Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, ävensom i anledning av propositionen väckta motioner, dels ock två likalydande motioner med förslag till lagstiftning i fråga om kommunal omröstning angående medgivande av rätt till detaljhandel med rusdrycker m. m.

1922-05-16 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:42, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, ävensom i anledning av propositionen väckta motioner, dels ock två likalydande motioner med förslag till lagstiftning i fråga om kommunal omröstning angående medgivande av rätt till detaljhandel med rusdrycker m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1922 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom. i

förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning

av rusdrycker, ävensom i anledning av propositionen

väckta motioner, dels ock två likalydande motioner med

förslag till lagstiftning i fråga om kommunal omröstning

angående medgivande av rätt till detaljhandel med

rusdrycker m. m.

Genom proposition nr 203 av den 17 februari 1922, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom.

i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 §

3 mnm. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker

skola i nedan intagna delar erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 36 höft. (Nr 42.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

17 §.

2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens befallningshavande

för ett eller flera, högst tre kalenderår, med iakttagande

av att tiden för samtliga inom länet beviljade rättigheter skall på en

gång utlöpa vid utgången av vart tredje kalenderår. Ansökan om

erhållande — — — rättighet till utskänkning.

3. över ansökning--- — kommunalstämma. Dessa utlåtanden

böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning rätt till detaljhandel

anses böra medgivas — — — den sökta rättigheten.

5. Hava stadsfullmäktige eller kommunalstämma inom den kommun,

där försäljning är avsedd att äga rum, avstyrkt upplåtande av

rätt till detaljhandel, må Konungens befallningshavande icke meddela

rättighet till sådan handel. Rätt till detaljhandel med rusdrycker må

icke inom något län upplåtas till flera bolag än som under år 1918

inom länet utövat rättighet till detaljhandel med brännvin, ej heller till

större antal bolag än som motsvarar ett bolag för varje påbörjat femtiotusental

av länets folkmängd vid utgången av året näst före det,

under vilket ansökan om dylik rättighet senast bort ingivas; dock må,

utan hinder av vad nu sist stadgats, Konungens befallningshavande, så

länge rättighet till detaljhandel ej upplåtes inom andra kommuner än

dem, varest under år 19i8 och hela tiden därefter rättighet till detaljhandel

utövats, kunna upplåta sådan rättighet åt så många bolag, som under

år 1918 inom länet utövat rättighet till detaljhandel med brännvin.

Medgiver Konungens befallningshavande--— — fattat detsamma.

18 §.

I kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats,

må rättighet till detaljhandel med rusdrycker kunna tilldelas bolag,

som erhållit rätt till sådan handel inom annan kommun; dock må

rättighet till utminutering av spritdrycker icke tilldelas annat bolag än

det, som jämlikt 36 § av kontrollstyrelsen anvisats såsom hemortsbolag

för kommunen i fråga, med mindre Konungen i varje särskilt

fall därtill lämnat medgivande.

Rättighet, som i första stycket avses, må endast utövas, så länge

den bolaget enligt 17 § meddelade rättighet är gällande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

3

Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den

i 17 § omförmälda tid, innan försäljningen är avsedd att taga sin början.

Har ansökan om rättighet, som avses i 17 §, gjorts inom nämnda tid

men av Konungens befallningshavande avslagits, må dock ansökan om

rättighet till detaljhandel i samma kommun för inom annan kommun

bildat bolag göras inom två månader från dagen för Konungens befallningshavandes

beslut. I fråga om rättighetens upplåtande skall i övrigt,

utom beträffande begränsningen av bolagens antal, lända till efterrättelse

vad i 17 § stadgas.

45 §.

3. Spritdrycker må från utminuteringsställe försändas endast till

köpare inom kommun, för vilken bolaget jämlikt 36 § är att anse som

hemortsbolag. Vid försändande skola betryggande kontrollanordningar

vidtagas, i syfte att varan ej av annan än köparen bekommes. Innan

försändande sker, skall köparens motbok hava företetts samt skriftlig

rekvisition och betalning för varan erhållits.

Vin och Öl — — — därvid erhållas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1922.

Under åren 1922 och 1923 må Konungens befallningshavande icke

upplåta rättighet till detaljhandel med rusdrycker för längre tid än till

utgången av år 1924.

Vad i denna förordning stadgas utgör ej hinder för Konungens

befallningshavande att i alla kommuner, varest under år 1922 rättighet

till detaljhandel utövas, intill utgången av år 1924 upplåta förlängd

rättighet till detaljhandel av den omfattning, som nu är medgiven.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t

anfört till motivering för förslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottet hava jämväl överlämnats följande fyra i anledning

av propositionen väckta motioner nämligen:

Motionerna

I: 155 och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1^295^’amt Ko) likalydande motioner nr 155 i första kammaren av herrar

i: 148. Carl Gustaf Ekman och Ljunggren, och nr 294 i andra kammaren av

herr Olsson i Mora m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte avslå

Kung]. Maj:ts proposition nr 203 i den del propositionen avser beredande

av möjlighet till inrättande av filialer för utminutering av rusdrycker»,

2:o) motionen nr 295 i andra kammaren av herr Hamrin m. fl.,

däri föreslagits, »att riksdagen måtte avslå ovannämnda ändringsförslag»,

3:o) motionen nr 148 i första kammaren av herr Löfgren, däri

hemställts, »att riksdagen måtte besluta följande lydelse av 17 § 5 mom.

i ovannämnda förordning:

5. Hava stadsfullmäktige eller kommunalstämma inom den kommun,

där försäljning är avsedd att äga rum, avstyrkt varje upplåtande

av rätt till detaljhandel, må Konungens befallningshavande icke meddela

rättighet till sådan handel. Föreligger ansökning från flere bolag,

skall Konungens befallningshavande, där rättighet anses böra meddelas,

upplåta sådan till det bolag, som finnes bäst tillgodose det i 63 §

angivna syfte.

Rätt till detaljhandel med rusdrycker — — — fattat detsamma.»

Motionerna Till behandling i samband med förevarande proposition har ut
1

it 132 skottet funnit lämpligt upptaga jämväl två till utskottet hänvisade, under

motionstiden vid riksdagens början väckta, likalydande motioner, den

ena nr 71 inom första kammaren av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. och

den andra nr 132 inom andra kammaren av herr Sävström m. fl., däri

hemställts, »att riksdagen måtte för sin del besluta antaga:

1) det ''Förslag till förordning angående ändrad lydelse av 17, 19,

20, 22, 56, 69, 72 och 95 §§ i förordningen den 14 juni 1917 angående

försäljning av rusdrycker’, som finnes intaget i det av inom finansdepartementet

tillkallad sakkunnig den 30 november 1921 avgivna, här

närslutna betänkandet;

2) det ''Förslag till lag med vissa föreskrifter i fråga om kommunal

omröstning angående medgivande av rätt till detaljhandel med

rusdrycker’ (med bilaga), som likaledes finnes intaget i det under punkt

1 härovan omförmälda betänkande.»

Sistnämnda båda förslag äro av följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

5

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 17, 19, 20, 22, 56, 69, 72 och 95 §§ i

förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 17, 19, 20, 22, 56, 69, 72 och 95 §§ i

förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker skola

erhålla följande ändrade lydelse:

17 §-

1. Detaljhandel med — — — bolag fördelas.

2. Rättighet, — — — utskänkning.

3. . Har ansökning rätteligen skett, skall, i enlighet med vad därom

är särskilt stadgat, Konungens befallningshavande till allmän omröstning

bland kommunens röstberättigade medlemmar hänskjuta frågan,

huruvida rättighet, som i 1 mom. avses, må inom kommunen medgivas.

Uttala sig vid omröstningen flertalet av de röstande för att sådan rättighet

ej må medgivas eller utfalla rösterna för och mot medgivande av

, rättigheten lika, vare frågan härom förfallen, och må sådan fråga ej

ånyo väckas förr än under tredje kalenderåret därefter. Uttala sig åter

flertalet av de röstande för att rätt till detaljhandel må medgivas, skall

Konungens befallningshavande omedelbart efter det omröstningen vunnit

laga kraft över ansökningen inhämta utlåtanden, i Stockholm av stadsfullmäktige

och i annan stad av magistraten och stadsfullmäktige samt

å landet av kommunalnämnd och kommunalfullmäktige. Dessa utlåtanden

skola innehålla, i vilken utsträckning den sökta rätten till detaljhandel

anses böra medgivas, uppgift å det antal försäljningsställen, som

bör få anordnas, dels för utminutering och dels för utskänkning av

spritdrycker, vin och Öl, ävensom förslag till de inskränkningar med

hänsyn till försäljningsställenas förläggning och rörelsens bedrivande,

som anses nödiga. Hava ansökningar inkommit från flera bolag, skall

visst bolag förordas till erhållande av den sökta rättigheten.

4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens

befallningshavande avgivits, har Konungens befallningshavande, där

ansökning ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas vålla

olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra yttrande

från stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige i sådan kommun.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

5. Medgiver Konungens befallningshavande upplåtande av rätt

till detaljhandel, må det ej ske i vidsträcktare mån än som blivit av

stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige tillstyrkt, och må ej heller

försäljningsställenas antal sättas högre än det av den kommunala myndigheten

tillstyrkta. Konungens befallningshavande skall därjämte vid

upplåtelsen föreskriva de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas

förläggning och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige

eller kommunalfullmäktige föreslagna, så vida beslutet om samma

inskränkningar icke finnes stå i strid med allmän lag eller författning

eller annorledes överskrida deras befogenhet, som fättat detsamma.

6. Konungens befallningshavandes---kungörelsen angivas.

19 §.

1. Bolag, som — — — ekonomisk fördel.

2. Vid utövande — — — av Konungen.

3. Bolag äger — — — av spritdrycker.

4. Bolag må — — — av vinsten.

5. Bolags delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone sex

böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte. Bolags

styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka en, som tillika skall vara

ordförande i styrelsen, utses av kontrollstyrelsen, två utses av delägarna

i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige och å landet av kommunalfullmäktige

samt en av landstinget, dock att i stad, som icke deltager

i landsting, stadsfullmäktige utse jämväl den ledamot, som eljest

skulle av landstinget väljas. På — — — landsting utsedda.

Av kontrollstyrelsen, landsting, stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige

utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.

6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall varje

år i mars eller april månad å tid, som av kontrollstyrelsen bestämmes,

verkställas för näst föregående år av tre revisorer, av vilka två utses

av kontrollstyrelsen och en av delägarna i bolaget. På enahanda sätt

utses jämväl tre suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller

utom sig utse två personer att å deras vägnar deltaga i inventering av

bolagets tillgångar vid löpande årets slut. Över revisionen avgiva

revisorerna berättelse, vilken, utom redogörelse för bolagets ekonomiska

ställning och förvaltning samt vad övrigt revisorerna kunna finna skäl

omnämna, skall innehålla dels yttrande, huruvida bolaget förvaltats i

överensstämmelse med det i 63 § angivna syfte, dels till- eller avstyrkande

av ansvarsfrihet. Av revisionsberättelsen, vid vilkens avfattande •

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

7

de föreskrifter skola iakttagas, som meddelas av kontrollstyrelsen, skola,

sedan bolagets styrelse lämnats tillfälle att förklara sig över i berättelsen

möjligen gjorda anmärkningar, revisorerna före maj månads utgång

översända exemplar till Konungens befallningskavande, landstinget, stadsfullmäktige

eller kommunalfullmäktige samt kontrollstyrelsen. Bolagets

styrelse må även till nämnda myndigheter insända sin förklaring.

Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper må även när

som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person, som

nämnda styrelse förordnat.

7. Styrelseledamöter samt — — — kontrollstyrelsen bestämmas.

8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen efter

juni månads utgång, ägande i stad stadsfullmäktige samt på landet

kommunalfullmäktige att dessförinnan till kontrollstyrelsen avgiva yttrande

i ärendet.

Erfordras åtgärd i följd av vägrad ansvarsfrihet eller giver revisionsberättelsen

eljest därtill anledning, äger kontrollstyrelsen meddela

erforderliga föreskrifter eller vidtaga åtgärder för rättelses vinnande.

9. Bolag åligger — — — tillfalla statsverket.

10. Förmenar någon — — — ej föras.

20 §.

1. Rättighet att — — — tredjedels liter.

2. Ansökning om — — — idka rörelsen.

3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande

efter augusti månads utgång inhämta utlåtanden, i Stockholm

av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige

samt å landet aV kommunalnämnd och kommunalfullmäktige.

Dessa utlåtanden böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande jämte

förslag till de inskränkningar i avseende å försäljningens bedrivande,

som anses nödiga.

4. Har ansökningen blivit avstyrkt, i stad av stadsfullmäktige

samt å landet av kommunalfullmäktige, må densamma av Konungens

befallningshavande ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande

upplåtande av rättighet, skola vid upplåtelsen föreskrivas de inskränkningar

i avseende å rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige

eller kommunalfullmäktige föreslagna, såvida beslutet om samma inskränkningar

icke finnes stå i strid med allmän lag eller författning

eller annorledes överskrida ‘deras befogenhet, som fattat detsamma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

22 §.

Där i något fall utskänkning av vin eller Öl tillfälligtvis kan vara

av omständigheterna påkallad, må på därom gjord ansökning Konungens

befallningshavaude, sedan stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige

blivit hörda, kunna tillsvidare för kortare tid än år eller för visst tillfälle

meddela rättighet att vid måltid till spisande gäster utskänka

sådana drycker; utskänkningen av Öl skall dock vara underkastad den

särskilda inskränkning, som i 20 § 1 mom. omnämnes. Har ansökningen

blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige,

må densamma av Konungens befallningshavande ej bifallas.

56 §.

1. Utminutering av — — — 2 eftermiddagen.

2. Utskänkning av — — — utskänkning förbjuden.

3. Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av att

tiden för utskänknings avslutande bestämmes senare än till klockan 10

eftermiddagen eller att utskänkning av rusdrycker under sön- och helgdagar

efter klockan 7 eftermiddagen sker annorledes än vid måltider

åt spisande gäster, äger Konungens befallningshavande efter framställning

i stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalfullmäktige

samt efter magistrats eller kommunalnämnds hörande därom förordna.

69 §.

1. Tillstånd, som meddelats enligt 20—22 §§, må av Konungens

befallningshavande återkallas, när helst Konungens befallningshavande

finner skäl därtill, och skall återkallelse av tillstånd, som meddelats

enligt 20 eller 22 §, äga rum, då i stad stadsfullmäktige och på landet

kommunalfullmäktige det påyrka.

2. över beslut —--ej föras.

72 §.

Därest av försäljning, som bedrives av bolag eller innehavare av

från bolag överlåten rättighet, vid upprepade tillfällen oordningar föranledas

eller å försäljningsställe, där sådan rörelse utövas, osedlighet

bedrives, må Konungens befallningshavande, på anmälan av i stad polismyndighet

eller stadsfullmäktige och på landet kronobetjänt eller kommunens

eller angränsande kommuns kommunalnämnd eller kommunalfullmäktige,

äga att indraga rättighet till sådan försäljning eller ock

därifrån skilja innehavaren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

9

95 §.

Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning

tillkommer i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga,

och skall å landet vad som tillhör kommunalfullmäktiges handläggning

i kommun, där kommunalfullmäktige ej finnas, tillkomma kommunalstämma.

Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat,

vare i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad

särskilt tillsatta styrelse, och skall vad enligt III, V, VI och VII kapitlen

i denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkomma poliskammare

i stad, där sådan finnes.

Förslag

till

Lag med vissa föreskrifter i fråga om kommunal omröstning angående medgivande

av rätt till detaljhandel med rusdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

'' 1 §•

1 mom. Omröstning, huruvida rätt till detaljhandel med rusdrycker

må inom kommun medgivas, äger rum i stad inför magistraten

och å landet inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen

utses för val till riksdagens andra kammare.

2 mom. Varje stad eller kommun eller del av stad eller kommun,

som vid val av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige utgör eget

valdistrikt, skall utgöra särskilt omröstningsdistrikt vid sådan omröstning,

som i denna lag avses.

3 mom. Röstberättigad äger utöva rösträtt allenast vid omröstning

inom det omröstningsdistrikt, där han är mantalsskriven.

4 mom. Varje röstberättigad äger eu röst.

2 §.

När, enligt vad därom särskilt är stadgat, fråga, huruvida rätt

till detaljhandel med rusdrycker må medgivas, skall hänskjutas till kommunal

omröstning, åligger det Konungens befallningshavande att, med

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 36 käft. (Nr 42.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

underrättelse härom samt med överlämnande av samtliga ansökningshandlingarna

i ärendet, anmoda myndighet, som i 1 § 1 mom. sägs, att

föranstalta om sådan omröstning. Finnas i kommun på landet flera

valnämnder, skall den av dessa, som Konungens befallningshavande därtill

utser, föranstalta om omröstning.

3 §.

Den myndighet, som har att föranstalta om omröstning, skall utsätta

densamma att hållas snarast möjligt samt därom utfärda kungörelse

i den ordning, som i kommunalförordningarna stadgas för kallelse till

val av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige; och skall vad som

i fråga om nu sagda val i lagen den 20 maj 1921 finnes stadgat angående

de dagar, å vilka förrättningen må hållas, antal dagar för densamma,

lokal för förrättningen, de tider på dagen, under vilka förrättningen

skall minst fortgå, samt innehållet av kungörelsen om förrättningen,

äga motsvarande tillämpning å omröstning, som i denna lag

avses.

Kungörelsen skall jämväl innehålla den proposition, efter vilken

omröstningen skall försiggå, avfattad i överensstämmelse med det vid

denna förordning fogade formulär.

*

4

Vid omröstningen skall gälla till efterrättelse den för kommunen

senast upprättade kommunala röstlängd eller del av densamma.

5 §•

Omröstningen sker med omärkta, enkla och slutna sedlar av vitt

papper.

Ogill är röstsedel, till vilken användes annat än vitt papper eller

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt.

Finnas i ett röstkuvert två eller flera röstsedlar, vare de alla ogilla.

6 §•

Vid förrättningen skola blanketter till röstsedlar samt kuvert av

ogenomskinligt papper, lika till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas

de röstande för det ändamål, varom här nedan förmäles. Aro i kommun

flera omröstningsdistrikt, skall, innan röstkuvert utlämnas, därå intryckas

en stämpel, utvisande det omröstningsdistrikt, för vilket förrättningen

äger rum.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 11

I omröstningslokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med rösthemlighetens bevarande

kunna skriva sin röstsedel och inlägga densamma i kuvertet.

Den röstande har att vid någon av omförmälda särskilda platser

skriva sin röstsedel och inlägga densamma i kuvertet.

Beträffande ordningen vid omröstningens förrättande skall i övrigt

vad som är stadgat i fråga om val av stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige

äga motsvarande tillämpning.

7 §•

Vid kommunal omröstning, som i denna lag avses, må rösträtt

ej utövas av annan röstberättigad än den, som vid förrättningen personligen

inställer sig, dock med iakttagande därav att vad i lagen. den

30 juni 1920 stadgats om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför

valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling

av valförsändelse skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

röstberättigade vid kommunal omröstning, som här avses.

• 8 §.

1 mom. Sammanräkning av de avgivna rösterna verkställes av

den myndighet, som föranstaltat om omröstningen.

2 mom. År den myndighet, som föranstaltat om omröstningen,

densamma som den, inför vilken rösterna avgivits, skall, där sammanräkning

av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart efter det

röstningen blivit avslutad, sammanräkningen påbörjas inom sju dagar

därefter, samt de avlämnade röstkuverten under tiden förseglas och förvaras

på sätt därom stadgas i kommunalförordningarna för det fall att

uppehåll i valförrättning göres.

3 mom. År den myndighet, som föraustaltat om omröstningen,

ej densamma som den, inför'' vilken rösterna avgivits, skall sistnämnda

myndighet omedelbart efter det röstningen förklarats avslutad, uttaga

röstkuverten ur valurnan och räkna desamma oöppnade. I det protokoll,

som skall föras vid förrättningen, antecknas antalet röstkuvert. Röstkuverten

inläggas härefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas

under två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i

protokollet avtryckas.

Sedan omröstningsprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

skall därefter ofördröjligen till ordföranden i den nämnd, som

föranstaltat om omröstningen, översända omslaget med röstkuverten

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

jämte röstlängden och omröstningsprotokollet. Sker insändandet med

allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Den myndighet, som föranstaltat om omröstningen, skall vid

offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning

sammanräkna de inom kommunens samtliga omröstningsdistrikt

avgivna rösterna. Denna förrättning skall påbörjas så snart omständigheterna

det medgiva och senast inom fjorton dagar efter omröstningens

förrättande.

4 mom. Vid sammanräkningen skall protokoll föras.

Sammanräkningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsning

av nämnda protokoll. Med protokollets uppläsning är förrättningen avslutad.

Efter sammanräkningens avslutande skola röstsedlarna åter inläggas

under försegling.

9 §.

Protokoll över kommunal omröstning och över sammanräkning av

de ^ därvid avgivna rösterna skall skyndsamt insändas till Konungens

befallningshavande, därvid tillika de från nämnda myndighet remitterade

ansökningshandlingarna skola återställas.

10 §.

Medlem av kommun, som förmenar, att omröstningen icke försiggått

i laga ordning, äger att däröver anföra besvär, vilka jämte protokoll

över den överklagade förrättningen böra till Konungens befallningshavande

ingivas, i stad inom tjugo dagar och å landet inom trettio

dagar efter det ^förrättningen avslutades, den dag, då det skedde, likväl

oräknad; och åligger det klaganden att inom fjorton dagar, efter det

tiden för besvärens inlämnande utgått, i stad ''till magistraten och å

landet till ordföranden i den valnämnd, som föranstaltat om omröstningen,

ingiva diariiutdrag däröver att han sig besvärat.

Försummar klaganden något av vad sålunda är vordet föreskrivet,

må beslutet kunna gå i verkställighet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 13

Beträffande innehållet i berörda vid sistnämnda förslag fogade

bilaga, vilken innehåller förslag till voteringsproposition, får utskottet

hänvisa till sistnämnda båda motioner.

Vidkommande vad de särskilda motionärerna anfört till stöd för

sina förslag tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

I nu ifrågavarande ämnen innehåller gällande lagstiftning om

försäljning av rusdrycker i huvudsak följande: I fråga om antalet av

de bolag, åt vilka detaljhandeln med rusdrycker är förbehållen,^ gäller

icke någon annan begränsning än den, att sådan handel icke får inom

samma kommun fördelas mellan flera bolag. Bolag, som bildats för försäljning

av rusdrycker, äger att inom annan kommun än den, varest

bolaget bildats, erhålla rätt till utskänkning men icke rättighet till

utminutering. Vad beträffar frågan om försändning av spritdrycker

finnes stadgat, att spritdrycker icke få från utminuteringsställe försändas

till köpare inom annan kommun än den, där försäljningsstället

är beläget. Därjämte har genom kungörelse den 2 december 1904

förbjudits att med allmänna posten befordra spritdrycker.

Flertalet av de frågor, som framlagts genom förevarande proposition,

hava tidigare varit föremål för behandling inom riksdagen. Så

hava förslag om begränsning av det antal bolag, som i varje län skulle

kunna erhålla tillstånd till detaljhandel med rusdrycker, behandlats av

1918, 1919 och 1920 års riksdagar. Vid sistnämnda års riksdag innefattade

förslaget jämväl en bestämmelse om att bolag skulle äga rätt

att i andra kommuner än den, varest bolaget bildats, inrätta filialer ej

blott som för närvarande för utskänkning utan även för utminutering

av rusdrycker. Vid sistnämnda års riksdag förelåg jämväl, fastän fristående

från övriga nu ifrågavarande ämnen, spörsmålet om jämkningar

i försändningsförbudet till behandling.

Sålunda framlade Kungl. Maj:t genom proposition (nr 363) till

1918 års lagtima riksdag förslag till ändring av 17 § 5 mom. i förordningen

angående försäljning av rusdrycker i syfte att begränsa antalet

av sådana bolag, genom vilka enligt 1 mom. i nämnda paragraf detaljhandeln

med rusdrycker skall huvudsakligen utövas. Förslaget var föranlett

av en framställning från kontrollstyrelsen, som uppmärksammat,

Utskottet.

Gällande bestämmelser.

Tidigare behandling

av

ifrågavarande

spörsmål.

Bolagens

antal m. m.

Behandling

vid 1918 års

riksdag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

att på åtskilliga orter bildats nya försäljningsbolag och att särskilt inom

Malmöhus län, där antalet dylika bolag redan förut var stort, ett avsevärt

antal nya ansökningar om försäljningsoktroj förekommit. Med

anledning härav hade kontrollstyrelsen föreslagit en länsvis genomförd

begränsning av bolagens antal till högst ett bolag för varje påbörjat

femtiotusental av länets folkmängd vid utgången av året före det, varunder

ansökan om rättighet skall ingivas. Den sålunda ifrågasatta

bestämmelsen upptogs i Kungl. Maj:ts förslag, vilket därutöver innehöll

den inskränkningen, att inom länet rättighet till detaljhandel i varje

fall icke finge tilldelas flera bolag än som under år 1918 utövat sådan

rättighet.

I anledning av sistnämnda proposition framställdes i motionsväg åtskilliga

yrkanden. Bland annat föreslogs i två likalydande motioner,

I: 192 av herr K. A. Nilson m. fl. och II: 440 av herrar Moberger

och Hamrin, en ytterligare begränsning av bolagens länsvis reglerade

antal, innefattande att rätt till detaljhandel icke skulle inom något län

få upplåtas till större antal bolag än som motsvarade ett bolag för varje

fullt 50,000-tal av länets folkmängd vid utgången av året före det,

under vilket ansökning om dylik rätt senast bort ingivas och i intet fall

till flera bolag än som under år 1918 eller, där ansökningen avsåge

senare år än 1919, under det nästförutgångna året inom länet utövat

dylik rätt.

Enligt Kungl. Maj:ts omförmälda förslag skulle för år 1919 högsta

antalet försäljningsbolag inom hela riket stanna vid 94. I jämförelse

med det antal bolag, som under år 1918 utövade detaljhandel med rusdrycker,

skulle, enligt vad i propositionen meddelades, den föreslagna

inskränkningen komma att drabba 32 bolag, varav 14 i Malmöhus län,

6 i Stockholms län, 3 i vartdera av Södermanlands och Skaraborgs län,

2 i vartdera av Kalmar och Hallands län och 1 bolag i vartdera av

Blekinge och Kristianstads län. Med hänvisning härtill hemställdes i

andra motioner om sådana ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, genom

vilka de rubbningar i bestående förhållanden, som vore förenade med

indragning av försäljningsbolag, kunde undvikas.

I anslutning till vad sålunda hemställts förordade bevillningsutskottet

(bet. nr 50) sådant tillägg till den av Kungl. Maj it föreslagna begränsningen

till ett bolag för varje påbörjat femtiotusental av länets folkmängd, att

rätt till detaljhandel med rusdrycker i varje fall skulle kunna meddelas

bolag till samma antal som under år 1918 inom länet utövat rättigheter

till detaljhandel med brännvin. Inom bevillningsutskottet avgå vos flera

reservationer, av vilka en avsåg bifall till ovannämnda av herr K. A.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 1°

Nilson m. fl. samt herrar Moberger och Hamrin väckta motioner; i en

annan reservation yrkades avslag på Kungl. Maj:ts proposition.

Då ärendet förekom till behandling i kamrarna, antog andra kammaren

den förra och första kammaren den senare reservationen, i följd

varav frågan förföll. ,

1 en vid 1919 års lagtima riksdag av herrar Moberger och Hamrin

i andra kammaren väckt motion, nr 225, upptogs det förslag, som vid riksdag,

nästföregående års riksdag vunnit andra kammarens bifall och för vars

innehåll här ovan redogjorts.

1919 års bevillningsutskott (bet. nr 14) föreslog enahanda bestämmelser,

som de av 1918 års bevillningsutskott föreslagna. Vid. behand

lingen av frågan i kamrarna stannade dessa i olika beslut, i det att

första kammaren biföll en vid utskottsbetänkandet fogad reservation,

däri yrkats avslag å motionen, medan däremot andra kammaren biföll

utskottets hemställan. Frågan hade således även år 1919 förfallit.

Vid 1920 års riksdag föreslogs i en inom första kammaren väckt ^handimg

motion, nr 117, av herr Thulin dels ändring av 17 § 5 mom. i gällande ^ riksdag,

rusdrycksförsäljningsförordning i överensstämmelse med Kungl. Majrts

ovannämnda proposition år 1918, dels ock att den enligt 18 § i samma

förordning försäljningsbolag tillkommande befogenheten till filialförsäl]- ning inom kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § icke meddelats,

måtte så utvidgas, att densamma komme att omfatta även utminutering.

I sitt i anledning av sistnämnda motion avgivna betänkande, nr

29, anförde 1920 års bevillningsutskott, bland annat, följande:

»Olägenheterna av att alltför inånga försäljningsbolag uppkomma göra sig

gällande, synes det, huvudsakligen i tre olika hänseenden. I första hand motverkas

därav i viss mån rusdryckslagstiftningens allmänna syfte att verka återhållande pa

rusdrycksförsäljningen. Vidare försvåras utövningen av den kontroll över bolagen,

som jämlikt 19 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen tillkommer kontrollstyrelsen.

Och slutligen ökas över hövan de med rusdrycksförsäljningen förenade

förvaltningskostnaderna, till förfång för det statsfinansiella intresset.

Att den berörda tendensen bör föranleda ett sådant tillägg till rusdrycksförsäljningsförordningens

i 17 § meddelade föreskrifter i ämnet, som är ägnat att

begränsa försäljningsbolagens antal till vad som kan anses motsvara behovet, finner

utskottet uppenbart. . .

Vid övervägande av frågan om den lämpliga begränsningen har utskottet

ansett sig böra taga hänsyn icke blott till ovanberörda tre synpunkter utan^även

till såväl de olägenheter, som måste vara förenade med indragningen av bestående

bolag, vilka kunna anses fylla en uppgift, som ock konsumenternas berättigade

anspråk att utan alltför besvärande omgång kunna erhålla de varor, försäljningen

omfattar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Försändning*-

förbudet.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Den i motionen föreslagna ändringen i 18 § rusdrycksförsäljningsförordningen,

i syfte att filialförsäljning matte kunna omfatta även utminutering, är-ju avsedd att,

även om åtskilliga bolag indragas, bereda möjlighet att tillgodose konsumenternas

nyssberörda berättigade anspråk. Emellertid bär det synts utskottet angeläget att

icke inskränka antalet bolag mera än de påvisade missförhållandena kräva. Nu

har, så vitt utskottet kunnat bedöma, någon anmärkningsvärd ökning av brännvinsförsäljningsbolagens

antal utöver behovet icke förekommit annorstädes än i de

båda skanska länen. Vid sadant förhållande och då, på sätt ovan är påvisat, den

av herr Thulin föreslagna begränsningen av bolagens antal skulle komma att föranleda

indragning av ett betydligt antal bolag även i andra delar av landet, har

utskottet icke kunnat förorda bifall till motionärens förslag oförändrat. Däremot

anser utskottet, att, därest begränsningen i 17 § icke göres snävare än bevillningsutskottets

förslag 1918 och 1919 avsett, och om 18 § erhåller den avfattning, som

herr Thulin nu föreslagit, konsumenternas skäliga krav skola kunna bliva tillgodosedda.

Även i övrigt finner bevillningsutskottet nyssberörda 1918 och 1919 års

förslag beträffande 17 § väl avvägt».

Vid ärendets behandling i kamrarna avslog första kammaren

utskottets hemställan, medan andra kammaren antog ett förslag av

samma innebörd som Kungl. Majrts proposition vid 1918 års riksdag.

Frågan hade följaktligen förfallit även vid 1920 års riksdag.

Vid sistnämnda års riksdag förelag såsom här ovan antytts ett

förslag till lättnader i gällande bestämmelser angående rätt till försändande

av spritdrycker. Enligt detta förslag, som framställdes i en

inom andra kammaren väckt motion nr 242 av herr Carlsson i Solberga,

skulle spritdrycker få försändas från utminuteringsställe till köpare, därest

dennes motbok företetts samt skriftlig rekvisition och betalning för varan

lämnats.

1920 års bevillningsutskott har i sitt i anledning av motionen

avgivna betänkande, nr 27, redogjort för de motiv till stadgandet om

förbud i visst fall för rusdrycksbolag att försända spritdrycker, som

nykterhetskommittén lämnat i sitt betänkande med förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker m. m., samt för egen del

anfört i huvudsak följande:

»Det framgår av °vad nykterhetskommittén sålunda anfört, att kommittén,

då den föreslog den ifrågavarande begränsningen av bolagens försändningsrätt, i

första rummet stödde sig på konstaterade missbruk. Det är emellertid att märka,

att den erfarenhet, som da vunnits, hänförde sig till tiden före genomförandet av

den lagstadgade maximibegränsningen vid utminutering och den individuella kontrollen.

Några skäl varför dessa restriktiva bestämmelser, vilka kommittén samtidigt

föreslog, skulle vara mindre effektiva, då det gäller försändelse av rusdrycker

utom område, där bolag har utminuteringsrätt, än inom sådant område, synes nykterhetskommittén

icke hava förebragt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 17

Däremot har kommittén såsom ett principiellt skäl för den begränsade försändningsrätten

åberopat, att densamma utgjorde en konsekvens av de kommunala

myndigheternas befogenhet att förhindra upplåtande av detaljhandel inom kommunen.

I fråga härom vill utskottet anmärka, att, därest det s. k. kommunala vetot

i fråga om detaljhandel med rusdrycker skulle kunna gälla såsom skal att lagligen

förvägra en köpare, bosatt inom kommun, där sådan detaljhandel icke medgivits,

att få rusdrycker sig tillsända direkt från bolag inom annan kommun, så skulle,

synes det, enahanda omständighet kunna åberopas såsom skäl att förbjuda omförmälde

köpare även att på annat sätt till förtäring inom den kommun, där han är

bosatt, anskaffa rusdrycker. En sådan konsekvens har nykterhetskommittén icke

dragit; och uppenbart synes vara, att, så länge svensk lagstiftning medgiver, att

spritdrycker i viss utsträckning tillhandahållas, denna lagstiftning icke kan för

visst område genom kommunala myndigheters beslut sättas ur kraft. I stället måste

kommunernas befogenhet på ifrågavarande område vara inskränkt till vad dem

enligt uttryckliga författningsbestämmelser tillkommer.

Inom utskottet hava mot bifall till den föreliggande motionen förebragts

skäl, liknande nyssberörda av nykterhetskommittén på sin tid framförda. Särskilt

har anförts, att spritkonsumtionen härigenom skulle komma att ökas, vilket även

skulle vålla obehag för kommuner, inom vilka detaljhandel med rusdrycker icke

medgivits.

Huruvida den i motionen föreslagna utvidgningen av bolagens försändmngsrätt

överhuvud skulle medföra någon ökad utminutering, synes utskottet tvivelaktigt.

I de allra flesta fall bereder sig nog den, som önskar komma i åtnjutande

av honom tillkommande spritranson, ^tillgång till densamma. Och beträffande den

nyssberörda kommunala synpunkten har utskottet redan i det föregående antytt,

att den numera gällande rusdryckslagstiftningen och särskilt maximibegränsningen

vid utminutering i förening med den individuella kontrollen måste anses erbjuda

tillräckligt skydd mot sådana missförhållanden vid försändning av spritdrycker,

som av nykterhetskommittéen omtalats.

Utskottet har sålunda icke kunnat tillerkänna de mot bifall till motionen

anförda skälen någon större betydelse. Däremot tala till förmån för densamma

enligt utskottets mening avgörande skäl dels ur ordningssynpunkt, dels ur synpunkten

av nykterhetens välförstådda intresse.

Som känt är, har den gällande begränsningen i försäljningsbolagens försändningsrätt

ingalunda föranlett, att bolagens försäljning begränsats till kommun

eller kommuner, där bolag erhållit rätt till utminutering. Köpare inom andra

kommuner hava i stället, begagnande de möjligheter till vilka lagstiftningen hänvisat

dem, antingen vid personliga besök i ort, där utminuteringsställe är beläget,

därifrån fört med sig eller genom ditsänt ombud låtit hämta spritdrycker eller ock

genom anlitande av ombud på nyssnämnda ort fått dryckerna sig tillsända.

Med samtliga berörda anskaffningssätt hava avsevärda olägenheter visat sig

vara förbundna. Det är ju ofta fråga om besök på avlägsna orter, då resan vållar

dels betydande tidsspillan och dels kostnader, många gånger större än varornas försändning

skulle hava betingat. Det är även bekant, att i järnvägskupéerna medförda

spritdrycker på sina håll vålla medresande och tågpersonal allvarligt obehag.

För inköpsortens invånare utgör den vissa dagar förekommande köbildningen av

köpare från andra kommuner ett obehag, som ofta framkallat missnöje. I fall, då

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 36 höft. (Nr 42.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Proposi
tionen.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

ombud anlitas, torde någon effektiv kontroll däröver, att förbudet mot anskaffande

av rusdrycker mot ersättning efterleves, icke kunna åstadkommas; och sannolikt

överträdes detta förbud i icke ringa utsträckning. Det har inom utskottet uppgivits,

att fall till och med förekommit, då ersättning utgått i form av viss andel

i den köparen medgivna kvantiteten spritdrycker.

Sådana brister som de nu av utskottet påpekade äro icke blott i och för

sig ur ordningssynpunkt och delvis även ur nykterhetssynpunkt betänkliga. De

kunna även komma den lagstiftning, som föranlett desamma, att för lojala medborgare

framstå såsom godtycklig; och följden kan lätt bliva, att personer, vilkas

intresse för och medverkan vid nykterhetsfrämjande åtgärder eljest varit att påräkna,

i stället bliva motståndare till desamma. Ur nykterhetssynpunkt är ytterligare

att framhålla, hurusom upphävandet av den ifrågavarande inskränkningen i

bolagens försändningsrätt torde vara ägnat att i sin mån motverka den olagliga

brännvinstillverkningen.

Då utskottet på nu anförda skäl går att tillstyrka bifall i princip till den

föreliggande motionen, vill utskottet erinra, att densamma icke i någon mån berör

det förbud mot postbefordran av spritdrycker, varom ovanberörda 1904 års kungörelse

gäller. Att detta förbud upprätthålles finner utskottet av olika skäl välbetänkt.

»

Vid behandlingen av ärendet avslogo emellertid båda kamrarna

såväl utskottets förslag som motionen.

Genom förevarande proposition, vilken är byggd på en av kontrollstyrelsen

i skrivelse till Kung]. Maj:t den 23 december 1920 gjord

framställning, har frågan om begränsning av antalet rusdrycksförsäljningsbolag

sammankopplats ej blott såsom vid 1920 års riksdag

med spörsmålet om rätt till utminutering genom filialer i andra kommuner

än den, där bolag bildats, utan jämväl med frågan om lättnader i

gällande förbudsbestämmelser rörande försändning av spritdrycker.

Aven på flera mindre betydande punkter företer ifrågavarande förslag

avvikelser från förut framkomna. Visserligen överensstämma huvudreglerna

för bestämmande av det antal försäljningsbolag, som enligt

förevarande proposition skulle få förefinnas, med stadgandena i berörda

år 1918 framlagda proposition, men hava särskilda bestämmelser införts

för att åstadkomma eu mjukare övergång vid reducerandet av redan

bestående rättigheter till detaljhandel. Så skulle Konungens befallningshavande

äga rätt att i alla kommuner, varest under år 1922 rättighet

till detaljhandel utövats, upplåta förlängd sådan rättighet intill utgången

av år 1924 samt, så länge rättighet till detaljhandel ej upplätes inom

andra kommuner än dem, varest under år 1918 och hela tiden därefter

dylik rättighet utövats, upplåta rättighet åt så många bolag som under

år 1918 inom länet utövat rättighet till detaljhandel med brännvin.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nr 42.

19

I fråga om rätt till inrättande av filialer för utminutering har enligt

propositionen sådan rätt i olikhet med vad tidigare föreslagits förbehållits

bolag, som anvisats såsom hemortsbolag för kommunen. Kungl.

Maj:t skall dock, om särskilda omständigheter därtill föranleda, äga medgiva

upplåtande av rättighet till utminutering genom filial åt annat

bolag än hemortsbolag. Den föreslagna utvidgningen av rätten att försända

spritdrycker går icke lika långt som den av 1920 års bevillningsutskott

föreslagna utan innebär endast, att ett bolag äger försända

spritdrycker inom det område, för vilket bolaget anvisats såsom hemortsbolag.

De skäl för nödvändigheten av att begränsa detalj handelsbolagens

antal, som åberopats av 1920 års bevillningsutskott, hava fortfarande

full giltighet. Särskilt vill utskottet framhålla vikten av att icke genom

en onödigt dyrbar administration av detaljhandelsorganisationen den

staten tillkommande vinsten av bolagens verksamhet för hårt beskäres.

Följderna i detta hänseende av en stark decentralisation av försäljningsorganisationen

hava av kontrollstyrelsen påvisats genom siffror, hämtade

från de skånska systembolagens verksamhet under år 1919. Enligt

kontrollstyrelsens beräkningar uppgingo förvaltningskostnaderna för

trettiotvå mindre bolag i Skåne till i runt tal 121,100 kronor, medan

samma bolag i nettovinst lämnat endast omkring 47,500 kronor. Förde

sju största skånska systembolagen åter uppgick för samma år den sammanlagda

nettovinsten till i det närmaste dubbla beloppet av dessa bolags

förvaltningskostnader eller till 2,372,000 kronor. Då genom den

föreslagna begränsningen, sedan densamma fullt genomförts, bolagens

antal skulle nedbringas med mer än en tredjedel, synas betydande

kostnadsbesparingar kunna uppnås genom ett bifall till propositionen.

Det torde icke vara att antaga, att den sammanlagda bruttoinkomsten

för bolagen komme att minskas genom de föreslagna bestämmelserna.

Aven ur nykterhetssynpunkt synes en sådan inskränkning av bolagens

antal önskvärd. Det ligger i sakens natur, att i regel större

svårigheter möta de mindre bolagen än de större att till sig knyta personer,

som äro fullt kvalificerade för de grannlaga uppgifter, detaljhandelsbolagens

personal har sig anförtrodd. Erfarenheten lär jämväl

hava ådagalagt, att särskilt beträffande den individuella kontrollen flera

av de mindre bolagen, vilka i första hand skulle vid ett bifall till propositionen

berövas rätten till detaljhandel, givit anledning till anmärkning

i högre grad än de större bolagen.

Liksom mot tidigare väckta förslag om minskning av bolagens

Utskott: tS

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

antal har mot det nu föreliggande invänts, att detsamma icke toge

erforderlig hänsyn till konsumenternas berättigade intresse att utan allt

för besvärande omgång komma i besittning av de varor, som tillhandahållas

genom detalj handelsbolagen, och skulle kunna komma

att förhindra kommun att förverkliga inom densamma uttalad önskan

om att detaljhandel med rusdrycker skulle äga rum inom dess område.

Genom medgivande av rätt till utminutering medelst filialer samt genom

de föreslagna modifikationerna i försändningsförbudet hava emellertid

garantier lämnats för att allmänheten skulle utan större kostnader och

besvär än för närvarande kunna förskaffa sig sådana drycker. Enligt

gällande lagstiftning förefinnes visserligen möjlighet för varje kommun

att få rättighet till detaljhandel-med rusdrycker inom sitt område medgiven,

men härför förutsättes, bland annat, att särskilt bolag kunnat

bildas för handelns utövande; och genom de föreslagna bestämmelserna

kan en dylik möjlighet förverkligas, därest ett inom annan kommun

bildat bolag befinnes villigt att inrätta filial för detaljhandel med

rusdrycker. Det torde kunna antagas, att för kommuner, inom vilka

ett verkligt behov av detaljhandel med rusdrycker finnes, större svårigheter

icke komma att uppstå för införande av detaljhandel genom filial

än för närvarande möta att få sådan handel ordnad genom självständigt

bolag. Såsom föredragande departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

framhållit, avser propositionen icke att åstadkomma en

minskning i antalet försäljningscentraler utan att tillgodose intresset av

bättre och billigare administration samt att möjliggöra en mera effektiv

individuell kontroll.

Utvidgningen av försändningsrätten synes, såsom 1920 års bevillningsutskott

framhållit, komma att erbjuda fördelar jämväl ur ordningsoch

nykterhetssynpunkt. Däremot torde icke ett upphävande av gällande

förbud mot att försända spritdrycker med posten vara önskvärt ur sistnämnda

synpunkt. Då så gott som samtliga utminuteringsställen äro

förlagda å platser, försedda med även andra kommunikationsmedel än

posten, synes icke heller den omständigheten, att en del utminuteringsställen

skulle komma att indragas, motivera ett upphävande av sistnämnda

förbud. Utskottet har därför icke kunnat ansluta sig till den

av föredragande departementschefen uttalade meningen, att postbefordran

av spritdrycker från utminuteringsställe borde tillåtas.

På sätt här ovan nämnts har genom särskilda bestämmelser sörjts

för, att icke redan bestående bolag skulle komma att omedelbart indragas.

Mot de sålunda föreslagna bestämmelserna har utskottet endast

velat erinra, att den omständigheten, att rättighet till detaljhandel icke

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 21

utövats oavbrutet inom en kommun under tiden mellan åren 1918 och

1924, vid vilket års slut samtliga återstående enligt nu gällande stadganden

meddelade rättigheter utlöpa, icke synes böra beröva samma

kommun möjlighet att även efter 1924 hava självständig detaljhandel

med rusdrycker förlagd till sitt område. Utskottet föreslår därför vissa

ändringar i 17 § 5 punkten och i promulgationsbestämmelserna.

Med hänsyn till den långt framskridna tiden synes tidpunkten för

förordningens ikraftträdande böra bestämmas till den 1 juli 1922.

I motiveringen till herr Löfgrens ovannämnda motion I: 148 har Motiomn

anförts, att den föreslagna avfattningen av 17 § 5 punkten icke otvetydigt

gåve vid handen, att, därest ansökningar om rättighet till detaljhandel

förelåge från flera bolag, Konungens befallningshavande skulle giva företräde

åt det bolag, som bäst tillgodosåge det i 63 § rusdrycksförsäljningsförordningen

angivna syftet. I likhet med motionären har utskottet ansett

uttryckligt stadgande härom böra införas i författningen, i vilket syfte

utskottet föreslår eu ändring i 17 § 5 punkten. För att tydligt utmärka,

att vid upplåtande av rätt till detaljhandel inom kommunen bildat bolag

i allmänhet bör lämnas företräde framför bolag, som sökt rätt till detaljhandel

genom filial, har utskottet företagit en mindre ändring i 18 §, i

sammanhang varmed en omformulering av den utav motionären föreslagna

lydelsen av 17 § 5 punkten vidtagits. I

I anledning av vid 1920 års riksdag väckta motioner anhöll riksdagen

i skrivelse den 28 april 1920 (nr 177), att Kungl. Maj:t ville 132m

föranstalta om utredning av frågan, i vilken utsträckning den kommunerna

författningsenligt tillkommande medverkan vid avgörandet av

ärenden, som rörde handeln med rusdrycker, skulle kunna utövas genom

omröstning bland vederbörande kommuns i dess allmänna angelägenheter

röstberättigade medlemmar eller eljest i annan ordning än genom

de i kommunalförfattningarna omförmälda kommunala myndigheter eller

representativa organ, ävensom för riksdagen snarast möjligt framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Den 2 oktober^ 1920

tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet efter av Kungl.

Maj:t lämnat bemyndigande borgmästaren Jakob Pettersson att såsom

sakkunnig verkställa utredning i frågan, varefter denne utarbetat berörda

i motionerna I: 71 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. och II: 132 av herr

Sävström m. fl. intagna förslag till dels ändrad lydelse av vissa paragrafer

i rusdrycksförsäljningsförordningen dels ock lag med vissa föreskrifter

i fråga om kommunal omröstning angående medgivande av rätt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

till detaljhandel med rusdrycker. Enligt vad utskottet inhämtat, hava

sistberörda bada förslag remitterats till samtliga Konungens befallningshavande

med åläggande för dessa att, efter det vederbörande kommuner

lämnats tillfälle att yttra sig, avgiva utlåtande över förslagen.

Då utskottet funnit angeläget, att, innan riksdagen går att fatta

beslut i denna fråga, en så fullständig utredning som möjligt föreligger,

har utskottet, utan att ingå i någon saklig prövning av de genom

sistberörda motioner framlagda förslagen, ansett sig icke kunna tillstyrka

bifall till samma motioner.

På grund av vad'' sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att

. riksdagen icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, och med anledning av motionen

I : 148 av herr Löfgren samt med avslag å ej

mindre motionerna I: 155 av herrar Carl Gustaf Ekman

och Ljunggren, II: 294 av herr Olsson i Mora m. fl.

och II: 295 av herr Hamrin m. fl. än även motionerna

1:71 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. och II : 132 av

herr Sävström m. fl., i vad sistnämnda två motioner avse

17 § i förordningen angående försäljning av rusdrycker,

antaga följande förslag till

Förordning om ändrad lydelse av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom.

i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker.1

Härigenom förordnas, att 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 §

3 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker

skola i nedan intagna delar erhålla följande ändrade lydelse:

17 §>

2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens befallningshavande

för ett eller flera, högst tre kalenderår, med iakttagande

av att tiden för Samtliga inom länet beviljade rättigheter skall på en

gång utlöpa vid utgången av vart tredje kalenderår. Ansökan om

erhållande — — — rättighet till utskänkning.

3. Över ansökning---- kommunalstämma. Dessa utlåtanden

böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning rätt till detaljhandel

anses böra medgivas--- — den sökta rättigheten.

1 Avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag äro utmärkta genom kursivering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets belänkande Nr 42. 23

5. Hava stadsfullmäktige eller kommunalstämma inom den kommun,

där försäljning är avsedd att äga rum, avstyrkt upplåtande av

rätt till detaljhandel, må Konungens befallningshavande icke meddela

rättighet till sådan handel. Föreligga ansökningar från flera inom kommunen

bildade bolag, skall Konungens befallningshavande, därest rättighet

till detaljhandel inom kommunen anses böra meddelas, upplåta sådan rättighet

till det bolag, som finnes bäst tillgodose det i 63 § angivna syftet.

Rätt till detaljhandel med rusdrycker må icke inom något län upplåtas

till flera bolag än som under år 1918 inom länet utövat rättighet till

detaljhandel med brännvin, ej heller till större antal bolag än som motsvarar

ett bolag för varje påbörjat femtiotu sental av länets folkmängd

vid utgången av året näst före det, under vilket ansökan om dylik

rättighet senast bort ingivas; dock må, utan hinder av vad nu sist

stadgats, Konungens befallningshavande, så länge rättighet till detaljhandel

ej upplåtes inom andra kommuner än dem, varest såväl år 1918

som år 1924 och hela tiden därefter rättighet till detaljhandel utövats,

kunna upplåta sådan rättighet åt så många bolag, som under år 1918

inom länet utövat rättighet till detaljhandel med brännvin. Medgiver

Konungens befallningshavande — — — fattat detsamma.

18 §.

I kommun, där rättighet till detaljhandel med rusdrycker enligt 17 §

ej upplåtits eller sökt tillstånd till sådan handel finnes ej böra meddelas,

må rättighet till detaljhandel med rusdrycker kunna tilldelas bolag,

som erhållit rätt till sådan handel inom annan kommun; dock må

rättighet till utminutering av spritdrycker icke tilldelas annat bolag än

det, som jämlikt 36 § av kontrollstyrelsen anvisats såsom hemortsbolag

för kommunen i fråga, med mindre Konungen i varje särskilt fall därtill

lämnat medgivande.

Rättighet, som i första stycket avses, må endast utövas, så länge

den bolaget enligt 17 § meddelade rättighet är gällande.

Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den

i 17 § omförmälda tid, innan försäljningen är avsedd att taga sin början.

Har ansökan om rättighet, som avses i 17 §, gjorts inom nämnda tid

men av Konungens befallningshavande avslagits, må dock ansökan om

rättighet till detaljhandel i samma kommun för inom annan kommun

bildat bolag göras inom två månader från dagen för Konungens befallningshavandes

beslut. I fråga om rättighetens upplåtande skall i övrigt,

utom beträffande begränsningen av bolagens antal, lända till efterrättelse

vad i 17 § stadgas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

45 §.

3. Spritdrycker må från utminuteringsställe försändas endast till

köpare inom kommun, för vilken bolaget jämligt 36 § är att anse som

hemortsbolag. Vid försändande skola betryggande kontrollanordningar

vidtagas, i syfte att varan ej av annan än köparen bekommes. Innan

försändande sker, skall köparens motbok hava företetts samt skriftlig

rekvisition och betalning för varan erhållits

Vin och Öl — — — därvid erhållas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1922.

Under åren 1922 och 1923 må Konungens befallningshavande icke

upplåta rättighet till detaljhandel med rusdrycker för längre tid än till

utgången av år 1924.

Vad i denna förordning stadgas utgör ej hinder för Konungens

befallningshavande att intill utgången av år 1924 upplåta rättighet till

detaljhandel i alla kommuner, varest under år 1918 eller år 1924 dylik

rättighet utövats.

2) att motionerna 1:71 av herr Carl Gustaf

Ekman m. fl. och II: 132 av herr Sävström m. fl., i vad

de icke berörts i punkten 1) härovan, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖ1NG.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming*), Gustaf Nilsson*), Antonsson, K. A. Nilson, Rosén,

Rune, Johansson i Kullersta *), Lithander *), Johansson i Kälkebo, Henrikson *),

Alexis Björkman, Heyman *), Ericsson i Ohelga *), Wahl, Renglsson i Kullen, Lövgren

i Nyborg, Jönsson i Fridhill, Björklund och Granath.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

25

Reservationer:

av herrar friherre Fleming, Antonsson, Lithander och Bengtsson i

Kullen; samt

av herrar K. A. Nilson, Bosén, Johansson i Kälkebo, Alexis Björkman,

Ericsson i Oberga, Lövgren i Nyborg och Jönsson i Fridhill, vilka

ansett, att utskottets yttrande (sid. 19 o. följ.) bort hava följande lydelse:

»De skäl — — — de föreslagna bestämmelserna.

Åven ur — — — de större bolagen.

Beträffande åter Kungl. Maj:ts förslag, att i kommun, där tillstånd

till detaljhandel ej meddelats, rättighet till sådan handel likvisst må

kunna tilldelas bolag, som erhållit rätt till detaljhandel i annan kommun

(= utminuteringsfilial), finner utskottet övertygande skäl för sådan anordning

icke vara förebragta. Den koncentration av rusdrpckshandeln

till så få försäljningsplatser som möjligt, vilken länge utgjort den ledande

tanken i lagstiftningen på detta område och som nu tagit sig

ytterligare uttryck i vad utskottet härovan beträffande bolagens antal

föreslagit, skulle, enligt utskottets mening, göras helt illusorisk genom

ett bifall till förslaget om utminuteringsfilialer.

Ett tillmötesgående av förslaget skulle förvisso icke bidraga till

att i återhållande riktning reglera och minska konsumtionen, utan tvärt

om, genom underlättandet av åtkomsten, öka densamma — något som

från utskottets synpunkt icke vore önskvärt.

Samma skäl tala, om möjligt i ännu högre grad, emot Kungl.

Maj:ts förslag att upphäva det i gällande rusdrycksförsäljningsförordning

stadgade förbudet mot försändning av rusdrycker. Ett medgivande

för bolag, att var inom sitt försäljningsområde äga rätt att till kunder

försända spritdrycker med järnväg, post, båt eller annorledes skulle

enligt utskottets mening leda därhän, att utminuteringen i verkligheten

i stor omfattning förflyttades från de kommuner, där bolaget enlig lag

utövar sin rörelse, till varje annan plats, där järnvägs-, post-, ångbåtseller

bilstation funnes. Tydligt är att härav skulle följa alla de olägenheter,

som på sin tid nödgade riksdagen förbjuda sådan försändning

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt 36 käft. (Nr 42.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

först med post och senare, vad bolagen beträffar, även med övriga

kommunikationsleder. Därtill kommer, att den individuella kontroll,

som utgör grunden för nu rådande försäljningssystem, skulle, enligt

utskottets mening, icke kunna upprätthållas, då kommunikationsverken

alldeles icke kunna lämna garanti för att varan komme vederbörande

motboksägare tillhanda, utan lämnade fältet öppet för motbokshandel

och överlåtelser i än betänkligare grad än vad med nuvarande bestämmelser

är fallet.

Utskottet har icke heller ansett sig kunna förorda det i motionen

I: 148 av herr Löfgren framställda förslaget att lämna åt Konungens

befallningshavande att, där flera bolag ansökt om oktroj, bestämma om

vilket bolag, som må erhålla rättigheten oavsett, åt vilket kommunen

lämnat sitt förord. Utskottet har visserligen beaktat, att Konungens

befallningshavande därvid skulle vara bunden av bestämmelserna i 63 §

rusdrycksförsäljningsförordningen, men det komme dock att bero på

den beslutande myndighetens subjektiva uppfattning om vilket bolag,

som skulle göra »minsta skada». Då striden ju alltid står emellan ett

gammalt och ett nytt bolag och det senares handhavande av ifrågavarande

ömtåliga hantering vid tiden för oktrojens beviljande måste

vara okänt, komme helt visst stämningar och personliga meningar att

allt för mycket bli avgörande. Dessutom skulle ju kommunernas suveräna

självbestämningsrätt beträffande på vad sätt och till vem de vilja upplåta

handeln med rusdrycker, som utgör en av grundpelarna i nuvarande

lagstiftning, helt förtagas dem — ett steg tillbaka alltså, som utskottet

icke kan finna påkallat.

I anledning av — — — utlåtande över förslagen.

Då utskottet — — — till samma motioner.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte

Do) med avslag, å ej mindre motionen 1: 148 av

herr Löfgren än även motionerna 1:71 av herr Carl

Gustaf Ekman m. fl. och II: 132 av herr Sävström m. fl.,

i vad sistnämnda två motioner avse 17 § i förordningen

angående försäljning av rusdrycker, antaga den i Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 203 föreslagna lydelsen

av 17 § i förordningen den 14 juni 1917 angående

försäljning av rusdrycker ävensom av i samma

proposition föreslagna promulgationsbestämmelserna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

27

allenast med den ändring, att förordningens ikraftträdande

bestämmes till den 1 juli 1922;

2:o) med bifall till motionerna I: 155 av berrar

Carl Gustaf Ekman och Ljunggren samt II: 294 av herr

Olsson i Mora m. fl. ävensom med anledning av motionen

II: 295 av herr Hamrin m. fl., avslå förevarande proposition,

i vad den avser ändrad lydelse av 18 och

45 §§ i rusdrycksförsäljningsförordningen; samt

I

3:o) avslå motionerna I: 71 av herr Carl Gustaf

Ekman m. fl. och II: 132 av herr Sävström m. fl., i

vad de icke berörts i punkten l:o) härovan.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom. i s. 14 i texten