Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående tillägg stull ar å varor från länder med starkt deprecierad valuta.

1922-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:49, Betänkande, i anledning av väckt motion angående tillägg stull ar å varor från länder med starkt deprecierad valuta.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1922 kl. 8 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

angående tillägg stull ar å varor från länder med starkt

deprecierad valuta.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 81, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har herr Lorichs m. fl. hemställt,

»att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att för tiden intill

den 1 februari 1923, i den mån gällande handelsfördrag icke lägga

hinder i vägen därför, åsätta tilläggstullar, uppgående till högst 200

procent av eljest gällande tullsatser, å varor kommande från länder med

starkt deprecierad valuta».

I skrivelse den 25 juni 1921 anmodade dåvarande chefen för

handelsdepartementet tull- och traktatkommittén att verkställa utredning

angående möjligheten och lämpligheten av att införa differentialtullar mot

valutasvaga länder till skydd för den för hemmamarknaden arbetande

svenska industrien.

I ett med anledning av nämnda uppdrag den 22 november 1921

avgivet utlåtande angående frågan om differentialtullar såsom skydd mot

valutadumping anförde tull- och traktatkommittén såsom förklaring till

uttrycket valutadumping, att den därmed åsyftade en import, som

möjliggjorts enbart genom att valutan för ett exportland med sjunkande

valuta vore lägre värdeiad i importlandet än som .motsvarades

av dess köpkraft inom exportlandet. Till närmare utveckling av begreppet

valutadumping åberopade kommittén en av ledamoten av dess

traktatavdelning professor Davidson verkställd teoretisk utredning av

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 42 höft. (Nr 49.) 1

Utskottet.

Tull- och

traktatkommittén.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Motionen.

Utskottets

yttrande.

ämnet, däri uttalats, bland annat, att valutadumping innebure försäljning

till priser, som icke understege produktionsutgifterna i landets

under depreciering varande mynt enligt priserna på produktionsförutsättningarna

vid den tid utgifterna gjordes jämte normal affärsvinst, medan

vanlig dumping bestode av andra fall av försäljning till pris under de

verkliga produktionskostnaderna.

Såsom resultat av den i ämnet verkställda utredningen förklarade

kommittén, att den icke kunde tillstyrka, att differentialtullar till industriens

och jordbrukets skydd mot valutadumping under då förhandenvarande

förhållanden infördes, men att åtgärder borde vidtagas för utarbetande

av förslag till en beredskapslagstiftning att vid förändrade

faktiska förhållanden eventuellt tjäna angivna syfte.

Sedermera har kommittén, till fullgörande av ett den 2 december

1921 av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, med utlåtande den 28 april

1922 avgivit förslag till sådan beredskapslagstiftning, som kommittén i

nyssnämnda tidigare utlåtande berört. Kommitténs förslag har därefter

av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen genom en proposition (nr 259), över

vilken bevillningsutskottet denna dag avgivit betänkande (nr 48). Det

Kungl. Maj:ts förslag, som sålunda föreligger till riksdagens avgörande,

avser vissa åtgärder till skydd mot sådan valutadumping, som tull- och

traktatkommittén i sitt utlåtande den 22 november 1921 på ovan angivet

sätt kännetecknat.

I den till stöd för den föreliggande motionen anförda motiveringen

har uttalats, att tull- och traktatkommitténs begränsning av spörsmålet om

ökat tullskydd mot valutasvaga länder till att avse allenast skydd mot

valutadumping i den av kommittén i dess ovan förstnämnda utlåtande

angivna bemärkelsen enligt motionärernas mening icke vore nödvändig;

vad som erfordrades vore, att betydelsefulla näringsgrenar skulle kunna

skyddas mot tillfällig utländsk konkurrens, som sammanhängde med

rådande abnorma valutaförhållanden. Praktiskt taget kunde den företeelse,

som avsåges, definieras såsom konkurrens från länder med starkt

deprecierad valuta.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Motionärerna hava sålunda utgått från den uppfattningen, att för

anlitande av det åsyftade särskilda tullskyddet icke borde från riksdagens

sida uppställas något annat villkor än att det exporterande landets

valuta vore starkt deprecierad. En sådan uppfattning synes vila på den

förutsättningen, att eu depreciering av ett lands valuta skulle i och för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

3

sig sätta landet i stånd att sälja varor för export till lägre priser än

dem, som motsvara ett valutastarkare destinationslands produktionskostnader.

Denna förutsättning måste emellertid enligt utskottets mening

anses felaktig. Först då det exporterande landets valuta på hemmamarknaden

har högre värde än det, som tillerkännes densamma

i det land, till vilket exporten äger rum, föreligga förutsättningarna för

en av valutaställningen gynnad export. Bevillningsutskottet, som tillstyrkt

bifall i viss utsträckning till de i ovannämnda proposition, nr 259,

föreslagna skyddsåtgärderna och som därmed anslutit sig till den av

tull- och traktatkommittén angivna och av Kungl. Maj:t godkända uppfattningen

beträlfande karaktären av den utländska konkurrens, mot

vilken det särskilda skyddet bör riktas, har icke kunnat tillstyrka bifall

till det nu föreliggande förslaget, vilket, såsom ovan är påvisat, i berörda

hänseende utgår från en annan förutsättning och sålunda går utöver det

genom ovannämnda proposition framlagda förslaget.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 81 av herr Lorichs m. fl., angående

tilläggstullar å varor från länder med starkt, deprecierad

valuta, i den mån denna motion icke kan

anses besvarad genom vad bevillningsutskottet hemställt

i dess betänkande nr 48, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Wigforss,

Wohlin, Björnsson, Boman, Rune, Bärg i Katrineholm, Johansson i Kullersta,

Lithander, Johansson i Kälkebo, Henrikson, Isak Svensson, Lövgren i Nyborg,

Winkler och Olsson i Gävle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.