Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
1922-05-03 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1922:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1922 kl. 9 f. m.
Bevillning sutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
I en den 17 mars 1922 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 224, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften,
dels ock förordning om ändrad lydelse av 49 § i förordningen den
19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 28 höft. (Nr 34.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
t
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914
(nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 3, 7, 8, 20, 21 och 42 §§ i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften skola i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med
de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
1 Avd.
Kr. I ö.
Apoteksprivileyium i stad eller köping
» på landet..............
Avskrift av lantmätares — — — förrättningshandlingar:
när densamma utgives från lantmäterikontoren i
länen eller lantmfiteristyrelsen, varje sida .........
» annan, varje ark
Besiktning; se Protokoll.
j Betyg över avlagt kunskapsprov, utfärdat av domkapitel eller
Stockholms stads konsistorium ..................................
Bevis — — — enligt 57 § utsökningslagen
som avses i 2 och 3 §§ av lagen den 26 mars 1909
angående verkställighet i vissa fall av straff, ådömt
genom icke laga kraft ägande utslag........................
av chefen för justitiedepartementet på anmälan om
tidnings utgivande ................................................
2 Avd.
Kr.
ö.
3
Kr.
Kr.
5 Avd,
Kr.
50
fritt -]
fritt
50
200
80
so!-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
3
Bevis rörande anmälan om idkande av handel eller annat
näringsyrke ......................................................
» rörande tillstånd att utöva tillverkning i skattefritt
bryggeri............................................................
annat ...............
; se även Intyg.
Burbrev i Stockholm och Göteborg .............................
» i andra städer .............................................
Certifikat, allmänt, rörande fartygs säkerhet, förses med
stämpel till följande belopp:
för fartyg under 100 bruttoton...
» » om 100 intill 300 »
» » » 300 » 1,000
» » » 1,000 » 2,000 »
> » » 2,000 bruttoton eller däröver...
» , beträffande särskilt förhållande, som rör fartygs
säkerhet ......................................................
1 Avd.
Kr. I ö.
100
40
Diplom--- — se Fullmakt.
» att vara provisor..................................
Doktorsbrev...................................................
Dom med rubrik; lika med Utslag med rubrik.
2 Avd.
Kr.
ö.
3 Avd.
Kr.
ö.
4 Avd.
Kr.
5 Avd.
Kr. I ö.
Fastighetsregister, avskrift eller utdrag av upplägg i,
som jämlikt — — — förrättningsman ........................
som eljest begäres:
om avskriften eller utdraget omfattar blott ett inskrivningsrum
............................................................
om avskriften eller utdraget omfattar mera än ett in-j
skrivningsrum:
för det första rummet......................................
för vartdera av det andra och tredje rummet......
för ett vart av efterföljande rum........................
75
fritt
-
10
-fritt
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
1 Avd
2 Avd.
3 Avd.j4 Avd.jö Avd.
Kr. | ö.
Kr.
Iö.
Kr.
ö.
i Kr.
ö.
| Kr.
ö.
Fribordscertifikat förses med stämpel till följande belopp:
för fartyg, som har klass i klassificeringssällskap:
38
54
72
90
108
126
144
18
om 300 intill 500 » ..................
> 500 » 1,000 » ...............................
» 1,000 » 1,500 » ................................
> 1,500 > 2,000 » ................................
» 2,000 .» 2,500 . .................................
» 2,500 > 3,000 » ................................
och ökas stämpeln sedermera för vnrje ytterligare fullt
antal av 1,000 ton utav fartygets bruttodräktighet med
dock vare högsta stämpel ......... ...........................
270
72
108
för fartyg, som icke har klass i klassificeringssällskap:
under 100 bruttoton ..............................
om 100 intill 300 » .................................
_
» 300 » 500 » ..............................
144
''» 500 » 1,000 > .......................
198
9F>9
> 1,000 » 1,500 » .............................
» 1,500 » 2.000 » .................................
_
_
_
_
306
_
> 2,000 » 2,500 » .................................
» 2,500 » 3,000 » .................................
—
—
—
—
—
360
414
54
—
—
—
och ökas stämpeln sedermera för varje ytterligare fullt
antal av 1,000 ton utav fartygets bruttodräktighet med
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Fullmakt för notarius publicus:
i Stockholm och Göteborg.......................
200
50
400
i övriga städer ..................................
» för mäklare eller skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg...........................
i övriga städer ....................................
100
- » annan .......................................................
fn
Interims nationalitets- och registreringscertifikat ...............
4
» passagerarfartygscertifikat ................................
2
4
Kallelse å okända borgenärer i anledning av ansökning om
tillstånd att nedsätta aktiebolags kapital.....................
9
2
''
!
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
5
| l Avd. 2 Avd.
Kr. ö. Kr.
Missiv för predikoprovs avläggande
Matsedel
Nationalitets- och registreringscertifikat förses med stämpel
beträffande maskindrivet fartyg till belopp av 80 öre samt
beträffande icke maskindrivet fartyg till belopp av 40 öre,
allt för varje fulla 10 ton av fartygets bruttodräktighet;
och vare lägsta stämpel 4 kronor. Därest beträffande icke
mätningsskyldigt fartyg dräktigheten icke är utrönt, utgår
stämpel likaledes med 4 kr.
Pass, fartygs-:
tullpass:
för öppen båt ....
för annan farkost,
årspass ..............
för den, som reser i kronans ärende.
för annan person:
till inrikes orter ........................
till utrikes orter:
i
för invånare i Torneå fögderi för resa till Uleå-j
borgs län i Finland.......................................
annat
Passagerarfartygsceriifikat förses med stämpel till följande
belopp:
för fartyg under 50 bruttoton.................................
om 50 intill
100
» 100 >
300
»
> 300 »
1,000
»
> 1,000 »
2,000
t
> 2,000 bruttoton eller däröver.
20
3 Avd.
4 Avd.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
50.
5 Avd.]
----:
Kr. i 0.
fritt
Protest, notariat-: protokoll däröver, varje ark.................. 1
Protokoll, varigenom---avlagd föreskriven ed .........
> konkursdomarens, angående förordnande eller ent
ledigande
av person att tillhandagå gäldenär vid
upprättande av boförteckning enligt lagen om utmätningsed.
.....................................................
fritt
1
fritt
4
2
4
10
20
40
80
-fritt
-fritt
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
1 Avel. 2 Avd. 3 Avd.
Kr. lo. Kr. jo. j Kr. |ö.
Protokoll, angående lagfart —--ekonomisk besikt
» över annan besiktning, värdering, utmätning, kvarstad
eller dylik förrättning, varje ark .........
annat:
som utgives till part, vilken utan särskild begäran
författningsenligt är skyldig att lösa det''
samma:
första arket ......................................
andra arket .......................................
varje av de övriga..............................
som på begäran utgives till part, vilken eljest
icke författningsenligt är skyldig att lösa detsamma
:
första arket .......................................
andra arket .......................................
varje av de övriga.........................
som eljest utgives; lika med Avskrift.
Prästebrev ..................................................................
Resolution, vilostånds-, för varje gruveutmål, vilket beviljat
vilostånd avser, samt för varje år, viloståndet
medgivits att gälla ..................................
skolande dock resolution, varigenom vilostånd
medgivits för stenkolsgruveanläggning,
varå koncession meddelats, förses med
stämpel till belopp av:
1 krona 50 öre för varje hektar, som viloståndet
avser, till och med 100 hektar,
1 krona för varje hektar därutöver till
och med 300 hektar, och
50 öre för varje hektar därutöver, allt
beräknat för varje år, viloståndet medgivits
att gälla.
kommunikations- ..........................................
dock skall stämpel---ekonomisk verksamhet
angående föreläggande enligt vattenlagen .........
eljest innefattande huvudsakligt beslut, tecknad
å företedd handling ....................................
med rubrik; lika med Utslag med rubrik.
Se för övrigt 6 §.
_
1
—
3
2
50
‘ 2
75
3
2
50
2
75
—
—
10
fr
—
_
3
—
-fritt—
4r
8 -
8-
o
fri
50
4 Avd.jS Avd.
Kr. ö.! Kr. ö.
20 — —
20
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
7
1 Avel.
2 Avd.
3 Avd.
4 Avd.
6 Avd.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
o.
Kr.
ö.
j Salubrev å utmätningsvis försåld fast egendom..................
| Sjöfartsbok ..................................................................
4
—
-
6
-fr
—
_
| Sjökaptensbrev ............................................................
—
—
_
_
10
_
_
_
; Sjömansrulla eller folkpass:
för utrikes sjöfart ........................................
2
—
—
_
—
—
—
_
_
_
för inrikes sjöfart .................................................
/ ''
i Slutsedel ................................................
2
—
—
—
—
—
—
-
—
—
i Styrmansbrev .............................................
10
! Stämning ...........................................
2
—
2
—
4
—
4
—
4
—
Tillståndsbrev för utövande av näring eller yrke...............
8
—
-
10
—
—
—
—
-J
Utslag under rubrik:
som utgives till part, vilken, utan särskild begäran, för- fattningsenligt fir skyldig att lösa detsamma:
första arket ......................................................
4
—
—
—
6
—
20
—
40
—
andra arket .....................................
3
—
—
—
4
—
4
—
10
—
varje av de övriga .......................................
3
25
—
—
4
—
4
—
10
—
som på begäran utgives till part, vilken eljest icke för- fattningsenligt är skyldig att lösa detsamma:
första arket ..............................................
2
—
—
—
2
—
2
—
2
—
andra arket .........................................................
2
—
—
—
2
—
2
—
2
—
varje av de Övriga ...................................
som eljest utgives; lika med Avskrift.
2
50
—
2
50
2
—
2
—
| Vattenbok, utdrag eller avskrift av text- eller ritningsblad,
varje blad ..................................................
Vederliäftighetsbevis; lika med Bevis annat.
1
_
2
Äktenskapsregistret, utdrag av .......................................
-
—
—
—
4
—
—
Expedition, som icke här ovan är särskilt nämnd, varje ark
1
—
1
—
i
—
2
—
2
_
» för vilken utgår lösen, skall, därest denna lösen
författningsenligt bör redovisas till statsverket,
i
förses utöver eljest utgående stämpelavgift
med stämpel till belopp, motsvarande den
ifrågavarande lösen.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
7 §■
Från stämpelavgift — — — kronan befriad.
Dessutom äro —--i ämbetet eller tjänsten.
Frihet från stämpel enligt detta — — — i ärenden, som avses
i lagen rörande avgäld från avsöndrad lägenhet eller i lagen angående
avlösning av sådan avgäld; i ärenden angående tilläggsavvittring eller
ströängars indragande till kronan; i ärenden, som anhängig]orts hos
justitiekanslersämbetet — — — inom yrkesinspektionen.
Konungen äger — — — utländska hamnar.
8 §•
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av
offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Ankomst eller annan förmån av fast egendom: avhandling därom skall,
då den för vinnande av inteckning eller betalning hos offentlig
myndighet företes, förses med stämpel av 2 kronor.
Depositioner åkning, kapitalräkning eller annan räkning hos bank, annan
kreditinrättning, bankir eller ekonomisk förening, å vilken räkning
penningar — — — bevakas i konkurs.
Se för övrigt 54 och 55 §§.
Köp av lösören, vilka i säljarens vård kvarbliva: avhandling därom skall,
då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes,
förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av
köpesumman.
Servitutsavtal: avhandling därom skall, då den för vinnande av inteckning
eller betalning hos offentlig myndighet företes, förses med
stämpel av 5 kronor.
Skattelösen av kronojord: brev eller resolution därå skall, då handlingen
för lagfart företes, förses med stämpel av 10 kronor; dock skall
dylik handling, på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som
icke driver bankrörelse, förses med stämpel av 20 kronor.
Skogsavverkning: avhandling, varigenom rätt till skogsavverkning upplåtes
eller vari vid försäljning av fastighet sådan avverkningsrätt
förbehålles, skall, då den för vinnande av inteckning företes, förses
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
9
med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av vad för
rättigheten blivit utfäst eller, om detta icke blivit i avhandlingen
till visst belopp bestämt, av 20 öre för varje fullt antal av 10 ar
utav det upplåtna skogsskiftet.
Sökes — — — — — — — — — — — — betalning sökes.
Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,
förses med stämpel av 10 kronor.
20 §.
Vill någon — — — som kan skattas i penningar.
Den, som i enlighet med bestämmelserna i denna paragraf förklaras
berättigad att återbekomma erlagd stämpelavgift, skall tillika äga erhålla
ränta å det belopp, varom fråga är, efter fem för hundra om året från
och med den dag, beloppet visas vara av honom guldet, till den dag,
detsamma återbekommes; dock må ränta ej utgå från och med tidigare
dag än den, då det ärende, som föranlett stämpelbeläggningen, vid
domstol handlagts, samt ej '' heller för längre tid än till dess 30 dagar
förflutit efter det laga kraft åkommit det utslag, varigenom ansökningen
om stämpelavgiftens återfående bifallits.
21 §.
Förmår i fall, — — — för mycket erlagts.
Vad sålunda är stadgat — — — än det erlagda.
Då restitution av stämpelavgift beviljas enligt föreskrifterna i
denna paragraf, skall det ankomma på Konungen att förordna, i vad mån
sökanden må erhålla ränta å det belopp, som han berättigas återbekomma;
dock må ränta icke utgå efter högre räntefot eller för längre
tid än i 20 § andra stycket är stadgat.
42 §.
I redovisning — — — skuldförbindelser till Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshavande. Vad sålunda stadgats utgör icke hinder
för att i arbetsordning eller lönestat för rådstuvurätt och magistrat
meddela föreskrift, att bos nämnda myndigheter anställd befattningshavare,
som är stämpelförsäljare, skall till stadens kassa inbetala honom
tillkommande provision.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 28 höft. (Nr 34.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
Har på — — — gå åter.
Har samma — — — försäljningssumma.
Skall — — — provisionsbeloppet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1922; och må den i
20 och 21 §§ omförmälda ränta å återburna stämpelmedel icke utgå
från tidigare dag.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 49 § i förordningen den 19 november 1914
(nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.
Härigenom förordnas, att till 49 § i förordningen den 19 november
1914 om arvsskatt och skatt för gåva skall fogas ett nytt moment av
följande lydelse:
3 mom. Den, som i enlighet med bestämmelserna i 1 mom. eller
2 mom. första stycket av denna paragraf förklaras berättigad att återfå
erlagd skatt, skall tillika äga erhålla ränta å det belopp, varom fråga
är, efter fem för hundra om året från och med den dag, beloppet visas
vara av honom guldet, till den dag, detsamma återbekommes; dock
må ränta ej utgå för längre tid än till dess 30 dagar förflutit efter
det laga kraft åkommit det utslag, varigenom ansökningen om skattens
återbekommande bifallits, och skall ej heller, då den handling, som legat
till grund för skattens bestämmande, skolat ingivas till domstol, ränta
utgå från och med tidigare dag än den, då det ärende, i samband varmed
skatten bestämts, vunnit handläggning vid domstolen.
Då ansökan om återfående av skatt bifalles enligt 2 mom. andra
stycket av denna paragraf, skall det ankomma på Konungen att förordna,
i vad mån sökanden må erhålla ränta å det belopp, som av honom
återbekommes; dock må ränta ej utgå efter högre räntefot eller för
längre tid än i första stycket av detta mom. är stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31 It
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1922; pell må ränta å
återburna arvs- eller gåvoskattemedel icke utgå från tidigare dag.
Till bevillningsutskottet bava jämväl hänvisats tre i anledning av
förevarande proposition väckta motioner, nämligen dels de likalydande
motionerna nr 140 i första kammaren av herrar Högberg och Hult och
nr 279 i andra kammaren av herrar Relin och Wiklund, dels ock motionen
nr 143 i första kammaren av herr Vindahl, i vilka tre motioner hemställts
om vissa ändringar i Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande den
närmare innebörden av motionärernas yrkanden far utskottet hänvisa till
det följande.
I det uttalande, vari chefen för finansdepartementet den 7 januari Proportion™.
1922 till statsrådsprotokollet redogjorde för de beräkningar av statsverkets
inkomster, som verkställts ''i och för uppgörande av riksstaten
för första halvåret 1923 (inkomsterna, sid. 16) angav departementschefen
sin avsikt vara att föreslå vissa förhöjningar i gällande stämpelförordnings
tariffer; och meddelade departementschefen, att han ansåge de
avsedda höjningarna komma att inbringa omkring 2 miljoner kronor.
Med stöd av, bland annat, nämnda antagande har departementschefen
ansett sig kunna höja den av riksräkenskapsverket för nyssnämnda tid
föreslagna beräkningen av stämpelmedlen, 22 miljoner kronor, till 25
miljoner kronor. Genom den förevarande propositionen har Kungl.
Maj:t framlagt det sålunda i utsikt ställda förslaget.
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet bär departementschefen,
med erinran om det vid inkomstberäkningen sålunda anförda,
framhållit, att förhöjningar i gällande stämpeltariffer påkallades
av det nuvarande statsfinansiella läget. Åven bortsett härifrån måste
emellertid, har departementschefen vidare anfört, sådana höjningar anses
väl motiverade med hänsyn till penningvärdets fall. I sådant hänseende
har departementschefen erinrat, att, sedan den nu gällande stämpelförordningen
den 19 november 1914 utfärdats, endast i jämförelsevis få
fall höjningar vidtagits i stämpelsatserna samt vidare att dessa vore
till stor del bibehållna oförändrade från tidigare stämpelförordningar;
i allt fall vore de således bestämda med hänsyn till ett betydligt högre
penningvärde än det, som nu rådde eller i framtiden kunde antagas
bliva gällande. I fråga om den vid förslagets uppgörande följda planen
har departementschefen meddelat, att han icke ansett det böra i detta
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
sammanhang ifrågakomma att vidtaga någon rubbning i de principer,
som läge till grund för stämpelsatsernas bestämmande; allenast i särskilda
undantagsfall komme därför ändringar av principiell innebörd att
ifrågasättas.
Beträffande vad föredragande departementschefen vidare anfört till
stöd för de föreslagna stämpelförhöjningarna liksom även angående innebörden
av övriga i propositionen innefattade förslag och den för dessa
anförda motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse härför icke
lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
De höjningar i stämpelsatserna, som Kungl. Maj:ts förslag innefattar,
avse i främsta rummet de i första kapitlet av stämpelförordningen
upptagna stämplarna till statsmyndigheternas expeditioner. I fråga
om dessa stämpelsatser innebär förslaget i allmänhet en fördubbling,
men i vissa fall föreslås viss differentiering å expeditioner från olika
myndigheter. En av de expeditioner, beträffande vilka sådan differentiering
föreslås, är protokoll, annat. Då Kungl. Maj:ts förslag, i vad
det avser sistnämnda punkt, är föremål för ändringsyrkande i eu av de
föreliggande motionerna har utskottet velat här återgiva följande uttalanden
av departementschefen beträffande förslaget om differentiering
i vissa stämpelsatser.
»Enligt bestämmelse i stämpelförordningen äro statsmyndigheterna att hänföra
till fem olika avdelningar, och hava stämpelsatserna bestämts med hänsyn till
dessa avdelningar, så att för expeditioner av visst slag, utfärdade av myndigheter
inom samma avdelning, stämpeln skall utgå med lika belopp. Beträffande åtskilliga
slag av expeditioner, som kunna utfärdas av myndigheter inom flera sådana avdelningar,
gäller nu, att väl totalbeloppet av de avgifter, en expedition betingar, är
lika, vare sig den myndighet, som utfärdat expeditionen, tillhör den ena eller andra
av dessa avdelningar, men att lösen- och stämpelsatserna dock äro olika, så att
expedition, utfärdad av myndighet inom en avdelning, drager högre stämpel men
lägre lösen än expedition, utfärdad av myndighet inom annan avdelning. Detta
förhållande sammanhänger särskilt därmed, att staten ansett sig böra lämna bidrag
till de kostnader, som städerna hava att vidkännas för sin rättskipning, något som
skett därigenom, att en del av det belopp, vilket vid underrätt å landet erlägges
i stämpelavgift för utfärdade expeditioner, förklarats skola, då fråga är om stadsdomstol,
utgå i form av expeditionslösen. Då fråga uppstår om förhöjning av
stämpelavgiften för dylika expeditioner, bör man tydligen tillse, att totalbeloppen
av de avgifter, som expeditionerna betinga, fortfarande komma att ställa sig lika.
Stämpelavgifterna böra följaktligen för expeditioner, utfärdade av myndigheter inom
de olika avdelningarna, höjas med samma absoluta belopp och sålunda principen
om avgifternas fördubbling i viss mån lämnas å sido.-----Beträffande
dessa expeditioner, utfärdade av myndigheter inom de olika avdelningar, om vilka i
varje fall kan vara fråga, bör enligt mitt förmenande stämpelavgiften höjas med samma
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
13
belopp, som för närvarande utgår i stämpel för expedition från vederbörande av
staten avlönade myndighet, sålunda utan avseende på den nedsättning i stämpelavgiften,
som gäller för expeditioner utfärdade av de utav städerna avlönade myndigheterna.
I fråga om den viktigaste av omförmälda expeditioner, nämligen
protokoll, annat, kommer detta att medföra en höjning av stämpelavgiften beträffande
häradsrätts protokoll för första arket från 2 kronor till 4 kronor och för
varje följande ark från 1 krona 50 öre till 3 kronor samt beträffande rådstuvurätts
protokoll för första arket från 1 krona till 3 kronor, för andra arket från 1 krona
till 2 kronor 50 öre och för varje följande ark från 1 krona 25 öre till 2 kronor 75 öre.»
I motionerna nr 140 i forsta och nr 279 i andra kammaren har Muiionem»
hemställts, att vad Kungl. Maj:t beträffande protokoll, annat, föreslagit, Iij4°2709ch
icke måtte bifallas.
1 sin till stöd för detta förslag åberopade motivering hava motionärerna-
till en början anfört i huvudsak följande. De under ifrågavarande
rubrik föreslagna stämpelsatserna vore, särskilt såvitt anginge
första och andra avdelningens statsmyndigheter, underdomstolarna i stad
och på landet, ägnade att ingiva betänkligheter. Den ifrågasatta höjningen
syntes nämligen motionärerna allt för stor. Redan med nuvarande
taxa klagades, att stämpelavgiften för den rättsökande allmänheten
allmänt kändes tung; det klagades, att expeditionsstämpeln
vid lagfart vore tung för mindre fastighetsägare; och desto mer skulle
det klagas över en kännbar stämpelförhöjning. Motionärerna skulle
emellertid ansett, att de förväntade klagomålen över dryga stämplar
i nu förevarande hänseende kunde lämnas utan beaktande, om stämpelförhöjningen
kunde beräknas tillföra statskassan en avsevärd inkomst.
Något sådant vore emellertid enligt motionärernas mening icke att förvänta,
till stöd varför motionärerna anfört följande:
»Det är visserligen synnerligen vanskligt att beräkna den sannolika inkomstökningen
av de nyföreslagna stämpelförhöjningarna och Kungl. Maj:t har i propositionen
avstått från försök därutinnan, men då enligt generalpoststyrelsens ämbetsberättelse
för år 1920 i en stämpeluppbörd å tillhopa 69,252,792 kronor helarksstämplar
eller just stämplar av sådant slag, som här egentligen är i fråga, försålts
för 940,222 kronor samt av dessa stämplar kanske så många som i värde motsvarat
hälften av sistsagda summa åtgått för protokoll »annat», så torde man hava
fog påstå, att om den föreslagna förhöjningen av riksdagen avböjes och således
den gällande stämpelsatsen här behålles, detta ej i avsevärd grad berör statens
finanser.»
Mot de föreslagna höjningarna av stämpeln för protokoll från statsmyndigheter
hörande till 3:dje, 4:e och Öde avdelningarna vore, hava
motionärerna anfört, mindre att säga, men om man avstode från att höja
expeditionsstämpeln för protokoll från underdomstolarna, syntes det vara
skäl att även avstå från ökning av motsvarande stämpel under de övriga
avdelningarna.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
Motionen
I: 143.
I motionen nr 143 i första kammaren ifrågasättas vissa avvikelser
från Kungl. Maj:ts förslag, såvitt angår stämpelsatserna för apoteksprivilegium,
adelsbrev, friherrebrev, grevebrev, utnämningsbrev för riddare
och kommendörer av de särskilda ordnarna, doktorsbrev samt vederhäftighetsbevis.
Stämpelavgifterna för apoteksprivilegium, vilka nu utgöra i stad
och köping 100 kronor och på landet 40 kronor hava av Kungl. Maj:t
föreslagits höjda till dubbla de nuvarande beloppen.
1 förevarande motion har yrkats, att nämnda stämpelavgifter måtte
höjas till tio gånger nu gällande belopp eller till 1,000 kronor för
apoteksprivilegium i stad eller köping och till 400 kronor för privilegium
å landet. Till stöd för detta sitt förslag har motionären väsentligen
anfört följande. Vid den tidpunkt, då de nuvarande stämpelsatserna
fastställdes, hade apotekarnas inkomster varit mycket blygsammare än
nu. En betydligt större höjning än den av Kungl. Maj:t föreslagna
syntes i detta fall vara desto mera påkallad, som den ifrågasatta stämpelavgiften
icke stode i lämplig proportion till vissa andra avgifter.
1 förhållande till värdet av ifrågavarande privilegier finge det anses
billigt, att stämpelsatserna höjdes till de i motionen föreslagna beloppen.
Beträffande avgiften för adelsbrev, friherrebrev och grevebrev samt
utnämningsbrev för riddare och kommendörer av de särskilda ordnarna har
Kungl. Maj:t icke ifrågasatt någon ändring. Statsrådsprotokollet innehåller
härom endast, att departementschefen icke funnit anledning att
vid nämnda rubriker föreslå någon höjning av stämpelsatserna.
I motionen har hemställts, att dessa stämpelsatser måtte fördubblas.
Såsom motivering härför har anförts, att samtliga ifrågavarande utnämningsbrev
finge anses bliva eftersökta även om stämpelavgiften på nämnda
sätt höjdes ävensom att de personer, som bleve föremål för dylik utnämning,
ägde möjlighet att erlägga förhöjda avgifter.
Doktorsbrev, som utfärdas utan avlagt prov, hava hittills varit
belagda med stämpel till belopp av 100 kronor i första avdelningen
och 150 kronor i andra avdelningen I den kungl. propositionen har
nu förslag väckts om borttagande av niimnda stämpelavgifter. Departementschefen
har härutinnan anfört följande:
»I samband med den allmänna revideringen av stämpelsatserna för statsmyndigheternas
expeditioner bär jag även ansett mig böra föreslå borttagandet av
stämpelskyldigheten för en expedition, som hittills skolat beläggas med stämpel,
nämligen doktorsbrev, som utfärdas utan avlagt prov. Den utmärkelse, som en
kallelse till hedersdoktor innebär, är att anse såsom i viss mån analog med tilldelande
av professors namn, heder och värdighet. Den handling, som utfärdas vid
tilldelandet av sistnämnda utmärkelse, har betraktats såsom karaktärsfullmakt och
Bevillningsutskottets betänkande AV 34. 15
lärer för övrigt på senare tid hava utgjort det vanligast förekommande slaget av
karaktärsfullmakter. Såsom karaktärsfullinakt har sådan handling ookså tidigare
stämpelbelagts. Stämpelskyldigheten för karaktärsfullmakter har emellertid numera
borttagits genom förordning den 7 juli 1921 (nr 394), och konsekvensen synes då
fordra, att jämväl nu åsyftade slag av doktorsbrev bliver stämpelfritt. Frågan om
stämpelskyldigheten för omförmälda doktorsbrev torde i allt fall icke äga någon
betydelse från statsfinansiell synpunkt.»
I ovan omförmälda motionen nr 143 i första kammaren bar yrkats,
att stämpelsatserna för ifrågavarande doktorsbrev måtte bibehållas vid
hittillsvarande belopp.
Vidkommande vederhäftighetsbevis, vilka hittills varit belagda med
eu lösenavgift av 1 krona men däremot varit fria från stämpel, kar
Kungl. Maj:t föreslagit, att desamma i stämpelhänseende måtte likställas
med övriga ej särskilt nämnda bevis.
I ovannämnda motion har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts förslag
i denna del, därvid motionären anfört, att då avgiften för berörda bevis
drabbade de minsta låntagarna lika hårt som de större, någon höjningav
densamma icke syntes motionären böra äga rum.
De i gällande stämpelförordning upptagna avgifterna äro, på sätt
chefen för finansdepartementet påpekat, bestämda under ett väsentligt
högre penningvärde än det nuvarande. Om en höjning av sådana avgifter
av berörda anledning är försvarlig, så innebär det statsfinansiella
läget för närvarande, enligt utskottets mening, ett starkt skäl att begagna
den möjlighet att bereda en ökning av statsinkomsterna under
inkomsttiteln stämpelmedel, som sålunda erbjuder sig. Utskottet har
på dessa, även av departementschefen angivna skäl i princip anslutit
sig till propositionen.
De i ovannämnda motioner gjorda ändringsyrkandena föranleda
från utskottets sida följande yttrande.
Vad beträffar det av herrar Rogberg och Hult samt herrar Rehn och
Wiklund framställda förslaget, att någon höjning av stämpelavgiften för
protokoll, annat, icke måtte äga rum, må först anmärkas, att de av
Kungl. Maj:t här föreslagna höjningarna knappast torde bliva så betungande
som motionärerna antagit. Utgifterna för expeditioners lösande
torde nämligen, även med sådana förhöjningar, komma att utgöra eu
ringa bråkdel av de vid anlitande av domstol uppstående kostnaderna,
vilka i övrigt omfatta utgifter för inställelse vid domstolen, anlitande
av ombud, ersättning åt vittnen m. m. Vidare kan påpekas, att den
ifrågavarande avgiftsökningen icke komme att drabba parter, som på
Utskottets
yttrande.
16 Bevillningsutskottets betänkande jVr 34.
grand av fattigdom berättigas till fri rättegång, enär dessa överhuvud
icke hava att erlägga avgifter för nödiga expeditioner.
På sätt ovan återgivits hava motionärerna uttalat, att om den nu
ifrågavarande stämpelförhöjningen icke bifölles, detta icke skulle i avsevärd
grad beröra statens finanser. I syfte att stödja detta omdöme
hava motionärerna mot siffran för hela stämpeluppbörden för ett visst år,
nämligen 1920, 69,252,792 kronor, ställt det häri ingående beloppet för
försålda helarksstämplaf, 940,222 kronor, och anfört, att av sistnämnda
belopp kanske hälften belöpte på »protokoll, annat». Utan att inlåta
sig på frågan, huruvida sistberörda antagande har skäl för sig, har
utskottet velat påminna om, att den förevarande propositionen avser
att tillföra statsverket en inkomstökning av omkring 2 miljoner kronor.
Aven om stämpelinkomsten för »protokoll annat» beräknas på sätt
motionärerna gjort, betyder ett avslag på Kungl. Maj:ts förslag i denna
punkt uppenbarligen en väsentlig nedsättning av den avsedda inkomstökningen.
Av nu anförda skäl har utskottet, som, på sätt ovan angivits,
anslutit sig till den plan för inkomstökning, som den förevarande propositionen
följer, ansett sig böra, med avstyrkande av vad i de ifrågavarande
motionerna föreslagits, hemställa om bifall till propositionen i
denna del.
Beträffande det i herr Vindahls ovannämnda motion, nr 143 i första
kammaren, framställda förslaget att höja stämpeln för apoteksprivilegium
till 1,000 kronor i stad eller köping och 400 kronor på landet, må till
en början framhållas, att den i propositionen föreslagna stämpelförhöjningen
avser i stort sett en fördubbling av eu del av de nuvarande
stämpelsatserna. Någon avvägning av de olika stämpelsatserna inbördes
ingår icke i planen för de av Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringarna
i stämpelförordningen. Utskottet har icke kunnat finna, att vad motionären
till stöd för berörda förslag anfört innefattar tillräckliga skäl
att frångå Kungl. Maj:ts förslag i ifrågavarande del. De inkomstbelopp,
som olika apotek motsvara, torde nämligen vara mycket växlande.
Endast ett ringa antal torde giva mycket betydande inkomster;
och den i stämpelförordningen gjorda indelningen i apotek i stad eller
köping och apotek på landet torde icke kunna följas, om det gäller en
så betydande stämpelökning som motionären förordat. En sådan synes
olämplig även ur den synpunkten, att ett förslag till apoteksväsendets
ordnande föreligger och det icke torde vara uteslutet, att inkomsterna
från de mera givande apoteken inom få år komma att väsentligt beskäras.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
17
Vad herr Vindahl föreslagit i fråga om höjning av stämpelsatserna
för adels-, friherre- och grevebrev torde sakna praktisk betydelse. Detta
torde gälla även förslaget i vad det avser stämpelavgifterna för utnämningsbrev
för riddare och kommendörer av de särskilda ordnarna, enär
sådana brev, enligt vad ytskottet inhämtat, numera enligt vedertagen
praxis i flertalet fall icke utlösas.
Borttagandet av stämpelavgiften för doktorsbrev, som utfärdas utan
avlagt prov, är, såsom i propositionen framhållits, närmast att betrakta
såsom en konsekvens därav, att karaktärs full makterna numera gjorts
stämpelfria. Då avgift ej utgår vid tilldelande av t. ex. professors namn,
heder och värdighet, synes sådan ej heller böra ifrågakomma vid kallelse
till hedersdoktor. Det synes även ur principiell synpunkt riktigt,
att utmärkelser av ifrågavarande slag icke bliva föremål för betungande
avgifter utan stå öppna för personer, som gjort sig förtjänta av dem,
utan avseende på vederbörandes ekonomiska ställning.
Av sålunda angivna skäl har utskottet icke ansett sig böra i anledning
av herr Vindahls motion frångå vad Kungl. Maj:ts förslag i nu
berörda delar innehåller.
Såsom förut anförts, äro vederhäftighetsbevis för närvarande fria
från stämpel. Kungl. Maj:ts förslag att införa stämpelpliktighet för
dessa bevis innefattar sålunda ett avsteg från den eljest i allmänhet tilllämpade
principen beträffande stämplar för statsmyndigheters expeditioner
att endast ifrågasätta en fördubbling av nu gällande stämpelsatser.
Det i herr Vindahls motion gjorda yrkandet, att sistnämnda förslag
icke måtte bifallas, avser följaktligen icke någon avvikelse från den i
propositionen följda planen. Vid sådant förhållande och då å ena sidan
höjd avgift för vederhäftighetsbevis torde komma att för många små
låntagare verka betungande och å andra sidan frågan icke torde kunna
tillmätas någon nämnvärd statsfinansiell betydelse, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka herr Vindahls motion i nu ifrågavarande del.
Beträffande missiv för predikoprovs avläggande innefattar Kungl.
Maj:ts förslag en höjning av den nuvarande stämpelavgiften, 2 kronor,
till 4 kronor.
Till bevillningsutskottet har från finansdepartementet överlämnats
i avskrift en av Strängnäs domkapitel till Kung!. Maj:t ingiven skrivelse
av följande lydelse:
»Enligt vad för Domkapitlet är känt, har Eders Kungl. Maj:t till riksdagen
avlåtit nådig proposition om vissa ändringar i förordningen angående stämpelavgiften.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 28 höft. (Nr 34.) B
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
I anledning härav har Domkapitlet ansett sig böra inför Eders Kungl. Maj:t
påpeka ett förhållande, varuti enligt Domkapitlets mening en förändring är av behovet
påkallad.
När präster blivit på förslag till prästerlig tjänst uppförda, skola missiv för
avläggande av predikoprov för dem utfärdas, och hava dessa missiv hittills stämpelbelagts
med två kronor. En sådan avgift för en underrättelse om det utsatta provet,
vilket icke medför någon visshet om befordran, finnes icke för någon annan tjänsteman.
Härvid bör även erinras om, att stämpel icke ens å fullmakt vidare förekommer.
På grund av det sålunda anförda får Domkapitlet i underdånighet hemställa,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, att i sammanhang med övriga
ändringar i förordningen angående stämpelagivften även stämpel å missiv för predikoprovs
avläggande måtte borttagas.»
Vad domkapitlet sålunda anfört har synts utskottet behjärtansvärt.
Vid sådant förhållande och då statsfinansiella skäl icke torde kunna
anses stå i vägen för ett upphävande av stämpelplikten för missiv, som
avses i domkapitlets skrivelse, samt en sådan åtgärd icke.heller synes
giva anledning till andra ändringar i stämpelförordningen, har utskottet
ansett sig böra, med avstyrkande av den stämpelhöjning Kungl. Maj:t
föreslagit för omförmälda missiv, förorda, att stämpelfrihet införes vid
rubriken.
Vad Kungl. Maj:ts förslag i övrigt innehåller har icke föranlett
någon erinran från utskottets sida.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte
1) avslå motionerna I: 140 av herrar Rogberg
och Hult samt 11:279 av herrar Rehn och Wiklund.
2) avslå motionen I: 143 av herr Vindahl, i vad
densamma avser stämpelavgifterna för
a) apoteksprivilegium;
b) adelsbrev, friherrebrev och grevebrev;
c) utnämningsbrev för riddare och kommendörer
av de'' särskilda ordnaima;
d) doktorsbrev, som utfärdas utan avlagt prov;
3) med bifall till vad herr Vindahl i motionen
I: 143 föreslagit i fråga om vederhäftighetsbevis,
besluta, att sådana bevis skola vara fria från stämpel;
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 19
4) besluta, att missiv för predikoprovs avläggande
likaledes skola vara fria från stämpel;
5) med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition
nr 224 icke kunnat oförändrad bifallas, antaga dels
ovan införda förslag till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften med de ändringar, som må
föranledas av vad riksdagen vid ovan intagna punkter
kan komma att besluta, dels ock ovan införda förslag
till förordning om ändrad lydelse av 49 § i förordningen
den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt
och skatt för gåva.
Stockholm den 3 maj 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Rosén,
Björnsson, Boman, Bärg i Katrineholm, Lithander, Johansson i Kälkebo, Alexis
Björkman, Leander, Ericsson i Oberga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,
Björklund, Winkler, Granath och Olsson i Hov.
Reservationer:
vid punkten 2) a):
av herrar Gustaf Nilsson och Rosén, vilka hemställt,
att riksdagen måtte, med bifall till herr Vindahls
motion, I: 143, i vad densamma avser stämpelavgifterna
för apoteksprivilegium, besluta, att desamma skola
höjas till 1,000 kronor för apotek i stad eller köping
och 400 kronor för apotek på landet;
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
vid punkten 2) c):
av herrar Rosén, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson, Björnsson, Alexis
Björkman, Lövgren i Nyborg, Björklund och Granath, vilka anfört:
»Den av utskottet inhämtade upplysningen, att utnämningsbrev
för riddare och kommendörer av de särskilda ordnarna i regel icke
utlösas, hade, enligt vår mening, bort föranleda utskottet att föreslå
avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning
och förslag till utfärdande av sådana bestämmelser, att utnämningsbrev
skola lösas av dem som mottaga dylika utnämningar. Det måste nämligen
anses oriktigt, att tillämpningen av stämpelförordningen i detta
avseende skall vara beroende på godtycke från deras sida, som skulle
erlägga stämpelavgiften.
Emellertid har ett inom utskottet i detta syfte framställt yrkande
icke vunnit majoritet, och, då motionen om dessa avgifters fördubbling icke
berör frågan om åläggande för vederbörande att utlösa utnämningsbrev,
lärer ett skrivelseförBlag icke kunna reservationsvis framställas. Vid
sådant förhållande och da här förefinnes en möjlighet att kunna öka
statsverkets inkomster, hava vi ansett oss böra fästa uppmärksamheten
pa saken, sa att till nästa riksdag förslag i angiven riktning kan föreligga.
Vi anse likväl, att riksdagen i sammanhang med föreliggande förslag
om fördubbling av åtskilliga andra stämpelavgifter bör fatta ståndpunkt
även till herr Vlndahls motion, i vad den avser fördubbling av
nu ifrågavarande stämpelavgifter, och yrka fördenskull,
att riksdagen måtte, med bifall till herr Vindahls
motion, 1: 143, i vad densamma avser stämpelavgifterna
för utnämningsbrev för riddare och kommendörer
av de särskilda ordnarna, besluta, att nämnda
avgifter skola höjas till dubbla beloppen».
STOCKHOLM, ISAAC MAHCtJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angåe s. 1 i texten