Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för första halvåret 1923. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. l:o. Inkomstoch förmögenhetsskatten.

1922-06-03 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1922:58, Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för första halvåret 1923. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. l:o. Inkomstoch förmögenhetsskatten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1922 kl. 8 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för första halvåret 1923.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för

första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande

riksdag fastställda grunder.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 6 december 1921 med inkomstberäkning för första

halvaret 1923, vilken skrivelse finnes bilagd Kungl. Maj:ts proposition

den 7 januari 1922 angående statsverkets tillstånd och behov under nyssnämnda

tid, har riksräkenskapsverket — i fråga om den allmänna kronouppbörden

eller, såvitt här är i fråga, inkomst- och förmögenhetsskatten

samt bevillningen av fast egendom och av inkomst — anfört, att ehuru

den egentliga uppbörden å ifrågavarande inkomsttitlar försigginge under

allmänna uppbördsterminerna i slutet av kalenderåret, dessa titlar dock

borde med några mindre belopp uppföras även i en riksstat, som blott

avsåge månaderna januari—juni, alldenstund alltid vissa sedan föregående

år resterande belopp plägade inflyta under nämnda månader.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten har riksräkenskapsverket

till en början meddelat, att denna bevillning tillfört statsreglering^

en behållen inkomst år 1919 av 145,127,652 kronor, och vidare

anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 50 höft. (Nr 58.) 1

Rik sr åkenskap

sverket.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

»Vid nämnda års riksdag beslötos väsentliga ändringar i nådiga

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910.

Dessa ändringar, vilka promnlgerats genom nådiga förordningen den 31

oktober 1919 (Svensk författningssamling nr 733), innebära bland annat

en förskjutning av skattetrycket från mindre till större inkomster och i

fråga om beskattningen av aktiebolag och solidariska bankbolag införandet

av en skatt å icke utdelad vinst, ’B-skatten’. En annan viktig

ändring är, att skatten skall utgå med viss av riksdagen för varje särskilt

år bestämd procent av de enligt i förordningen angivna grunder

uträknade grundbelopp. För år 1920, då procenttalet var 155, uppgick

den behållna inkomsten till följande belopp:

Skatt å inkomst och förmögenhet................................. kronor 289,097,447

B-skatt å aktiebolag m. fl........................................... » 10,622,801.

För år 1921 är procenttalet bestämt till 175, och i riksstaten för

samma år upptogs skatten sålunda:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet kronor 233,000,000

B-skatt å aktiebolag m. fl............. » 5,000,000 238,000,000.

Enligt från länsstyrelserna inkomna uppgifter har skatten detta

år uttaxerats med 317,275,208 kronor.

I likhet med föregående inkomsttitlar inflyter denna skatt till sin

vida övervägande del under de allmänna uppbördsterminerna under årets

två sista månader. Vad som under första delen av ett år tillföres statsverket

utgöres huvudsakligen av inbetalda restantier och på grund av

efterdebitering influtna belopp. Sålunda har under första halvåret 1921

influtit följande inkomstbelopp å denna skattetitel:

Skatt å inkomst och förmögenhet................................... kronor 8,453,137

B-skatt å aktiebolag m. fl.................................................... » 107,587.

För 1922 utgår skatten liksom innevarande år med 175 procent

av grundbeloppet och är i riksstaten uppförd med 185,000,000 kronor,

därav skatt å inkomst och förmögenhet 178,000,000 kronor och B-skatt

å aktiebolag 7,000,000 kronor.

Den ekonomiska depression, som redan i början av detta år föranledde

Eders Kungl. Maj:t och riksdagen att sänka den beräknade statsinkomsten

för år 1922 å förstnämnda undertitel med 55,000,000 kronor

i förhållande till beräkningen i 1921 års riksstat, torde, såsom i det föregående

antytts, få antagas komma att fortfara under eu stor del av år 1922.

Det synes därför icke vara osannolikt, att, ehuru skatten för år 1922 i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 3

riksstaten beräknas väsentligt lägre än för år 1920, det vid årsskiftet

1922—1923 på restlängd förda beloppet blir ungefär lika med det som

restförts vid slutet av år 1920. Kan man sedermera för första halvåret

1923 hoppas på en begynnande återhämtning i ekonomiskt hänseende,

vilket icke torde kunna betecknas såsom alltför sangviniskt, bör

man för sistnämnda tidrymd hava rätt att beräkna en uppbörd å förevarande

skattetitel ungefär motsvarande den som, enligt vad ovan anförts,

förekommit under första halvåret 1921».

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i sitt förslag till inkomstberäkning

för ovannämnda halvår, innefattat i en skrivelsen bifogad

tabell, uppfört inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda:

«• Skatt å inkomst och förmögenhet........ kronor 8,400,000

P- B-skatt å aktiebolag m. fl..................... » 100,000 8,500,000.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7

januari 1922 vid framläggande av förslag till beräkning av statens

inkomster för tiden 1 januari—30 juni 1923 har föredragande departementschefen

i ett sammanhang yttrat sig angående inkomst- och förmögenhetsskatten

och övriga årliga skatter, vilka uppbäras vid den allmänna

kronouppbörden, och därvid anfört, att departementschefen saknade

anledning att föreslå någon ändring beträffande de belopp, som

riksräkenskapsverket beräknat för ifrågavarande inkomsttitel.

Förevarande inkomsttitel har alltså i statsverkspropositionen upptagits

sålunda:

«. Skatt å inkomst och förmögenhet ......... kronor 8,400,000

P- B-skatt å aktiebolag m. fl...................... » 100,000 8,500,000.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1921 och

första kvartalet 1922 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket

erhållit följande uppgifter:

1921 l:sta kvart. 1922

«. Skatt å inkomst och förmögenhet.

Influtet.............................................. kronor 280,629,529:91 2,359,842:27

Utgifter för inkomsttiteln............ » 1,675,019:61 2,233:74

Behållen inkomst ........................... kronor 278,954,510: 30 2,357,608: 53

P- B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet............................................:.. kronor 12,306,325: 3 9 24,966: 6 7

Utgifter för inkomsttiteln ............ » 42,486: 8 7 336: 4 0

Behållen inkomst ........................ kronor 12,263,838: 5 2 24,630: 2 7

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Utskottet, som funnit sig kunna godtaga departementschefens beräkning

rörande förevarande inkomsttitel, hemställer alltså,

att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

första halvåret 1923 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

«• Skatt å inkomst och förmögenhet

....................... kr. 8,400,000

/?. B-skatt å aktiebolag m. fl. » 100,000 8,500,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapsverket har anfört, att denna bevillning — vilken i

riksstaten för år 1922 var upptagen till 4,600,000 kronor — under januari

—juni 1918—1921 influtit med respektive 254,963, 264,775, 399,704

och 484,519 kronor. Under erinran om vad ämbetsverket, på sätt ovan

återgivits, anfört om den allmänna kronouppbörden har ämbetsverket

föreslagit, att ifrågavarande titel måtte upptagas till 400,000 kronor, till

vilket belopp även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget

»Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting»,

borde upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts

förslag till riksstat upptagits till 400,000 kronor.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel

för år 1921 erhållit följande uppgifter:

Influtet ........................................... kronor 5,288,174: 31.

Utgifter för inkomsttiteln............ » 121,087: 10.

Behållen inkomst kronor 5,167,087:2 1.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst

måtte för första halvåret 1923 beräknas

till..................................................... kronor 400,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

5

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt

förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och

handelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit

även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.

Den behållna inkomsten av dessa avgifter har uppgått:

Första halvåret Hela året

år 1918 till ...................... kronor 84,561 154,727

» 1919 » ...................... » 121,669 283,240

» 1920 » » 186,842 392,534

» 1921 » » 203,060.

Då inkomsttiteln i 1921 — liksom i 1922 — års riksstat beräknats

tillföra statsverket 200,000 kronor, förefinnes, enligt förestående tabell,

redan vid juni månads utgång en behållning i förhållande till den beräknade

årsinkomsten av 3,000 kronor. På grund härav torde uppbörden

å inkomsttiteln för första halvåret 1923 kunna utan fara beräknas till

150,000 kronor.»

Med nämnda belopp, 150,000 kronor, har denna inkomsttitel också

ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att

denna inkomsttitel för år 1921 utvisar följande ställning:

Influtet................................................ kronor 378,371:21

Utgifter för inkomsttiteln ............. » 245: —

Behållen inkomst .............................. kronor 378,126: 21.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter måtte för första halvåret 1923 beräknas

till............................................................... kronor 150,000.

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

Utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

4:o.

Stämpelmedlen.

Riksräken
skapsverket.

Stämpelmedlen hava, i den mån de till statsverket inlevererats, utgjort:
Första

halvåret Hela året

år 1918 .................... kronor 35,003,599 74,026,999

» 1919 ..................... b 38,167,524 66,900,369

b 1920 ................... b 37,310,525 60,143,222

i> 1921 ................... b 32,041,263.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet

av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta

belopp under åren 1917—1920 utgjort:

1917

1918

1919

1920

Handlingar till lagfartsprotokollet ..................

9,812,823

16,545,033

13,492,965

15,362,319

Handlingar till intecknings- och tomtrfittsproto-

kollen ......................................................

1,028,598

1,483,696

2,132,093

2,420,490

Handlingar till äktenskapslorordsprotokoll ......

9,620

10,000

10,125

8,845

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

Bouppteckningar .......................................

10,420,376

11,939,850

16,767,160

15,706,967

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid

bouppteckningens stämpelbeläggning .........

902

1,673

2i0

2,512

Morgongåvebrev ......................................

35

—

535

209

Avhandlingar om lösöreköp ........................

7,907

14,827

28,252

37,015

Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om

gåva.........................................................

2,127.432

2,854,591

4,786,082

1,223,305

Summa

23,407,693

32,849,670

37,217,422

34,761,662

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror har riksräkenskapsverket

beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda skrivelse den

6 december 1921 anfört följande:

BRörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november

1914 nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1-915.

Till dessa skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter

hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt

deklarationerna om gåva, även de i beloppen för rubriken Bhandlingar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och

fideikommissbrev rörande fast egendom. Sammanlagt hava ifrågavarande

skatter belöpt sig till:

år 1916 ........................................... kronor 7,425,711

» 1917 ............................................... » 12,969,997

5> 1918 ............................................. » 15,208,955

» 1919 .............................................. » 21,728,394

» 1920 ................................................ » 17,056,152.

Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med

den 1 januari 1918 skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen

den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325). Vid

framläggande av förslag härom ansåg föredragande departementschefen

åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning kunde

vara att förvänta såsom i hög grad sannolik. Så torde man med fullt

skäl kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång

och därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar

behållningarna i bouppteckningarna komme att förete en avsevärd

stegring redan på denna grund. Men även av andra orsaker borde

man kunna beräkna en höjning av bouppteckpingssummorna. De på

många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri

samt även för jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning

av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde,

enligt vad erfarenheten syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning

med avseende å förmögenheternas fördelning i sådan riktning, att de

större förmögenheterna ökats till antalet och även till sitt belopp. Då

nu den föreslagna höjningen av arvsskatten vore avsedd att träffa de

större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda förmögenhet

stillväxten i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en vida

större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas.

Huru stor denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke

exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits

genom den senaste tidens taxeringsresultat, tydde dock på att densamma

bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen, att

förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjniugen borde kunna

tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till

6,000,000 kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller

sålunda med minst 1,500,000 kronor.

Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen

den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

denna förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för

skattens beräknande uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent.

I riksstaten för år 1920 beräknades med hänsyn till denna höjning inkomsten

av arvs- och gåvoskatten till 15,000,000 kronor.

Vid sina inkomstberäkningar för åren 1921 och 1922 ansåg statskontoret,

att på grund av redan då nedgående konjunkturer beräkningen

av nu ifrågavarande skatt måste sänkas, för år 1921 till 13,000,000 och

för år 1922 till 10,000,000 kronor. Då samma skäl till försiktighet nu

göra sig gällande med ökad styrka, torde man för första halvåret av

1923 knappt kunna göra sig räkning på större skattebelopp än 4,000,000

kronor.»

Riksräkenskapsverket har härefter ur en vid propositionen nr 368

till 1921 års riksdag fogad av generalpoststyrelsen den 14 maj 1921

avgiven inkomstberäkning rörande stämpelmedlen återgivit följande:

»Vad stämpelintäkterna för de fyra första månaderna år 1921

beträffar hava dessa, enligt postverkets räkenskaper, belöpt sig till

för januari ..................... kronor 6,680,080

» februari..................... » 5,040,367

» mars........................... » 5,046,984

» april.................*.......... » 5,679,678 kronor 22,447,109.

Beloppen för motsvarande månader år 1920 hava, likaledes enligt

postverkets räkenskaper, utgjort:

för januari ..................... kronor 8,708,875

» februari..................... » 5,370,372

» mars ........................ » 5,982,466

» april.......................... » 7,164,020 kronor 27,225,733.

Stämpelmedlen visa således en minskning under

första tredjedelen av år 1921 av....................................... kronor 4,778,624.

Om man antager, att stämpelmedlen skulle uppgå till lika stora

belopp under vart och ett av årets tertial, skulle årssumman för år 1921

belöpa sig till 67,341,327 kronor. Jämför man emellertid från år 1915,

då postverket övertog stämpelväsendets handhavande, influtna stämpelmedel

under de fyra första månaderna av varje år med vad som i stämpelmedel

inkommit under andra och tredje tredjedelen av samma år, visar

det sig, att till och med år 1917 stämpelintäkterna varit högre under

de två senare tertialen än under det första, att under år 1918 intäkterna

under andra tertial et varit mindre och under tredje tertialet större än

under det första, samt att från och med år 1919, då en omsvängning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

ägde rum, stämpeluppbörden varit Btörst under första tertialet. Minskningen

under påföljande fyramånadersperioder i förhållande till årets

första tertial har, uttryckt i procent, utgjort:

andra tertialet år 1919................................. 29.2 procent

tredje » » » 24.0 »

andra » » 1920................................. 20.5 »

tredje » » » 26.0 »

Under antagande att stämpelinkomsterna under återstoden av innevarande

år skulle ställa sig proportionsvis lika som under år 1920, skulle

man vid kalkylerandet av beloppet utav stämpelmedlen för hela innevarande

år erhålla följande siffror:

influtna stämpelmedel under första tertialet ............... kronor 22,447,109

beräknade » » andra » , minskning

20.5 procent å 22,447,109 kronor .................. » 17,845,452

beräknade stämpelmedel under tredje tertialet, minskning

26.0 procent å 22,447,109 kronor ............... » 16,610,861

(Summa kronor 56,903,422

eller avrundat 57,000,000 kronor.

Erfarenheterna från föregående år i fråga om de verkliga stämpelintäkternas

förhållande till de i riksstaten beräknade kunde möjligen giva

anledning att räkna med något stöi''re siffra än 57,000,000 kronor. På

grund av den rådande ekonomiska depressionen synes detta dock knappast

vara tillrådligt.»

1 fråga om generalpoststyrelsens i anslutning härtill gjorda beräkning

av den under år 1922 påräkneliga inkomsten av stämpelmedel

anför riksräkenskapsverket följande:

»Vad beträffar stämpelmedlen för år 1922, ansåg generalpoststyrelsen,

att, under antagande att man icke behövde räkna med större depression

än under år 1921, man möjligen skulle kunna höja det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet, 50,300,000 kronor, till samma belopp,

som, enligt vad ovan sagts, dåmera ansetts kunna beräknas inflyta under

år 1921, eller 57,000,000 kronor. Försiktigheten torde emellertid få anses

bjuda att icke upptaga så högt belopp. Vilken summa man skulle kunna

räkna med, vore givetvis mycket vanskligt att avgöra. Så vitt emellertid

då kunde bedömas, torde åtskilliga skäl tala för att ett belopp av 54,000,000

kronor skulle komma verkligheten så nära som det över huvud taget, med

ledning av nuvarande förhållanden, vore möjligt att förutse.»

Riksräkenskapsverket har vidare ur en ämbetsverket från generalBihang

till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 käft. (Nr 58.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

poststyrelsen tillhandakommen skrivelse av den 25 oktober 1921 återgivit

följande:

»De sammanlagda stämpelintäkterna i runda tal, månad för månad,

under år 1920 samt t. o. m. utgången av september månad av år 1921

framgå av nedanstående tablå, vari jämväl utsatts kvartalssummorna och

minskningen uttryckt i procent år 1921 i förhållande till motsvarande

kvartal år 1920:

Månad

Å r ]

9 2 0

År 19 2 1

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Minskning

från år 1920

i %

Januari..............................

8.71

6.69

Februari ...........................

5.38

5.06

Mars.................................

6.99

20.08

5.06

16.80

16.3

April ..............................

7.16

5.68

Maj .................................

4.6 9

4.3 7

Juni .......t.........................

6.8 7

17.22

3.19

13.24

23.1

Juli .................................

8.06

4.76

Augusti ...........................

3.61

2.41

September ........................

4.08

15.70

2.81

10.01

36.2

Oktober ...........................

6.71

—

—

—

November ........................

4.83

—

—

—

December...........................

5.19

16.23

—

—

—

Summa

—

1 69.23

För 9 månader

40.06

—

1 Detta belopp innefattar hos postverket under ifrågavarande år influtna stämpelmedel

inklusive punschskatt, och är icke jämförbart med det här ovan angivna beloppet, 60,143,222

kronor, av till statsverket under samma år inlevererade stämpelmedel.

Om man räknar med, att stämpelintäkterna under årets sista

kvartal skulle förhålla sig till sagda intäkter under 4:e kvartalet 1920

liksom desamma göra under 3:e kvartalen av de båda åren, skulle de

för 4:e kvartalet 1921 komma att uppgå till (16.23 miljoner med avdrag

av 36.2 % därå) cirka 10.35 miljoner och för hela året till i runt

tal 50.4 miljoner. Med hänsyn emellertid till den stadiga nedgång,

stämpeluppbörden visar, synes anledning förefinnas att för återstoden

av året räkna med ännu större minskning mot föregående år än före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 11

nämnda 36.2 X, och generalpoststyrelsen anser för sin del försiktigheten

bjuda att icke räkna med högre stämpeluppbörd under år 1921 än 47

miljoner. Detta skulle innebära en nedsättning utav det i riksstaten

upptagna beloppet, 57 miljoner, med icke mindre än 10 miljoner.

General poststyrelsen anser sig emellertid böra uttala, att enligt styrelsens

åsikt eu ännu större nedgång i stämpeluppbörden under sista kvartalet

än vad av ovanstående framgår måhända kan vara att befara.

För år 1922 äro inkomsterna av stämpelmedlen i riksstaten upptagna

till 54 miljoner. Om man icke behövde taga i beräkning en

ännu större depression under år 1922 än under innevarande år, skulle

man möjligen även för år 1922 kunna räkna med en stämpeluppbörd

av 47 miljoner. Uteslutet är ju icke heller, att det ekonomiska läget

kan komma att ljusna så mycket under året, att verkningarna därav

bliva märkbara även på stämpelinkomsterna. Det synes emellertid, som

talade åtskilliga skäl för att snarare räkna med minskning än ökning

uti desamma. Under antagande att minskningen i förhållande till det

i riksstaten upptagna beloppet skulle bliva lika stor under år 1922 som

ovan beräknats för år 1921, skulle stämpeluppbörden under år 1922

komma att uppgå till omkring 44 miljoner.

För första halvåret 1923 är, såsom ligger i sakens natur, ännu

vanskligare att med någon grad av tillförlitlighet kunna kalkylera stämpelintäkternas

storlek. Såsom förhållandena nu äro anser generalpoststyrelsen

sig icke kunna framlägga annan kalkyl, än att stämpeluppbörden

under första halvåret 1923 upptages till ungefär samma belopp

som för halva år 1922, eller i runt tal 22 miljoner.»

Slutligen har riksräkenskapsverket meddelat, att ämbetsverket sedermera

från generalpoststyrelsen erhållit uppgift om att stämpelmedlen

influtit

1 oktober—31 december 1920 med kronor 16,230,616

1 januari—30 september 1921 » » 40,006,642

Summa kronor 56,237,258.

Häri inginge för försålda överlåtelsestämplar följande belopp:

1 oktober—31 december 1920 ....... kronor 865,411

1 januari—30 september 1921 ...... » 1,714,080

Summa kronor 2,579,491.

I sitt förslag till riksstat för första halvåret 1923 har riksräkenskapsverket,

som i likhet med generalpoststyrelsen framhållit vansklig
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

heten att under nuvarande förhållanden noggrannare kalkylera stämpelintäkternas

storlek, upptagit stämpelmedlen till av generalpoststyrelsen

beräknat belopp 22,000,000 kronor.

Enligt förenämnda statsrådsprotokoll över finansärenden den 7

januari 1922 har chefen för finansdepartementet beträffande stämpelmedlen

anfört: Då uppbörden av stämpelmedel för första halvåret 1921

uppgått till 30 miljoner kronor, ville det synas departementschefen, att

det av riksräkenskapsverket angivna beloppet vore ganska lågt. Med hänsyn

bland annat därtill, att departementschefen hade för avsikt att föreslå

vissa höjningar i stämpelförordningens tariffer, vilka för år räknat

kunde antagas inbringa omkring 2 miljoner kronor, ansåge sig departementschefen

kunna förorda, att stämpelmedlen i riksstaten upptoges med

25 miljoner kronor.

Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna

'' med 25,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat hava stämpelmedlen tillfört statsverket

under år 1921 54,738,975 kronor 85 öre samt under tiden januari

—april 1922 15,074,410 kronor 12 öre.

Det förslag till vissa höjningar i stämpelförordningens tariffer,

som chefen för finansdepartementet, på sätt ovan omnämnts, den 7

januari 1922 förebådat, har sedermera framlagts genom propositionen

nr 224. Förslaget har av riksdagen bifallits med vissa ändringar, av

vilka emellertid endast den, som innefattar avslag å den av Kungl.

Maj:t föreslagna höjningen av stämpelsatserna vid den i 3 § förekommande

rubriken protokoll, annat, torde vara av betydelse för inkomstberäkningen.

Med hänsyn till ej mindre berörda ändring än även nyss

anförda siffror för stämpelinkomsterna under årets fyra första månader

har utskottet ansett sig böra föreslå, att det i statsverkspropositionen

föreslagna beloppet för ifrågavarande inkomsttitel måtte nedsättas med

3 miljoner kronor.

1 fråga om förevarande inkomsttitel bör även erinras, att riksdagen,

på förslag av bevillningsutskottet i dess memorial nr 57, beslutat,

att den till utgången av innevarande år gällande förordningen

om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte

eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror skall äga fortsatt tilllämpning

till utgången av år 1923. Den inkomst, som därigenom kan

komma att tillföras statsverket under ifrågavarande budgetperiod, torde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 13

emellertid icke kunna antagas bliva av den betydenhet, att hänsyn till

densamma bör tagas vid beräkningen av inkomsttitelns slutsumma.

Utskottet hemställer följaktligen,

att stämpelmedlen måtte för första halvåret 1923

beräknas till .................................... kronor 22,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

Beträffande lastpenningarna har riksräkenskapsverket meddelat, att

desamma lämnat en behållen inkomst

Första halvåret Hela året

år 1918 .......................... av kronor 273,614 450,180

b 1919.......................... b b 242,812 579,388

b 1920........................... b b 393,755 864,435

b 1921........................... b b 237,732.

Efter meddelandet av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket

under erinran bland annat, att lastpenningarna i riksstaten för

år 1922 upptagits till 500,000 kronor, föreslagit, att ifrågavarande titel

i riksstaten för första halvåret 1923 måtte upptagas till 250,000 kronor.

1 statsverkspropositionen äro lastpenningarna uppförda med av riksräkenskapsverket

sålunda föreslaget belopp, 250,000 kronor.

Med proposition nr 188 av den 17 mars 1922 har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande

av lastpenningar.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen anfört, bland annat, att enligt departementschefens

mening den minskning i den totala uppbörden av lastpenningar,

som skulle föranledas av de förordade avgift slindringarna,

icke vore av beskaffenhet att böra påverka de i budgetförslaget för första

halvåret 1923 gjorda beräkningarna rörande avkastningen av ifrågavarande

inkomsttitel, så mycket mindre som till följd av tidsförhållandena dessa

beräkningar i allt fall icke kunde göra anspråk på att vara annat än

högst approximativa.

Riksräken•

skapsvcrket.

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 88.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Ul/kottet.

Biksräkenskapiverket.

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 28)

har ovannämnda proposition av riksdagen bifallits (skrivelse nr 133).

Enligt meddelande från generaltullstyrelsen utgjorde debiterade

lastpenningar för år 1921 586,919 kronor 30 öre samt

År 1919

År 1920

År 1921

År 1922

kronor

kronor

kronor

kronor

under januari.........................................

36,705

76

72,828

18

53,883

54

49,567

91

» februari.........................................

*

27,595

19

59,837

15

41,475

54

23,199

23

» mars .............................................

25,475

26

55,840

06

37,332

79

56,117

48

» april .............................................

37,781

24

55,561

86

33,490

69

50,802

50

Summa

127,557

45

244,067

25

166,182

56

179,687

07

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för första halvåret

1923 beräknas till.................................... kronor 250,000.

6:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava lämnat en behållen inkomst

Första halvåret Hela året

år 1918............... av kronor 17,564,946 36,479,355

» 1919............... » » 32,962,109 99,952,782

)) 1920 ............... » » 73,037,723 144,674,952

» 1921............... » » 46,320,700.

I riksstaten för år 1922 äro tullmedel upptagna till ett belopp av

110,000,000 kronor.

Efter att hava meddelat ovanstående uppgifter har riksräkenskapsverket

beträffande denna inkomsttitel anfört följande:

»Den avsevärda stegring av tulluppbörden, som inkomstsiffrorna

för åren 1918—1920 angiva, har, såsom synes, under innevarande år

efterträtts av en betydande nedgång. Tydligt är ock, att den rådande

lågkonjunkturen och den stagnation i affärslivet, som denna för med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 15

sig, måste i fråga om denna del av statsmedelsuppbörden spela en högst

väsentlig roll. Generaltullstyrelsen synes också förvänta en fortsatt

minskning av tullintäkterna även för första halvåret 1923. I en till

riksräkenskapsverket inkommen promemoria äro nämligen tullmedlen för

denua tid, med stöd av förhållandena under innevarande år, beräknade

till 50,000,000 kronor. Avdragas härifrån avkortningar och restitutioner,

enligt erfarenheten för innevarande år beräknade till 1,000,000

kronor, återstå 49,000,000 kronor, med vilket belopp riksräkenskapsverket

uppfört denna titel i förslagstabellen.»

Chefen för finansdepartementet har rörande ifrågavarande inkomsttitel

anfört följande:

»Under innevarande års första hälft har denna inkomsttitel ej givit

mera än 46.3 miljoner kronor. Då ett omslag i konjunkturerna tämligen

snart återverkar på tullinkomsterna, synes emellertid den föreslagna

beräkningen kunna godtagas.»

Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till

49,000,000 kronor.

I enlighet med vad bevillningsutskottet i betänkande nr 41 hemställt

har riksdagen (skrivelse nr 161) beslutat viss höjning av tullsatserna

å kaffe att tillämpas redan under innevarande år från dag, som Kungl.

Maj:t bestämde. Enligt kungörelse den 20 maj 1922 hava tullförhöjnins:arna

trätt i kraft den 22 i samma månad.

Enligt av utskottet från generaltullstyrelsen inhämtade uppgifter

uppgingo debiterade tullmedel för år 1921 till 104,518,441 kronor 87

öre samt för tiden januari—april 1922 till 32,213,363 kronor 43 öre.

De förordningar, som reglera glidtullarna å spannmål, upphöra att

gälla med utgången av maj månad detta år. Därmed träda — på sätt

bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 23 i anledning av åtskilliga

spannmålstullarna berörande motioner erinrat — de tullsatser, som gällde

före glidtullsystemets införande, åter i kraft. Den minskning i inkomsten

av spannmålstullarna, som härav kan föranledas, har utskottet ansett

svårligen kunna i siffror uppskattas. Vid sådant förhållande och då denna

minskning i varje fall icke torde avsevärt inverka på slutsumman av

tullinkomsterna, har utskottet icke funnit de ändrade grunderna för

spannmålstullarnas utgående påkalla någon nedsättning av beloppet

under ifrågavarande inkomsttitel.

Departements
chefen.

Statsverks

propositionen.

Höjning av

tullen å kaffe.

Utskotta.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Riksrähen
skapsverket.

Bevillningsutskottet har ansett sig kunna räkna med, att höjningen

av tullen å kaffe skall under år 1922 och första halvåret 1923 tillföra

statskassan nya inkomster till ett sammanlagt belopp av 15 miljoner

kronor. Av detta belopp torde 8 miljoner kronor kunna upptagas på

tilläggsstaten för år 1922 och 7 miljoner på riksstaten för första halvåret

1923. Vid sådant förhållande och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot departementschefens beräkning av tullmedlen i

övrigt, får utskottet hemställa,

att tullmedlen måtte för första halvåret 1923

beräknas till......................................... kronor 56,000,000.

7:o.

Sockerskatten.

Riksräkenskapsverket har angående sockerskatten i sin förenämnda

skrivelse den 6 december 1921 anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattningen

av socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom

riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt

bruk erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till

riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års

riksdag höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre,

för år 1912 till 15 Va öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Från denna höjning undantogs dock det socker, som tillverkades vid

de redan anlagda råsocker fabrikerna i Östergötland och Västergötland

samt vid den under anläggning varande råsockerfabriken på Öland,

för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle utgå

med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram. 1913 års riksdag

medgav de förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring i sockerskatten

och fastställde skattebeloppet för socker från dessa fabriker för

tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram. För det socker,

s<>m vid mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags råsockerfabriker i

Östergötland och Västergötland samt på Öland tillverkas av betor, odlade

annorstädes än i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gottland, och

utlämnas till fritt bruk antingen omedelbart från samma fabriker eller

från raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering, utgår

skatten under tiden till 1921 års utgång med 12 öre för varje kilogram,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 17

enligt kungl. förordningen den 16 maj 1918 (Svensk författningssamling

nr 362).

I riksstaten för år 1922 har sockerskatten beräknats giva en inkomst

av 27,000,000 kronor.

Den behållna uppbörden å inkomsttiteln har utgjort:

Första halvåret Hela året

år 1918 ..................... kronor 7,453,830 11,463,271

y> 1919 » 7,911,060 17,536,165

» 1920 ..................... » 13,156,315 26,646,282

» 1921 .................... » 11,231,100.»

Rörande statens påräkneliga inkomst av sockerbeskattnirigen under

första halvåret 1923 har riksräkenskapsverket åberopat eu av chefen

för kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket avgiven promemoria av

den 18 oktober 1921, vari anförts:

»Under åren 1914, 1915 och 1921 hava under första halvåren utlämnats

till fritt bruk följande mängder socker, beräknat såsom råsocker,

nämligen 1914 70,592 ton, 1915 69,702 ton och 1921 65,987

ton eller sammanlagt 206,281 ton. 1 medeltal har alltså under ifrågavarande

år utlämnats 68,760 ton, vilket omräknat till raffinad utgör

61,884 ton eller i runt tal 62,000 ton raffinad.

Det kan i detta sammanhang förtjäna att erinras, att utlämning

till fritt bruk av socker under första halvåret av år 1921 varit avsevärt

liten och att i följd härav det icke är osannolikt, att konsumtionen

under första halvåret av kommande år, även om depressionen komme

att fortfara, bleve åtminstone något tusental ton större.

Om man utgår från att konsumtionen under första halvåret 1923

kommer att bliva ungefär densamma, som medelförbrukningen under åren

1914, 1915 och 1921, och då endast en skattesats under sagda halvår

kommer att tillämpas, eller 16 öre per kilogram, kan sockerskatten för

sagda halvår beräknas till 9,920,000 kronor eller i runt tal 10,000,000

kronor.»

I enlighet med chefens för kontrollstju-elsen sålunda gjorda beräkning,

vilken riksräkenskapsverket i sitt förslag upptagit, har sockerskatten

i statsverkspropositionen uppförts med 10,000,000 kronor.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt under år 1921

debiterats med 22,436,108 kronor 63 öre och influtit med 24,010;650

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 käft. (Nr 58.) 3

Staisverkfpropoeiliont

f.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Rikaräkm
skapsverket.

kronor 15 öre samt under januari—april månader 1922 debiterats med

6,868,705 kronor 97 öre och influtit med 7,457,738 kronor 62 öre.

Utskottet får hemställa,

att sockerskatten måtte för första halvåret 1923

beräknas till ...................................... kronor 10,000,000.

8:o.

Skatt å tobak.

Beträffande denna inkomsttitel — vilken i 1922 års riksstat är

upptagen till 35,000,000 kronor — har riksräkenskapsverket åberopat

en ämbetsverket från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet tillhandakommen

skrivelse'' av den 11 oktober 1921, däri nämnda bolag med

framhållande av svårigheten att bedöma, i vad mån depressionen. och

arbetslösheten kunde komma att öva inflytande på tobaksförbrukningen,

meddelat, att under de senast tilländalupna månaderna en högst betydande

minskning i cigarrförbrukningen iakttagits, vilket visade att

cigarrökare i stor utsträckning övergått till förbrukning av billigare

tobaksvaror, ävensom vidare anfört: Nedgång i förbrukningen förekomme

även beträffande andra tobaksvaror ehuru i mindre grad. Otvivelaktigt

vore en fortsatt genomsnittlig nedgång av värdet å komsumtionen av

tobaksvaror under den närmaste tiden att förvänta. Huruvida dylik

nedgång komme att fortsätta även under 1923, vore ehuru troligt, omöjligt

att med bestämdhet förutse; härtill komme, att omsättningen under

åi''ets första månader i regel vore mindre än under sommarmånaderna.

På grund av vad sålunda anförts hade bolaget föreslagit, att

skatten skulle för tiden januari—juni 1923 upptagas till 16,000,000

kronor, vilket belopp bolaget dock ansåge vara högt beräknat.

För egen del har riksräkenskapsverket anfört följande.

Den sålunda föreslagna siffran understege vad som under första

halvåren 1920 och 1921 influtit å denna skattetitel, eller respektive

18,286,649 och 17,218,238 kronor, med i runda tal respektive 2,300,000

kronor och 1,200,000 kronor. Med hänsyn till de ovan anförda omständigheterna

bjöde emellertid försiktigheten att beräkna tobaksskatten

för första halvåret 1923 till det av bolaget angivna beloppet 16,000,000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i sin förslagstabell

uppfört tobaksskatten med ett belopp av 16,000,000 kronor.

Departementschefen har i denna del, med förmälan, att lian hade

för avsikt att förorda viss skatteökning, varigenom statsverket beräknades

tillföras en inkomst av 12 miljoner kronor för år eller for overgangsbudgeten

6 miljoner kronor, anfört, att riksräkenskapsverkets beräkning

av tobaksskattens avkastning till 16 miljoner . kronor, vilken synts

departementschefen vara mycket försiktig men i vilken departementschefen

med hänsyn till den konstaterade allmänna övergången Iran

dyrare till billigare tobaksvaror eljest ej ville ifrågasätta ändring, fördenskull

borde höjas till 22 miljoner kronor.

Tobaksskatten har alltså i statsverkspropositionen upptagits till

22,000,000 kronor.

Med proposition nr 14 av den 13 januari 1922 har Kungl. Maj.t Prop. nr i*.

sedermera framlagt förslag till förordning angående särskild skatt a

tobaksvaror, innefattande förslag till en tillfällig, dels efter stycketa^

dels efter vikt utgående skatt å vissa tobaksvaror med skattesatser, sa

avpassade att till riket införda tobaksvaror beskattades högre an i riket

tillverkade. De av Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna framgå av

följande ur författningsförslaget hämtade sammanställning:

för i riket tillverkade tobaksvaror:

för cigarretter ....................................... 0.5 öre för 1 st.

» karvad tobak.................................... 1-2o kr. » 1 kg.

» spinn-, press- och rulltobak ...... 0.7 o » 33 1 »

» snus................................................. 0.40 » d 1 » ,

för till riket införda tobaksvaror:

för cigarrer ............................................ 6 ore tor 1 st.

» cigarrcigarretter .............................. 2.5 » 3> 1 3)

33 cigaretter ......................................... I-5 ):> ® 1 ®

» karvad tobak................................ 3.2 0 kr. » 1 kg.

» spinn-, press- och rulltobak........ 3.2 0 » 3) 1 k

» snus.................................................... 3.2 0 D 33 1 33

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen återgivit en av ingenjören Nordenfelt i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till departementschefen avlåten

skrivelse, däri framlagts förslag i fråga om de särskilda skattesatsernas

belopp i huvudsaklig överensstämmelse med de i Kungl. Maj:ts förslag sedermera

upptagna beloppen ävensom bland annat anförts, att, under förutsättning

att förbrukningen av tobaksvaror bleve densamma som under år

1921 och att de dåvarande priskurantprisen bibehölles trots skatteökningen,

den särskilda skatten skulle tillföra statsverket cirka 14.5 miljoner

kronor enligt den fördelning mellan de olika tobaksvarorna, som

framgår av följande sammauställning:

Skattesats Försäljning 1921 Skattebelopp

I riket tillverkade tobaksvaror:

Cigarretter......

0.5

öre

per

st.

1,373,400,000

st.

6,867,000

kr.

Röktobak .......

1.20

kr.

»

kg.

800,000

kg.

960,000

»

Tuggtobak......

0.7 0

»

»

»

330.000

»

231,000

»

Snus ................

0.4 0

»

»

»

6,117,000

»

2,446,800

»

10,504,800

kr.

Till riket införda

tobaksvaror:

Cigarrer...........

.... 6

öre

per

st.

32,400,000

st.

1,944,000

kr.

Cigarrcigarretter 2.

5 »

»

»

25,500,000

»

637,500

»

Cigarretter.....

.... 1

»

»

»

80,400,000

»

804,000

»

Röktobak........

... 3.

2 kr.

»

kg.

200,000

kg.

640,000

»

4,025,500

kr.

I berörda skrivelse hade vidare anförts, att då det vore att förutse,

att köpkraften under år 1922 bleve svagare, tobaksskattens avkastning

kunde väntas bliva lägre än vad sålunda beräknats men att å

andra sidan en del prisförhöjningar antagligen komme att förorsakas av

skatten och statsinkomsten därigenom ökas.

Departementschefen har ifråga om den inkomstökning, som genom

den särskilda tobaksskatten kunde komma att tillföras statsverket, anfört

följande:

»Den ökning i statsinkomsterna, som den särskilda skatten å tobaksvaror

skulle medföra, har i ingenjören Nordenfelts skrivelse uppskattats

till cirka 14,500,000 kronor per år. Mot denna uppskattning har jag

ingen annan erinran, än att, då en konsumtionsminskning lärer kunna

befaras, försiktigheten bjuder att beräkna mindre belopp, därvid dock å

andra sidan märkes, att skatten för cigarretter skulle utgå efter högre

skattesats än den av ingenjören Nordenfelt ifrågasatta. Jag har därför

stannat vid att föreslå, att den särskilda tobaksskatten beräknas till de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 21

av mig förut angivna beloppen, 10 miljoner kronor för år 1922 och 6

miljoner kronor för första hälften av år 1923.»

I samband med framläggandet av ovan omförmälda förslag till

förordning angående särskild skatt å tobaksvaror föreslog Kungl. Maj:t

i förenämnda proposition, med återkallande av sitt i statsverkspropositionen

gjorda förslag ifråga om tobaksskattens upptagande i riksstaten

för första halvåret 1923, att

i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 måtte under egentliga

statsinkomster upptagas följande inkomsttitlar sålunda:

tobaksskatt, bevillning ................................. 16,000,000

särskild skatt å tobak, bevillning............... 6,000,000

I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 5 gjorda hemställan

har riksdagen antagit Kungl. Maj:ts förenämnda förslag till förordning

angående särskild skatt å tobaksvaror, med de avvikelser i fråga

om skattesatsernas belopp, som framgå av nedanstående uppställning:

för i riket tillverkade tobaksvaror:

för cigarretter.................................... 0.4 öre för 1 st.

» karvad tobak.............................. 1.5 o kr. » 1 kg.

» spinn-, press- och rulltobak . 0.70 » » 1 »

» snus ............................................ 0.3 o » » 1 »

för till riket införda tobaksvaror:

för cigarrer ......................................... 1 öre för 1 st.

» cigarrcigarretter........................... 2.5 » » 1 »

» cigarretter ................................. 1 » » 1 »

» karvad tobak ............................. 4 kr. » 1 kg.

» spinn-, press- och rulltobak ... 4 » » 1 »

» snus ................................................ 4 » » 1 »

Den sålunda beslutade särskilda skatten å tobak har trätt i kraft

den 1 mars innevarande år.

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolets verksamhet år 1921 framgår, att det för samma år

belöpande skattebeloppet utgjort 41,181,024 kronor 99 öre samt att till

statskontoret under år 1921 inbetalts:

för december 1920 ..................... kronor 3,821,846: 0 4

» januari—november 1921..... » 37,927,998: 50

eller tillhopa kronor 41,749,844: 5 4.

Vt »kottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet har tobaksskatten under tiden januari—april 1922 utgjort:

januari .

februari.

mars.......

april.......

Tobaksskatt

2,807,927: 24

2,310,437: 30

3,295,884: 69

2,835,448: 8 8

Särskild tobaksskatt

1,003,471: 44

796,868: 43

Summa

2,807,927: 24

2,310,437: 30

4,299,356: is

3,632,317: si
-

Följande tabell utvisar hela den upplupna skatten för åren 1919,

1920 och 1921, fördelad på de olika månaderna:

1919

1920

1921

januari .........

... kronor

3,203,622:

08

3,484,740:

24

3,286,171:

58

februari.........

»

3,094,153:

79

3,438,072:

09

3,068,653:

03

mars..............

3>

3,117,105:

25

3.791,873:

39

3,436,842:

59

april............

»

3,201,951:

26

3,816,360:

72

3,613,675:

40

m»j ...............

»

3,311,797:

1 2

3,554,349:

1 1

3,696,544:

4 1

juni .............

»

3,617,368:

34

4,100,891:

32

3,778,685:

42

juli ...............

X>

4,163,366:

76

4,305,645:

92

3,621,489:

6 5

augusti.........

»

4,153,778:

9 5

4,130,443:

62

3,584,384:

97

september ...

4,551,616:

56

4,071,334:

58

3,489,431:

8 5

oktober .......

»

4,153,954:

43

3,745,037:

88

3,239,631:

29

november......

3>

3,756,294:

29

3,693,132:

22

3,112,515:

3 1

december......

))

3,755,702:

47

3,821,846:

04

3,253,026:

49

Summa kronor

44,080,711:

80

45,953,627:

13

41,181,024:

99.

Utskottet, som ansett de av riksdagen beslutade nedsättningarna

i de av Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna för den särskilda tobaksskatten

icke nödvändiggöra lägre inkomstberäkning för nu ifrågavarande

budgetperiod, ansluter sig till vad departementschefen föreslagit beträffande

förevarande inkomsttitel och hemställer följaktligen,

att i riksstaten för första halvåret 1923 måtte

under egentliga statsinkomster upptagas följande inkomsttitlar

sålunda:

tobaksskatt, bevillning.................................... 16,000,000

särskild skatt å tobak, bevillning.................. 6,000,000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Ni- 58.

23

9:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Brännvinstillverkningsskatten är i riksstaterna för nedannämnda år

uppförd med följande belopp:

år 1918 .................................... med kronor 8,225,000

» 1919 .................................. » » 2,800,000

» 1920 ...............''................... » » 8,000,000

» 1921 ...................... » » 15,000,000

» 1922 ....................................... )) » 17,000,000.

Den behållna inkomsten har utgjort:

Första halvåret Hela året

år 1918 ................... kronor 1,751,551 3,281,102

» 1919 » 3,351,498 6,479,309

» 1920 .................... » 7,703,784 17,739,919.

Efter att hava lämnat, bland annat, förestående uppgifter har

riksräkenskapsverket anfört följande:

»I skrivelse av den 12 oktober 1921 har kontroll styrel sen meddelat,

att brännvinstillverkningsskatten kunde antagas för första halvåret

1923 komma att inflyta med 6,000,000 kronor. Vid denna beräkning

har man, efter vad chefen för kontrollstyrelsen anför i sin under

rubriken sockerskatt citerade P. M. den 18 oktober, ''utgått från en

något minskad konsumtion för hela år 1923, i följd varav skatten skulle

lämna ett nettobelopp av 16,000,000 kronor. En sådan nedräkning av

skattens belopp, i jämförelse med de belopp, vartill skatten beräknats

i 1922 års riksstat, torde vara befogad med hänsyn till rådande restriktioner

i avseende å rusdrycksförsäljningen.’

''För erhållande av siffran för första halvåret under år 1923 har

man att iakttaga, att tillverkningsskatten icke likformigt inflyter i statskassan

under ett kalenderår. På grund av rättigheten att för det å

allmänt nederlag inlagda brännvinet erhålla påföringsbevis bliva de kontanta

inbetalningarna för påförd skatt i allmänhet större under senare

halvåret. Skatten kan därför under första halvåret 1923 beräknas giva

allenast 6,000,000 kronor, under det att återstoden, 10,000,000 kronor,

skulle inflyta under senare halvåret 1923’.»

Riksräken
skapsverket.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Biksräken
skapsverket.

Riksräkenskapsverket har i sin förslagstabell upptagit denna inkomsttitel

med nyssnämnda belopp, 6,000,000 kronor.

Med enahanda belopp, 6,000,000 kronor, ingår titeln jämväl i

statsverksproposi tion ens förslag till riksstat för första halvåret 1923.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat har brännvinstillverkningen

uppgått till under år 1921 45,072,738.9 liter samt

under januari—april 1922 16,036,872.1 liter.

Enligt av utskottet likaledes från kontrollstyrelsen inhämtade upplysningar

har bränn vinstill verkningsskatten tillfört statsverket netto under

år 1921 12,633,138 kronor 88 öre och under månaderna januari—april

1922 brutto 3,179,638 kronor 54 öre. För samma månader 1921 utgjorde

brännvinstillverkningsskatten brutto 3,516,920 kronor 63 öre.

Utskottet hemställer,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för första

halvåret 1923 beräknas till............... kronor 6,000,000.

10:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen har riksräkenskapsverket

till en början anfört följande:

»Å denna titel, som är avsedd att upptaga rusdrycksbolagens vinstmedel

för föregående år, hava till statsverket influtit i behållen inkomst

under nedanstående år följande belopp:

Första halvåret Hela året

år 1918..................... kronor 8,096,366 8,228,079

y> 1919........................ » 12,062,994 12,098,539

» 1920 ....................... » 28,824,839 28,840,599

» 1921........................ » 37,383,088. I

I 1921 års riksstat äro rusdrycksförsäljningsmedlen upptagna till

20,000,000 kronor och i 1922 års riksstat till 30,000,000 kronor, en

höjning i beräkningen, som, enligt vad kontrollstyrelsen i skrivelse den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

25

26 oktober 1921 erinrar, företogs med hänsyn till resultatet av rusdrycksförsäljningsbolagens

verksamhet under 1920 och 1921.

I samma skrivelse anför kontrollstyrelsen vidare, att styrelsen

''numera infordrat uppgifter om de belopp, de olika bolagen kunna beräknas

lämna i vinst av rörelsen under år 1921 — dessa vinstbelopp

skola inbetalas till statsverket inom mars månads utgång 1922. Därvid

har det visat sig, att det sammanlagda beloppet av denna vinst icke

uppgår till mera än ungefär 21,000,000 kronor. Såsom medverkande

orsaker till denna betydande nedgång av vinstmedlen i jämförelse med

löregående år må anföras dels den allmänna depressionen, som åstadkommit

att konsumenterna numera förbruka billigare varor, varå försäljningsvinsten

blir mindre, dels en nedgång i konsumtionen, framkallad

av konjunkturförsämringen, den starka beskattningen av spritdrycker

genom omsättnings- och utskänkningsskatten samt på många orter av

en skärpning av restriktionerna, dels och av den höjda inkomst- och

förmögenhetsskatten, som medfört att bolagen varit nödsakade att göra

betydande reservationer för skatter.

Då försiktigheten synes bjuda, att man för första halvåret av år 1923

icke räknar med större inkomst av här ifrågavarande medel än som kan

komma att inflyta under år 1922, torde rusdrycksförsäljningsmedlen i

förslaget till riksstat för första halvåret 1923 böra beräknas till 21,000,000

kronor’.»

I enlighet med kontrollstyrelsens, av riksräkenskapsverket godkända

beräkning hava rusdrycksförsäljningsmedlen i riksstaten uppförts

med 21,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet från koutrollstyrelsen inhämtat hava rusdrycksförsäljningsmedlen

uppgått till

för år 1921 1............................... kronor 21,126,557:65

v, 1 Q9A 2 0 7 ocnnitr.

Utskottet hemställer,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för första

halvåret 1923 beräknas till ............ kronor 21,000,000.

1 Systembolagens nettovinst för 1921, inlevererad 1922.

2 » » » 1920, » 1921.

Staisver-fopropositionen.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 höft. (Nr 58.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Riksräken
skapsverket.

11 :o.

Maltskatt.

Beträffande maltskatt har riksräkenskapsverket meddelat, att densamma

under nedannämnda år tillfört statsverket följande inkomstbelopp

:

Första halvåret Hela året

år 1918..................... kronor 425,593 747,071

» 1919 » 590,645 2,616,204

» 1920 ........................ » 1,891,331 4,423,902

Vidare har riksräkenskapsverket anfört bland annat följande:

»Vid en jämförelse mellan siffertalen för första och andra halvåren

av 1918 — 1920 visar sig således, att under 1918 något över hälften av

årsinkomsten faller på första halvåret, medan under 1919 och 1920 den

vida övervägande delen influtit under senare halvaret. Detta beror

emellertid, enligt meddelande från kontrollstyrelsen på under sistnämnda

år rådande tillfälliga förhållanden; för framtiden lärer man kunna räkna

på, att uppbörden å denna skattetitel kommer att jämnt fördela sig över

hela året.

Kontrollstyrelsen anförde 1920 angående denna skatt, bland annat,

att det syntes vara ganska sannolikt, att under de närmaste åren någon

tillverkning av maltdrycker av klass III icke skulle komma att påbörjas.

''Med hänsyn härtill’, fortsätter styrelsen, ''och då för tillverkning av maltdrycker

av klass III åtgår större mängd malt än för tillverkning av

samma kvantitet andra maltdrycker, kan det antagas, att av denna orsak

någon väsentligare höjning av maltskattens influtna belopp icke kommer

att ske. Å andra sidan kan det antagas, att maltskatten för framtiden

icke kommer att vara underkastad någon — i varje fall mera avsevärd

— sänkning, enär, enligt vad erfarenheterna under 1920 giva vid handen,

allmänheten i stor utsträckning övergått till att förtära maltdrycker

av klass II — de enda skattepliktiga maltdrycker, som för närvarande

tillverkas, och denna förbrukning torde icke komma att i någon mera märkbar

grad minskas.’ På grund av sålunda angivna omständigheter ansag

kontrollstyrelsen, att man med största sannolikhet kunde räkna med att maltskatten

under åren 1921 och 1922 komme att inflyta med ungefär samma

belopp som under 1920, eller omkring 4,400,000 kronor. Med detta

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 27

belopp är skatten även uppförd i 1922 års riksstat, medan den för 1921

är beräknad till 6,000,000 kronor och alltså efter all sannolikhet, såvitt

man kan döma efter inkomstsiffran för första halvåret, kommer att vid

årsskiftet förete en avsevärd brist.

I sin av riksräkenskapsverket förut åberopade skrivelse den 12

oktober uttalar kontrollstyrelsen den uppfattningen, att maltskatten

kan antagas under första halvåret 1923 inflyta med 2,200,000 kronor,

och förutsätter styrelsen därvid en årsinkomst av 4,400,000 kronor, eller

samma belopp som är upptaget i riksstaten för 1922.

Riksräkenskapsverket har i förslagstabellen uppfört maltskatten

med det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet, 2,200,000 kronor.»

Maltskatten har i statsverkspropositionen upptagits till ovannämnda

belopp, 2,200,000 kronor.

Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt netto under år

1921 4,239,843 kronor 12 öre och under januari —april 1922 brutto

1,262,907 kronor 65 öre.

Utskottet hemställer,

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

att maltskatten måtte för första halvåret 1923

beräknas till .......................................... kronor 2,200,000.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Rtksräken
*kap

sverket.

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Riksräkenskaps verket har härom anfört följande:

»Dessa skatter utgå från och med den 1 juli 1920, och inkomsttiteln

uppfördes första gången å samma års tilläggsstat med ett till 20,000,000

kronor beräknat belopp samt har därefter uppförts jämväl å 1921 och

1922 årens riksstater med respektive 41,000,000 kronor och 62,000,000

kronor.

Den behållna inkomsten har utgjort under senare halvåret av 1920

17,349,748 kronor och under första halvåret av 1921 18,425,525 kronor,

varav 3,653,703 kronor inlevererats under januari månad. Då skatten

skall inbetalas till statsverket månaden näst efter den, under vilken

den upptagits, betecknar således den sistnämnda siffran det under december

1920 upptagna beloppet; härvid är att märka, att inköpen under denna

månad i allmänhet torde vara större än under någon av årets övriga

månader.

Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde

omsättningsskatten 25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen

inköpa spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor

för varje liter, vilka skattesatser således ligga till grund för de ovan

angivna inbetalningarna under 1920 och 1921. Genom nådiga förordningen

den 22 sistlidne juni (nr 325) hava emellertid från och med den

1 juli 1921 skattesatserna fördubblats till respektive 50 procent och

4 kronor, eu ökning, vars förutsatta inverkan på riksstaten för nästa

år framträtt i inkomsttitelns höjande till 62,000,000 kronor.

I en P. M. av den 14 maj 1921 anförde kontrollstyrelsen: ’I jämförelse

med försäljningen under första kvartalet av år 1920 — försäljningen

under detta kvartal kan måhända anses hög, enär under detta

kvartal för första gången på flera år fri försäljning rådde — utvisar

försäljningen under första kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent

i fråga om utminuteringen och 30 procent i fråga om utskänkningen.

Depressionen har sålunda haft större inverkan beträffande det senare

slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende innebära dels att

bolagens vinst av detta slags rörelse kommer att minskas, dels att utskänkningsskatten

kommer att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock

att, då försäljningen utskänkningsvis proportionsvis omfattar flera finare

och därmed dyrare varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

vinstgivande varorna kommer att proportionsvis starkare minskas än

försäljningen av mindre vinstgivande varor. Detta sistnämnda förhållande

kommer att vara av betydelse för omsättningsskatten, vilken, som

bekant, utgår efter varornas värde. I fråga om utminuteringen torde

även förmärkas den inverkan av krisen, att en övergång från dyrare

till billigare varor äger rum, vilket i sin tur påverkar resultatet av

omsättningsskattens beräknande.’

Vidare har kontrollstyrelsens chef i sin här förut berörda P. M.

den 18 oktober gjort följande uttalande:

’I högre grad än någon annan rusdrycksförsäljningsskatt är omsättnings-

och utskänkningsskatten beroende på konjunkturerna. Under

goda år, då konsumenterna övergå till dyrare varor, ökas omsättningsskatten,

som ju är en värdeskatt, utan att konsumtionen därmed behöver

ökas, och under dåliga år, då konsumenterna köpa övervägande

billigare varor, minskas skattens belopp, utan att konsumtionen behöver

undergå en motsvarande minskning. Nuvarande lågkonjunktur kar

åstadkommit, att den influtna omsättnings- och utskänkningsskatten

sjunkit, så att den under juli månad gav 5,310,000 kronor samt under

augusti 5,015,000 kronor, allt i runt tal, och beräknas under september

inflyta med ungefär 4,800,000 kronor. Under ett kvartal har sålunda från

och med den 1 juli den förhöjda skatten lämnat i runt tal 15,000,000

kronor, vilket, under förutsättning att skatten icke ytterligare kommer

att nedgå, skulle innebära att skatten under helt år gåve 60,000,000

kronor och för ett halvt år 30,000,000 kronor. Då tillräckliga fakta

icke ännu torde föreligga för en mera exakt beräkning vad omsättnings-

och utskänkningsskatten kan komma att giva under första halvåret

1923, har det ansetts, att omsättnings- och utskänkningsskatten

under sagda halvår tillsvidare bör beräknas till 30,000,000 kronor.’

Till grund för detta uttalande ligger antagandet, att ovanberörda

förordning den 22 juni 1921 (nr 325), som endast gäller intill utgången

av år 1922, får förlängd giltighet. Under detta antagande och under

förutsättning att den ekonomiska depressionen med dess naturliga inverkan

i fråga om övergång från dyrare till billigare varor icke kommer

att mera avsevärt skärpas, synes erfarenheten från den gångna delen av

innevarande år giva vid handen, att det belopp, kontrollstyrelsen föreslagit

till eventuel^ uppförande under denna inkomsttitel i riksstaten

för första halvåret 1923, eller 30,000,000 kronor, ej är för högt beräknat.

Ehuru frågan om upptagande av dessa skatter även under år 1923 skall

avgöras först vid 1922 års riksdag, har riksräkenskapsverket likväl

ansett sig böra i sin förslagsfabell införa skattetiteln med detta belopp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements•

chefen.

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 216.

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

Ämbetsverket vill dock samtidigt erinra, att till följd av föreskriften om

tiden för skattebeloppens inbetalning till statsverket en uppbörd, som,

att döma efter inlevereringen under sistlidne januari, bör komma att

röra sig omkring en siffra av 7,000,000 kronor, under alla förhållanden

torde vara att påräkna för statsregleringen under 1923 års första hälft.»

Enligt statsrådsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari

1922 har chefen för finansdepartementet yttrat, bland annat, följande:

»Omsättningsskatten och utskänkninq sskatten å rusdrycker utgår enligt

nu gällande bestämmelser intill utgången av år 1922. Jag anser emellertid,

att denna skatt bör utgå jämväl under första halvåret 1923, och torde

i sinom tid få framlägga förslag till proposition i ämnet. Härvid har

jag — — — — — — för avsikt att förorda viss höjning av skattesatserna

i syfte att uppväga den minskning i inkomsten från aktiebolaget

vin-, och spritcentralen, som kan komma att följa av den omläggning av

partihandeln med rusdrycker, vartill förslag framlagts av särskilda sakkunniga.

Jag är ej beredd att nu taga ställning till sistnämnda fråga

men har för avsikt att inom den närmaste tiden underställa ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. För närvarande vill jag fördenskull allenast

förorda en höjning av riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsten

av omsättningsskatten med 5 miljoner kronor till 35 miljoner kronor.

Då ifrågavarande höjning i skattesatserna är avsedd att träda i kraft

den 1 juli 1922, är enahanda ökning av inkomsten av omsättningsskatten

under samma år att förvänta.»

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker hava i enlighet

härmed i statsverkspropositionen upptagits till 35,000,000 kronor.

Med proposition nr 216 av den 17 mars 1922 har sedermera framlagts

förslag till förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, däri föreslagits utsträckt giltighet av hittills gällande bestämmelser

i ämnet, med den ändring att omsättningsskatten skulle höjas

från nuvarande 50 till 65 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen

inköpa sådana drycker.

Enligt bevillningsutskottets i betänkande nr 47 gjorda hemställan

har Kmngl. Maj:ts förenämnda proposition av riksdagen bifallits.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 31

Enligt av utskottet inhämtade uppgifter har omsättningsskatt och

utskänkningsskatt å spritdrycker inlevererats med:

år 1921 ......................................... kronor 46,345,851: 70

januari—april 1922 .................... » 18,355,682: 2o.

Det förslag till omläggning av partihandeln med spritdrycker, som

chefen för finansdepartementet, på sätt ovan omnämnts, den 7 januari

1922 ställt i utsikt, har sedermera genom propositionen nr 191 framlagts

men icke blivit av riksdagen bifallet. Propositionen om höjning

av omsättningsskatten å spritdrycker har däremot vunnit riksdagens

bifall.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

under sålunda numera inträdd förutsättning gjorda uppskattningen,

får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

måtte för första halvåret 1923 beräknas

till......................,.................................... kronor 35,000,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för första halvåret 1923 äro

bevillningarna — utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar

och prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning

ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna

förslag än även att mantalspenningar och prästerskapets tionde

uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp, respektive 100,000

och 50,000 kronor, komma inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter»

i den av riksdagen beslutade riksstaten att uppföras med följande belopp:
-

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

2.

3.

Mantalspenningar........................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde. . .

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

«. Skatt å inkomst och

förmögenhet...... 8,400,000

p. B-skatt å aktiebolag

a.

4.

m. fl............ 100,000

8,500,000

b.

Bevillning av fast egendom samt av

400,000

inkomst, bevillning.............

C.

Bevillningsavgifter för särskilda för-

måner och rättigheter, bevillning . .

150,000

d.

Stämpelmedel, bevillning..........

22,000,000

e.

Lastpenningar, bevillning..........

250,000

Tullar och acciser:

a.

Tullmedel, bevillning.............

56,000,000

b.

Sockerskål, bevillning..........• •

10,000,000

C.

Tobaksskatt, bevillning............

16,000,000

d.

Särskild skatt å tobak, bevillning....

6,000,000

e.

Brännvinstillverknings-

g
h.

skatt, bevillning ...... 6,000,000

Rusdrycksförsäljningsme
del,

bevillning....... 21,000,000

Maltskatt,* bevillning..... 2,200,000

100,000

50,000

31,300,000

Kronor

29,200,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ......... 35,000,000 152,200,000

183,650,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

33

13:o.

Postmedlen.

I sin meranämnda skrivelse den 6 december 1921 har riksräken- Riksräken-^

skapsverket beträffande postmedlen återgivit en ämbetsverket från general- skar,ver ■

poststyrelsen tillhandakommen skrivelse av den 15 november 1921 med

förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse,

som borde upptagas i riksstaten för första halvåret 1923. I nämnda

skrivelse hade generalpoststyrelsen framlagt en beräkning rörande postverkets

driftresultat för såväl år 1922 som år 1923 och därvid uppskattat

det överskott, postverket antoges komma att lämna under vart

och ett av nämnda år under förutsättning att nu gällande postavgifter

bibehölles oförändrade, till 8 miljoner kronor.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet för finansärenden den 7 Departement,- januari 1922 har departementschefen härom anfört, bland annat, följande: c

»Vad — — postverket beträffar, hänför sig det inkomstbelopp, som

bör uppföras å övergångsbudgeten, till driftöverskottet för ar 1922,

vilket i sin helhet inlevereras först under förra hälften av år 1923. Med

hänsyn till den sänkning i levnadskostnaderna, varmed man numera

synes kunna räkna för år 1922, skulle det kunna ifrågasättas att höja

det av generalpoststyrelsen och riksräkenskapsverket beräknade överskottet,

8 miljoner kronor, med beloppet för minskningen i dyrtidstilllägget.

På grund av den osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar

av ifrågavarande slag, anser jag emellertid, att någon höjning i

överskottet av nu nämnda anledning ej bör beräknas.»

Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits till stal‘^^0''

8,000,000 kronor.

Genom proposition nr 143 av den 10 mars 1922 har Kungl. Maj:t Prop. nr 143.

framlagt förslag angående vissa inrikes postavgifter, i huvudsak avseende

utsträckt giltighet av gällande förhöjda postavgifter till utgången

av år 1923, med undantag av inrikes brevportot och i samband därmed

portot för korsband, innehållande affärshandling, för vilka viss nedsättning

föreslagits från och med den 1 oktober 1922.

Till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen återgivit en av generalpoststyrelsen i skrivelse

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 saml. 50 höft. (Nr 58.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

betänkande

nr 36.

Generalpoststyrelsen

den

22 maj 1922.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

den 27 februari 1922 med förelag i fråga om postavgifternae belopp framlagd

reviderad beräkning av postverkets ekonomiska driftresultat för

åren 1922 och 1923. I denna förnyade beräkning uppskattade generalpoststyrelsen

postverkets driftöverskott, under förutsättning att då gällande

portosatser bibehölles oförändrade, till 11.5 miljoner kronor för vartdera

av nämnda år. De i propositionen föreslagna portonedsättningarna

jämte en mot'' sänkningen av det inrikes brevportot svarande nedsättning

av det internationella brev- och brevkortsportot beräknades medföra

en inkomstminskning av omkring 10,500,000 kronor per år.

Under det att generalpoststyrelsen föreslagit, att de lägre postavgifterna

skulle tillämpas från och med den 1 juli 1922 samt därvid uppskattat

driftöverskottet för år 1922 till 6.25 miljoner kronor, har Kungl. Maj: t i ovannämnda

proposition nr 143 föreslagit och riksdagen sedermera beslutat, att

de sänkta portosatserna skulle träda i tillämpning först den 1 oktober 1922.

Vid motiverandet av berörda avvikelse från vad generalpoststyrelsen föreslagit

har chefen för kommunikationsdepartementet erinrat, att i riksstaten

för första halvåret 1923 såsom inkomst av postverket upptagits 8 miljoner

kronor, samt vidare anfört, att med hänsyn till svårigheten att erhålla

de nödvändiga statsinkomsterna under nämnda halvår det syntes nödvändigt,

att det beräknade överskottet komme statsverket till godo.

Departementschefen har sålunda ansett de av Kungl. Maj:ti propositionen

nr 143 föreslagna portonedsättningarna icke böra föranleda någon nedsättning

av det i förslaget till riksstat för övergångsstaten upptagna

överskottet av postverkets rörelse.

I sitt i anledning av förenämnda proposition avgivna betänkande

(nr 36) tillstyrkte bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts med propositionen

framlagda förslag, med, bland annat, den ändringen, att utskottet förordade

återinförande av särskilt lägre lokalporto. Utskottets hemställan

har numera efter gemensam omröstning bifallits av riksdagen.

Bevillningsutskottet har i grundlagsenlig ordning gjort framställning

om erhållande från generalpoststyrelsen av uppgift dels angående

postverkets inkomster och utgifter under en var av månaderna januari

—april 1922 dels ock angående det driftresultat, som enligt styrelsens

mening postverkets rörelse kunde med ledning av numera tillgängliga

uppgifter beräknas lämna under sistnämnda år.

I anledning härav har bevillningsutskottet från generalpoststyrelsen

fått emottaga en den 22 maj 1922 dagtecknad skrivelse, i vilken anförts

följande:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 35

»Genom skrivelse från kungi. kommunikationsdepartementet den 19 maj

1922 har generalpoststyrelsen anbefallts att till bevillningsutskottet lämna uppgift

dels angående postverkets inkomster och utgifter under en var av månaderna

januari—april innevarande år, dels ock angående det driftresultat,

som enligt styrelsens mening postverkets rörelse kunde med ledning av numera

tillgängliga uppgifter beräknas lämna under samma år.

Med anledning härav får general poststyr elsen anföra följande. Till

en början anser generalpoststyrelsen sig böra ytterligare understryka vad styrelsen

tidigare vid avgivande av beräkningar rörande postverkets driftresultat

framhållit i fråga om svårigheten att under rådande ovissa och obestämbara

förhållanden verkställa fullt exakta kalkyler rörande det ekonomiska

resultatet av postverkets rörelse. Med så störa tal, varom såväl inkomst- som

utgiftsbeloppen numera röra sig, kan en svängning i dessa belopp åt ena eller

andra sidan med endast några få procent giva ett utslag på stora summor.

För den gångna delen av år 1922 ställa sig i avrundade tal, postverkets

inkomster, driftkostnader och överskott sålunda:

Månad

Inkomster

Driftkostnader

Överskott

Januari ........................

6,516,000

5,001,000

1,515,000

Februari........................

5,079,000

3,897,000

1,182,000

Mars ...........................

6,972,000

4,623,000

2,349,000

April ...........................

7,471,000

5,210,000

2,261,000

Summa

26,038,000

18,731,000

7,307,000

Uppenbarligen skulle det vara ett alltför lättvindigt sätt att komma

fram till postverkets sannolika driftöverskott för år 1922 genom att till utgångspunkt

för beräkningarna taga enbart resultatet från årets fyra första

månader utan att göra en ingående undersökning rörande inkomsterna och utgifterna

under tiden.

Vad först inkomsterna vidkommer bär frankotecklensuppbörden, som

utgör huvudparten av desamma och på vilken fluktuationerna på det ekonomiska

området gorå sig mest märkbara, visat en nedgång i förhållande till

nästföregående år. Enbart denna omständighet torde vara tillräcklig för att

mana till synnerlig försiktighet vid kalkylerandet av frankoteckensupphörden

under återstående delen av året.

Vid bedömande av inkomsternas storlek för hela år 1922 har man jämväl

att taga hänsyn till, att i inkomstsumman för första tertialet ingår ett belopp

för postabonnerade tidningar, vilket är betydligt större (mer än dubbelt) än

vad beräknas inflyta under hela återstoden av året. Enahanda är förhållandet

med ersättningsbelopp för bestyr, som ligga utom ramen av postverkets

egentliga verksamhet, ävensom, i viss mån, beträffande övriga inkomster av

inrikes rörelsen (för utgivarkorsband, registrering m. m.).

Vad driftkostnaderna beträffar torde givetvis, med hänsyn särskilt till

dyrtidsindexets avsevärda fall under den gångna delen av året, vilket varit

större än generalpoststyrelsen tidigare beräknat, kunna motses en nedgång i

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

driftkostnaderna, medförande att postverkets överskott synes kunna beräknas

till omkring 1 miljon kronor mera än vad angivits i generalpoststyrelsens skrivelse

till Konungen den 27 februari 1922 i fråga om vissa inrikes postavgifter,

intagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 143. Huruvida någon ytterligare

minskning av utgifterna vare sig för dyrtidstillägget eller å övriga utgiftstitlar

må kunna påräknas, lärer nu icke kunna avgöras. Generalpoststyrelsen

kommer dock givetvis hädanefter såsom hittills att inrikta sin strävan på att

åstadkomma de besparingar, som må befinnas möjliga och skäliga.

I fråga om utgifterna för den återstående delen av året får man icke

heller bortse ifrån, att åtskilliga utgiftstitlar, såsom exempelvis titlarna arvoden

vid poststationer, postföring å landsväg jämte lokala transporter (i vad

utgifterna röra avlöningarna till lantbrevbärare och lådbrevbärare) och avsättning

till fömyelsefond, torde komma att i fortsättningen av året belastas

med proportionsvis högre belopp än som fallit å första tertialet.

Under åberopande av vad ovan anförts får generalpoststyrelsen meddela,

att förhållandena under årets fyra första månader icke giva generalpoststyrelsen

anledning att för sin del frångå den i förenämnda skrivelsen den 27

februari 1922 gjorda beräkningen i fråga om överskottsbeloppet för år 1922 i

annan mån än att, med hänsyn till dyrtidsindexets fall, överskottet, vid bibehållande

till årets slut av nu gällande posttaxor, uppskattas till 12.5 miljoner

kronor.»

Då chefen för kommunikationsdepartementet, på sätt ovan framhållits,

vid framläggandet av propositionen nr 143 vidhöll den i förslaget

till riksstat för första halvåret 1923 verkställda beräkningen av postverkets

driftöverskott för 1922, 8 miljoner kronor, hade departementschefen

att stödja sig på generalpoststyrelsens, under förutsättning att

de nu gällande posttaxorna bibehölles oförändrade till årets slut, gjorda

uppskattning av berörda överskott till 11.5 miljoner kronor ävensom

på de siffror, vilka lågo till grund för sistnämnda uppskattning.

Vad generalpoststyrelsen i ovan intagna skrivelse av den 22 maj

1922 anfört har givit utskottet anledning att överväga, huruvida icke

en högre beräkning av nämnda överskott än den föreslagna kan anses

befogad. Dels har i nämnda skrivelse framhållits, att, med hänsyn till dyrtidsindexets

avsevärda fall under den gångna delen av året en nedgång

i driftkostnaderna kunde motses. Dels utvisa de i skrivelsen meddelade

siffrorna beträffande driftresultatet under innevarande års fyra första

månader ett överskott å icke mindre än 7.3 miljoner kronor. I fråga

härom har generalpoststyrelsen framhållit vissa omständigheter, som

enligt styrelsens uppfattning borde föranleda, att berörda siffror icke

enbart toges till utgångspunkt för beräkningen av postverkets sannolika

överskott för år 1922. Då generalpoststyrelsen därefter förklarat sig

uppskatta berörda överskott till 12.5 miljoner kronor, har styrelsen till

stöd för den sålunda gjorda höjningen av det förut beräknade beloppet

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.

med 1 miljon kronor uteslutande åberopat dyrtidsindexets fall. Styrelsen

synes således icke hava tagit någon hänsyn till ovanberörda siffror för

årets fyra första månader.

Bevillningsutskottet har ansett, att, även med behörigt beaktande

av de synpunkter, som generalpoststyrelsen framhållit beträffande bedömandet

av ifrågavarande siffror, desamma giva stöd för en uppskattning

av överskottet till högre belopp än det av generalpoststyrelsen

angivna.

Å andra sidan bör uppenbarligen beaktas riksdagens beslut om

återinförande av lokalporto. Den sänkning av portosatserna för lokalbrev,

som nämnda beslut innebär, beräknas, enligt av generalpoststyrelsen

meddelade siffror, föranleda en inkomstminskning för år av 885,000

kronor, varvid hänsyn emellertid icke tagits till den ökning av antalet.

lokalbrev, portosänkningen kan, på sätt utskottet i sitt betänkande nr

36 framhållit, antagas medföra.

Med beaktande av de olika förhållanden, utskottet härmed berört,

har utskottet ansett sig kunna förorda, att överskottet av postverkets

rörelse under innevarande år uppskattas till 9 miljoner kronor.

Utskottet hemställer följaktligen,

att överskott från postverket måtte i rikssfaten

för första halvåret 1923 beräknas

till ........................................................ kronor 9,000,000.

Stockholm den 3 juni 1922.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Wohlin, Johansson i Kullersla, Lilhander, Johansson

i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Leander, Uddenberg i Karlskoga,

Winkler, Brännström och Pettersson i Hftllbacken.

av herr Wohlin.

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 käft. (Nr 58.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:299 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för första halvåret 1923. s. 1 i texten