Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1922-05-03 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1922 kl. 9 f. m.

Bevillning sutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

I en den 17 mars 1922 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 224, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften,

dels ock förordning om ändrad lydelse av 49 § i förordningen den

19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 28 höft. (Nr 34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

t

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3, 7, 8, 20, 21 och 42 §§ i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften skola i nedan angivna

delar erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

1 Avd.

Kr. I ö.

Apoteksprivileyium i stad eller köping

» på landet..............

Avskrift av lantmätares — — — förrättningshandlingar:

när densamma utgives från lantmäterikontoren i

länen eller lantmfiteristyrelsen, varje sida .........

» annan, varje ark

Besiktning; se Protokoll.

j Betyg över avlagt kunskapsprov, utfärdat av domkapitel eller

Stockholms stads konsistorium ..................................

Bevis — — — enligt 57 § utsökningslagen

som avses i 2 och 3 §§ av lagen den 26 mars 1909

angående verkställighet i vissa fall av straff, ådömt

genom icke laga kraft ägande utslag........................

av chefen för justitiedepartementet på anmälan om

tidnings utgivande ................................................

2 Avd.

Kr.

ö.

3

Kr.

Kr.

5 Avd,

Kr.

50

fritt -]

fritt

50

200

80

so!-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

3

Bevis rörande anmälan om idkande av handel eller annat

näringsyrke ......................................................

» rörande tillstånd att utöva tillverkning i skattefritt

bryggeri............................................................

annat ...............

; se även Intyg.

Burbrev i Stockholm och Göteborg .............................

» i andra städer .............................................

Certifikat, allmänt, rörande fartygs säkerhet, förses med

stämpel till följande belopp:

för fartyg under 100 bruttoton...

» » om 100 intill 300 »

» » » 300 » 1,000

» » » 1,000 » 2,000 »

> » » 2,000 bruttoton eller däröver...

» , beträffande särskilt förhållande, som rör fartygs

säkerhet ......................................................

1 Avd.

Kr. I ö.

100

40

Diplom--- — se Fullmakt.

» att vara provisor..................................

Doktorsbrev...................................................

Dom med rubrik; lika med Utslag med rubrik.

2 Avd.

Kr.

ö.

3 Avd.

Kr.

ö.

4 Avd.

Kr.

5 Avd.

Kr. I ö.

Fastighetsregister, avskrift eller utdrag av upplägg i,

som jämlikt — — — förrättningsman ........................

som eljest begäres:

om avskriften eller utdraget omfattar blott ett inskrivningsrum

............................................................

om avskriften eller utdraget omfattar mera än ett in-j

skrivningsrum:

för det första rummet......................................

för vartdera av det andra och tredje rummet......

för ett vart av efterföljande rum........................

75

fritt
-

10

-fritt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1 Avd

2 Avd.

3 Avd.j4 Avd.jö Avd.

Kr. | ö.

Kr.

Iö.

Kr.

ö.

i Kr.

ö.

| Kr.

ö.

Fribordscertifikat förses med stämpel till följande belopp:

för fartyg, som har klass i klassificeringssällskap:

38

54

72

90

108

126

144

18

om 300 intill 500 » ..................

> 500 » 1,000 » ...............................

» 1,000 » 1,500 » ................................

> 1,500 > 2,000 » ................................

» 2,000 .» 2,500 . .................................

» 2,500 > 3,000 » ................................

och ökas stämpeln sedermera för vnrje ytterligare fullt

antal av 1,000 ton utav fartygets bruttodräktighet med

dock vare högsta stämpel ......... ...........................

270

72

108

för fartyg, som icke har klass i klassificeringssällskap:

under 100 bruttoton ..............................

om 100 intill 300 » .................................

_

» 300 » 500 » ..............................

144

''» 500 » 1,000 > .......................

198

9F>9

> 1,000 » 1,500 » .............................

» 1,500 » 2.000 » .................................

_

_

_

_

306

_

> 2,000 » 2,500 » .................................

» 2,500 » 3,000 » .................................

—

—

—

—

—

360

414

54

—

—

—

och ökas stämpeln sedermera för varje ytterligare fullt

antal av 1,000 ton utav fartygets bruttodräktighet med

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Fullmakt för notarius publicus:

i Stockholm och Göteborg.......................

200

50

400

i övriga städer ..................................

» för mäklare eller skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg...........................

i övriga städer ....................................

100

- » annan .......................................................

fn

Interims nationalitets- och registreringscertifikat ...............

4

» passagerarfartygscertifikat ................................

2

4

Kallelse å okända borgenärer i anledning av ansökning om

tillstånd att nedsätta aktiebolags kapital.....................

9

2

''

!

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

5

| l Avd. 2 Avd.

Kr. ö. Kr.

Missiv för predikoprovs avläggande

Matsedel

Nationalitets- och registreringscertifikat förses med stämpel

beträffande maskindrivet fartyg till belopp av 80 öre samt

beträffande icke maskindrivet fartyg till belopp av 40 öre,

allt för varje fulla 10 ton av fartygets bruttodräktighet;

och vare lägsta stämpel 4 kronor. Därest beträffande icke

mätningsskyldigt fartyg dräktigheten icke är utrönt, utgår

stämpel likaledes med 4 kr.

Pass, fartygs-:

tullpass:

för öppen båt ....

för annan farkost,

årspass ..............

för den, som reser i kronans ärende.

för annan person:

till inrikes orter ........................

till utrikes orter:

i

för invånare i Torneå fögderi för resa till Uleå-j

borgs län i Finland.......................................

annat

Passagerarfartygsceriifikat förses med stämpel till följande

belopp:

för fartyg under 50 bruttoton.................................

om 50 intill

100

» 100 >

300

»

> 300 »

1,000

»

> 1,000 »

2,000

t

> 2,000 bruttoton eller däröver.

20

3 Avd.

4 Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

50.

5 Avd.]

----:

Kr. i 0.

fritt

Protest, notariat-: protokoll däröver, varje ark.................. 1

Protokoll, varigenom---avlagd föreskriven ed .........

> konkursdomarens, angående förordnande eller ent
ledigande

av person att tillhandagå gäldenär vid

upprättande av boförteckning enligt lagen om utmätningsed.

.....................................................

fritt

1

fritt

4

2

4

10

20

40

80

-fritt

-fritt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1 Avel. 2 Avd. 3 Avd.

Kr. lo. Kr. jo. j Kr. |ö.

Protokoll, angående lagfart —--ekonomisk besikt

» över annan besiktning, värdering, utmätning, kvarstad

eller dylik förrättning, varje ark .........

annat:

som utgives till part, vilken utan särskild begäran

författningsenligt är skyldig att lösa det''

samma:

första arket ......................................

andra arket .......................................

varje av de övriga..............................

som på begäran utgives till part, vilken eljest

icke författningsenligt är skyldig att lösa detsamma

:

första arket .......................................

andra arket .......................................

varje av de övriga.........................

som eljest utgives; lika med Avskrift.

Prästebrev ..................................................................

Resolution, vilostånds-, för varje gruveutmål, vilket beviljat

vilostånd avser, samt för varje år, viloståndet

medgivits att gälla ..................................

skolande dock resolution, varigenom vilostånd

medgivits för stenkolsgruveanläggning,

varå koncession meddelats, förses med

stämpel till belopp av:

1 krona 50 öre för varje hektar, som viloståndet

avser, till och med 100 hektar,

1 krona för varje hektar därutöver till

och med 300 hektar, och

50 öre för varje hektar därutöver, allt

beräknat för varje år, viloståndet medgivits

att gälla.

kommunikations- ..........................................

dock skall stämpel---ekonomisk verksamhet

angående föreläggande enligt vattenlagen .........

eljest innefattande huvudsakligt beslut, tecknad

å företedd handling ....................................

med rubrik; lika med Utslag med rubrik.

Se för övrigt 6 §.

_

1

—

3

2

50

‘ 2

75

3

2

50

2

75

—

—

10

fr

—

_

3

—

-fritt—

4r

8 -

8-

o

fri

50

4 Avd.jS Avd.

Kr. ö.! Kr. ö.

20 — —

20

40

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

7

1 Avel.

2 Avd.

3 Avd.

4 Avd.

6 Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

o.

Kr.

ö.

j Salubrev å utmätningsvis försåld fast egendom..................

| Sjöfartsbok ..................................................................

4

—

-

6

-fr

—

_

| Sjökaptensbrev ............................................................

—

—

_

_

10

_

_

_

; Sjömansrulla eller folkpass:

för utrikes sjöfart ........................................

2

—

—

_

—

—

—

_

_

_

för inrikes sjöfart .................................................

/ ''

i Slutsedel ................................................

2

—

—

—

—

—

—

-

—

—

i Styrmansbrev .............................................

10

! Stämning ...........................................

2

—

2

—

4

—

4

—

4

—

Tillståndsbrev för utövande av näring eller yrke...............

8

—

-

10

—

—

—

—

-J

Utslag under rubrik:

som utgives till part, vilken, utan särskild begäran, för- fattningsenligt fir skyldig att lösa detsamma:

första arket ......................................................

4

—

—

—

6

—

20

—

40

—

andra arket .....................................

3

—

—

—

4

—

4

—

10

—

varje av de övriga .......................................

3

25

—

—

4

—

4

—

10

—

som på begäran utgives till part, vilken eljest icke för- fattningsenligt är skyldig att lösa detsamma:

första arket ..............................................

2

—

—

—

2

—

2

—

2

—

andra arket .........................................................

2

—

—

—

2

—

2

—

2

—

varje av de Övriga ...................................

som eljest utgives; lika med Avskrift.

2

50

—

2

50

2

—

2

—

| Vattenbok, utdrag eller avskrift av text- eller ritningsblad,

varje blad ..................................................

Vederliäftighetsbevis; lika med Bevis annat.

1

_

2

Äktenskapsregistret, utdrag av .......................................

-

—

—

—

4

—

—

Expedition, som icke här ovan är särskilt nämnd, varje ark

1

—

1

—

i

—

2

—

2

_

» för vilken utgår lösen, skall, därest denna lösen

författningsenligt bör redovisas till statsverket,

i

förses utöver eljest utgående stämpelavgift

med stämpel till belopp, motsvarande den

ifrågavarande lösen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

7 §■

Från stämpelavgift — — — kronan befriad.

Dessutom äro —--i ämbetet eller tjänsten.

Frihet från stämpel enligt detta — — — i ärenden, som avses

i lagen rörande avgäld från avsöndrad lägenhet eller i lagen angående

avlösning av sådan avgäld; i ärenden angående tilläggsavvittring eller

ströängars indragande till kronan; i ärenden, som anhängig]orts hos

justitiekanslersämbetet — — — inom yrkesinspektionen.

Konungen äger — — — utländska hamnar.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av

offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Ankomst eller annan förmån av fast egendom: avhandling därom skall,

då den för vinnande av inteckning eller betalning hos offentlig

myndighet företes, förses med stämpel av 2 kronor.

Depositioner åkning, kapitalräkning eller annan räkning hos bank, annan

kreditinrättning, bankir eller ekonomisk förening, å vilken räkning

penningar — — — bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Köp av lösören, vilka i säljarens vård kvarbliva: avhandling därom skall,

då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes,

förses med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av

köpesumman.

Servitutsavtal: avhandling därom skall, då den för vinnande av inteckning

eller betalning hos offentlig myndighet företes, förses med

stämpel av 5 kronor.

Skattelösen av kronojord: brev eller resolution därå skall, då handlingen

för lagfart företes, förses med stämpel av 10 kronor; dock skall

dylik handling, på grund varav lagfart sökes för aktiebolag, som

icke driver bankrörelse, förses med stämpel av 20 kronor.

Skogsavverkning: avhandling, varigenom rätt till skogsavverkning upplåtes

eller vari vid försäljning av fastighet sådan avverkningsrätt

förbehålles, skall, då den för vinnande av inteckning företes, förses

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

9

med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av vad för

rättigheten blivit utfäst eller, om detta icke blivit i avhandlingen

till visst belopp bestämt, av 20 öre för varje fullt antal av 10 ar

utav det upplåtna skogsskiftet.

Sökes — — — — — — — — — — — — betalning sökes.

Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,

förses med stämpel av 10 kronor.

20 §.

Vill någon — — — som kan skattas i penningar.

Den, som i enlighet med bestämmelserna i denna paragraf förklaras

berättigad att återbekomma erlagd stämpelavgift, skall tillika äga erhålla

ränta å det belopp, varom fråga är, efter fem för hundra om året från

och med den dag, beloppet visas vara av honom guldet, till den dag,

detsamma återbekommes; dock må ränta ej utgå från och med tidigare

dag än den, då det ärende, som föranlett stämpelbeläggningen, vid

domstol handlagts, samt ej '' heller för längre tid än till dess 30 dagar

förflutit efter det laga kraft åkommit det utslag, varigenom ansökningen

om stämpelavgiftens återfående bifallits.

21 §.

Förmår i fall, — — — för mycket erlagts.

Vad sålunda är stadgat — — — än det erlagda.

Då restitution av stämpelavgift beviljas enligt föreskrifterna i

denna paragraf, skall det ankomma på Konungen att förordna, i vad mån

sökanden må erhålla ränta å det belopp, som han berättigas återbekomma;

dock må ränta icke utgå efter högre räntefot eller för längre

tid än i 20 § andra stycket är stadgat.

42 §.

I redovisning — — — skuldförbindelser till Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshavande. Vad sålunda stadgats utgör icke hinder

för att i arbetsordning eller lönestat för rådstuvurätt och magistrat

meddela föreskrift, att bos nämnda myndigheter anställd befattningshavare,

som är stämpelförsäljare, skall till stadens kassa inbetala honom

tillkommande provision.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 28 höft. (Nr 34.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Har på — — — gå åter.

Har samma — — — försäljningssumma.

Skall — — — provisionsbeloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1922; och må den i

20 och 21 §§ omförmälda ränta å återburna stämpelmedel icke utgå

från tidigare dag.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 49 § i förordningen den 19 november 1914

(nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att till 49 § i förordningen den 19 november

1914 om arvsskatt och skatt för gåva skall fogas ett nytt moment av

följande lydelse:

3 mom. Den, som i enlighet med bestämmelserna i 1 mom. eller

2 mom. första stycket av denna paragraf förklaras berättigad att återfå

erlagd skatt, skall tillika äga erhålla ränta å det belopp, varom fråga

är, efter fem för hundra om året från och med den dag, beloppet visas

vara av honom guldet, till den dag, detsamma återbekommes; dock

må ränta ej utgå för längre tid än till dess 30 dagar förflutit efter

det laga kraft åkommit det utslag, varigenom ansökningen om skattens

återbekommande bifallits, och skall ej heller, då den handling, som legat

till grund för skattens bestämmande, skolat ingivas till domstol, ränta

utgå från och med tidigare dag än den, då det ärende, i samband varmed

skatten bestämts, vunnit handläggning vid domstolen.

Då ansökan om återfående av skatt bifalles enligt 2 mom. andra

stycket av denna paragraf, skall det ankomma på Konungen att förordna,

i vad mån sökanden må erhålla ränta å det belopp, som av honom

återbekommes; dock må ränta ej utgå efter högre räntefot eller för

längre tid än i första stycket av detta mom. är stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31 It

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1922; pell må ränta å

återburna arvs- eller gåvoskattemedel icke utgå från tidigare dag.

Till bevillningsutskottet bava jämväl hänvisats tre i anledning av

förevarande proposition väckta motioner, nämligen dels de likalydande

motionerna nr 140 i första kammaren av herrar Högberg och Hult och

nr 279 i andra kammaren av herrar Relin och Wiklund, dels ock motionen

nr 143 i första kammaren av herr Vindahl, i vilka tre motioner hemställts

om vissa ändringar i Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande den

närmare innebörden av motionärernas yrkanden far utskottet hänvisa till

det följande.

I det uttalande, vari chefen för finansdepartementet den 7 januari Proportion™.

1922 till statsrådsprotokollet redogjorde för de beräkningar av statsverkets

inkomster, som verkställts ''i och för uppgörande av riksstaten

för första halvåret 1923 (inkomsterna, sid. 16) angav departementschefen

sin avsikt vara att föreslå vissa förhöjningar i gällande stämpelförordnings

tariffer; och meddelade departementschefen, att han ansåge de

avsedda höjningarna komma att inbringa omkring 2 miljoner kronor.

Med stöd av, bland annat, nämnda antagande har departementschefen

ansett sig kunna höja den av riksräkenskapsverket för nyssnämnda tid

föreslagna beräkningen av stämpelmedlen, 22 miljoner kronor, till 25

miljoner kronor. Genom den förevarande propositionen har Kungl.

Maj:t framlagt det sålunda i utsikt ställda förslaget.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet bär departementschefen,

med erinran om det vid inkomstberäkningen sålunda anförda,

framhållit, att förhöjningar i gällande stämpeltariffer påkallades

av det nuvarande statsfinansiella läget. Åven bortsett härifrån måste

emellertid, har departementschefen vidare anfört, sådana höjningar anses

väl motiverade med hänsyn till penningvärdets fall. I sådant hänseende

har departementschefen erinrat, att, sedan den nu gällande stämpelförordningen

den 19 november 1914 utfärdats, endast i jämförelsevis få

fall höjningar vidtagits i stämpelsatserna samt vidare att dessa vore

till stor del bibehållna oförändrade från tidigare stämpelförordningar;

i allt fall vore de således bestämda med hänsyn till ett betydligt högre

penningvärde än det, som nu rådde eller i framtiden kunde antagas

bliva gällande. I fråga om den vid förslagets uppgörande följda planen

har departementschefen meddelat, att han icke ansett det böra i detta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

sammanhang ifrågakomma att vidtaga någon rubbning i de principer,

som läge till grund för stämpelsatsernas bestämmande; allenast i särskilda

undantagsfall komme därför ändringar av principiell innebörd att

ifrågasättas.

Beträffande vad föredragande departementschefen vidare anfört till

stöd för de föreslagna stämpelförhöjningarna liksom även angående innebörden

av övriga i propositionen innefattade förslag och den för dessa

anförda motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse härför icke

lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

De höjningar i stämpelsatserna, som Kungl. Maj:ts förslag innefattar,

avse i främsta rummet de i första kapitlet av stämpelförordningen

upptagna stämplarna till statsmyndigheternas expeditioner. I fråga

om dessa stämpelsatser innebär förslaget i allmänhet en fördubbling,

men i vissa fall föreslås viss differentiering å expeditioner från olika

myndigheter. En av de expeditioner, beträffande vilka sådan differentiering

föreslås, är protokoll, annat. Då Kungl. Maj:ts förslag, i vad

det avser sistnämnda punkt, är föremål för ändringsyrkande i eu av de

föreliggande motionerna har utskottet velat här återgiva följande uttalanden

av departementschefen beträffande förslaget om differentiering

i vissa stämpelsatser.

»Enligt bestämmelse i stämpelförordningen äro statsmyndigheterna att hänföra

till fem olika avdelningar, och hava stämpelsatserna bestämts med hänsyn till

dessa avdelningar, så att för expeditioner av visst slag, utfärdade av myndigheter

inom samma avdelning, stämpeln skall utgå med lika belopp. Beträffande åtskilliga

slag av expeditioner, som kunna utfärdas av myndigheter inom flera sådana avdelningar,

gäller nu, att väl totalbeloppet av de avgifter, en expedition betingar, är

lika, vare sig den myndighet, som utfärdat expeditionen, tillhör den ena eller andra

av dessa avdelningar, men att lösen- och stämpelsatserna dock äro olika, så att

expedition, utfärdad av myndighet inom en avdelning, drager högre stämpel men

lägre lösen än expedition, utfärdad av myndighet inom annan avdelning. Detta

förhållande sammanhänger särskilt därmed, att staten ansett sig böra lämna bidrag

till de kostnader, som städerna hava att vidkännas för sin rättskipning, något som

skett därigenom, att en del av det belopp, vilket vid underrätt å landet erlägges

i stämpelavgift för utfärdade expeditioner, förklarats skola, då fråga är om stadsdomstol,

utgå i form av expeditionslösen. Då fråga uppstår om förhöjning av

stämpelavgiften för dylika expeditioner, bör man tydligen tillse, att totalbeloppen

av de avgifter, som expeditionerna betinga, fortfarande komma att ställa sig lika.

Stämpelavgifterna böra följaktligen för expeditioner, utfärdade av myndigheter inom

de olika avdelningarna, höjas med samma absoluta belopp och sålunda principen

om avgifternas fördubbling i viss mån lämnas å sido.-----Beträffande

dessa expeditioner, utfärdade av myndigheter inom de olika avdelningar, om vilka i

varje fall kan vara fråga, bör enligt mitt förmenande stämpelavgiften höjas med samma

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

13

belopp, som för närvarande utgår i stämpel för expedition från vederbörande av

staten avlönade myndighet, sålunda utan avseende på den nedsättning i stämpelavgiften,

som gäller för expeditioner utfärdade av de utav städerna avlönade myndigheterna.

I fråga om den viktigaste av omförmälda expeditioner, nämligen

protokoll, annat, kommer detta att medföra en höjning av stämpelavgiften beträffande

häradsrätts protokoll för första arket från 2 kronor till 4 kronor och för

varje följande ark från 1 krona 50 öre till 3 kronor samt beträffande rådstuvurätts

protokoll för första arket från 1 krona till 3 kronor, för andra arket från 1 krona

till 2 kronor 50 öre och för varje följande ark från 1 krona 25 öre till 2 kronor 75 öre.»

I motionerna nr 140 i forsta och nr 279 i andra kammaren har Muiionem»

hemställts, att vad Kungl. Maj:t beträffande protokoll, annat, föreslagit, Iij4°2709ch

icke måtte bifallas.

1 sin till stöd för detta förslag åberopade motivering hava motionärerna-

till en början anfört i huvudsak följande. De under ifrågavarande

rubrik föreslagna stämpelsatserna vore, särskilt såvitt anginge

första och andra avdelningens statsmyndigheter, underdomstolarna i stad

och på landet, ägnade att ingiva betänkligheter. Den ifrågasatta höjningen

syntes nämligen motionärerna allt för stor. Redan med nuvarande

taxa klagades, att stämpelavgiften för den rättsökande allmänheten

allmänt kändes tung; det klagades, att expeditionsstämpeln

vid lagfart vore tung för mindre fastighetsägare; och desto mer skulle

det klagas över en kännbar stämpelförhöjning. Motionärerna skulle

emellertid ansett, att de förväntade klagomålen över dryga stämplar

i nu förevarande hänseende kunde lämnas utan beaktande, om stämpelförhöjningen

kunde beräknas tillföra statskassan en avsevärd inkomst.

Något sådant vore emellertid enligt motionärernas mening icke att förvänta,

till stöd varför motionärerna anfört följande:

»Det är visserligen synnerligen vanskligt att beräkna den sannolika inkomstökningen

av de nyföreslagna stämpelförhöjningarna och Kungl. Maj:t har i propositionen

avstått från försök därutinnan, men då enligt generalpoststyrelsens ämbetsberättelse

för år 1920 i en stämpeluppbörd å tillhopa 69,252,792 kronor helarksstämplar

eller just stämplar av sådant slag, som här egentligen är i fråga, försålts

för 940,222 kronor samt av dessa stämplar kanske så många som i värde motsvarat

hälften av sistsagda summa åtgått för protokoll »annat», så torde man hava

fog påstå, att om den föreslagna förhöjningen av riksdagen avböjes och således

den gällande stämpelsatsen här behålles, detta ej i avsevärd grad berör statens

finanser.»

Mot de föreslagna höjningarna av stämpeln för protokoll från statsmyndigheter

hörande till 3:dje, 4:e och Öde avdelningarna vore, hava

motionärerna anfört, mindre att säga, men om man avstode från att höja

expeditionsstämpeln för protokoll från underdomstolarna, syntes det vara

skäl att även avstå från ökning av motsvarande stämpel under de övriga

avdelningarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Motionen

I: 143.

I motionen nr 143 i första kammaren ifrågasättas vissa avvikelser

från Kungl. Maj:ts förslag, såvitt angår stämpelsatserna för apoteksprivilegium,

adelsbrev, friherrebrev, grevebrev, utnämningsbrev för riddare

och kommendörer av de särskilda ordnarna, doktorsbrev samt vederhäftighetsbevis.

Stämpelavgifterna för apoteksprivilegium, vilka nu utgöra i stad

och köping 100 kronor och på landet 40 kronor hava av Kungl. Maj:t

föreslagits höjda till dubbla de nuvarande beloppen.

1 förevarande motion har yrkats, att nämnda stämpelavgifter måtte

höjas till tio gånger nu gällande belopp eller till 1,000 kronor för

apoteksprivilegium i stad eller köping och till 400 kronor för privilegium

å landet. Till stöd för detta sitt förslag har motionären väsentligen

anfört följande. Vid den tidpunkt, då de nuvarande stämpelsatserna

fastställdes, hade apotekarnas inkomster varit mycket blygsammare än

nu. En betydligt större höjning än den av Kungl. Maj:t föreslagna

syntes i detta fall vara desto mera påkallad, som den ifrågasatta stämpelavgiften

icke stode i lämplig proportion till vissa andra avgifter.

1 förhållande till värdet av ifrågavarande privilegier finge det anses

billigt, att stämpelsatserna höjdes till de i motionen föreslagna beloppen.

Beträffande avgiften för adelsbrev, friherrebrev och grevebrev samt

utnämningsbrev för riddare och kommendörer av de särskilda ordnarna har

Kungl. Maj:t icke ifrågasatt någon ändring. Statsrådsprotokollet innehåller

härom endast, att departementschefen icke funnit anledning att

vid nämnda rubriker föreslå någon höjning av stämpelsatserna.

I motionen har hemställts, att dessa stämpelsatser måtte fördubblas.

Såsom motivering härför har anförts, att samtliga ifrågavarande utnämningsbrev

finge anses bliva eftersökta även om stämpelavgiften på nämnda

sätt höjdes ävensom att de personer, som bleve föremål för dylik utnämning,

ägde möjlighet att erlägga förhöjda avgifter.

Doktorsbrev, som utfärdas utan avlagt prov, hava hittills varit

belagda med stämpel till belopp av 100 kronor i första avdelningen

och 150 kronor i andra avdelningen I den kungl. propositionen har

nu förslag väckts om borttagande av niimnda stämpelavgifter. Departementschefen

har härutinnan anfört följande:

»I samband med den allmänna revideringen av stämpelsatserna för statsmyndigheternas

expeditioner bär jag även ansett mig böra föreslå borttagandet av

stämpelskyldigheten för en expedition, som hittills skolat beläggas med stämpel,

nämligen doktorsbrev, som utfärdas utan avlagt prov. Den utmärkelse, som en

kallelse till hedersdoktor innebär, är att anse såsom i viss mån analog med tilldelande

av professors namn, heder och värdighet. Den handling, som utfärdas vid

tilldelandet av sistnämnda utmärkelse, har betraktats såsom karaktärsfullmakt och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande AV 34. 15

lärer för övrigt på senare tid hava utgjort det vanligast förekommande slaget av

karaktärsfullmakter. Såsom karaktärsfullinakt har sådan handling ookså tidigare

stämpelbelagts. Stämpelskyldigheten för karaktärsfullmakter har emellertid numera

borttagits genom förordning den 7 juli 1921 (nr 394), och konsekvensen synes då

fordra, att jämväl nu åsyftade slag av doktorsbrev bliver stämpelfritt. Frågan om

stämpelskyldigheten för omförmälda doktorsbrev torde i allt fall icke äga någon

betydelse från statsfinansiell synpunkt.»

I ovan omförmälda motionen nr 143 i första kammaren bar yrkats,

att stämpelsatserna för ifrågavarande doktorsbrev måtte bibehållas vid

hittillsvarande belopp.

Vidkommande vederhäftighetsbevis, vilka hittills varit belagda med

eu lösenavgift av 1 krona men däremot varit fria från stämpel, kar

Kungl. Maj:t föreslagit, att desamma i stämpelhänseende måtte likställas

med övriga ej särskilt nämnda bevis.

I ovannämnda motion har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts förslag

i denna del, därvid motionären anfört, att då avgiften för berörda bevis

drabbade de minsta låntagarna lika hårt som de större, någon höjningav

densamma icke syntes motionären böra äga rum.

De i gällande stämpelförordning upptagna avgifterna äro, på sätt

chefen för finansdepartementet påpekat, bestämda under ett väsentligt

högre penningvärde än det nuvarande. Om en höjning av sådana avgifter

av berörda anledning är försvarlig, så innebär det statsfinansiella

läget för närvarande, enligt utskottets mening, ett starkt skäl att begagna

den möjlighet att bereda en ökning av statsinkomsterna under

inkomsttiteln stämpelmedel, som sålunda erbjuder sig. Utskottet har

på dessa, även av departementschefen angivna skäl i princip anslutit

sig till propositionen.

De i ovannämnda motioner gjorda ändringsyrkandena föranleda

från utskottets sida följande yttrande.

Vad beträffar det av herrar Rogberg och Hult samt herrar Rehn och

Wiklund framställda förslaget, att någon höjning av stämpelavgiften för

protokoll, annat, icke måtte äga rum, må först anmärkas, att de av

Kungl. Maj:t här föreslagna höjningarna knappast torde bliva så betungande

som motionärerna antagit. Utgifterna för expeditioners lösande

torde nämligen, även med sådana förhöjningar, komma att utgöra eu

ringa bråkdel av de vid anlitande av domstol uppstående kostnaderna,

vilka i övrigt omfatta utgifter för inställelse vid domstolen, anlitande

av ombud, ersättning åt vittnen m. m. Vidare kan påpekas, att den

ifrågavarande avgiftsökningen icke komme att drabba parter, som på

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande jVr 34.

grand av fattigdom berättigas till fri rättegång, enär dessa överhuvud

icke hava att erlägga avgifter för nödiga expeditioner.

På sätt ovan återgivits hava motionärerna uttalat, att om den nu

ifrågavarande stämpelförhöjningen icke bifölles, detta icke skulle i avsevärd

grad beröra statens finanser. I syfte att stödja detta omdöme

hava motionärerna mot siffran för hela stämpeluppbörden för ett visst år,

nämligen 1920, 69,252,792 kronor, ställt det häri ingående beloppet för

försålda helarksstämplaf, 940,222 kronor, och anfört, att av sistnämnda

belopp kanske hälften belöpte på »protokoll, annat». Utan att inlåta

sig på frågan, huruvida sistberörda antagande har skäl för sig, har

utskottet velat påminna om, att den förevarande propositionen avser

att tillföra statsverket en inkomstökning av omkring 2 miljoner kronor.

Aven om stämpelinkomsten för »protokoll annat» beräknas på sätt

motionärerna gjort, betyder ett avslag på Kungl. Maj:ts förslag i denna

punkt uppenbarligen en väsentlig nedsättning av den avsedda inkomstökningen.

Av nu anförda skäl har utskottet, som, på sätt ovan angivits,

anslutit sig till den plan för inkomstökning, som den förevarande propositionen

följer, ansett sig böra, med avstyrkande av vad i de ifrågavarande

motionerna föreslagits, hemställa om bifall till propositionen i

denna del.

Beträffande det i herr Vindahls ovannämnda motion, nr 143 i första

kammaren, framställda förslaget att höja stämpeln för apoteksprivilegium

till 1,000 kronor i stad eller köping och 400 kronor på landet, må till

en början framhållas, att den i propositionen föreslagna stämpelförhöjningen

avser i stort sett en fördubbling av eu del av de nuvarande

stämpelsatserna. Någon avvägning av de olika stämpelsatserna inbördes

ingår icke i planen för de av Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringarna

i stämpelförordningen. Utskottet har icke kunnat finna, att vad motionären

till stöd för berörda förslag anfört innefattar tillräckliga skäl

att frångå Kungl. Maj:ts förslag i ifrågavarande del. De inkomstbelopp,

som olika apotek motsvara, torde nämligen vara mycket växlande.

Endast ett ringa antal torde giva mycket betydande inkomster;

och den i stämpelförordningen gjorda indelningen i apotek i stad eller

köping och apotek på landet torde icke kunna följas, om det gäller en

så betydande stämpelökning som motionären förordat. En sådan synes

olämplig även ur den synpunkten, att ett förslag till apoteksväsendets

ordnande föreligger och det icke torde vara uteslutet, att inkomsterna

från de mera givande apoteken inom få år komma att väsentligt beskäras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

17

Vad herr Vindahl föreslagit i fråga om höjning av stämpelsatserna

för adels-, friherre- och grevebrev torde sakna praktisk betydelse. Detta

torde gälla även förslaget i vad det avser stämpelavgifterna för utnämningsbrev

för riddare och kommendörer av de särskilda ordnarna, enär

sådana brev, enligt vad ytskottet inhämtat, numera enligt vedertagen

praxis i flertalet fall icke utlösas.

Borttagandet av stämpelavgiften för doktorsbrev, som utfärdas utan

avlagt prov, är, såsom i propositionen framhållits, närmast att betrakta

såsom en konsekvens därav, att karaktärs full makterna numera gjorts

stämpelfria. Då avgift ej utgår vid tilldelande av t. ex. professors namn,

heder och värdighet, synes sådan ej heller böra ifrågakomma vid kallelse

till hedersdoktor. Det synes även ur principiell synpunkt riktigt,

att utmärkelser av ifrågavarande slag icke bliva föremål för betungande

avgifter utan stå öppna för personer, som gjort sig förtjänta av dem,

utan avseende på vederbörandes ekonomiska ställning.

Av sålunda angivna skäl har utskottet icke ansett sig böra i anledning

av herr Vindahls motion frångå vad Kungl. Maj:ts förslag i nu

berörda delar innehåller.

Såsom förut anförts, äro vederhäftighetsbevis för närvarande fria

från stämpel. Kungl. Maj:ts förslag att införa stämpelpliktighet för

dessa bevis innefattar sålunda ett avsteg från den eljest i allmänhet tilllämpade

principen beträffande stämplar för statsmyndigheters expeditioner

att endast ifrågasätta en fördubbling av nu gällande stämpelsatser.

Det i herr Vindahls motion gjorda yrkandet, att sistnämnda förslag

icke måtte bifallas, avser följaktligen icke någon avvikelse från den i

propositionen följda planen. Vid sådant förhållande och då å ena sidan

höjd avgift för vederhäftighetsbevis torde komma att för många små

låntagare verka betungande och å andra sidan frågan icke torde kunna

tillmätas någon nämnvärd statsfinansiell betydelse, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka herr Vindahls motion i nu ifrågavarande del.

Beträffande missiv för predikoprovs avläggande innefattar Kungl.

Maj:ts förslag en höjning av den nuvarande stämpelavgiften, 2 kronor,

till 4 kronor.

Till bevillningsutskottet har från finansdepartementet överlämnats

i avskrift en av Strängnäs domkapitel till Kung!. Maj:t ingiven skrivelse

av följande lydelse:

»Enligt vad för Domkapitlet är känt, har Eders Kungl. Maj:t till riksdagen

avlåtit nådig proposition om vissa ändringar i förordningen angående stämpelavgiften.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 28 höft. (Nr 34.) B

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

I anledning härav har Domkapitlet ansett sig böra inför Eders Kungl. Maj:t

påpeka ett förhållande, varuti enligt Domkapitlets mening en förändring är av behovet

påkallad.

När präster blivit på förslag till prästerlig tjänst uppförda, skola missiv för

avläggande av predikoprov för dem utfärdas, och hava dessa missiv hittills stämpelbelagts

med två kronor. En sådan avgift för en underrättelse om det utsatta provet,

vilket icke medför någon visshet om befordran, finnes icke för någon annan tjänsteman.

Härvid bör även erinras om, att stämpel icke ens å fullmakt vidare förekommer.

På grund av det sålunda anförda får Domkapitlet i underdånighet hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, att i sammanhang med övriga

ändringar i förordningen angående stämpelagivften även stämpel å missiv för predikoprovs

avläggande måtte borttagas.»

Vad domkapitlet sålunda anfört har synts utskottet behjärtansvärt.

Vid sådant förhållande och då statsfinansiella skäl icke torde kunna

anses stå i vägen för ett upphävande av stämpelplikten för missiv, som

avses i domkapitlets skrivelse, samt en sådan åtgärd icke.heller synes

giva anledning till andra ändringar i stämpelförordningen, har utskottet

ansett sig böra, med avstyrkande av den stämpelhöjning Kungl. Maj:t

föreslagit för omförmälda missiv, förorda, att stämpelfrihet införes vid

rubriken.

Vad Kungl. Maj:ts förslag i övrigt innehåller har icke föranlett

någon erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte

1) avslå motionerna I: 140 av herrar Rogberg

och Hult samt 11:279 av herrar Rehn och Wiklund.

2) avslå motionen I: 143 av herr Vindahl, i vad

densamma avser stämpelavgifterna för

a) apoteksprivilegium;

b) adelsbrev, friherrebrev och grevebrev;

c) utnämningsbrev för riddare och kommendörer

av de'' särskilda ordnaima;

d) doktorsbrev, som utfärdas utan avlagt prov;

3) med bifall till vad herr Vindahl i motionen

I: 143 föreslagit i fråga om vederhäftighetsbevis,

besluta, att sådana bevis skola vara fria från stämpel;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 19

4) besluta, att missiv för predikoprovs avläggande

likaledes skola vara fria från stämpel;

5) med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition

nr 224 icke kunnat oförändrad bifallas, antaga dels

ovan införda förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383)

angående stämpelavgiften med de ändringar, som må

föranledas av vad riksdagen vid ovan intagna punkter

kan komma att besluta, dels ock ovan införda förslag

till förordning om ändrad lydelse av 49 § i förordningen

den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt

och skatt för gåva.

Stockholm den 3 maj 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Rosén,

Björnsson, Boman, Bärg i Katrineholm, Lithander, Johansson i Kälkebo, Alexis

Björkman, Leander, Ericsson i Oberga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,

Björklund, Winkler, Granath och Olsson i Hov.

Reservationer:

vid punkten 2) a):

av herrar Gustaf Nilsson och Rosén, vilka hemställt,

att riksdagen måtte, med bifall till herr Vindahls

motion, I: 143, i vad densamma avser stämpelavgifterna

för apoteksprivilegium, besluta, att desamma skola

höjas till 1,000 kronor för apotek i stad eller köping

och 400 kronor för apotek på landet;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

vid punkten 2) c):

av herrar Rosén, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson, Björnsson, Alexis

Björkman, Lövgren i Nyborg, Björklund och Granath, vilka anfört:

»Den av utskottet inhämtade upplysningen, att utnämningsbrev

för riddare och kommendörer av de särskilda ordnarna i regel icke

utlösas, hade, enligt vår mening, bort föranleda utskottet att föreslå

avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning

och förslag till utfärdande av sådana bestämmelser, att utnämningsbrev

skola lösas av dem som mottaga dylika utnämningar. Det måste nämligen

anses oriktigt, att tillämpningen av stämpelförordningen i detta

avseende skall vara beroende på godtycke från deras sida, som skulle

erlägga stämpelavgiften.

Emellertid har ett inom utskottet i detta syfte framställt yrkande

icke vunnit majoritet, och, då motionen om dessa avgifters fördubbling icke

berör frågan om åläggande för vederbörande att utlösa utnämningsbrev,

lärer ett skrivelseförBlag icke kunna reservationsvis framställas. Vid

sådant förhållande och da här förefinnes en möjlighet att kunna öka

statsverkets inkomster, hava vi ansett oss böra fästa uppmärksamheten

pa saken, sa att till nästa riksdag förslag i angiven riktning kan föreligga.

Vi anse likväl, att riksdagen i sammanhang med föreliggande förslag

om fördubbling av åtskilliga andra stämpelavgifter bör fatta ståndpunkt

även till herr Vlndahls motion, i vad den avser fördubbling av

nu ifrågavarande stämpelavgifter, och yrka fördenskull,

att riksdagen måtte, med bifall till herr Vindahls

motion, 1: 143, i vad densamma avser stämpelavgifterna

för utnämningsbrev för riddare och kommendörer

av de särskilda ordnarna, besluta, att nämnda

avgifter skola höjas till dubbla beloppen».

STOCKHOLM, ISAAC MAHCtJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angåe s. 1 i texten