärpning i

kontrollen.

del därav, böterna ej kunna gäldas med penningar, utan skall den sakfällde

i stället undergå motsvarande förvandlingsstralf.

39 §.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfälle en tredjedel,

dock högst femhundra kronor, åklagaren. Lika del skall, om särskild

angivare finnes, tillfalla denne. Återstoden tillfaller kronan.

Andel, som nu sagts, tillkomme dock ej angivare, då angivelse

skett av föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon

mot varandra, annan skyldeman mot den, hos vilken han njuter kost

eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk

under den tid de äro i tjänsten.

40 §.

Förbrytelse mot denna förordning skall åtalas av allmän åklagare.

Undersökning, som åklagaren finner nödigt anställa för sådan förbrytelses

upptäckande, bör göras i två vittnens närvaro.

Finner den, som har befattning med kontrollen, överträdelse vara

begången, som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmänne åklagaren.

41 §.

Har tillverkare eller nederlagsinnehavare svikligen undandragit

statsverket skatt eller upprepade gånger icke ställt sig till efterrättelse

denna förordning eller av kontrollmyndigheten meddelade föreskrifter

eller anvisningar, må kontrollstyrelsen på tillverkarens eller nederlagsinnehavarens

bekostnad vidtaga den skärpning i kontrollen, vartill

omständigheterna kunna föranleda, i syfte att statsverket på betryggande

sätt bekommer enligt förordningen föreskriven skatt.

Örergångsstadgande.

Magasin, som före år 1905 kommit till användning för förvaring av

obeskattat socker, må, även om det icke anses ligga i fabrikens närhet,

fortfarande begagnas, för så vitt det icke är beläget på längre avstånd

än en kilometer från fabriken.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

17

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1922, vid vilken tid

förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker upphör

att vara gällande; dock skola för det tillverkningsår, som tager sin

början den 1 augusti 1922, anmälan om tillämnad sockertillverkning,

ansökan om rättighet att innehava allmänt sockernederlag samt anmälan

om begagnande av sådant nederlag ävensom tillsättning av

kontrolltjänstemän ske i enlighet med föreskrifterna i denna förordning.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t

anfört till motivering för förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.

I proposition nr 190 av den 25 februari 1921 framlade Kungl.

Maj:t till sistnämnda års riksdag förslag till förordning om ändrad

lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907

angående beskattning av socker, innefattande bland annat, förslag till

förhöjning av arvodena till kontrollpersonalen vid sockertillverkningen.

I sammanhang med sistnämnda proposition behandlades en inom andra

kammaren väckt motion nr 25 av herr Paulsen, vari föreslagits, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana bestämmelser

för sockerkontrollen, att kontrollpersonalens arbetskraft bleve

fullt utnyttjad.

Riksdagen beslöt emellertid avslå nämnda proposition, men anhöll ''i

skrivelse den 17-juni 1921, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning,

huruvida och på vad sätt kontrollen över sockertillverkningen

skulle kunna förenklas eller omläggas, i syfte att kostnaden för densamma

nedbringades, utan att därvid kontrollens effektivitet äventyrades,

samt att för riksdagen måtte framläggas det förslag, som kunde av utredningen

föranledas.

Riksdagens yttrade i motiveringen till denna hemställan i huvud*- sak följande:

»Det nuvarande systemet för sockerbeskattningen och den därmed sammanhängande

kontrollen över sockertillverkningen tillkom efter beslut av

1905 års riksdag och trädde i tillämpning den 1 september 1906.

Före denna tid var sockertillverkningen belagd med en skatt, som utgick

i visst förhållande till de vid råsockerfabrikerna avverkade betornas vikt,

en beskattningsform, som benämnts materialbeskattning. KontrollverksamBihang

till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 27 höft. (Nr 33.) 3

Utskottet
1921

års

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

heten gick därvid ut pa att fastställa den vid varje råsockerfabrik under vitbets]kampanjen

avverkade betvikten och var anordnad så, att en statens kon!iru,

'',r ;Stall( ,Kt 1overvak^de vägningen av den bctkvantitet, som intogs i fanll™

111 °!'' a7erknmff- \ och for kungörande av denna kontroll tjänstgjorde i

pldiVan3e rasockerfakrlk tre kontrolltjänstemän, varjämte ett mindre

trrif 1kf0ntrOJ''0™r »enom besök vid de olika fabrikerna övervakade koniema

utöSdT ■funktl1on ,unf1er kampanjen. Under tiden mellan betkampan
St5ÄSr1,

d Mst “*«“ «-

Från och med den 1 september 1906 omlades sockerbeskattningen så, att

man övergick från materialbeskattning till produktbeskattning och närmare

bestämt den form därav, som bär till föremål den för konsumtion färdiga

aran, laffmadsockret, och därför kallas konsumtionsbeskattning.

, , -“W följd av ombytet av beskattningssystem måste hela kontrollverksam
heten

omlaggas och en betydligt vidlyftigare kontrollapparat inrättas.

Denna apparat, som brukar betecknas såsom sluten produktionskontroll,

fungerar i stort sett pa nedannämnda sätt.

Vid råsockerfabrikerna stål- under kampanjen det s. k. sockerhuset, det

\ill saga den del av fabriken, dar sockret framställe^ under ständig och sluten

bevakning, varjande samtliga råsockermagasin befinna sig under kronans lås.

, kontrollör övervakar ingångarna till sockerhuset och en annan vägningen

•0C rakningen av det färdiga sockret samt inläggningen å magasinen, varjämte

i undantagsfall ytterligare en kontrollör användes för andra ändamål. Där•Jamto.

,överyakar ,en förste kontrollör kontrollsystemets riktiga funktion och

för nödiga journaler ,m. m. Då bevakningen måste fortgå dygnet om, erfordras

således vid varje fabrik utom en förste kontrollör minst sex kontrollörer.

Mellan kampanjerna skötes bevakningen av en tillsyningsman, som på tillverkarens

anfordran öppnar de under lås varande magasinen och kontrollerar

utiastningen.

Vid raffinaderierna stå såväl hela fabriken som magasinen under sluten

lie vakning, i det att kontrollörer bevaka samtliga utgångar. Därjämte konti

olleras. från rasockcrfa-brikerna ankommande råsocker samt uppvägningon

av allt till magasinen gående färdigt raffinadsocker. Ursprungligen lärer meningen

varit, att kontrollen även här skulle omfatta inräkning av den från fabrik

till magasin gående sockerkvantiteten, men i praktiken torde man i detta

fall nöja sig med tillverkarens uppgifter. Till sist räknas och övervakas de

sockerkvantiteter, som från magasinen utlämnas till fritt bruk, och verkställes

beskattningen efter den därvid konstaterade vikten. Liksom vid råsockerfabrikerna

övervakar vid raffinaderierna en förste kontrollör hela kontrollsystemets

funktion.

Mot det gällande systemet hystes alltifrån början betänkligheter bland

annat och främst därutinnan, att detsamma för sin effektiva tillämpning

krävde en relativt stor kontrollpersonal och såmedelst vore förenat med betydande

kostnader, som ej oväsentligt minskade skatteintäkten.

Sålunda både sockerbeskattningskommittén i sitt år 1904 avgivna betänkande

avstyrkt införande av konsumtionsbeskattning och ansett en förbättrad

materialbeskattning mera ändamålsenlig, och vid 1906 års riksdag väcktes av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 19

herr Lyckholm eu motion, II: 126, innefattande bland annat begäran om utredning

om och i vad mån kontrollväsendet över de extra beskattade näringarna,

brännvins-, socker- och maltdrycksindustrierna, tarvade revision för

vinnande av större likformighet och billighet. Efter tillstyrkande av bevillningsutskottet

anhöll också riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t om förslag

till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid berörda tillverkningar i

syfte att, med bibehållande av nödig effektivitet, åstadkomma större enhetlighet

i kontrollens organisation och minskade kostnader.

Av riksdagens berörda framställning föranleddes, såvitt nu är ifråga,

framläggandet för 1907 års riksdag av förslag till ny förordning om beskattning

av socker, vilket förslag i huvudsak antogs av riksdagen ocli trädde i

kraft genom den ännu gällande förordningen i ämnet den 11 oktober 1907. I

denna författning bibehölls emellertid konsumtionsbeskattningsprincipen och

den lokala kontrollen lämnades i allt väsentligt orubbad.

Efter år 1907 har fragan om sockerkontrollens förbilligande upprepade

gånger vant föremål för behandling i riksdagen, varvid väckta förslag i sådan

riktning närmast åsyftat besparing genom inskränkning av antalet förste kontrollörer.

Förslag därom hava framlagts år 1912 genom en av herrar Thorsson

och Waidén väckt motion, II: 152, 1913 genom en av herr Thorsson väckt motion,

II: 131, 1917 genom en av sistnämnda motionär ånyo väckt motion, II: 26

samt senast år 1919 i Kungl. Maj :ts proposition nr 208.

Motiveringarna för 1912 och 1913 års motioner skilde sig bland annat

däruti, att i den förra såsom för ändamålet lämplig utväg anvisades sammanförande

under gemensam förste kontrollör av antingen råsockerfabrik med närbeläget

raffinaderi eller ock två eller flera med hänsyn till inbördes läget härför

lämpade råsockerfabriker, medan i den senare förordades utredning angående

indragning av vid råsockerfabrikerna anställda förste kontrollörer och överflyttande

av deras göromål på vederbörande kontrollörer. Båda motionerna

blevo i enlighet med av kontrollstyrelsen avgivna yttranden av bevillningsutskottet

avstyrkta och av riksdagen avslagna.

Jämväl över 1917 års motion i ämnet inhämtades kontrollstyrelsens yttrande.

Ehuru i motiveringen för motionen framställdes möjligheter för

frågans lösning i båda de riktningar, som i de tidigare motionerna förordats,

förmälde sig kontrollstyrelsen denna gång icke hava något att erinra mot, att

en utredning företoges.

Sedan den högsta kontrollmyndigheten sålunda funnit frågan i varje

fall förtjäna att undersökas, fann bevillningsutskottet sig jämväl sakna anledning

att motsätta sig en sådan undersökning, företagen utan några förutsatta

direktiv beträffande vare sig sättet för eller möjligheten över huvud

taget av inskränkningar i hithörande avseende. Dock ville utskottet såsom

en oeftergivlig hållpunkt för utredningen betona, att hänsyn i främsta rummet

toges till fordran på effektiv kontroll och i andra rummet till vinnande av

besparing. I enlighet härmed hemställde utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående inskränkning av antalet

förste kontrollörer vid sockertillverkningen. Utskottets hemställan blev

av riksdagen bifallen.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen resulterade i ett av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition till 1919 års lagtima riksdag framlagt

förslag om indragning av förste kontrollörsbefattningarna vid de fristående råsockerfabrikerna,

i samband varmed förste kontrollörens göromål vid vederbörande

fabrik skulle överflyttas å någon därstädes förordnad kontrollör, vilken

skulle benämnas kontrollör-förman och erhålla ett förhöjt dagarvode.

Den ifrågasatta reformen var, enligt vad i propositionen angivits, förestavad

dels av önskan att åstadkomma besparing i kostnaden för kontrollen och

dels av den i vissa fall yppade svårigheten att erhålla förste kontrollörer med

föreskriven kompetens.

Av utredningen i ärendet framgick emellertid, att meningarna v.arit mycket

delade i fråga om lämpligheten av den föreslagna förändringen. Sålunda

hade av de tre för utredningen särskilt tillkallade sakkunniga två varit mot

förslaget. Av de hörda länsstyrelserna hade fyra avstyrkt förslaget och tre

tillstyrkt detsamma. Jämväl inom kontrollstyrelsen hade yppats meningsskiljaktighet,

i det att två ledamöter reserverat sig mot kontrollstyrelsens beslut

att tillstyrka indragning av ifrågavarande tjänster.

Bevillningsutskottet avstyrkte förslaget under hänvisning till den meningsskiljaktighet,

som yppats om dess lämplighet. Ett genomförande av detsamma

skulle efter utskottets åsikt icke stå i överensstämmelse med grundsatsen,

att hänsyn i främsta rummet skulle tagas till fordran på effektiv kontroll

och i andra rummet till vinnande av besparing, vilken grundsats finge anses

förutsätta, att man vid varje förändring i kontrollens anordning skulle

hava garanti för att kontrollens effektivitet ej rubbades. I betraktande av de

fackkunnigas inbördes oenighet angående förslagets konsekvenser i kontrollhänseende

förelåge tydligen icke någon sådan garanti.

Denna utskottets ståndpunkt biträddes ock av riksdagen, som avslog forslaget.

Genom herr Paulsens förevarande motion liar spörsmålet om sockerkontrollens

rationella anordning ånyo förts fram. I likhet med tidigare motionärer

i ämnet anser herr Paulsen, att kontrollpersonalens arbetskraft ej fullt utnyttjas,

och att följaktligen minskning av personalen bör äga rum.

Någon utredning till stöd för sin uppfattning har motionären ej förebragt.

Med hänsyn till vad tidigare i saken förekommit och då till stöd för reduktion

av kontrollpersonalen icke kunna åberopas några ändrade förhållanden

beträffande vare sig sockertillverkningens omfattning eller systemet för kontrollen,

kunde det ligga närmast till hands att avslå motionen under hänvisning

till riksdagens senast år 1919 uttalade mening. Riksdagen har också anledning

förutsätta, att kontrollverksamheten i sin nuvarande utformning torde

kräva en så vidlyftig personal, att någon nämnvärd indragning icke kan

ifrågasättas. Till kontrollverksamhetens art hör även, att icke alla moment

däri kunna vara präglade av aktiv arbetsintensitet.

Annorlunda skulle saken emellertid ställa sig, om det befunnes, att den

nu använda kontrollapparaten kunde omformas och förenklas, utan att statens

skatteintresse äventyrades.

Enligt vad under ärendets förberedande behandling inhämtats, tillverkades

under tillverkningsåret 1919—1920 142 miljoner kilogram raffinadsocker.

Tillverkningen bedrevs vid 21 råsockerfabriker och 5 raffinaderier. Vid kon
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

21

trollen sysselsattes 24 förste kontrollörer och 184 kontrollörer. Under kalenderåret

1920 debiterades sockerskatt med 27 miljoner kronor. Kostnaden för kontrollen

upgick 1920 till 335,000 kronor, oberäknat dyrtidstillägg åt personalen.

Det är således en relativt stor kostnad det nuvarande kontrollsystemet

drager med sig, och kravet på åtgärder för dess nedbringande måste anses berättigat.

En undersökning av hithörande förhållanden synes därför höra utan

dröjsmål äga rum.

Utgångspunkten för en sådan undersökning synes lämpligen vara ett

fastställande av de moment i fabrikationen, där kontrollen har verklig betydelse,

med andra ord, under vilka förhållanden falsarier äro tänkbara.

Vad då angår råsockerfabrikerna, är givetvis kontrollens viktigaste

funktion att tillse, att de sockerkvantiteter, som bortföras från fabriken, verkligen

komma raffinaderierna tillhanda och icke på ett eller annat sätt komma

direkt i konsumenthänder. Det nuvarande förpassningssystemet behöver alltså

bibehållas. Däremot torde det vara av mindre vikt att den socker kvantitet,

som går från fabrik till magasin, kontrolleras, då magasinen i alla fall stå

under kontrollmyndighetens läs, utan torde utan olägenhet i detta fall tillverkarens

siffror kunna godtagas. Vidare torde det vara obehövligt att övervaka

de utgångar från sockerhuset, som ej äro avsedda för sockertransport. Det

skulle ändå säkerligen icke kunna undgå vederbörande kontrolltjänstemans

kunskap, om tillverkaren försökte ^transportera socker från sockerhuset på

smygvägar. Vad så beträffar möjligheten, att socker tillgripes av fabrikens

arbetare, torde denna i detta sammanhang icke behöva tagas med i räkningen,

eftersom tillverkaren bär långt större intresse än staten att förhindra sådana

händelser.

Vid raffinaderierna är det från kontrollsynpunkt viktigt att kontrollera

de från råsockerfabrikema kommande sockerpartierna för konstaterande att

ingenting kommit bort under vägen. Vidare torde det ligga vikt uppå att den

sockerkvantitet, som utgår genom expeditionen till fritt bruk, kontrolleras.

Däremot torde det nuvarande kontrollerandet av samtliga utgångar från

fabriksområdet kunna anses obehövligt av samma skäl som i fråga om råsockerfabrikerna.

Redan av vad sålunda antytts synes sannolikt, att det nuvarande kontrollsystemet

utan olägenhet och med helt visst avsevärda besparingar i kontrollkostnad

skulle kunna förändras till vad man plägar kalla en öppen produktion

skontroll. Från sakkunnigt håll har riksdagens bevillningsutskott, som

verkställt utredning i detta ärende, erhållit nedanstående riktlinjm- för en sådan

reform.

Vid råsockerfabrikerna skulle kontrollen utövas av en förste kontrollör

och tre kontrollörer. Dessa skulle alternera så, att en av dem städse utövade

kontrollverksamhet under den tid kampanjen påginge. Däremot skulle han ej

som nu vara bunden vid en plats i fabriken, utan skulle genom ronder i fabriken

kontrollera, att tillverkningen och magasineringen bedreves på vederbörligt

sätt, att sockervågama fungerade oklanderligt m. m. Vidare skulle han

kontrollera de sockerkvantiteter som från fabriken förpassades till raffinaderi.

Tillsyningsmannens verksamhet under mellankampanjen skulle bibehållas.

Vid raffinaderierna skulle kontrollen av inkommande råsocker samt av

s. 22 Kontrollera mot PDF

JPropoti
tionen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

utlämningen till fritt bruk bibehållas. Däremot skulle bevakningen göras öppen

och utövas av endast en kontrollör i sänder på samma sätt som förordats

för råsockerfabrikerna. Givetvis borde kontroll tjänstemännen som hittills

hava tillgång till fabrikens tillverknings- och expeditions journaler.

Enligt vad nämnda utskott meddelat, är ett dylikt kontrollsystem redan

i tilläjxipnmg vid Göteborgs sockerfabrik. Denna fabriks läge vid en lång

strandremsa av Göta älv och med allmän gata genom området har omöjliggjort

tillämpandet av det normala kontrollsystemet utan orimliga kostnader

lör staten och tillverkaren. På grund härav sökte och erhöll genom kungl. brev

av den 6 maj 1906 dåvarande ägaren dispens, innebärande att all portkontroll

ar överlämnad åt tillverkaren, medan i stället fabriken i dess helhet övervakas

av en vakthavande kontrollör.

Enligt uttalad uppfattning a sakkunnigt håll skulle införandet av ett

dylikt system möjliggöra indragning av minst 3 kontrollörer för varje fabrik,

vilket för sockertillverkningen i dess helhet skulle betyda indragning av 75 å

100 kontrollörer. Till denna besparing i kostnad komme den fördelen att genom

en dylik omorganisation av kontrollarbetet de återstående kontrollörerna bleve

fullt sysselsatta.

Nu kan givetvis vid en grundligare undersökning av hithörande förhållanden

befinnas, att de ovan skisserade förenklingarna stöta på hinder i

systemet och att andra åtgärder visa sig mera ändamålsenliga. Det kan också

tilläventyrs komma att framstå såsom en bättre väg till rationell lösning av

kontroll frågan, att själva principen för den nuvarande kontrollen övergives

och ersättes med något annat system. Den utredning i ämnet, som riksdagen

ansett sig böra begära bör därför hava fria händer, dock under noga beaktande

av riksdagens, enligt vad ovan framhållits, uprepade gånger uttalade förbehåll,

att kontrollen icke finge läggas så att dess effektivitet bleve äventyrad.

Enligt vad för riksdagen meddelats, pågå för närvarande dels inom kontrollstyrelsen

med biträde av tillkallade sakkunniga utredning rörande brännvinstillverkningen,

dels ock inom finansdepartementet genom tillkallade sakkunniga

utredning angående maltdryckstillverkningen, varvid i båda fallen

jämväl kontrollfrågan lärer bliva föremål för behandling. En blivande utredning

angående sockerkontrollen bör självfallet hållas i kontakt med de

förstnämnda utredningarna. Uteslutet är ju icke, att därvid den, enligt vad

ovan antytts, tidigare framkastade tanken på viss gemensamhet uti kontrollen

eller visst samarbete mellan kontrollorganen för de skilda tillverkningarna

kunde röna beaktande och leda till resultat i större eller mindre omfattning.»

Föreliggande förslag bibehåller den nuvarande beskattningsformen

eller den så kallade konsumtionsbeskattningen medan genomgripande

förändringar föreslås i kontrollen över sockertillverkningen. Till grund

för propositionen ligger ett av byråchefen E. J:son Thulin och ingenjören

J. C. Stjerna såsom tillkallade sakkunniga utarbetat förslag.

För detta förslag, som i allt väsentligt överensstämmer med det i propositionen

framlagda, har föredragande departementschefen redogjort i

sitt yttrande till statsrådsprotokollet och därvid anfört i huvudsak följande:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 23

»De sakkunniga hava skärskådat möjligheterna av att åvägabringa minskning

i kontrollkostnaderna genom införande av s. k. öppen produktionskontroll enligt de

i riksdagens berörda skrivelse angivna riktlinjer. Enligt de sakkunnigas mening

skulle vittgående indragningar ifråga om den kontinuerliga bevakningen av såväl

råsockerfabriker som raffinaderier utan olägenhet kunna ske, kontrollmyndighetens

bokföring över tillverkning vid råsockerfabrikerna undvaras och ersättas med stickprovskontroll

å tillverkarens bokföring samt förpassningsförfarandet förenklas. I

sistnämnda hänseende anse de sakkunniga, att man skulle kunna gå längre än riksdagen

i sitt förslag till öppen kontroll förutsatt. Genomfördes dessa förenklingar i

kontrollen, skulle denna vid råsockerfabrikerna kunna utövas av eu enda person

och antalet kontrollörer vid raffinaderierna minskas med inemot hälften. De med

sockerkontrollen förenade kostnaderna, vilka för tillverkningsåret 1920 21, om

såväl arvoden som dyrtidstillägg medräknades, uppgått till omkring 685,000 kronor,

skulle, om ett sådant förenklat kontrollsystem under samma år tillämpats, kunnat

nedbringas med i runt tal 350,000 kronor eller med omkring 50 procent. Denna

besparing utgjorde maximum av den ekonomisering, som, om grundvalen för den

nuvarande kontrollen, nämligen den ingående granskningen över utvägningen av

socker till fritt bruk, skulle bibehållas, kunde ernås genom möjliga förenklingar och

indragningar enligt systemet för den s. k. öppna produktionskontrollen.

Anses det, anföra de sakkunniga vidare, att utgifterna för kontrollen skola

ytterligare nedbringas, måste grunderna för den nuvarande sockerkonsumtionsbeskattningen

omläggas. En dylik omläggning läte sig också väl försvaras. Enligt

de sakkunnigas mening innebure även den öppna produktionskontrollens system en

mera omfattande kontroll än behovet oundgängligen krävde och det kunde ifrågasättas,

huruvida den från kontrollens sida ingående granskningen över utvägningen

av socker till fritt bruk överhuvud taget vore erforderlig. Rent principiellt borde

invändning ej kunna göras emot att även vid denna utvägning använda stickkontroll,

och samma skäl, som talade för att genom den öppna kontrollen lämna bolagen

något friare händer med avseende å råsockrets tillverkning, uppvägning, lagring

och transport, ägde giltighet ifråga om själva utlämningen av konsumtionsvaran.

Under framhållande av, hurusom maltdryckskontrollen i Norge och Danmark med gott

resultat blivit baserad på tillverkarens egen bokföring och egna uppgifter, hava de

sakkunniga ansett, att det borde vara möjligt att genomföra något liknande vid våra

sockerfabriker, vilka vore färre samt organiserade efter större och enhetligare linjer

än allehanda bryggerier av olika beskaffenhet.

Det kontrollsystem, som de sakkunniga förorda, har anknutits till sockerbolagens

fakturautskrivning. Bolagens fakturor å försålt socker, vilka utställdes vid

raffinaderierna, skulle före avsändandet granskas och annoteras av en kontrolltjänsteman

samt av honom på visst sätt kontrollstämplas. Skatten skulle påföras tillverkaren

enligt de viktuppgifter, som erliölles i fakturorna. Såsom allmän förutsättning

för kontrollsystemets rätta funktion erfordrades föreskrift, att skattepliktigt

socker icke finge från fabrik eller allmänt nederlag utlämnas annorledes än medelst

fakturering. Den primära fakturakontrollen skulle förenas med granskning av bolagens

bokföring över tillverkning, försäljning och utlämning av socker, vilken granskning

under kontrollstyrelsens överinseende skulle ske genom kontrollörer vid såväl

råsockerfabriker som raffinaderier. Kontrollörerna skulle jämväl hava att genom

stickprov och inspektioner granska riktigheten av fakturor och bokföring, kontrollera

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Utskottets

yttrande.

Råsocker
beskattning.

vågar etc. Hela den lokala kontrollen enligt detta system, som av de sakkunniga

ansetts såsom i kontrollhänseende fullt tillfredsställande, skulle kunna skötas av en

kontrollör vid varje råsockerfabrik och två kontrollörer vid varje raffinaderi. Kostnaderna

härför skulle för tillverkningsåret 1920 — 21 hava belöpt sig till inalles

omkring 163,000 kronor, vilket innebure en besparing av 76 procent.

De sakkunniga framhålla, att av de tvenne utvägar till omläggning och förenkling

av kontrollen över sockerbeskattningen, som de sakkunniga undersökt,

nämligen den öppna produktionskontrollen och fakturakontrollen, den senast återgivna

uppenbarligen innebure den för statsverket billigaste kontrollanordningen, utan

att under de givna förutsättningarna kontrollens effektivitet ur skattesynpunkt därigenom

äventyrades. På grundval av det senare alternativet hava de sakkunniga

därför utarbetat förslag till ny förordning angående beskattning av socker. Att

helt ny förordning utarbetats har bland annat sin grund däri att, för ernående av

ett mera enhetligt och därmed mera effektivt kontrollsystem än det nuvarande, flertalet

av de länsstyrelserna för närvarande anförtrodda uppgifterna med avseende å

kontrollen ansetts böra överflyttas å kontrollstyrelsen, som jämväl i övrigt föreslagits

skola erhålla ökade befogenheter med avseende å kontrollen. Sålunda skulle

tillämpningsföreskrifterna till sockerskatteförordningen, vilka hittills utfärdats av

Kungl. Maj:t i en särskild »ordningsstadga rörande sockerbeskattningen», framdeles

meddelas av kontrollstyrelsen. Föreskrifter om arvode åt kontrolltjänstemän hava

ej intagits i författningsförslaget, enär de sakkunniga tänkt sig, att särskilda föreskrifter

skulle av Kungl. Maj:t och riksdagen i eljest vedertagen ordning härom

meddelas, varjämte erforderliga bestämmelser angående kontrollpersonalens antagande,

tjänstgöring, befogenheter och skyldigheter synts böra sammanfattas i särskild av

Kungl. Maj:t utfärdad instruktion.

Den verkställda omarbetningen av förordningen har jämväl haft till syfte

att åstadkomma förenkling och ökad överskådlighet med avseende å kontrollföreskrifterna.

»

Vad till en början angår möjligheten av att genom övergång till

en annan beskattningsform än konsumtionsbeskattningen åstadkomma

en billigare kontroll, som i effektivitet kunde mäta sig med den fungerande,

hava såsom föredragande departementschefen i sitt förenämnda

yttrande upplyst,, av de myndigheter och personer, vilka hörts över det

av de sakkunniga avgivna förslaget, en länsstyrelse och två förste kontrollörer

förordat införande av skatt å råsocker. Därjämte hava två ledamöter

inom kontrollstyrelsen, vilka hemställt, att frågan måtte underkastas

förnyad utredning, i princip anslutit sig till en råsockerbeskattning.

I fråga om denna beskattningsform hava de sakkunniga uttalat sig

och därvid framhållit de svårigheter, som förelåge att genom analyser

— s. k. rendementsbestämningar — fastställa det exakta utbyte av

raffinad, råsockret lämnade, vilket förhållande kunde tillföra tillverkaren

en dold premie såväl vid erläggande av den beräknade skatten som i

synnerhet vid skattere§titution. Kostnaderna för erforderliga analyser

komme enligt de sakkunnigas mening att bliva så höga, att någon be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

25

sparing i kontrollutgifter icke syntes stå att vinna genom en övergång

till råsockerbeskattning.

En av förenämnda reservanter inom kontrollstyrelsen, överingenjören

K. E. Arnell, bär i sin reservation anfört, bland annat, att på grund

av förluster vid raffineringen, vilka förluster vid ett raffinaderi beräknats

till Va—1 procent, rendementsbestämningarna komme att överstiga det

verkliga utbytet av raffinad och att sålunda staten och icke fabrikanten

komme att tillförsäkras en dold premie genom den bristande överensstämmelsen

mellan rendement och faktiskt utbyte. Härjämte har överingenjören

Arnell uppgivit, att de sakkunnigas beräkning av kostnaderna

för analyser vore missvisande, då analyserna borde kunna omfatta generalprov

från exempelvis tvåtusen säckar samt utföras å statens egna

laboratorier eller å av kommunerna underhållna kemiska stationer, varigenom

analyskostnaderna kunde nedbringas till ett belopp av högst

femtusen kronor.

Med anledning av de uttalanden till förmån för en råsockerbeskattning,

som sålunda lämnats, hava byråchefen Thulin och ingenjören

Stjerna tillhandahållit utskottet en av dem upprättad promemoria angående

införande av råsockerbeskattning, vilken återfinnes såsom bilaga

till detta betänkande.

De i berörda promemoria anförda skälen mot införande av en

råsockerbeskattning har utskottet funnit övertygande. Den omständigheten,

att förhållandet mellan vid analys fastställt rendement och faktiskt

utbyte vid raffinad icke är konstant, måste medföra, att en skatteberäkning,

grundad på rendementsbestämning, blir otillförlitlig och kan utnyttjas

i tillverkarens intresse. Icke heller synes en övergång till råsockerbeskattning

kunna med säkerhet beräknas medföra några avsevärda

besparingar i kontrollkostnaderna.

Då utskottet icke ansett någon ändring böra äga rum i gällande

beskattningsform, har utskottet haft att taga ställning till frågan om

en omläggning av produktionskontrollen i syfte att nedbringa kontrollkostnaderna.

Genom de i propositionen föreslagna bestämmelserna torde

mycket avsevärda besparingar i kontrollkostnaderna kunna göras, vilka

besparingar av de sakkunniga beräknats till omkring tre fjärdedelar av

kostnadernas nuvarande belopp. På de skäl, som anförts av föredragande

departementschefen, har det synts utskottet, som om kontrollens

effektivitet icke skulle komma att äventyras genom införande av ett

fakturakontrollsystem. Under framhållande av vikten utav en omedelbar

reduktion av de med nu fungerande kontrollsystem förenade kostnaderna

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 27 höft. (Nr 33.) 4

F örenklingar

i kontrollsystemet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

har utskottet därför icke tvekat att ansluta sig till den i propositionen

föreslagna omläggningen av kontrollen.

Det vill likväl synas som om, även med de väsentliga besparingar

fakturakontrollen bereder, de kontrollkostnader, staten skulle komma att

vidkännas, bleve stora i förhållande till den föreliggande risken för

undansnillande av skatt. Bland de skäl, som anförts till förmån för

fakturakontrollsystemet, har utskottet velat åberopa ett särskilt, nämligen

den gynnsamma förutsättning för en övergång till en sådan beskattning,

som ligger däri, att sockertillverkningen inom landet är koncentrerad

till två väl organiserade och solida bolag, vilkas ställning till det

allmänna innebär garanti för att icke med bolagens begivande någon

skatt svikligen undandrages staten. Detta skäl, som utskottet ansett

förtjäna synnerligt beaktande, synes emellertid hava bort giva

anledning till en närmare undersökning av möjligheten och lämpligheten

av att redan nu övergå till en beskattning, som i huvudsak grundade sig

på tillverkarens bokföring rörande tillverkning och försäljning. Såvitt

utskottet haft tillfälle att undersöka, har icke något bärande skäl kunnat

anföras mot en sådan anordning, varigenom kontrollen komnie att än

mer smidigt anpassas efter rådande förhållanden. Genom en dylik ytterligare

förenkling av kontrollen böra kostnaderna för densamma kunna

nedbringas till ett minimum. Utskottet har därför ansett angeläget, att,

i den mån erfarenheterna från tillämpningen av fakturakontrollen lämna

stöd härför, möjligheterna för ett ytterligare förbilligande av kontrollsystemet

undersökas och att de förenklingar i detsamma, som därvid

befinnas möjliga, verkställas.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 182, i vad densamma hänvisats

till bevillningsutskottet, antaga ovan införda

förslag till förordning angående beskattning av socker.

Stockholm den 2 maj 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

HERMAN FLEMING.

Närvarande: herrar friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Rosén, Boman,

Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Lithander, Johansson i Kälkebo, Henrikson,

Alexis Björkman, Leander, Ericsson i Oberga, Wahl, Uddenberg i -Karlskoga, Lövgren

i Nyborg och Granath.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

27

Bilaga.

P. M. angående införande av eu räsockerbeskattning.

Till en början mä framhållas, att, i motsats mot vad doktor Arnell i sin reservation

framhållit, förhållandet mellan rendementsbestämningen i råsockret och

utbytet av raffinad icke är konstant. Det kan växla inom rätt vida gränser, beroende

på isynnerhet råsockrets sammansättning och beskaffenhet i övrigt. Skulle

invertsocker förekomma, något som ej sällan är fallet i importerat socker, blir

svårigheten att på förhand genom analys bestämma det verkliga utbytet särdeles

stor. Den vanliga metod, efter vilken rendement vid invertsockerhaltigt råsocker

beräknas, giver vid en liten halt av invertsocker en premie åt raffinadören, under

det att, då denna halt är relativt stor, det motsatta förhållandet äger rum. I

senare fallet särskilt kunna inga beräkningar med någon säkerhet anställas över

utbytet och således ej heller rendementsbestämningen tillmätas något avgörande

värde.

Aven i avseende å raffinoshaltigt råsocker stämma rendements- och utbytestal

dåligt överens, i det dessa senare vanligen ligga under de förra.

Men också raffinadens kvalitet kan inverka på resultatet. Tillverkas sämre

sockersorter och raffinad av underlägsen kvalitet (exempelvis s. k. nödfallsraffinadl

blir tydligen förhållandet mellan rendement och utbyte ett annat, än om raffinad

av fullgod kvalitet framställes. I praktiken hava i själva verket observerats avvikelser

mellan rendements- och utbytestal av ända till 3 procent. Dessutom må

framhållas, att sirapsskatteförhållandena i och för sig omöjliggöra rendementets

användande såsom grund för en sockerbeskattning.

Enär sålunda det genom analys erhållna rendementet än överstiger än understiger,

ibland i väsentlig grad, det verkliga utbytet, blir ett beskattningssystem,

grundat på rendementet, från säkerhetssynpunkt alldeles otillfredsställande.

Vid en tillämpning av systemet bleve emellertid ofrånkomligt trots de stora

svårigheterna härför att vid fastställande av raffinadutbytet räkna med en viss

marginal, vilken ej finge tagas snävare än att den vore användbar även under

medelmåttligt goda förhållanden i avseende på råsockrets beskaffenhet, raffinadens

kvalitet in. m. Man finge sålunda med ledning av den visserligen bristfälliga erfarenhet,

som står till buds, fastställa en viss maximigräns såsom grund för skatteberäkningen.

Förhållandena skulle då utveckla sig i samma riktning som förut skedde vid

råvarubeskattningen, om än ej i så utpräglad grad, och den omedelbara följden

skulle bliva, att tillverkarna inrättade sig för att utnyttja marginalen till statens

förfång, alldeles såsom fallet var med den gamla betbeskattningen, då .också ett

visst sockerutbyte måste på förhand fastställas och en marginal lämnas åt tillverkarna

på grund av växlande förhållanden och okända faktorer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

I sockerbeskattningskommittérades utredning av år 1904 anföres: »Om utländskt

råsocker eller socker, som annorstädes tillverkats, införes i fabriken, invecklas

vid detta system än mera beräkningarna. Vid olika skattesatser kan slutligen

bestämmandet av rendementet giva anledning till någon premie.» En auktoritet

på sockerkontrollens område, överingenjören A. G. Ekstrand, uttalade i ett

anförande i Kungl. Lantbruksakademien den 20 februari 1905: »Men även med

denna ganska besvärliga kontroll lider systemet av en principiell svaghet, nämligen

att; raffinadrendementet beror på vissa förutsättningar, som ej alltid hålla streck,

så att raffinaderierna hava möjlighet att utvinna mera raffinad än som beräknats

och alltså kunna göra sig en premie. Vid export av raffinad skall råsockerskatten

på motsvarande parti råsocker restitueras, vilket här lika väl som vid betskatten

kan medföra en exportpremie.»

Beträffande kostnaden för en råsockerbeskattning och därmed sammanhängande

förhållanden har doktor Arnell icke angivit någon kostnad för utförande

av de talrika analyserna. Enligt hans mening skulle statliga laboratorier och

kemiska stationer utföra analyserna, och han föreslår, att proven uttagas ur partier

å 2,000 säckar.

Så lätt torde emellertid denna angelägenhet icke låta sig avfärda. På grund

av den oerhörda vikten av såväl provtagningar som analyser måste dessa ägnas

en synnerlig uppmärksamhet. Före den stora sockerbolagsfusionen, då de olika

bolagen köpte socker av varandra och råsockerfakturorna voro av mycket större

vikt än nu är fallet, överstego sockerpartierna icke 500 säckar. Och större partier

vore vid en statskontroll icke tillrådligt att använda. Vad analysernas utförande

beträffar, är detta en ömtålig fråga. En analysering är alltid underkastad inverkan

av många felkällor, och i praktiken har det visat sig svårt att få samstämmiga

analyser. Det torde därför vara uteslutet, att endast en enda analys finge vara

utslagsgivande, när det gällde en så viktig sak som statens utkrävande av skatt.

Reklamationer bleve med säkerhet mycket vanliga. Dubbel analys måste som

kontroll städse utföras. Om nu den årliga sockerkonsumtionen antages till 140,000

ton, räknat i råsocker, bleve med hänsyn till ovanstående ej mindre än 5,000 analyser

per kampanj nödvändiga. Före kriget debiterade ett laboratorium i Landskrona

sex kronor per analys.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.