Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjning av tullen å kaffe m. m.

1922-05-16 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:41, Betänkande, i anledning av väckta motioner om höjning av tullen å kaffe m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1922 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om höjning av tullen å kaffe m. m.

I en inom första kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 75, har herr Clason hemställt, att riksdagen måtte besluta,

»dels att rubrikerna nr 155 och 156 i gällande tulltaxa skola från

dag, som Kungl. Maj:t torde äga bestämma, erhålla följande ändrade

lydelse:

Kvantitet för

Tullsats;

Kaffe:

tullberäkningen

kr.

öre1

155 obränt ..............................................

1 kilogram

_

80

156 a bränt eller rostat, även malet ............

1 kilogram

i

02

b kaffesurrogat, alla slag, utan tillsats av kaffe

1 kilogram

—

20!

Anm. Kaffesurrogat med tillsats av kaffe tullbehandlas såsom kaffe, bränt eller rostat,

även malet;

dels att § 13 mom. 1 i förordningen med tulltaxa för inkommande

varor skall i nedan angivna del från dag, som Kungl. Maj:t torde äga

bestämma, erhålla följande ändrade lydelse:

§ 13.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad av följande, utav utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis av tullmedlen:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 35 käft. (Nr 41.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Utskottet.

för 1 kilogram kaffe, bränt eller rostat, icke mai et

96 öre;

dels ock att sålunda angivet restitutionsbelopp skall åtnjutas allenast

beträffande exportvara, som tillverkats av sådant obränt kaffe, för vilket

enligt av tillverkaren under edlig förpliktelse avgiven försäkran tullavgift

blivit erlagd efter den vid nämnda tidpunkt gällande tullsats,

samt att restitutionsbeloppet i fråga om exportvara, som framställts av

obränt kaffe, för vilket tullavgift guldits efter tidigare tillämplig tullsats,

skall beräknas efter 14.4 öre för kilogram av exportvaran, d

Beträffande vad motionären till stöd för ovannämnda förslag anfört

får utskottet hänvisa till motionen.

Under åberopande av motiveringen till förenämnda motion har

samme motionär i motionen nr 76 i första kammaren hemställt, att riksdagen

måtte med de jämkningar i tidsbestämmelserna, som av bevillningsutskottet

närmare utarbetades, samt med de övriga modifikationer,

som kunde föranledas av riksdagens beslut i fråga om kaffetullen, antaga

ett förslag till förordning om skatt å kaffe, likalydande med det som

återfinnes i propositionen nr 43 till 1921 års riksdag.

Bevillningsutskottet hade haft för avsikt att till prövning upptaga

omförmälda motioner först vid en senare tidpunkt, då utskottet kan bedöma,

huruvida behov föreligger att öka någon bevillning. Särskilda

omständigheter hava emellertid inträffat, vilka föranlett utskottet att redan

nu till behandling upptaga frågan om en höjning av tullen å kafle.

Utskottet har nämligen erhållit meddelande om vissa inom finansdepartementet

gjorda undersökningar i fråga om budgetläget. Resultatet

av berörda undersökningar, avfattat i en inom nämnda departement uppgjord

promemoria, har därefter överlämnats till utskottets ordförande

med en den 11 maj 1922 dagtecknad skrivelse från chefen för finansdepartementet,

i vilken skrivelse departementschefen meddelat, att Kungl.

Maj:t samma dag beslutat utfärda förbud att tills vidare införa kaffe

samt att förbudet trätt i kraft från och med den 12 i sistnämnda månad.

Den till utskottet sålunda överlämnade promemorian är av följande

lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

3

V. P. M.

Med anledning av de inom finansdepartementet verkställda undersökningarna

beträffande utfallet av statsregleringen för år 1922 är följande att framhålla.

Till en början torde böra erinras därom, att i statsverkspropositionen inkomstberäkning

antagits att såväl 1921 som 1922 års statsreglering skulle utfalla

utan brist. Med utgångspunkt härifrån skulle kassafondens behållning vid 1921 års

slut vara 346.8 miljoner kronor.’ Den numera föreliggande budgetredovisningen för

år 1921 visar emellertid en brist av 46.7 miljoner kronor. Denna brist hänför sig

likväl i verkligheten till år ^20, enär utgifter för sagda år till mer än sistnämnda

belopp avförts först i 1921 års budgetredovisning, medan jämväl motsvarande utgifter

för år 1921 belastat samma år. Genom den omläggning av bokföringen, som

sålunda ägt rum och utan vilken 1921 års statsreglering skulle uppvisat ett överskott,

har behållningen å kassafonden vid 1921 års slut nedgått till i runt tal 300

miljoner kronor. Det torde likväl böra påpekas, att man i inkomstberäkningen uttryckligen

framhöll, att kassafonden belastades av vissa återstående utgifter för

år 1920.

De verkställda beräkningarna rörande årets statsreglering hava utvisat, att

man numera sannolikt har att räkna med en verklig brist i detta års budget. Storleken

av denna brist är givetvis icke möjlig att nu angiva, på grund av de osäkra

faktorer, varmed man härvid har att röra sig. Det föreliggande materialet tyder

på, att underskottet möjligen kan komma att röra sig omkring 30 miljoner kronor.

Dock synes det vara större skäl att antaga att bristen kommer att hålla sig betydligt

under än att den skulle överstiga nämnda belopp.

Denna brist i budgeten är givetvis ej större än att — även med inräknande

av de kassafondsbelopp, som upptagits å riksstaten för år 1922 och å förslaget till

tilläggsstat för samma år -— kassafonden mycket väl skulle kunna täcka bristen i

fråga. Emellertid måste på grund av budgetårets omläggning kassafonden anlitas

jämväl för finansiering av riksstaten för första halvåret 1923. Nu föreligger visserligen

ej någon anledning att företaga en omräkning av riksstatsförslaget för sistnämnda

statsregleringsperiod. Beträffande denna tid är tillsvidare endast att märka

den besparing i dyrtidstilläggskostnader, som kommer att följa av det sjunkande

indextalet och som i fråga om de å budgeten upptagna anslagen beräknats till något

över 5 miljoner kronor. Försiktigheten synes likväl kräva, att man redan nu vidtager

åtgärder för att stärka budgeten. För att kassafonden ej skall bliva för hårt

ansträngd, torde fördenskull under år 1922 och första halvåret 1923 statskassan

böra tillföras nya inkomster till ett sammanlagt belopp av åtminstone 15 miljoner

kronor.

Vad beträffar de utvägar, som stå till buds för anskaffande av detta belopp,

synes för tillfället icke vara att hänvisa till annan skattekälla än en höjning av

tullen å kaffe, varom för övrigt motion väckts vid årets riksdag. För att en sådan

tullförhöjning skall erhålla nödig effektivitet, torde så snart frågan blivit aktuell

förbud att införa kaffe böra utfärdas.

Finansdepartementet den 10 maj 1922.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Innehållet i den återgivna promemorian har synts utskottet giva

vid handen, att redan nu nödvändigheten att bereda statsverket ökade

inkomster kan anses ådagalagd. Vid sådant förhållande och då någon

annan lämpligare utväg att bereda den erforderliga inkomstökningen

för närvarande icke synes stå till buds, har utskottet ansett, att en höjning

av tullen å kaffe, trots de vägande betänkligheter mot en sådan

tullförhöjning som alltjämt gälla, bör vidtagas. Emellertid har utskottet

velat betona, att det icke är utskottets mening att även för framtiden

skall räknas med en sådan tullförhöjning, utan att vid uppgörande av

kommande förslag till statsreglering andra utvägar till täckande av

eventuell brist böra tagas i övervägande. t

Vid avvägande av tullförhöjningens belopp har utskottet, beträf- *

fande obränt kaffe, stannat vid en tullsats av 50 öre per kilogram,

nnebärande eu höjning av 38 öre. En sådan höjning torde kunna

beräknas giva det finansiella resultat, som i ovan återgivna promemoria

angivits såsom önskvärt att ernå.

Sedan generaltullstyrelsen under hand erhållit kännedom om vad

utskottet sålunda ämnar föreslå, har till utskottet från styrelsen överlämnats

en promemoria, vilken finnes såsom bilaga fogad vid detta

betänkande.

Vad i nämnda promemoria från generaltullstyrelsens sida ifrågasatts

beträffande tullsatserna för bränt eller rostat kaffe och kaffesurrogat

samt restitutionsbestämmelser har utskottet ansett sig kunna upptaga

såsom sitt förslag. *

Utskottet föreslår följaktligen bland annat, att tullsatsen för bränt

eller rostat kaffe måtte höjas till 66 öre per kilogram samt att för

kaffesurrogat måtte fastställas en tullsats av 20 öre per kilogram.

Vid bedömande av frågan, huruvida i samband med tullförhöjningen

efterbeskattning av kaffe bör införas, har utskottet beaktat vissa av

generaltullstyrelsens statistiska avdelning meddelade, från finansdepartementet

till utskottet överlämnade uppgifter. Av sålunda mottagna upp.

gifter för åren 1919—1921 framgår bland annat, att den årliga förbrukningen

av kaffe för närvarande kan uppskattas till omkring 40,000 ton.

Beträffande de fyra första månaderna 1922 föreligga följande

siffror.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

5

Preliminär uppgift

å Sveriges import av kaffe, obränt (stat. n:r 155), direkta förtullningar och förtullningar

från nederlag under tiden januari - april 1922, ävensom lagerbehållningen av

kaffe dels å tullnederlag, dels i Stockholms frihamn vid utgången av nedanstående

månader.

Månader

Direkta för- tullningar och

Lagerbehållning

förtullningar

från nederlag

kg-

å tullnederlag

kg-

i Stockholms

frihamn

kg-

Januari............................................................

2,341,136

864,106

433,340

Fehruari .........................................................

1,774,200

481,338

140,000

Mars...............................................................

4,335,468

387,698

173,790

April ............................................................

5,154,549

485,749

—

Summa

13,605,353

—

—

Det framgår av sålunda meddelade uppgifter och gjorda beräkningar,

att någon import av kaffe, utöver den som motsvarar det närmaste

behovet, icke på senare tid förekommit. Därmed hava de skäl,

som tala för en efterbeskattning av inneliggande kaffetörråd i samband

med en tullförhöjning å kaffe, enligt utskottets uppfattning så väsentligt

förlorat i kraft, att efterbeskattning kan anses umbärlig utan att

det finansiella resultatet av en tullförhöjning äventyras.

Vid sådant förhållande och i betraktande av de betydande svårigheter

och olägenheter, som äro förbundna med en efterbeskattning, bar

utskottet icke ansett sig böra framlägga förslag till sådan beskattning.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande

särskilt, att för utskottet varit avgörande de meddelanden, utskottet

erhållit från finansdepartementet, får utskottet hemställa, I)

I) att riksdagen måtte, i anledning av motionen

I: 75 av herr Clason,

A) besluta,

1) att rubrikerna nr 155 och 156 i gällande

tulltaxa skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen

kr.

öre

Kaffe:

155 obränt..................................

1 kilogram

—

50

156 a bränt eller rostat, även

malet ..............................

1 kilogram

66

b kaffesurrogat, alla slag,

utan tillsats av kaffe ...

1 kilogram

—

20

Anm. Kaffesurrogat med tillsats av kaffe tullbehandlns såsom

kaffe, bränt eller rostat, även malet.

2) att § 13 mom. 1 i förordningen med tulltaxa

för inkommande varor skall i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 13-

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad av följande,

utav utländskt råämne inrikes tillverkade varor

beviljas restitutionsvis av tullmedlen:

för 1 kilogram kaffe, bränt eller rostat, icke malet 60 öre;

3) att sålunda angivet restitutionsbelopp skall

åtnjutas allenast beträffande exportvara, som tillverkats

av sådant obränt kaffe, för vilket enligt av tillverkaren

under edlig förpliktelse avgiven försäkran tullavgift

blivit erlagd efter den vid nämnda tidpunkt gällande

tullsats, samt att restitutionsbeloppet i fråga om exportvara,

som framställts av obränt kaffe, för vilket tullavgift

guldits efter tidigare tillämplig tullsats, skall

beräknas efter 14.4 öre för kilogram av exportvaran;

B) under förutsättning av bifall till vad under

1) hemställts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

7

ej mindre för sin del jämväl besluta, att de ändrade

bestämmelserna skola tillämpas redan under innevarande

år från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer,

än även i skrivelse till Kungl. Magt, med tillkännagivande

av sina sålunda fattade beslut, anhålla,

att Kungl. Maj:t ville förordna om de beslutade ändringarnas

ikraftträdande snarast möjligt under innevarande

år.

II) att motionen 1:76 av herr Clason, med förslag

till förordning om skatt å kaffe, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

•ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Wigforss>

Rosén, Wohlin, Björnsson *, Rune, Bärg i Katrineholm *, Jönsson i Boa, Månsson

i Hagaström *, Johansson i Kullersta *, Lithander *, Johansson i Kälkebo, Olsson i

Ramsta, Henrikson *, Heyman * och Björklund.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

Reservationer:

vid punkten 1):

av herrar Rosén, Månsson i Hagaström och Olsson i Ramsta, vilka

yrkat, att herr Clasons motion 1: 75 om förhöjning av tullen på kaffe

måtte av riksdagen avslås;

av herr Wohlin, som anfört:

»Het förevarande ärendets handläggning giver mig anledning till

några principiella erinringar.

Sedan flere år tillbaka har Kungl. Maj:t, som känt är, ansett sig

böra fram emot tiden för lagtima riksdags avslutande avlåta nya eller

kompletterande inkomstberäkningar för årets tilläggsstat samt efterföljande

års riksstat. Det må härvid vara nog med att hänvisa till Kungl.

Maj:ts propositioner nr 457 vid 1920 års och nr 368 vid 1921 års

riksdagar. Jag anser mig icke böra förutsätta annat än att Kungl.

Maj:t, fullföljande- denna ur statsfinansiell synpunkt goda tradition, även

för innevarande riksdag kommer att framlägga sådant förslag. Visserligen

har den nu samlade riksdagen icke beslutat sådana ökningar av

i årets statsverksproposition föreslagna utgifter, att de i samma proposition

beräknade sammanlagda utgiftssummorna å innevarande års

tilläggsstat samt å riksstaten för första halvåret 1923 överskridits.

Emellertid lära de upplysningar, som Kungl. Maj:t torde hava inhämtat

angående utfallet av innevarande års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

samt angående tullmedlen, stämpelmedlen m. m. för innevarande

år, hava givit vid handen, att den i bevillningsutskottets betänkande

nr 63 vid föregående års riksdag gjorda beräkningen rörande

totalsumman av bevillningarna för innevarande år icke håller streck,

utan att fastmera en viss, icke obetydlig brist här lärer vara att emotse.

Då den beräknade behållningen i kassafonden vid 1922 års utgång

härigenom komme att icke oväsentligt minskas, skulle grunderna för

finansieringen av riksstaten för första halvåret 1923 i följd härav

komma att rubbas. Med hänsyn härtill synas starka skäl föreligga för

en önskan från riksdagens sida att få av Kungl. Maj:t emotse sedvan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr il. Reservationer. 9

ligt förslag med reviderad inkomstberäkning beträffande innevarande års

tilläggsstat och riksstaten för första halvåret 1923.

Vid nu nämnt förhållande förefaller det som om fog förefunnes

för uppfattningen, att förevarande ärende angående tullförhöjning å artikeln

kaffe bort hava upptagits till avgörande, sedan en Kungl. Maj:ts

proposition av förberört innehåll framlagts för riksdagen och kommit

under bevillningsutskottets prövning, och borde i samband därmed det

förslag till höjning av kaffetullen hava av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen,

som Kungl. Maj:t med hänsyn till de rådande förhållandena ansett

vara av behovet påkallat. Så har emellertid icke skett, utan bevillningsutskottet

har före det här ovan angivna beslutets fattande endast

i form av en icke undertecknad promemoria från finansdepartementet

erhållit vissa upplysningar, vilkas värde för övrigt blivit inom utskottet

omstridd och för vilkas relativa tillförlitlighet chefen för finansdepartementet

icke påtagit sig någon ansvarighet.

Det bör jämväl framhållas, att nära nog alla beslut angående

statsutgifter under innevarande riksdag hållits inom gränserna för vad

Kungl. Maj:t föreslagit eller ock inneburit ytterligare beskärningar

av Kungl. Maj:ts förslag. Den nu samlade riksdagen har låtit sig vägledas

av en tidigare mindre vanlig ganska konsekvent uppfattning om

det stats finansiella lägets allvarliga karaktär. Ännu återhållsammare

hade riksdagen antagligen varit, därest riksdagen förstått att förutse

den brist, som nu väntas uppstå, därest icke nya eller förhöjda skatter,

utöver vad i årets statsverksproposition förutsatts, komma att beslutas.

Såsom ett anmärkningsvärt avsteg från denna sparsamhetspolitik måste

emellertid anses, att riksdagen vid gemensam votering så sent som den

9 denna månad beslutat att, i strid med den mening, som hävdats av

majoriteten inom statsutskottet, för dyrtidstillägg för befattningshavare

i statens tjänst ställa ett belopp till Kungl. Maj:ts förfogande, som med

över tjugu miljoner kronor överstiger den summa, som statsutskottets

majoritet samt en mycket stark minoritet inom riksdagen ansett i nuvarande

statsfinansiella situation tillrådlig. Ännu anmärkningsvärdare

är, att vid samma frågas behandling i riksdagens kamrar den 3 denna

månad den ledamot av statsrådet, som i chefens för finansdepartementet

frånvaro talade å regeringens vägnar, inför första kammaren uttalade,

att budgetens ställning, så långt man kände till, icke gåve anledning

frånträda det förslag, som vore framlagt från Kungl. Maj:ts sida. Ej

minst med hänsyn till denna från statsrådsbänken vid detta tillfälle

hävdade uppfattning borde bevillningsutskottet haft skäl förvänta en

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 35 käft. (Nr 41.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till den nu såsom sannolik angivna

bristens täckande.

Åven under beaktande av vad 40 § riksdagsordningen innehåller

angående bevillningsutskottets s. k. motionsrätt i bevillningsfrågor samt

av att införselförbud å kaffe den 11 i denna månad av Kungl. Maj:t

utfärdats, kan jag ej finna annat än att omständigheterna vid riksdagsbehandlingen

av frågan om dyrtidstilläggen samt vid det förevarande

bevillningsärendets handläggning inom bevillningsutskottet häntyda på

en viss, för de budgetära frågornas framtida behandling icke fullt lycklig

benägenhet hos den nu sittande regeringen att, med underlåtande av

eget initiativ, på riksdagen överflytta även det formella ansvaret för

oundgängliga åtgärders vidtagande i anledning av uppkomsten av en

statsfinansiell situation, som endast regeringen själv kan fullt överblicka.

Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten därå, att enligt flera statsrättsexperters

uppfattning de medel i och för dyrtidstillägg, som riksdagen

ställt till Kungl. Maj:ts förfogande, grundlagsenlig! icke torde

vara av annan art än anslag i allmänhet och att Kungl. Maj:t alltså

torde äga besluta, huruvida dessa medel skola till det bestämda ändamålet

utanordnas eller icke.

Intill dess att från regeringens sida uttryckliga förklaringar avgivits

inför riksdagen angående det nödvändiga behovet av nya eller

ökade skatter, har jag ansett att bevillningsutskottet icke bort framlägga

sitt i förevarande betänkande innehållna förslag.»;

av herr Johansson i Kälkebo, som i huvudsak instämt i herr

Wohlins ovan intagna reservation;

vid punkten II):

av herrar Gustaf Nilsson, Bärg i Katrineholm och Björklund, vilka

anfört:

»När vi givit vår anslutning till förslaget om ökad tull på kaffe,

hava vi ansett, att den värdeökning å inom riket redan förut befintligt

kaffe, vilken måste bliva en följd av en tullförhöjning, ej bör komma

att stanna hos enskilda handlande. Fördenskull tillstyrka vi med vissa

modifikationer det i herr Clasons motion I: 76 framställda förslaget till

förordning om skatt å kaffe, därvid beaktande, att en ej oväsentlig inkomst

bör kunna genom en sådan skatt tillföras statsverket. Vi hava.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer. 11

ej förbisett, att, när motsvarande förslag sistlidet år var föremål för

riksdagens behandling, mot detsamma framfördes vissa anmärkningar på

grand av dess invecklade bestämmelser och de svårigheter, dess tillämpning

skulle komma att medföra i praktiken. Då dessa anmärkningar

hava synts oss ej kanna frånkännas fog, hava vi funnit det angeläget

att låta undersöka möjligheterna att inom motionens ram vidtaga sådana

förenklingar, att anmärkningarna skulle väga mindre gentemot den synnerliga

vikten av att en beskattning av inneliggande kaffelager komme

till stånd.

En förenkling av mycket stor betydelse hava vi ansett kunna

vinnas därigenom, att partier om högst 300 kilogram kaffe undantagas från

skatt, vilket också synts böra hava till följd, att för skattskyldigt parti

skatt endast beräknas för den del, som överstiger 300 kilogram. Aven

med ett sådant undantag träffar man de kaflfeägare, som skulle kunna

i större utsträckning göra sig en ekonomisk vinning av den beramade

tullförhöjningen.

Utom denna förändring hava vissa förenklingar och förtydliganden

skett även i författningstexten. Att nämnvärt förenkla förfarandet

beträffande de fall, då leveransavtal ingåtts innan riksdagsbeslutet

kan väntas bliva känt, har däremot ej visat sig genomförbart.

En reglering av dessa fall synes ej kunna undvikas och lär med nödvändighet

tarva tämligen ingående bestämmelser. Med den inskränkning,

som skattskyldigheten erhåller, är det emellertid tydligt, att en tilllämpning

av samma bestämmelser kan komma i fråga i ett så ringa

antal fall, att de praktiska olägenheterna av dem måste bliva obetydliga.

I anslutning till skattskyldigheten har även deklarationsplikten

kommit att väsentligt inskränkas. Att för sådana personer, som innehava

kaffe, för vilket de ej själva äro skattskyldiga men däremot andra

kunna vara det, deklarationsplikten ej kunnat inskränkas att avse endast

partier om mer än 300 kilogram, beror givetvis därpå, att man ej hos

dem kan förutsätta kännedom om huruvida vederbörande andra personer

i det särskilda fallet verkligen äro skattskyldiga eller icke, beroende av

om de på flera håll sammanlagt hava mer än 300 kilogram eller ej.

Det vill synas oss, som om ett genomförande av förslaget i dess

omarbetade skick ingalunda skall medföra några särdeles betydande

svårigheter. Dess principer äro i största korthet följande.

Ägare är skattskyldig för kafifeparti om mer än 300 kilogram.

Föreligger äldre avtal om leverans av kaffe, skall emellertid i stället

leveransmottagaren vidkännas skatten. I allmänhet kräves, att detta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

avtal skall vidgås av båda parter, men möjlighet finnes att få köparens

skattskyldighet konstaterad, även om han ej skulle vidgå avtalet.

Deklaration skall avgivas av skattskyldig så ock av den, som skall

till annan leverera eller som för annans räkning innehar ej alltför obetydliga

kalfepartier. Deklarationerna mottagas i regel av vederbörande magistrater

och landsfiskaler, som granska och låta komplettera desamma, verkställa

nödig kontroll samt upprätta skattelängder. Skattepåföringen sker

av länsstyrelsen enligt rent formella grunder. En realprövning kan

sedermera i händelse av vissa komplikationer på grund av leveransavtal

verkställas av kammarrätten.

Bestämmelser om uppbörd m. m. meddelas av Konungen.

Skattens belopp synes oss skäligen böra bestämmas till 35 öre

per kilogram för obränt och 42 öre per kilogram för bränt kaffe. Den

förut omförmälda bestämmelsen, att för varje skattskyldig 300 kilogram

kaffe undantagas från skatt, medför emellertid givetvis, att genomsnittsskatten

per kilogram blir mindre, ju mindre parti det gäller.

Under åberopande av vad vi nu anfört och det i herr Clasons

motion I: 76 framställda yrkande tillåta vi oss hemställa,

att riksdagen målte utom det av utskottet framlagda

förslag om förhöjning av tullen å kaffe m. m.

antaga jämväl följande

Förslag

till

Förordning om skatt ä kaffe.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För kaffe, som den 20 maj 1922 kl. 6 f. m. finnes i riket, skall,

med de undantag nedan sägs, till staten erläggas skatt efter bestämmelserna

i denna förordning.

Skatt skall ej erläggas för sådant vid nämnda tid till tullinlandet

infört kaffe, för vilket tullfrihet åtnjutits, ej heller för sådant den 12

maj 1922 dit icke infört kaffe, för vilket vid införseln tull skall beräknas

eller tullfrihet åtnjutas enligt därom denna dag utfärdade bestämmelser.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

13

2 §•

1 mom. Skattskyldighet enligt denna förordning åligger den, som

vid den i 1 § första stycket angivna tid är ägare till kaffet;

dock att, där ägaren enligt tidigare träffat avtal är skyldig att

efter nämnda tid till annan leverera kaffe, skattskyldigheten i stället

åligger den, till vilken leveransen skall ske; är jämväl denne leveransskyldig,

på sätt nu sagts, åligger i stället skattskyldigheten hans köpare

o. s. v.

Skattskyldighet äger ej rum, där den myckenhet kaffe, för vilken

sådan skyldighet eljest skolat enligt nu angivna grunder åligga någon,

icke överstiger 300 kilogram; dock att, där inom samma hushåll flera

äro ägare till kaffe, skattskyldighet åligger dem, om vad de sammanlagt

äga överstiger 300 kilogram.

2 mom. Häves leveransavtal, på grund varav enligt 1 mom.

skattskyldighet skolat åligga annan än ägaren till kaffet, övergår skattskyldigheten

på den, som skolat verkställa leveransen.

3 mom. År kaffe blandat med annan vara, skall vid skattskyldighetens

bestämmande hänsyn tagas till den myckenhet, varmed kaffe ingår

i blandningen.

3 §•

Skatt, som i 1 § avses, utgår med 35 öre per kilogram för obränt

kaffe och med 42 öre per kilogram för bränt eller rostat kaffe, vare sig

malet eller omalet; dock skall för varje skattskyldig eller, om inom

samma hushåll flera äro skattskyldiga, för varje sådant hushåll från

skatt undantagas 300 kilogram kaffe, därvid skall iakttagas, att obränt

kaffe i första hand undantages.

För del av kilogram beräknas ej skatt.

4 §•

1 mom. För bestämmande av den myckenhet kaffe, för vilken

skatt skall av skattskyldig erläggas, skall i nedan angivna ordning

deklaration avgivas.

Skyldig att avgiva deklaration är:

a) envar, som enligt 2 § 1 mom. är skyldig att erlägga skatt

för kaffe;

b) envar, som vid den i 1 § första stycket angivna tid för annans

räkning innehar kaffe i större myckenhet än 20 kilogram, även om skatt

för kaffet ej skall erläggas;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

c) envar ej skattskyldig ägare av kaffe eller annan, vilken enligt

avtal, som avses i 2 § 1 mom., är skyldig att till viss annan person

leverera kaffe i större myckenhet än 20 kilogram.

1 fråga om kaffe under transport skola avsändare och mottagare

anses såsom innehavare.

2 mom. Deklaration skall avgivas på heder och samvete, och

skall den uppgiftspliktige däri angiva

a) den myckenhet kaffe, han ägde vid den i 1 § första stycket

angivna tid, den plats, där kaffet då förvarades, ävensom, därest kaffet

var under transport, avsändarens och mottagarens samt, om det eljest

innehades av annan än ägaren, innehavarens namn och bostad;

b) den myckenhet kaffe, för vilken skattskyldighet jämlikt 2 §

1 mom. åligger honom, oaktat han ej är ägare därav, samt den leveranspliktiges

namn och bostad;

c) den myckenhet kaffe, för vilken han förmenar annan böra enligt

sistnämnda mom. i hans ställe erlägga skatt, ävensom dennes namn och

bostad; samt

d) den myckenhet kaffe, som vid den i 1 § första stycket angivna

tid för annans räkning av honom innehades eller från honom avsänts

eller till honom försänts men icke framkommit, ävensom ägarens namn

och bostad.

3 mom. Deklaration skall åtföljas av uppgifter, särskilt för varje

enligt 2 mom. c) namngiven person, upptagande dennes namn och bostad,

den myckenhet, som skall till honom levereras, den utfästelse, på vilken

leveransskyldigheten grundas, och tiden då den skall fullgöras; skolande

uppgifterna vara försedda med den uppgiftsskyldiges namnunderskrift.

5 §•

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i

denna förordning sägs, åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande,

för vilken god man av domstol förordnats, gode mannen beträffande

vad han har under sin förvaltning samt för oskiftat stärbhus

den, som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman, eller, om

stärbhuset skiftats, den som vid tiden för skiftet suttit i boet.

För annan än enskild person och oskiftat stärbhus åligge uppgiftsskyldigheten

vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

6 §.

För deklarationer och uppgifter, som i 4 § omförmälas, användas

blanketter enligt formulär, som av Konungen fastställas. Sådana blan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer. 15

ketter skola i Stockholm genom överståthållarämbetets, i övriga städer

genom magistratens eller stadsstyrelsens och å landet genom landsfiskalens

försorg på begäran kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga.

7 §•

Deklarationerna med därtill hörande uppgifter skola senast den

10 juni 1922 avlämnas i Stockholm till överståthållarämbetet, i övriga

städer till magistraten eller stadsstyrelsen och på landet till vederbörande

landsfiskal.

Deklaration och uppgifter skola avgivas till myndigheten i den ort,

där den uppgiftspliktige eller i fall, varom i 5 § sägs, den, för vilken

deklarationen avgives, författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven

eller, om han är avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller i fall, som i 5 § andra stycket avses, i den ort, där vederbörande

styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman eller ombud

är bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i den ort, där

det med deklarationen avsedda kaffet huvudsakligen finnes vid den i 1

§ första stycket angivna tid.

Det åligger myndighet, 6om nu sagts, att efter hand, som deklarationer

och uppgifter sålunda inkomma, ofördröjligen ej mindre verkställa

utdrag ur deklarationerna i vad de angå kaffe, som någon uppgivit

sig innehava för annans räkning eller uppgivit vara under transport,

än även översända såväl utdragen som nämnda enligt 4 § 3 mom.

avgivna uppgifter till myndigheten i den ort, där, enligt vad ovan

sägs, den uppgivne ägaren eller leveransemottagaren skolat avgiva

deklaration.

8 §•

1 mom. Inkommer uppgift eller utdrag, varom i 7 § sista stycket

sägs, men har den, som i uppgiften eller utdraget avses, icke avgivit

deklaration, eller har han i avgiven deklaration icke uppgivit, att den i

uppgiften eller utdraget angivna myckenheten kaffe ägts av honom eller

skolat till honom i uppgiven ordning levereras, skall den i nämnda

paragraf omförmälda myndighet förelägga honom att inkomma med

fullständig deklaration, innefattande jämväl förklaring, huruvida och i

vad mån uppgiftens eller utdragets innehåll är riktigt.

2 mom. Det åligger ovannämnda myndigheter att även i övrigt

övervaka, att uppgifter inkomma från alla uppgiftsskyldiga, och att avgivna

uppgifter äro fullständiga och riktiga, börande därvid särskilt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

tillses, att envar, som idkar handel med kaffe eller eljest för rörelse,

som av honom bedrives, använder dylik vara, fullgjort den honom

åliggande deklarationsskyldighet. Den, som icke avgivit deklaration,

men kan antagas äga eller innehava förråd av kaffe eller .vara berättigad

till erhållande av leverans därav, eller som avgivit ofullständig deklaration,

må föreläggas att inom viss tid till myndigheten inkomma med deklaration

eller med skriftlig uppgift i ett eller flera av de i 4 § angivna

hänseenden.

3 mom. Föreläggande, som ovan sägs, skall tillsändas den uppgiftspliktige

i rekommenderat brev med allmänna posten eller, där så

finnes nödigt, tillställas honom mot bevis och skall innehålla underrättelse

om den påföljd, som underlåtenhet att ställa sig föreläggandet

till efterrättelse enligt 18 § medför.

9 §•

Har, sedan någon, på sätt i 4 eller 8 § sägs, medgivit riktigheten

av uppgift, som i 4 § 2 mom. c) och 3 mom. omförmäles, det med uppgiften

avsedda leveransavtal beträffande viss myckenhet kaffe hävts, vare

han, där han vill vinna befrielse från skyldighet att för den myckenhet

erlägga skatt enligt denna förordning, skyldig att avgiva skriftlig deklaration

om det inträffade förhållandet.

Sådan deklaration skall avlämnas i den ordning 7 § stadgar, om

det sker före den 1 augusti 1922, men eljest till den i 11 § omförmälda

myndighet.

10 §.

På grund av de jämlikt 4, 7, 8 och 9 §§ inkomna handlingar

skall den i 7 § omförmälda myndighet upprätta längd över dem, som

avgivit deklaration eller för vilka uppgift eljest inkommit, börande

denna längd för varje däri upptagen person innehålla anteckning om de

uppgifter, som rörande honom lämnats i de uti 4 § 1 och 2 mom.

angivna hänseenden.

Längden med därtill hörande deklarationer och övriga handlingar

skall, utom för Stockholm, mellan den 1 och den 15 augusti 1922 översändas

till vederbörande länsstyrelse, som granskar .och fullständigar

densamma.

Där så finnes erforderligt, må länsstyrelsen i den ordning 8 §

stadgar infordra felande uppgifter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

17

11 §-

Med ledning av de i 9 och 10 §§ om form älda handlingar fastställei

länsstyrelsen den^myckenhet kaffe av varje i 3 § angivet slag, för vilken

skatt skall erläggas enligt denna förordning, och skall anteckning

därom göras i längden.

Vid fastställande, varom nu sagts, skall iakttagas, att skattskyldighet

ej må påföras någon för myckenhet, som han icke uppgivit sig

hava ägt vid den i 1 § första stycket angivna tid, såvida ej dels ägaren

i den ordning 4 § 2 mom. c) angiver framställt yrkande därom under

uppgift, att han på sätt i 2 § 1 mom. sägs vore skyldig till annan

leverera nämnda myckenhet, dels ock den, till vilken leveransen uppgivits

skola ske, i den ordning 4 eller 8 § stadgar, medgivit uppgiftens

riktighet och vid tiden för skattskyldighetens fastställande icke inkommit

med deklaration, som i 9 § sägs.

Finner länsstyrelsen i fall, som i andra stycket avses, annan än

ägaren ej kunna åläggas skattskyldighet, skall meddelande därom, där

ägarens skattskyldighet skall av annan länsstyrelse fastställas, ofördröjligen

översändas till sistnämnda myndighet.

12 §.

Sedan på sätt i 11 § sägs de myckenheter kaffe, för vilka skatt

skall erläggas, fastställts, skall, så snart ske kan, i fråga om en var

skattskyldig ej mindre i längden antecknas det sammanlagda skattebelopp,

sorn enligt 3 § belöper å den honom påförda myckenhet, än

även till honom i rekommenderat brev med allmänna posten översändas

utdrag av längden i vad den honom angår tillika med undenättelse om

tid och sätt för skattens erläggande samt vad den skattskyldige har att

iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens beslut eller eljest söka

befrielse från påförd skatt. 1

1 mom. Har någon i deklaration eller uppgift, som enligt denna

förordning avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig

underlåtit avlämna deklaration eller uppgift, där sådant ålegat honom,

och har därav föranletts, att skatt icke blivit honom påförd eller blivit

påförd till för lågt belopp, skall särskild skatt påföras den skattskyldige

till belopp, som han genom berörda förfarande undandragit sig.

Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 35 käft. (Nr 41.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

då skatt rätteligen bort påföras, och verkställes av vederbörande länsstyrelse,

därvid anteckning sker i särskild längd.

2 mom. Yad i 1 mom. är för där avsett fall stadgat skall äga

motsvarande tillämpning, där deklaration, som i 9 § omförmäles, inkommit,

efter det skattskyldigheten för den med deklarationen avsedda

myckenhet kaffe jämlikt 11 § fastställts.

3 mom. Har den Bkattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring

av skatt enligt denna paragraf vad i 22 § förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

14 §.

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt

förfarit, må av vederbörande besvär anföras hos kammarrätten.

Besvären skola inom natt och år, efter det att utskylder vederbörande

avfordrats, ingivas eller, på klagandens eget äventyr, i betalt

brev med allmänna posten insändas till länsstyrelsen i det län, där skatten

påförts, vid påföljd, om den tid försittes, att besvären ickq varda till prövning

upptagna; dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för

till länsstyrelsen ingivits eller avsänts till kammarrätten, utgöra hinder

för deras upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit före

utgången av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären

av kammarrätten omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse

för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade

beslutet grundats, ävensom utdrag av längden i vad den klagande

angår samt, där besvären avse frihet från skatt för kaffe, som i 4 §

2 mom. c) avses, förklaring över besvären från vederbörande infordrats,

översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten samtliga

handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

3 mom. Förmenar någon, att på grund av förhållande, som avses

i 13 § 1 mom., skatt påförts honom för viss myckenhet kaffe, för

vilken annan rätteligen varit skattskyldig, må han, ändå att länsstyrelsen

anses ej hava oriktigt förfarit, inom den tid och i den ordning, varom

i 1 och 2 mom. stadgas, hos kammarrätten söka befrielse från skatten.

4 mom. Om uågon av kammarrätten befrias från skatt på den

grund, att annan person bort uppföras till utgörande av densamma, må

kammarrätten efter vederbörandes hörande överflytta skattskyldigheten

å denne.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

19

15 §.

Finnes vid efterbeskattning, som i 13 § sägs, annan förut hava

påförts skatt i den skattskyldiges ställe, skall vederbörande myndighets

beslut om efterbeskattningen delgivas den, vilken skatt sålunda oriktigt

påförts. Har skatten av honom redan erlagts, må han hos den myndighet,

som beslutat om efterbeskattningen, göra ansökan om rätt att i

den ordning, som är för restitution av kronoutskylder stadgad, återbekomma

vad han för mycket erlagt.

Har till framställning av exportvara använts kaffe, för vilket restitution

jämväl av erlagd tull ifrågasättes, må den för det använda kaffet

bevisligen erlagda skatt av generaltullstyrelsen restitueras under iakttagande

av de villkor, som för återbekommande av vid införseln erlagd

tullavgift finnas omförmälda i § 13 mom. 5 av tulltaxeförorduingen;

ägande styrelsen av tullmedlen utbetala restitutionsbeloppet, vilket sedermera

skall av statskontoret på rekvisition tullverket gottgöras.

16 §.

Granskning av de enligt denna förordning avgivna deklarationer

må ej ske av annan än de i 7 och 10 §§ omförmälda myndigheter.

Deklarationen skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i

och för sin befattning böra erhålla del därav. I övrigt må deklaration

icke vara för någon tillgänglig, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen

medgivit deklarationens offentliggörande; dock må deklarationer,

på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till

ämbetsmyndighet, åt vilken Konungen uppdrager utförandet av sådan

bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående

stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill

utgången av år 1927, varefter deklarationerna skola förstöras.

Vad nu är sagt om deklaration gälle även beträffande annan.

uppgift, som det jämlikt denna förordning ålegat skattskyldig avlämna.

17 §‘

1 mom. Ämbete- eller tjänsteman, vilken på grund av sin befattning

med ärende, som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration

eller uppgift, som där omförmäles, må ej i vidare mån än hans

tjänsteutövning fordrar yppa innehållet av sådan deklaration eller uppgift.

Den häremot bryter vare underkastad ansvar såsom för tjänstefel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu sagts, dömes

till böter från och med tjugufem till och med femhundra kronor.

Har skada uppkommit genom sådant yppande av vad som bort

hållas hemligt, vare den felande därjämte skyldig till fullo gottgöra

skadan.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk

bearbetning av avlämnade uppgifter, som i 16 § sägs, erhållit del av

dylik uppgift, får ej utom tjänsten yppa något av uppgiftens innehåll.

Vid överträdelse härav vare den skyldige förfallen tilll ansvar och ersättningsskyldighet,

som i 1 mom. stadgas.

18 §.

Försummar någon att fullgöra honom enligt denna förordning

åliggande skyldighet att avgiva deklaration eller uppgift, dömes, där

han insett eller bort inse, att dylik skyldighet ålegat honom, att bota

från och med fem till och med tvåtusen kronor. Lag samma vare, där

någon avgiver ofullständig eller oriktig deklaration eller uppgift, ehuru

han insett eller bort inse,*att deklarationen varit ofullständig eller oriktig,

Har genom förseelse, varom i första stycket sägs, föranletts, att

skatt ej blivit den felande påförd, där så rätteligen bort ske, eller att

skatt påförts till för lågt belopp, och äro ej omständigheterna synnerligen

mildrande, vare straffet böter från och med en till och med tre gånger

beloppet av den skatt, som undandragits, dock ej lägre belopp än femtio

kronor, eller fängelse i högst sex månader.

19 §.

Allmän åklagare må tala å förseelse, varom i denna förordningsägs,

ifråga om förseelse, som i 17 § omförmäles, dock endast där den

blivit av målsäganden till åtal angiven. Talan skall anhängiggöras vid

allmän domstol.

Av böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller en tredjedel,

dock högst tvåhundra kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Finnes särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

efter allmän lag.

20 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning

avses, så ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av

denna förordning erfordras, meddelas av Konungen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. Reservationer.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

»;

av herrar Rosén, Wohlin, Månsson i Hagaström, Johansson i Kälkebo

och Olsson i Ramsta, vilka ansett, att, om utskottets hemställan under

I) bifalles, efterbeskattning i överensstämmelse med det av herr Gustaf

Nilsson m. fl. vid förevarande punkt II) framställda yrkandet bör av

riksdagen beslutas;

beträffande motiveringen:

av herrar friherre Fleming, Antonsson, Jönsson i Boa och Heyman,

mot vissa delar av motiveringen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Bilaga

till bevillningsutskottets betänkande

nr 41.

P. M.

angående de konsekvenser, som en förhöjning av fallen å obränt kaffe från

, 12 till 50 öre per kilogram bör medföra.1

I Kungl. Maj:ts proposition nr 42 till 1921 års riksdag med förslag till förhöjning

av tullen å obränt kaffe från 12 till 80 öre per kilogram hemställdes samtidigt

om följande förändringar i tullagstiftningen:

1) uppdelning av tulltaxerubriken 156 i två underrubriker a) och b), upptagande

den förstnämnda kaffe, bränt eller rostat, även malet, med en tull av

1 krona 2 öre och den sistnämnda kaffesurrogat, alla slag, utan tillsats av kaffe,

med en tull av 20 öre, allt för 1 kilogram räknat;

2) införandet i tulltaxan vid rubrik 156 b av följande anmärkning: »Kaffe
surrogat

med tillsats av kaffe tullbehandlas såsom kaffe, bränt eller rostat, även

malet»;

3) sådan ändring av § 13 mom. 1 i förordningen med tulltaxa för inkommande

varor, att det vid utförsel sjöledes från stapelstad av kaffe, bränt eller

rostat, icke malet, fastställda belopp, med vilket tullrestitution beviljas, måtte höjas

från 14.4 till 96 öre för 1 kilogram räknat, vilket förhöjda belopp emellertid skulle

åtnjutas allenast beträffande exportvara, som tillverkats av sådant obränt kaffe,

för vilket enligt av tillverkaren under edlig förpliktelse avgiven försäkran tullavgift

blivit erlagd efter den vid nämnda tidpunkt gällande tullsats, under det att

däremot restitutionsbeloppet i fråga om exportvara, som framställts av obränt

kaffe, för vilket tullavgift guldits efter tidigare tillämplig tullsats, skulle beräknas

efter 14.4 öre för kilogram av exportvaran.

Förslaget till den på tullförhöjningen för obränt kaffe grundade förhöjningen

av tullen för bränt eller rostat kaffe samt förändringen av tullrestitutionsbeloppet

för sistnämnda vara var uppgjort med stöd av en av 1906 års tullkommitté utförd

beräkning, enligt vilken för framställning av 100 kilogram bränt kaffe skulle åtgå 120

kilogram råvara. Enligt vad undertecknad från sakkunnigt håll inhämtat har den

sålunda angivna beräkningsgrunden förfarande giltighet.

Höjes nu tullen för obränt kaffe till 50 öre per kilogram, hava sålunda de

svenska rosterierna att erlägga tull för 120 kilogram råvara med 60 kronor, motsvarande

en tull av 60 öre per kilogram bränd vara. Med bibehållande av det

tullskydd för framställningen av sådan vara, som rosterierna för närvarande åtnjuta,

nämligen 5.6 öre per kilogram, bör vid ovannämnda tullförhöjning tullen å

rostat eller bränt kaffe utgöra 65.6 eller i helt tal 66 öre samt tullrestitutions
1

Det eventuella behovet av bestämmelse angående efterbeskattning å inom landet befintligt

redan förtullat kaffe har givetvis i detta sammanhang ej varit under övervägande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

23

beloppet enligt § 13 mom. 1 tulltaxeförordningen 60 öre, allt per kilogram räknat.

Ett tillägg till nämnda författningsrum av motsvarande innehåll med förslaget enligt

ovannämnda kungl. proposition synes även nu vara av behovet påkallat.

Då den ifrågasatta tullförhöjningen å kaffe ej synes böra föranleda ändring

av det tullskydd, som för närvarande åtnjutes för sådant kaffesurrogat, som icke

- innehåller kaffe, torde någon erinran ej vara att göra mot den i ovannämnda proposition

liksom ock i motion till innevarande års riksdag föreslagna formuleringen

av rubriken för kaflfesurrogat jämte därtill fogad anmärkning.

Vid det nu gällande införselförbudets upphävande synes, därest en tullförhöjning

av riksdagen kommer att beslutas, bestämmelse böra utfärdas av innehåll,

att jämväl sådant i riket befintligt kaffe, å vilket nämnda förbud varit tillämpligt,

skall vid införtullning eller eljest vid utlämning från tullverket drabbas av de förhöjda

tullsatserna, även om kaffet tidigare blivit till förtullning angivet och även

om tull enligt förut gällande tullsats blivit erlagd.

Stockholm den 13 maj 1922.

Ture Alsén.

Byråchef i Kungl. Generaltullstyrelsen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:161 Skrivelse till Konungen, angående höjning av tullen å kaffe m. m. s. 1 i texten