Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för första halvåret 1923. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. l:o. Inkomstoch förmögenhetsskatten.
1922-06-03 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1922:58, Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för första halvåret 1923. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. l:o. Inkomstoch förmögenhetsskatten.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
1
Nr 58.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1922 kl. 8 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för första halvåret 1923.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för
första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande
riksdag fastställda grunder.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 6 december 1921 med inkomstberäkning för första
halvaret 1923, vilken skrivelse finnes bilagd Kungl. Maj:ts proposition
den 7 januari 1922 angående statsverkets tillstånd och behov under nyssnämnda
tid, har riksräkenskapsverket — i fråga om den allmänna kronouppbörden
eller, såvitt här är i fråga, inkomst- och förmögenhetsskatten
samt bevillningen av fast egendom och av inkomst — anfört, att ehuru
den egentliga uppbörden å ifrågavarande inkomsttitlar försigginge under
allmänna uppbördsterminerna i slutet av kalenderåret, dessa titlar dock
borde med några mindre belopp uppföras även i en riksstat, som blott
avsåge månaderna januari—juni, alldenstund alltid vissa sedan föregående
år resterande belopp plägade inflyta under nämnda månader.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten har riksräkenskapsverket
till en början meddelat, att denna bevillning tillfört statsreglering^
en behållen inkomst år 1919 av 145,127,652 kronor, och vidare
anfört följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 50 höft. (Nr 58.) 1
Rik sr åkenskap
sverket.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
»Vid nämnda års riksdag beslötos väsentliga ändringar i nådiga
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt den 28 oktober 1910.
Dessa ändringar, vilka promnlgerats genom nådiga förordningen den 31
oktober 1919 (Svensk författningssamling nr 733), innebära bland annat
en förskjutning av skattetrycket från mindre till större inkomster och i
fråga om beskattningen av aktiebolag och solidariska bankbolag införandet
av en skatt å icke utdelad vinst, ’B-skatten’. En annan viktig
ändring är, att skatten skall utgå med viss av riksdagen för varje särskilt
år bestämd procent av de enligt i förordningen angivna grunder
uträknade grundbelopp. För år 1920, då procenttalet var 155, uppgick
den behållna inkomsten till följande belopp:
Skatt å inkomst och förmögenhet................................. kronor 289,097,447
B-skatt å aktiebolag m. fl........................................... » 10,622,801.
För år 1921 är procenttalet bestämt till 175, och i riksstaten för
samma år upptogs skatten sålunda:
a. Skatt å inkomst och förmögenhet kronor 233,000,000
B-skatt å aktiebolag m. fl............. » 5,000,000 238,000,000.
Enligt från länsstyrelserna inkomna uppgifter har skatten detta
år uttaxerats med 317,275,208 kronor.
I likhet med föregående inkomsttitlar inflyter denna skatt till sin
vida övervägande del under de allmänna uppbördsterminerna under årets
två sista månader. Vad som under första delen av ett år tillföres statsverket
utgöres huvudsakligen av inbetalda restantier och på grund av
efterdebitering influtna belopp. Sålunda har under första halvåret 1921
influtit följande inkomstbelopp å denna skattetitel:
Skatt å inkomst och förmögenhet................................... kronor 8,453,137
B-skatt å aktiebolag m. fl.................................................... » 107,587.
För 1922 utgår skatten liksom innevarande år med 175 procent
av grundbeloppet och är i riksstaten uppförd med 185,000,000 kronor,
därav skatt å inkomst och förmögenhet 178,000,000 kronor och B-skatt
å aktiebolag 7,000,000 kronor.
Den ekonomiska depression, som redan i början av detta år föranledde
Eders Kungl. Maj:t och riksdagen att sänka den beräknade statsinkomsten
för år 1922 å förstnämnda undertitel med 55,000,000 kronor
i förhållande till beräkningen i 1921 års riksstat, torde, såsom i det föregående
antytts, få antagas komma att fortfara under eu stor del av år 1922.
Det synes därför icke vara osannolikt, att, ehuru skatten för år 1922 i
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 3
riksstaten beräknas väsentligt lägre än för år 1920, det vid årsskiftet
1922—1923 på restlängd förda beloppet blir ungefär lika med det som
restförts vid slutet av år 1920. Kan man sedermera för första halvåret
1923 hoppas på en begynnande återhämtning i ekonomiskt hänseende,
vilket icke torde kunna betecknas såsom alltför sangviniskt, bör
man för sistnämnda tidrymd hava rätt att beräkna en uppbörd å förevarande
skattetitel ungefär motsvarande den som, enligt vad ovan anförts,
förekommit under första halvåret 1921».
I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i sitt förslag till inkomstberäkning
för ovannämnda halvår, innefattat i en skrivelsen bifogad
tabell, uppfört inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda:
«• Skatt å inkomst och förmögenhet........ kronor 8,400,000
P- B-skatt å aktiebolag m. fl..................... » 100,000 8,500,000.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 7
januari 1922 vid framläggande av förslag till beräkning av statens
inkomster för tiden 1 januari—30 juni 1923 har föredragande departementschefen
i ett sammanhang yttrat sig angående inkomst- och förmögenhetsskatten
och övriga årliga skatter, vilka uppbäras vid den allmänna
kronouppbörden, och därvid anfört, att departementschefen saknade
anledning att föreslå någon ändring beträffande de belopp, som
riksräkenskapsverket beräknat för ifrågavarande inkomsttitel.
Förevarande inkomsttitel har alltså i statsverkspropositionen upptagits
sålunda:
«. Skatt å inkomst och förmögenhet ......... kronor 8,400,000
P- B-skatt å aktiebolag m. fl...................... » 100,000 8,500,000.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1921 och
första kvartalet 1922 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket
erhållit följande uppgifter:
1921 l:sta kvart. 1922
«. Skatt å inkomst och förmögenhet.
Influtet.............................................. kronor 280,629,529:91 2,359,842:27
Utgifter för inkomsttiteln............ » 1,675,019:61 2,233:74
Behållen inkomst ........................... kronor 278,954,510: 30 2,357,608: 53
P- B-skatt å aktiebolag m. fl.
Influtet............................................:.. kronor 12,306,325: 3 9 24,966: 6 7
Utgifter för inkomsttiteln ............ » 42,486: 8 7 336: 4 0
Behållen inkomst ........................ kronor 12,263,838: 5 2 24,630: 2 7
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Utskottet, som funnit sig kunna godtaga departementschefens beräkning
rörande förevarande inkomsttitel, hemställer alltså,
att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
första halvåret 1923 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
«• Skatt å inkomst och förmögenhet
....................... kr. 8,400,000
/?. B-skatt å aktiebolag m. fl. » 100,000 8,500,000.
2:o.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Riksräkenskapsverket har anfört, att denna bevillning — vilken i
riksstaten för år 1922 var upptagen till 4,600,000 kronor — under januari
—juni 1918—1921 influtit med respektive 254,963, 264,775, 399,704
och 484,519 kronor. Under erinran om vad ämbetsverket, på sätt ovan
återgivits, anfört om den allmänna kronouppbörden har ämbetsverket
föreslagit, att ifrågavarande titel måtte upptagas till 400,000 kronor, till
vilket belopp även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget
»Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting»,
borde upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts
förslag till riksstat upptagits till 400,000 kronor.
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel
för år 1921 erhållit följande uppgifter:
Influtet ........................................... kronor 5,288,174: 31.
Utgifter för inkomsttiteln............ » 121,087: 10.
Behållen inkomst kronor 5,167,087:2 1.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att bevillning av fast egendom samt av inkomst
måtte för första halvåret 1923 beräknas
till..................................................... kronor 400,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
5
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Riksräkenskapsverket har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt
förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och
handelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit
även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.
Den behållna inkomsten av dessa avgifter har uppgått:
Första halvåret Hela året
år 1918 till ...................... kronor 84,561 154,727
» 1919 » ...................... » 121,669 283,240
» 1920 » » 186,842 392,534
» 1921 » » 203,060.
Då inkomsttiteln i 1921 — liksom i 1922 — års riksstat beräknats
tillföra statsverket 200,000 kronor, förefinnes, enligt förestående tabell,
redan vid juni månads utgång en behållning i förhållande till den beräknade
årsinkomsten av 3,000 kronor. På grund härav torde uppbörden
å inkomsttiteln för första halvåret 1923 kunna utan fara beräknas till
150,000 kronor.»
Med nämnda belopp, 150,000 kronor, har denna inkomsttitel också
ingått i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att
denna inkomsttitel för år 1921 utvisar följande ställning:
Influtet................................................ kronor 378,371:21
Utgifter för inkomsttiteln ............. » 245: —
Behållen inkomst .............................. kronor 378,126: 21.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter måtte för första halvåret 1923 beräknas
till............................................................... kronor 150,000.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
4:o.
Stämpelmedlen.
Riksräken
skapsverket.
Stämpelmedlen hava, i den mån de till statsverket inlevererats, utgjort:
Första
halvåret Hela året
år 1918 .................... kronor 35,003,599 74,026,999
» 1919 ..................... b 38,167,524 66,900,369
b 1920 ................... b 37,310,525 60,143,222
i> 1921 ................... b 32,041,263.
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet
av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta
belopp under åren 1917—1920 utgjort:
1917
1918
1919
1920
Handlingar till lagfartsprotokollet ..................
9,812,823
16,545,033
13,492,965
15,362,319
Handlingar till intecknings- och tomtrfittsproto-
kollen ......................................................
1,028,598
1,483,696
2,132,093
2,420,490
Handlingar till äktenskapslorordsprotokoll ......
9,620
10,000
10,125
8,845
Handlingar till bouppteckningsprotokoll:
Bouppteckningar .......................................
10,420,376
11,939,850
16,767,160
15,706,967
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid
bouppteckningens stämpelbeläggning .........
902
1,673
2i0
2,512
Morgongåvebrev ......................................
35
—
535
209
Avhandlingar om lösöreköp ........................
7,907
14,827
28,252
37,015
Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om
gåva.........................................................
2,127.432
2,854,591
4,786,082
1,223,305
Summa
23,407,693
32,849,670
37,217,422
34,761,662
Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror har riksräkenskapsverket
beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda skrivelse den
6 december 1921 anfört följande:
BRörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november
1914 nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1-915.
Till dessa skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter
hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt
deklarationerna om gåva, även de i beloppen för rubriken Bhandlingar
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och
fideikommissbrev rörande fast egendom. Sammanlagt hava ifrågavarande
skatter belöpt sig till:
år 1916 ........................................... kronor 7,425,711
» 1917 ............................................... » 12,969,997
5> 1918 ............................................. » 15,208,955
» 1919 .............................................. » 21,728,394
» 1920 ................................................ » 17,056,152.
Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med
den 1 januari 1918 skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen
den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325). Vid
framläggande av förslag härom ansåg föredragande departementschefen
åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning kunde
vara att förvänta såsom i hög grad sannolik. Så torde man med fullt
skäl kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång
och därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar
behållningarna i bouppteckningarna komme att förete en avsevärd
stegring redan på denna grund. Men även av andra orsaker borde
man kunna beräkna en höjning av bouppteckpingssummorna. De på
många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri
samt även för jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning
av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde,
enligt vad erfarenheten syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning
med avseende å förmögenheternas fördelning i sådan riktning, att de
större förmögenheterna ökats till antalet och även till sitt belopp. Då
nu den föreslagna höjningen av arvsskatten vore avsedd att träffa de
större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda förmögenhet
stillväxten i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en vida
större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas.
Huru stor denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke
exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits
genom den senaste tidens taxeringsresultat, tydde dock på att densamma
bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen, att
förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjniugen borde kunna
tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till
6,000,000 kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller
sålunda med minst 1,500,000 kronor.
Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen
den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
denna förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för
skattens beräknande uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent.
I riksstaten för år 1920 beräknades med hänsyn till denna höjning inkomsten
av arvs- och gåvoskatten till 15,000,000 kronor.
Vid sina inkomstberäkningar för åren 1921 och 1922 ansåg statskontoret,
att på grund av redan då nedgående konjunkturer beräkningen
av nu ifrågavarande skatt måste sänkas, för år 1921 till 13,000,000 och
för år 1922 till 10,000,000 kronor. Då samma skäl till försiktighet nu
göra sig gällande med ökad styrka, torde man för första halvåret av
1923 knappt kunna göra sig räkning på större skattebelopp än 4,000,000
kronor.»
Riksräkenskapsverket har härefter ur en vid propositionen nr 368
till 1921 års riksdag fogad av generalpoststyrelsen den 14 maj 1921
avgiven inkomstberäkning rörande stämpelmedlen återgivit följande:
»Vad stämpelintäkterna för de fyra första månaderna år 1921
beträffar hava dessa, enligt postverkets räkenskaper, belöpt sig till
för januari ..................... kronor 6,680,080
» februari..................... » 5,040,367
» mars........................... » 5,046,984
» april.................*.......... » 5,679,678 kronor 22,447,109.
Beloppen för motsvarande månader år 1920 hava, likaledes enligt
postverkets räkenskaper, utgjort:
för januari ..................... kronor 8,708,875
» februari..................... » 5,370,372
» mars ........................ » 5,982,466
» april.......................... » 7,164,020 kronor 27,225,733.
Stämpelmedlen visa således en minskning under
första tredjedelen av år 1921 av....................................... kronor 4,778,624.
Om man antager, att stämpelmedlen skulle uppgå till lika stora
belopp under vart och ett av årets tertial, skulle årssumman för år 1921
belöpa sig till 67,341,327 kronor. Jämför man emellertid från år 1915,
då postverket övertog stämpelväsendets handhavande, influtna stämpelmedel
under de fyra första månaderna av varje år med vad som i stämpelmedel
inkommit under andra och tredje tredjedelen av samma år, visar
det sig, att till och med år 1917 stämpelintäkterna varit högre under
de två senare tertialen än under det första, att under år 1918 intäkterna
under andra tertial et varit mindre och under tredje tertialet större än
under det första, samt att från och med år 1919, då en omsvängning
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
ägde rum, stämpeluppbörden varit Btörst under första tertialet. Minskningen
under påföljande fyramånadersperioder i förhållande till årets
första tertial har, uttryckt i procent, utgjort:
andra tertialet år 1919................................. 29.2 procent
tredje » » » 24.0 »
andra » » 1920................................. 20.5 »
tredje » » » 26.0 »
Under antagande att stämpelinkomsterna under återstoden av innevarande
år skulle ställa sig proportionsvis lika som under år 1920, skulle
man vid kalkylerandet av beloppet utav stämpelmedlen för hela innevarande
år erhålla följande siffror:
influtna stämpelmedel under första tertialet ............... kronor 22,447,109
beräknade » » andra » , minskning
20.5 procent å 22,447,109 kronor .................. » 17,845,452
beräknade stämpelmedel under tredje tertialet, minskning
26.0 procent å 22,447,109 kronor ............... » 16,610,861
(Summa kronor 56,903,422
eller avrundat 57,000,000 kronor.
Erfarenheterna från föregående år i fråga om de verkliga stämpelintäkternas
förhållande till de i riksstaten beräknade kunde möjligen giva
anledning att räkna med något stöi''re siffra än 57,000,000 kronor. På
grund av den rådande ekonomiska depressionen synes detta dock knappast
vara tillrådligt.»
1 fråga om generalpoststyrelsens i anslutning härtill gjorda beräkning
av den under år 1922 påräkneliga inkomsten av stämpelmedel
anför riksräkenskapsverket följande:
»Vad beträffar stämpelmedlen för år 1922, ansåg generalpoststyrelsen,
att, under antagande att man icke behövde räkna med större depression
än under år 1921, man möjligen skulle kunna höja det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet, 50,300,000 kronor, till samma belopp,
som, enligt vad ovan sagts, dåmera ansetts kunna beräknas inflyta under
år 1921, eller 57,000,000 kronor. Försiktigheten torde emellertid få anses
bjuda att icke upptaga så högt belopp. Vilken summa man skulle kunna
räkna med, vore givetvis mycket vanskligt att avgöra. Så vitt emellertid
då kunde bedömas, torde åtskilliga skäl tala för att ett belopp av 54,000,000
kronor skulle komma verkligheten så nära som det över huvud taget, med
ledning av nuvarande förhållanden, vore möjligt att förutse.»
Riksräkenskapsverket har vidare ur en ämbetsverket från generalBihang
till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 käft. (Nr 58.) 2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
poststyrelsen tillhandakommen skrivelse av den 25 oktober 1921 återgivit
följande:
»De sammanlagda stämpelintäkterna i runda tal, månad för månad,
under år 1920 samt t. o. m. utgången av september månad av år 1921
framgå av nedanstående tablå, vari jämväl utsatts kvartalssummorna och
minskningen uttryckt i procent år 1921 i förhållande till motsvarande
kvartal år 1920:
Månad
Å r ]
9 2 0
År 19 2 1
Uppbörd
per månad
miljoner
kronor
Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor
Uppbörd
per månad
miljoner
kronor
Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor
Minskning
från år 1920
i %
Januari..............................
8.71
6.69
Februari ...........................
5.38
5.06
Mars.................................
6.99
20.08
5.06
16.80
16.3
April ..............................
7.16
5.68
Maj .................................
4.6 9
4.3 7
Juni .......t.........................
6.8 7
17.22
3.19
13.24
23.1
Juli .................................
8.06
4.76
Augusti ...........................
3.61
2.41
September ........................
4.08
15.70
2.81
10.01
36.2
Oktober ...........................
6.71
—
—
—
November ........................
4.83
—
—
—
December...........................
5.19
16.23
—
—
—
Summa
—
1 69.23
För 9 månader
40.06
—
1 Detta belopp innefattar hos postverket under ifrågavarande år influtna stämpelmedel
inklusive punschskatt, och är icke jämförbart med det här ovan angivna beloppet, 60,143,222
kronor, av till statsverket under samma år inlevererade stämpelmedel.
Om man räknar med, att stämpelintäkterna under årets sista
kvartal skulle förhålla sig till sagda intäkter under 4:e kvartalet 1920
liksom desamma göra under 3:e kvartalen av de båda åren, skulle de
för 4:e kvartalet 1921 komma att uppgå till (16.23 miljoner med avdrag
av 36.2 % därå) cirka 10.35 miljoner och för hela året till i runt
tal 50.4 miljoner. Med hänsyn emellertid till den stadiga nedgång,
stämpeluppbörden visar, synes anledning förefinnas att för återstoden
av året räkna med ännu större minskning mot föregående år än före
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 11
nämnda 36.2 X, och generalpoststyrelsen anser för sin del försiktigheten
bjuda att icke räkna med högre stämpeluppbörd under år 1921 än 47
miljoner. Detta skulle innebära en nedsättning utav det i riksstaten
upptagna beloppet, 57 miljoner, med icke mindre än 10 miljoner.
General poststyrelsen anser sig emellertid böra uttala, att enligt styrelsens
åsikt eu ännu större nedgång i stämpeluppbörden under sista kvartalet
än vad av ovanstående framgår måhända kan vara att befara.
För år 1922 äro inkomsterna av stämpelmedlen i riksstaten upptagna
till 54 miljoner. Om man icke behövde taga i beräkning en
ännu större depression under år 1922 än under innevarande år, skulle
man möjligen även för år 1922 kunna räkna med en stämpeluppbörd
av 47 miljoner. Uteslutet är ju icke heller, att det ekonomiska läget
kan komma att ljusna så mycket under året, att verkningarna därav
bliva märkbara även på stämpelinkomsterna. Det synes emellertid, som
talade åtskilliga skäl för att snarare räkna med minskning än ökning
uti desamma. Under antagande att minskningen i förhållande till det
i riksstaten upptagna beloppet skulle bliva lika stor under år 1922 som
ovan beräknats för år 1921, skulle stämpeluppbörden under år 1922
komma att uppgå till omkring 44 miljoner.
För första halvåret 1923 är, såsom ligger i sakens natur, ännu
vanskligare att med någon grad av tillförlitlighet kunna kalkylera stämpelintäkternas
storlek. Såsom förhållandena nu äro anser generalpoststyrelsen
sig icke kunna framlägga annan kalkyl, än att stämpeluppbörden
under första halvåret 1923 upptages till ungefär samma belopp
som för halva år 1922, eller i runt tal 22 miljoner.»
Slutligen har riksräkenskapsverket meddelat, att ämbetsverket sedermera
från generalpoststyrelsen erhållit uppgift om att stämpelmedlen
influtit
1 oktober—31 december 1920 med kronor 16,230,616
1 januari—30 september 1921 » » 40,006,642
Summa kronor 56,237,258.
Häri inginge för försålda överlåtelsestämplar följande belopp:
1 oktober—31 december 1920 ....... kronor 865,411
1 januari—30 september 1921 ...... » 1,714,080
Summa kronor 2,579,491.
I sitt förslag till riksstat för första halvåret 1923 har riksräkenskapsverket,
som i likhet med generalpoststyrelsen framhållit vansklig
-
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
heten att under nuvarande förhållanden noggrannare kalkylera stämpelintäkternas
storlek, upptagit stämpelmedlen till av generalpoststyrelsen
beräknat belopp 22,000,000 kronor.
Enligt förenämnda statsrådsprotokoll över finansärenden den 7
januari 1922 har chefen för finansdepartementet beträffande stämpelmedlen
anfört: Då uppbörden av stämpelmedel för första halvåret 1921
uppgått till 30 miljoner kronor, ville det synas departementschefen, att
det av riksräkenskapsverket angivna beloppet vore ganska lågt. Med hänsyn
bland annat därtill, att departementschefen hade för avsikt att föreslå
vissa höjningar i stämpelförordningens tariffer, vilka för år räknat
kunde antagas inbringa omkring 2 miljoner kronor, ansåge sig departementschefen
kunna förorda, att stämpelmedlen i riksstaten upptoges med
25 miljoner kronor.
Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna
'' med 25,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat hava stämpelmedlen tillfört statsverket
under år 1921 54,738,975 kronor 85 öre samt under tiden januari
—april 1922 15,074,410 kronor 12 öre.
Det förslag till vissa höjningar i stämpelförordningens tariffer,
som chefen för finansdepartementet, på sätt ovan omnämnts, den 7
januari 1922 förebådat, har sedermera framlagts genom propositionen
nr 224. Förslaget har av riksdagen bifallits med vissa ändringar, av
vilka emellertid endast den, som innefattar avslag å den av Kungl.
Maj:t föreslagna höjningen av stämpelsatserna vid den i 3 § förekommande
rubriken protokoll, annat, torde vara av betydelse för inkomstberäkningen.
Med hänsyn till ej mindre berörda ändring än även nyss
anförda siffror för stämpelinkomsterna under årets fyra första månader
har utskottet ansett sig böra föreslå, att det i statsverkspropositionen
föreslagna beloppet för ifrågavarande inkomsttitel måtte nedsättas med
3 miljoner kronor.
1 fråga om förevarande inkomsttitel bör även erinras, att riksdagen,
på förslag av bevillningsutskottet i dess memorial nr 57, beslutat,
att den till utgången av innevarande år gällande förordningen
om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte
eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror skall äga fortsatt tilllämpning
till utgången av år 1923. Den inkomst, som därigenom kan
komma att tillföras statsverket under ifrågavarande budgetperiod, torde
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 13
emellertid icke kunna antagas bliva av den betydenhet, att hänsyn till
densamma bör tagas vid beräkningen av inkomsttitelns slutsumma.
Utskottet hemställer följaktligen,
att stämpelmedlen måtte för första halvåret 1923
beräknas till .................................... kronor 22,000,000.
5:o.
Lastpenningarna.
Beträffande lastpenningarna har riksräkenskapsverket meddelat, att
desamma lämnat en behållen inkomst
Första halvåret Hela året
år 1918 .......................... av kronor 273,614 450,180
b 1919.......................... b b 242,812 579,388
b 1920........................... b b 393,755 864,435
b 1921........................... b b 237,732.
Efter meddelandet av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket
under erinran bland annat, att lastpenningarna i riksstaten för
år 1922 upptagits till 500,000 kronor, föreslagit, att ifrågavarande titel
i riksstaten för första halvåret 1923 måtte upptagas till 250,000 kronor.
1 statsverkspropositionen äro lastpenningarna uppförda med av riksräkenskapsverket
sålunda föreslaget belopp, 250,000 kronor.
Med proposition nr 188 av den 17 mars 1922 har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande
av lastpenningar.
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen anfört, bland annat, att enligt departementschefens
mening den minskning i den totala uppbörden av lastpenningar,
som skulle föranledas av de förordade avgift slindringarna,
icke vore av beskaffenhet att böra påverka de i budgetförslaget för första
halvåret 1923 gjorda beräkningarna rörande avkastningen av ifrågavarande
inkomsttitel, så mycket mindre som till följd av tidsförhållandena dessa
beräkningar i allt fall icke kunde göra anspråk på att vara annat än
högst approximativa.
Riksräken•
skapsvcrket.
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 88.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Ul/kottet.
Biksräkenskapiverket.
I enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 28)
har ovannämnda proposition av riksdagen bifallits (skrivelse nr 133).
Enligt meddelande från generaltullstyrelsen utgjorde debiterade
lastpenningar för år 1921 586,919 kronor 30 öre samt
År 1919
År 1920
År 1921
År 1922
kronor
kronor
kronor
kronor
under januari.........................................
36,705
76
72,828
18
53,883
54
49,567
91
» februari.........................................
*
27,595
19
59,837
15
41,475
54
23,199
23
» mars .............................................
25,475
26
55,840
06
37,332
79
56,117
48
» april .............................................
37,781
24
55,561
86
33,490
69
50,802
50
Summa
127,557
45
244,067
25
166,182
56
179,687
07
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att lastpenningarna måtte för första halvåret
1923 beräknas till.................................... kronor 250,000.
6:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava lämnat en behållen inkomst
Första halvåret Hela året
år 1918............... av kronor 17,564,946 36,479,355
» 1919............... » » 32,962,109 99,952,782
)) 1920 ............... » » 73,037,723 144,674,952
» 1921............... » » 46,320,700.
I riksstaten för år 1922 äro tullmedel upptagna till ett belopp av
110,000,000 kronor.
Efter att hava meddelat ovanstående uppgifter har riksräkenskapsverket
beträffande denna inkomsttitel anfört följande:
»Den avsevärda stegring av tulluppbörden, som inkomstsiffrorna
för åren 1918—1920 angiva, har, såsom synes, under innevarande år
efterträtts av en betydande nedgång. Tydligt är ock, att den rådande
lågkonjunkturen och den stagnation i affärslivet, som denna för med
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 15
sig, måste i fråga om denna del av statsmedelsuppbörden spela en högst
väsentlig roll. Generaltullstyrelsen synes också förvänta en fortsatt
minskning av tullintäkterna även för första halvåret 1923. I en till
riksräkenskapsverket inkommen promemoria äro nämligen tullmedlen för
denua tid, med stöd av förhållandena under innevarande år, beräknade
till 50,000,000 kronor. Avdragas härifrån avkortningar och restitutioner,
enligt erfarenheten för innevarande år beräknade till 1,000,000
kronor, återstå 49,000,000 kronor, med vilket belopp riksräkenskapsverket
uppfört denna titel i förslagstabellen.»
Chefen för finansdepartementet har rörande ifrågavarande inkomsttitel
anfört följande:
»Under innevarande års första hälft har denna inkomsttitel ej givit
mera än 46.3 miljoner kronor. Då ett omslag i konjunkturerna tämligen
snart återverkar på tullinkomsterna, synes emellertid den föreslagna
beräkningen kunna godtagas.»
Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till
49,000,000 kronor.
I enlighet med vad bevillningsutskottet i betänkande nr 41 hemställt
har riksdagen (skrivelse nr 161) beslutat viss höjning av tullsatserna
å kaffe att tillämpas redan under innevarande år från dag, som Kungl.
Maj:t bestämde. Enligt kungörelse den 20 maj 1922 hava tullförhöjnins:arna
trätt i kraft den 22 i samma månad.
Enligt av utskottet från generaltullstyrelsen inhämtade uppgifter
uppgingo debiterade tullmedel för år 1921 till 104,518,441 kronor 87
öre samt för tiden januari—april 1922 till 32,213,363 kronor 43 öre.
De förordningar, som reglera glidtullarna å spannmål, upphöra att
gälla med utgången av maj månad detta år. Därmed träda — på sätt
bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 23 i anledning av åtskilliga
spannmålstullarna berörande motioner erinrat — de tullsatser, som gällde
före glidtullsystemets införande, åter i kraft. Den minskning i inkomsten
av spannmålstullarna, som härav kan föranledas, har utskottet ansett
svårligen kunna i siffror uppskattas. Vid sådant förhållande och då denna
minskning i varje fall icke torde avsevärt inverka på slutsumman av
tullinkomsterna, har utskottet icke funnit de ändrade grunderna för
spannmålstullarnas utgående påkalla någon nedsättning av beloppet
under ifrågavarande inkomsttitel.
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Höjning av
tullen å kaffe.
Utskotta.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Riksrähen
skapsverket.
Bevillningsutskottet har ansett sig kunna räkna med, att höjningen
av tullen å kaffe skall under år 1922 och första halvåret 1923 tillföra
statskassan nya inkomster till ett sammanlagt belopp av 15 miljoner
kronor. Av detta belopp torde 8 miljoner kronor kunna upptagas på
tilläggsstaten för år 1922 och 7 miljoner på riksstaten för första halvåret
1923. Vid sådant förhållande och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot departementschefens beräkning av tullmedlen i
övrigt, får utskottet hemställa,
att tullmedlen måtte för första halvåret 1923
beräknas till......................................... kronor 56,000,000.
7:o.
Sockerskatten.
Riksräkenskapsverket har angående sockerskatten i sin förenämnda
skrivelse den 6 december 1921 anfört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattningen
av socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom
riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt
bruk erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till
riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års
riksdag höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre,
för år 1912 till 15 Va öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Från denna höjning undantogs dock det socker, som tillverkades vid
de redan anlagda råsocker fabrikerna i Östergötland och Västergötland
samt vid den under anläggning varande råsockerfabriken på Öland,
för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle utgå
med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram. 1913 års riksdag
medgav de förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring i sockerskatten
och fastställde skattebeloppet för socker från dessa fabriker för
tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram. För det socker,
s<>m vid mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags råsockerfabriker i
Östergötland och Västergötland samt på Öland tillverkas av betor, odlade
annorstädes än i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gottland, och
utlämnas till fritt bruk antingen omedelbart från samma fabriker eller
från raffinaderiet i Lidköping efter där verkställd raffinering, utgår
skatten under tiden till 1921 års utgång med 12 öre för varje kilogram,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 17
enligt kungl. förordningen den 16 maj 1918 (Svensk författningssamling
nr 362).
I riksstaten för år 1922 har sockerskatten beräknats giva en inkomst
av 27,000,000 kronor.
Den behållna uppbörden å inkomsttiteln har utgjort:
Första halvåret Hela året
år 1918 ..................... kronor 7,453,830 11,463,271
y> 1919 » 7,911,060 17,536,165
» 1920 ..................... » 13,156,315 26,646,282
» 1921 .................... » 11,231,100.»
Rörande statens påräkneliga inkomst av sockerbeskattnirigen under
första halvåret 1923 har riksräkenskapsverket åberopat eu av chefen
för kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket avgiven promemoria av
den 18 oktober 1921, vari anförts:
»Under åren 1914, 1915 och 1921 hava under första halvåren utlämnats
till fritt bruk följande mängder socker, beräknat såsom råsocker,
nämligen 1914 70,592 ton, 1915 69,702 ton och 1921 65,987
ton eller sammanlagt 206,281 ton. 1 medeltal har alltså under ifrågavarande
år utlämnats 68,760 ton, vilket omräknat till raffinad utgör
61,884 ton eller i runt tal 62,000 ton raffinad.
Det kan i detta sammanhang förtjäna att erinras, att utlämning
till fritt bruk av socker under första halvåret av år 1921 varit avsevärt
liten och att i följd härav det icke är osannolikt, att konsumtionen
under första halvåret av kommande år, även om depressionen komme
att fortfara, bleve åtminstone något tusental ton större.
Om man utgår från att konsumtionen under första halvåret 1923
kommer att bliva ungefär densamma, som medelförbrukningen under åren
1914, 1915 och 1921, och då endast en skattesats under sagda halvår
kommer att tillämpas, eller 16 öre per kilogram, kan sockerskatten för
sagda halvår beräknas till 9,920,000 kronor eller i runt tal 10,000,000
kronor.»
I enlighet med chefens för kontrollstju-elsen sålunda gjorda beräkning,
vilken riksräkenskapsverket i sitt förslag upptagit, har sockerskatten
i statsverkspropositionen uppförts med 10,000,000 kronor.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt under år 1921
debiterats med 22,436,108 kronor 63 öre och influtit med 24,010;650
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 käft. (Nr 58.) 3
Staisverkfpropoeiliont
f.
Utskottet.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Rikaräkm
skapsverket.
kronor 15 öre samt under januari—april månader 1922 debiterats med
6,868,705 kronor 97 öre och influtit med 7,457,738 kronor 62 öre.
Utskottet får hemställa,
att sockerskatten måtte för första halvåret 1923
beräknas till ...................................... kronor 10,000,000.
8:o.
Skatt å tobak.
Beträffande denna inkomsttitel — vilken i 1922 års riksstat är
upptagen till 35,000,000 kronor — har riksräkenskapsverket åberopat
en ämbetsverket från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet tillhandakommen
skrivelse'' av den 11 oktober 1921, däri nämnda bolag med
framhållande av svårigheten att bedöma, i vad mån depressionen. och
arbetslösheten kunde komma att öva inflytande på tobaksförbrukningen,
meddelat, att under de senast tilländalupna månaderna en högst betydande
minskning i cigarrförbrukningen iakttagits, vilket visade att
cigarrökare i stor utsträckning övergått till förbrukning av billigare
tobaksvaror, ävensom vidare anfört: Nedgång i förbrukningen förekomme
även beträffande andra tobaksvaror ehuru i mindre grad. Otvivelaktigt
vore en fortsatt genomsnittlig nedgång av värdet å komsumtionen av
tobaksvaror under den närmaste tiden att förvänta. Huruvida dylik
nedgång komme att fortsätta även under 1923, vore ehuru troligt, omöjligt
att med bestämdhet förutse; härtill komme, att omsättningen under
åi''ets första månader i regel vore mindre än under sommarmånaderna.
På grund av vad sålunda anförts hade bolaget föreslagit, att
skatten skulle för tiden januari—juni 1923 upptagas till 16,000,000
kronor, vilket belopp bolaget dock ansåge vara högt beräknat.
För egen del har riksräkenskapsverket anfört följande.
Den sålunda föreslagna siffran understege vad som under första
halvåren 1920 och 1921 influtit å denna skattetitel, eller respektive
18,286,649 och 17,218,238 kronor, med i runda tal respektive 2,300,000
kronor och 1,200,000 kronor. Med hänsyn till de ovan anförda omständigheterna
bjöde emellertid försiktigheten att beräkna tobaksskatten
för första halvåret 1923 till det av bolaget angivna beloppet 16,000,000
kronor.
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i sin förslagstabell
uppfört tobaksskatten med ett belopp av 16,000,000 kronor.
Departementschefen har i denna del, med förmälan, att lian hade
för avsikt att förorda viss skatteökning, varigenom statsverket beräknades
tillföras en inkomst av 12 miljoner kronor för år eller for overgangsbudgeten
6 miljoner kronor, anfört, att riksräkenskapsverkets beräkning
av tobaksskattens avkastning till 16 miljoner . kronor, vilken synts
departementschefen vara mycket försiktig men i vilken departementschefen
med hänsyn till den konstaterade allmänna övergången Iran
dyrare till billigare tobaksvaror eljest ej ville ifrågasätta ändring, fördenskull
borde höjas till 22 miljoner kronor.
Tobaksskatten har alltså i statsverkspropositionen upptagits till
22,000,000 kronor.
Med proposition nr 14 av den 13 januari 1922 har Kungl. Maj.t Prop. nr i*.
sedermera framlagt förslag till förordning angående särskild skatt a
tobaksvaror, innefattande förslag till en tillfällig, dels efter stycketa^
dels efter vikt utgående skatt å vissa tobaksvaror med skattesatser, sa
avpassade att till riket införda tobaksvaror beskattades högre an i riket
tillverkade. De av Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna framgå av
följande ur författningsförslaget hämtade sammanställning:
för i riket tillverkade tobaksvaror:
för cigarretter ....................................... 0.5 öre för 1 st.
» karvad tobak.................................... 1-2o kr. » 1 kg.
» spinn-, press- och rulltobak ...... 0.7 o » 33 1 »
» snus................................................. 0.40 » d 1 » ,
för till riket införda tobaksvaror:
för cigarrer ............................................ 6 ore tor 1 st.
» cigarrcigarretter .............................. 2.5 » 3> 1 3)
33 cigaretter ......................................... I-5 ):> ® 1 ®
» karvad tobak................................ 3.2 0 kr. » 1 kg.
» spinn-, press- och rulltobak........ 3.2 0 » 3) 1 k
» snus.................................................... 3.2 0 D 33 1 33
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen återgivit en av ingenjören Nordenfelt i
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet till departementschefen avlåten
skrivelse, däri framlagts förslag i fråga om de särskilda skattesatsernas
belopp i huvudsaklig överensstämmelse med de i Kungl. Maj:ts förslag sedermera
upptagna beloppen ävensom bland annat anförts, att, under förutsättning
att förbrukningen av tobaksvaror bleve densamma som under år
1921 och att de dåvarande priskurantprisen bibehölles trots skatteökningen,
den särskilda skatten skulle tillföra statsverket cirka 14.5 miljoner
kronor enligt den fördelning mellan de olika tobaksvarorna, som
framgår av följande sammauställning:
Skattesats Försäljning 1921 Skattebelopp
I riket tillverkade tobaksvaror:
Cigarretter......
0.5
öre
per
st.
1,373,400,000
st.
6,867,000
kr.
Röktobak .......
1.20
kr.
»
kg.
800,000
kg.
960,000
»
Tuggtobak......
0.7 0
»
»
»
330.000
»
231,000
»
Snus ................
0.4 0
»
»
»
6,117,000
»
2,446,800
»
10,504,800
kr.
Till riket införda
tobaksvaror:
Cigarrer...........
.... 6
öre
per
st.
32,400,000
st.
1,944,000
kr.
Cigarrcigarretter 2.
5 »
»
»
25,500,000
»
637,500
»
Cigarretter.....
.... 1
»
»
»
80,400,000
»
804,000
»
Röktobak........
... 3.
2 kr.
»
kg.
200,000
kg.
640,000
»
4,025,500
kr.
I berörda skrivelse hade vidare anförts, att då det vore att förutse,
att köpkraften under år 1922 bleve svagare, tobaksskattens avkastning
kunde väntas bliva lägre än vad sålunda beräknats men att å
andra sidan en del prisförhöjningar antagligen komme att förorsakas av
skatten och statsinkomsten därigenom ökas.
Departementschefen har ifråga om den inkomstökning, som genom
den särskilda tobaksskatten kunde komma att tillföras statsverket, anfört
följande:
»Den ökning i statsinkomsterna, som den särskilda skatten å tobaksvaror
skulle medföra, har i ingenjören Nordenfelts skrivelse uppskattats
till cirka 14,500,000 kronor per år. Mot denna uppskattning har jag
ingen annan erinran, än att, då en konsumtionsminskning lärer kunna
befaras, försiktigheten bjuder att beräkna mindre belopp, därvid dock å
andra sidan märkes, att skatten för cigarretter skulle utgå efter högre
skattesats än den av ingenjören Nordenfelt ifrågasatta. Jag har därför
stannat vid att föreslå, att den särskilda tobaksskatten beräknas till de
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 21
av mig förut angivna beloppen, 10 miljoner kronor för år 1922 och 6
miljoner kronor för första hälften av år 1923.»
I samband med framläggandet av ovan omförmälda förslag till
förordning angående särskild skatt å tobaksvaror föreslog Kungl. Maj:t
i förenämnda proposition, med återkallande av sitt i statsverkspropositionen
gjorda förslag ifråga om tobaksskattens upptagande i riksstaten
för första halvåret 1923, att
i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 måtte under egentliga
statsinkomster upptagas följande inkomsttitlar sålunda:
tobaksskatt, bevillning ................................. 16,000,000
särskild skatt å tobak, bevillning............... 6,000,000
I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 5 gjorda hemställan
har riksdagen antagit Kungl. Maj:ts förenämnda förslag till förordning
angående särskild skatt å tobaksvaror, med de avvikelser i fråga
om skattesatsernas belopp, som framgå av nedanstående uppställning:
för i riket tillverkade tobaksvaror:
för cigarretter.................................... 0.4 öre för 1 st.
» karvad tobak.............................. 1.5 o kr. » 1 kg.
» spinn-, press- och rulltobak . 0.70 » » 1 »
» snus ............................................ 0.3 o » » 1 »
för till riket införda tobaksvaror:
för cigarrer ......................................... 1 öre för 1 st.
» cigarrcigarretter........................... 2.5 » » 1 »
» cigarretter ................................. 1 » » 1 »
» karvad tobak ............................. 4 kr. » 1 kg.
» spinn-, press- och rulltobak ... 4 » » 1 »
» snus ................................................ 4 » » 1 »
Den sålunda beslutade särskilda skatten å tobak har trätt i kraft
den 1 mars innevarande år.
Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolets verksamhet år 1921 framgår, att det för samma år
belöpande skattebeloppet utgjort 41,181,024 kronor 99 öre samt att till
statskontoret under år 1921 inbetalts:
för december 1920 ..................... kronor 3,821,846: 0 4
» januari—november 1921..... » 37,927,998: 50
eller tillhopa kronor 41,749,844: 5 4.
Vt »kottet.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet har tobaksskatten under tiden januari—april 1922 utgjort:
januari .
februari.
mars.......
april.......
Tobaksskatt
2,807,927: 24
2,310,437: 30
3,295,884: 69
2,835,448: 8 8
Särskild tobaksskatt
1,003,471: 44
796,868: 43
Summa
2,807,927: 24
2,310,437: 30
4,299,356: is
3,632,317: si
-
Följande tabell utvisar hela den upplupna skatten för åren 1919,
1920 och 1921, fördelad på de olika månaderna:
1919
1920
1921
januari .........
... kronor
3,203,622:
08
3,484,740:
24
3,286,171:
58
februari.........
»
3,094,153:
79
3,438,072:
09
3,068,653:
03
mars..............
3>
3,117,105:
25
3.791,873:
39
3,436,842:
59
april............
»
3,201,951:
26
3,816,360:
72
3,613,675:
40
m»j ...............
»
3,311,797:
1 2
3,554,349:
1 1
3,696,544:
4 1
juni .............
»
3,617,368:
34
4,100,891:
32
3,778,685:
42
juli ...............
X>
4,163,366:
76
4,305,645:
92
3,621,489:
6 5
augusti.........
»
4,153,778:
9 5
4,130,443:
62
3,584,384:
97
september ...
4,551,616:
56
4,071,334:
58
3,489,431:
8 5
oktober .......
»
4,153,954:
43
3,745,037:
88
3,239,631:
29
november......
3>
3,756,294:
29
3,693,132:
22
3,112,515:
3 1
december......
))
3,755,702:
47
3,821,846:
04
3,253,026:
49
Summa kronor
44,080,711:
80
45,953,627:
13
41,181,024:
99.
Utskottet, som ansett de av riksdagen beslutade nedsättningarna
i de av Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna för den särskilda tobaksskatten
icke nödvändiggöra lägre inkomstberäkning för nu ifrågavarande
budgetperiod, ansluter sig till vad departementschefen föreslagit beträffande
förevarande inkomsttitel och hemställer följaktligen,
att i riksstaten för första halvåret 1923 måtte
under egentliga statsinkomster upptagas följande inkomsttitlar
sålunda:
tobaksskatt, bevillning.................................... 16,000,000
särskild skatt å tobak, bevillning.................. 6,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Ni- 58.
23
9:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Brännvinstillverkningsskatten är i riksstaterna för nedannämnda år
uppförd med följande belopp:
år 1918 .................................... med kronor 8,225,000
» 1919 .................................. » » 2,800,000
» 1920 ...............''................... » » 8,000,000
» 1921 ...................... » » 15,000,000
» 1922 ....................................... )) » 17,000,000.
Den behållna inkomsten har utgjort:
Första halvåret Hela året
år 1918 ................... kronor 1,751,551 3,281,102
» 1919 » 3,351,498 6,479,309
» 1920 .................... » 7,703,784 17,739,919.
Efter att hava lämnat, bland annat, förestående uppgifter har
riksräkenskapsverket anfört följande:
»I skrivelse av den 12 oktober 1921 har kontroll styrel sen meddelat,
att brännvinstillverkningsskatten kunde antagas för första halvåret
1923 komma att inflyta med 6,000,000 kronor. Vid denna beräkning
har man, efter vad chefen för kontrollstyrelsen anför i sin under
rubriken sockerskatt citerade P. M. den 18 oktober, ''utgått från en
något minskad konsumtion för hela år 1923, i följd varav skatten skulle
lämna ett nettobelopp av 16,000,000 kronor. En sådan nedräkning av
skattens belopp, i jämförelse med de belopp, vartill skatten beräknats
i 1922 års riksstat, torde vara befogad med hänsyn till rådande restriktioner
i avseende å rusdrycksförsäljningen.’
''För erhållande av siffran för första halvåret under år 1923 har
man att iakttaga, att tillverkningsskatten icke likformigt inflyter i statskassan
under ett kalenderår. På grund av rättigheten att för det å
allmänt nederlag inlagda brännvinet erhålla påföringsbevis bliva de kontanta
inbetalningarna för påförd skatt i allmänhet större under senare
halvåret. Skatten kan därför under första halvåret 1923 beräknas giva
allenast 6,000,000 kronor, under det att återstoden, 10,000,000 kronor,
skulle inflyta under senare halvåret 1923’.»
Riksräken
skapsverket.
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Biksräken
skapsverket.
Riksräkenskapsverket har i sin förslagstabell upptagit denna inkomsttitel
med nyssnämnda belopp, 6,000,000 kronor.
Med enahanda belopp, 6,000,000 kronor, ingår titeln jämväl i
statsverksproposi tion ens förslag till riksstat för första halvåret 1923.
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat har brännvinstillverkningen
uppgått till under år 1921 45,072,738.9 liter samt
under januari—april 1922 16,036,872.1 liter.
Enligt av utskottet likaledes från kontrollstyrelsen inhämtade upplysningar
har bränn vinstill verkningsskatten tillfört statsverket netto under
år 1921 12,633,138 kronor 88 öre och under månaderna januari—april
1922 brutto 3,179,638 kronor 54 öre. För samma månader 1921 utgjorde
brännvinstillverkningsskatten brutto 3,516,920 kronor 63 öre.
Utskottet hemställer,
att brännvinstillverkningsskatten måtte för första
halvåret 1923 beräknas till............... kronor 6,000,000.
10:o.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen har riksräkenskapsverket
till en början anfört följande:
»Å denna titel, som är avsedd att upptaga rusdrycksbolagens vinstmedel
för föregående år, hava till statsverket influtit i behållen inkomst
under nedanstående år följande belopp:
Första halvåret Hela året
år 1918..................... kronor 8,096,366 8,228,079
y> 1919........................ » 12,062,994 12,098,539
» 1920 ....................... » 28,824,839 28,840,599
» 1921........................ » 37,383,088. I
I 1921 års riksstat äro rusdrycksförsäljningsmedlen upptagna till
20,000,000 kronor och i 1922 års riksstat till 30,000,000 kronor, en
höjning i beräkningen, som, enligt vad kontrollstyrelsen i skrivelse den
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
25
26 oktober 1921 erinrar, företogs med hänsyn till resultatet av rusdrycksförsäljningsbolagens
verksamhet under 1920 och 1921.
I samma skrivelse anför kontrollstyrelsen vidare, att styrelsen
''numera infordrat uppgifter om de belopp, de olika bolagen kunna beräknas
lämna i vinst av rörelsen under år 1921 — dessa vinstbelopp
skola inbetalas till statsverket inom mars månads utgång 1922. Därvid
har det visat sig, att det sammanlagda beloppet av denna vinst icke
uppgår till mera än ungefär 21,000,000 kronor. Såsom medverkande
orsaker till denna betydande nedgång av vinstmedlen i jämförelse med
löregående år må anföras dels den allmänna depressionen, som åstadkommit
att konsumenterna numera förbruka billigare varor, varå försäljningsvinsten
blir mindre, dels en nedgång i konsumtionen, framkallad
av konjunkturförsämringen, den starka beskattningen av spritdrycker
genom omsättnings- och utskänkningsskatten samt på många orter av
en skärpning av restriktionerna, dels och av den höjda inkomst- och
förmögenhetsskatten, som medfört att bolagen varit nödsakade att göra
betydande reservationer för skatter.
Då försiktigheten synes bjuda, att man för första halvåret av år 1923
icke räknar med större inkomst av här ifrågavarande medel än som kan
komma att inflyta under år 1922, torde rusdrycksförsäljningsmedlen i
förslaget till riksstat för första halvåret 1923 böra beräknas till 21,000,000
kronor’.»
I enlighet med kontrollstyrelsens, av riksräkenskapsverket godkända
beräkning hava rusdrycksförsäljningsmedlen i riksstaten uppförts
med 21,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet från koutrollstyrelsen inhämtat hava rusdrycksförsäljningsmedlen
uppgått till
för år 1921 1............................... kronor 21,126,557:65
v, 1 Q9A 2 0 7 ocnnitr.
Utskottet hemställer,
att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för första
halvåret 1923 beräknas till ............ kronor 21,000,000.
1 Systembolagens nettovinst för 1921, inlevererad 1922.
2 » » » 1920, » 1921.
Staisver-fopropositionen.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 höft. (Nr 58.)
4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Riksräken
skapsverket.
11 :o.
Maltskatt.
Beträffande maltskatt har riksräkenskapsverket meddelat, att densamma
under nedannämnda år tillfört statsverket följande inkomstbelopp
:
Första halvåret Hela året
år 1918..................... kronor 425,593 747,071
» 1919 » 590,645 2,616,204
» 1920 ........................ » 1,891,331 4,423,902
Vidare har riksräkenskapsverket anfört bland annat följande:
»Vid en jämförelse mellan siffertalen för första och andra halvåren
av 1918 — 1920 visar sig således, att under 1918 något över hälften av
årsinkomsten faller på första halvåret, medan under 1919 och 1920 den
vida övervägande delen influtit under senare halvaret. Detta beror
emellertid, enligt meddelande från kontrollstyrelsen på under sistnämnda
år rådande tillfälliga förhållanden; för framtiden lärer man kunna räkna
på, att uppbörden å denna skattetitel kommer att jämnt fördela sig över
hela året.
Kontrollstyrelsen anförde 1920 angående denna skatt, bland annat,
att det syntes vara ganska sannolikt, att under de närmaste åren någon
tillverkning av maltdrycker av klass III icke skulle komma att påbörjas.
''Med hänsyn härtill’, fortsätter styrelsen, ''och då för tillverkning av maltdrycker
av klass III åtgår större mängd malt än för tillverkning av
samma kvantitet andra maltdrycker, kan det antagas, att av denna orsak
någon väsentligare höjning av maltskattens influtna belopp icke kommer
att ske. Å andra sidan kan det antagas, att maltskatten för framtiden
icke kommer att vara underkastad någon — i varje fall mera avsevärd
— sänkning, enär, enligt vad erfarenheterna under 1920 giva vid handen,
allmänheten i stor utsträckning övergått till att förtära maltdrycker
av klass II — de enda skattepliktiga maltdrycker, som för närvarande
tillverkas, och denna förbrukning torde icke komma att i någon mera märkbar
grad minskas.’ På grund av sålunda angivna omständigheter ansag
kontrollstyrelsen, att man med största sannolikhet kunde räkna med att maltskatten
under åren 1921 och 1922 komme att inflyta med ungefär samma
belopp som under 1920, eller omkring 4,400,000 kronor. Med detta
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 27
belopp är skatten även uppförd i 1922 års riksstat, medan den för 1921
är beräknad till 6,000,000 kronor och alltså efter all sannolikhet, såvitt
man kan döma efter inkomstsiffran för första halvåret, kommer att vid
årsskiftet förete en avsevärd brist.
I sin av riksräkenskapsverket förut åberopade skrivelse den 12
oktober uttalar kontrollstyrelsen den uppfattningen, att maltskatten
kan antagas under första halvåret 1923 inflyta med 2,200,000 kronor,
och förutsätter styrelsen därvid en årsinkomst av 4,400,000 kronor, eller
samma belopp som är upptaget i riksstaten för 1922.
Riksräkenskapsverket har i förslagstabellen uppfört maltskatten
med det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet, 2,200,000 kronor.»
Maltskatten har i statsverkspropositionen upptagits till ovannämnda
belopp, 2,200,000 kronor.
Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt netto under år
1921 4,239,843 kronor 12 öre och under januari —april 1922 brutto
1,262,907 kronor 65 öre.
Utskottet hemställer,
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
att maltskatten måtte för första halvåret 1923
beräknas till .......................................... kronor 2,200,000.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Rtksräken
*kap
sverket.
12:o.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Riksräkenskaps verket har härom anfört följande:
»Dessa skatter utgå från och med den 1 juli 1920, och inkomsttiteln
uppfördes första gången å samma års tilläggsstat med ett till 20,000,000
kronor beräknat belopp samt har därefter uppförts jämväl å 1921 och
1922 årens riksstater med respektive 41,000,000 kronor och 62,000,000
kronor.
Den behållna inkomsten har utgjort under senare halvåret av 1920
17,349,748 kronor och under första halvåret av 1921 18,425,525 kronor,
varav 3,653,703 kronor inlevererats under januari månad. Då skatten
skall inbetalas till statsverket månaden näst efter den, under vilken
den upptagits, betecknar således den sistnämnda siffran det under december
1920 upptagna beloppet; härvid är att märka, att inköpen under denna
månad i allmänhet torde vara större än under någon av årets övriga
månader.
Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde
omsättningsskatten 25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen
inköpa spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor
för varje liter, vilka skattesatser således ligga till grund för de ovan
angivna inbetalningarna under 1920 och 1921. Genom nådiga förordningen
den 22 sistlidne juni (nr 325) hava emellertid från och med den
1 juli 1921 skattesatserna fördubblats till respektive 50 procent och
4 kronor, eu ökning, vars förutsatta inverkan på riksstaten för nästa
år framträtt i inkomsttitelns höjande till 62,000,000 kronor.
I en P. M. av den 14 maj 1921 anförde kontrollstyrelsen: ’I jämförelse
med försäljningen under första kvartalet av år 1920 — försäljningen
under detta kvartal kan måhända anses hög, enär under detta
kvartal för första gången på flera år fri försäljning rådde — utvisar
försäljningen under första kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent
i fråga om utminuteringen och 30 procent i fråga om utskänkningen.
Depressionen har sålunda haft större inverkan beträffande det senare
slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende innebära dels att
bolagens vinst av detta slags rörelse kommer att minskas, dels att utskänkningsskatten
kommer att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock
att, då försäljningen utskänkningsvis proportionsvis omfattar flera finare
och därmed dyrare varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
vinstgivande varorna kommer att proportionsvis starkare minskas än
försäljningen av mindre vinstgivande varor. Detta sistnämnda förhållande
kommer att vara av betydelse för omsättningsskatten, vilken, som
bekant, utgår efter varornas värde. I fråga om utminuteringen torde
även förmärkas den inverkan av krisen, att en övergång från dyrare
till billigare varor äger rum, vilket i sin tur påverkar resultatet av
omsättningsskattens beräknande.’
Vidare har kontrollstyrelsens chef i sin här förut berörda P. M.
den 18 oktober gjort följande uttalande:
’I högre grad än någon annan rusdrycksförsäljningsskatt är omsättnings-
och utskänkningsskatten beroende på konjunkturerna. Under
goda år, då konsumenterna övergå till dyrare varor, ökas omsättningsskatten,
som ju är en värdeskatt, utan att konsumtionen därmed behöver
ökas, och under dåliga år, då konsumenterna köpa övervägande
billigare varor, minskas skattens belopp, utan att konsumtionen behöver
undergå en motsvarande minskning. Nuvarande lågkonjunktur kar
åstadkommit, att den influtna omsättnings- och utskänkningsskatten
sjunkit, så att den under juli månad gav 5,310,000 kronor samt under
augusti 5,015,000 kronor, allt i runt tal, och beräknas under september
inflyta med ungefär 4,800,000 kronor. Under ett kvartal har sålunda från
och med den 1 juli den förhöjda skatten lämnat i runt tal 15,000,000
kronor, vilket, under förutsättning att skatten icke ytterligare kommer
att nedgå, skulle innebära att skatten under helt år gåve 60,000,000
kronor och för ett halvt år 30,000,000 kronor. Då tillräckliga fakta
icke ännu torde föreligga för en mera exakt beräkning vad omsättnings-
och utskänkningsskatten kan komma att giva under första halvåret
1923, har det ansetts, att omsättnings- och utskänkningsskatten
under sagda halvår tillsvidare bör beräknas till 30,000,000 kronor.’
Till grund för detta uttalande ligger antagandet, att ovanberörda
förordning den 22 juni 1921 (nr 325), som endast gäller intill utgången
av år 1922, får förlängd giltighet. Under detta antagande och under
förutsättning att den ekonomiska depressionen med dess naturliga inverkan
i fråga om övergång från dyrare till billigare varor icke kommer
att mera avsevärt skärpas, synes erfarenheten från den gångna delen av
innevarande år giva vid handen, att det belopp, kontrollstyrelsen föreslagit
till eventuel^ uppförande under denna inkomsttitel i riksstaten
för första halvåret 1923, eller 30,000,000 kronor, ej är för högt beräknat.
Ehuru frågan om upptagande av dessa skatter även under år 1923 skall
avgöras först vid 1922 års riksdag, har riksräkenskapsverket likväl
ansett sig böra i sin förslagsfabell införa skattetiteln med detta belopp.
Departements•
chefen.
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 216.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Ämbetsverket vill dock samtidigt erinra, att till följd av föreskriften om
tiden för skattebeloppens inbetalning till statsverket en uppbörd, som,
att döma efter inlevereringen under sistlidne januari, bör komma att
röra sig omkring en siffra av 7,000,000 kronor, under alla förhållanden
torde vara att påräkna för statsregleringen under 1923 års första hälft.»
Enligt statsrådsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari
1922 har chefen för finansdepartementet yttrat, bland annat, följande:
»Omsättningsskatten och utskänkninq sskatten å rusdrycker utgår enligt
nu gällande bestämmelser intill utgången av år 1922. Jag anser emellertid,
att denna skatt bör utgå jämväl under första halvåret 1923, och torde
i sinom tid få framlägga förslag till proposition i ämnet. Härvid har
jag — — — — — — för avsikt att förorda viss höjning av skattesatserna
i syfte att uppväga den minskning i inkomsten från aktiebolaget
vin-, och spritcentralen, som kan komma att följa av den omläggning av
partihandeln med rusdrycker, vartill förslag framlagts av särskilda sakkunniga.
Jag är ej beredd att nu taga ställning till sistnämnda fråga
men har för avsikt att inom den närmaste tiden underställa ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. För närvarande vill jag fördenskull allenast
förorda en höjning av riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsten
av omsättningsskatten med 5 miljoner kronor till 35 miljoner kronor.
Då ifrågavarande höjning i skattesatserna är avsedd att träda i kraft
den 1 juli 1922, är enahanda ökning av inkomsten av omsättningsskatten
under samma år att förvänta.»
Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker hava i enlighet
härmed i statsverkspropositionen upptagits till 35,000,000 kronor.
Med proposition nr 216 av den 17 mars 1922 har sedermera framlagts
förslag till förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, däri föreslagits utsträckt giltighet av hittills gällande bestämmelser
i ämnet, med den ändring att omsättningsskatten skulle höjas
från nuvarande 50 till 65 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen
inköpa sådana drycker.
Enligt bevillningsutskottets i betänkande nr 47 gjorda hemställan
har Kmngl. Maj:ts förenämnda proposition av riksdagen bifallits.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 31
Enligt av utskottet inhämtade uppgifter har omsättningsskatt och
utskänkningsskatt å spritdrycker inlevererats med:
år 1921 ......................................... kronor 46,345,851: 70
januari—april 1922 .................... » 18,355,682: 2o.
Det förslag till omläggning av partihandeln med spritdrycker, som
chefen för finansdepartementet, på sätt ovan omnämnts, den 7 januari
1922 ställt i utsikt, har sedermera genom propositionen nr 191 framlagts
men icke blivit av riksdagen bifallet. Propositionen om höjning
av omsättningsskatten å spritdrycker har däremot vunnit riksdagens
bifall.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
under sålunda numera inträdd förutsättning gjorda uppskattningen,
får utskottet hemställa,
att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
måtte för första halvåret 1923 beräknas
till......................,.................................... kronor 35,000,000.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för första halvåret 1923 äro
bevillningarna — utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar
och prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning
ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna
förslag än även att mantalspenningar och prästerskapets tionde
uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp, respektive 100,000
och 50,000 kronor, komma inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter»
i den av riksdagen beslutade riksstaten att uppföras med följande belopp:
-
Utskottet.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1.
2.
3.
Mantalspenningar........................
Prästerskapets till statsverket indragna tionde. . .
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
«. Skatt å inkomst och
förmögenhet...... 8,400,000
p. B-skatt å aktiebolag
a.
4.
m. fl............ 100,000
8,500,000
b.
Bevillning av fast egendom samt av
400,000
inkomst, bevillning.............
C.
Bevillningsavgifter för särskilda för-
måner och rättigheter, bevillning . .
150,000
d.
Stämpelmedel, bevillning..........
22,000,000
e.
Lastpenningar, bevillning..........
250,000
Tullar och acciser:
a.
Tullmedel, bevillning.............
56,000,000
b.
Sockerskål, bevillning..........• •
10,000,000
C.
Tobaksskatt, bevillning............
16,000,000
d.
Särskild skatt å tobak, bevillning....
6,000,000
e.
Brännvinstillverknings-
g
h.
skatt, bevillning ...... 6,000,000
Rusdrycksförsäljningsme
del,
bevillning....... 21,000,000
Maltskatt,* bevillning..... 2,200,000
100,000
50,000
31,300,000
Kronor
29,200,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning ......... 35,000,000 152,200,000
183,650,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
33
13:o.
Postmedlen.
I sin meranämnda skrivelse den 6 december 1921 har riksräken- Riksräken-^
skapsverket beträffande postmedlen återgivit en ämbetsverket från general- skar,ver ■
poststyrelsen tillhandakommen skrivelse av den 15 november 1921 med
förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse,
som borde upptagas i riksstaten för första halvåret 1923. I nämnda
skrivelse hade generalpoststyrelsen framlagt en beräkning rörande postverkets
driftresultat för såväl år 1922 som år 1923 och därvid uppskattat
det överskott, postverket antoges komma att lämna under vart
och ett av nämnda år under förutsättning att nu gällande postavgifter
bibehölles oförändrade, till 8 miljoner kronor.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet för finansärenden den 7 Departement,- januari 1922 har departementschefen härom anfört, bland annat, följande: c
»Vad — — postverket beträffar, hänför sig det inkomstbelopp, som
bör uppföras å övergångsbudgeten, till driftöverskottet för ar 1922,
vilket i sin helhet inlevereras först under förra hälften av år 1923. Med
hänsyn till den sänkning i levnadskostnaderna, varmed man numera
synes kunna räkna för år 1922, skulle det kunna ifrågasättas att höja
det av generalpoststyrelsen och riksräkenskapsverket beräknade överskottet,
8 miljoner kronor, med beloppet för minskningen i dyrtidstilllägget.
På grund av den osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar
av ifrågavarande slag, anser jag emellertid, att någon höjning i
överskottet av nu nämnda anledning ej bör beräknas.»
Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits till stal‘^^0''
8,000,000 kronor.
Genom proposition nr 143 av den 10 mars 1922 har Kungl. Maj:t Prop. nr 143.
framlagt förslag angående vissa inrikes postavgifter, i huvudsak avseende
utsträckt giltighet av gällande förhöjda postavgifter till utgången
av år 1923, med undantag av inrikes brevportot och i samband därmed
portot för korsband, innehållande affärshandling, för vilka viss nedsättning
föreslagits från och med den 1 oktober 1922.
Till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen återgivit en av generalpoststyrelsen i skrivelse
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 saml. 50 höft. (Nr 58.) 5
Bevillningsutskottets
betänkande
nr 36.
Generalpoststyrelsen
den
22 maj 1922.
34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
den 27 februari 1922 med förelag i fråga om postavgifternae belopp framlagd
reviderad beräkning av postverkets ekonomiska driftresultat för
åren 1922 och 1923. I denna förnyade beräkning uppskattade generalpoststyrelsen
postverkets driftöverskott, under förutsättning att då gällande
portosatser bibehölles oförändrade, till 11.5 miljoner kronor för vartdera
av nämnda år. De i propositionen föreslagna portonedsättningarna
jämte en mot'' sänkningen av det inrikes brevportot svarande nedsättning
av det internationella brev- och brevkortsportot beräknades medföra
en inkomstminskning av omkring 10,500,000 kronor per år.
Under det att generalpoststyrelsen föreslagit, att de lägre postavgifterna
skulle tillämpas från och med den 1 juli 1922 samt därvid uppskattat
driftöverskottet för år 1922 till 6.25 miljoner kronor, har Kungl. Maj: t i ovannämnda
proposition nr 143 föreslagit och riksdagen sedermera beslutat, att
de sänkta portosatserna skulle träda i tillämpning först den 1 oktober 1922.
Vid motiverandet av berörda avvikelse från vad generalpoststyrelsen föreslagit
har chefen för kommunikationsdepartementet erinrat, att i riksstaten
för första halvåret 1923 såsom inkomst av postverket upptagits 8 miljoner
kronor, samt vidare anfört, att med hänsyn till svårigheten att erhålla
de nödvändiga statsinkomsterna under nämnda halvår det syntes nödvändigt,
att det beräknade överskottet komme statsverket till godo.
Departementschefen har sålunda ansett de av Kungl. Maj:ti propositionen
nr 143 föreslagna portonedsättningarna icke böra föranleda någon nedsättning
av det i förslaget till riksstat för övergångsstaten upptagna
överskottet av postverkets rörelse.
I sitt i anledning av förenämnda proposition avgivna betänkande
(nr 36) tillstyrkte bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts med propositionen
framlagda förslag, med, bland annat, den ändringen, att utskottet förordade
återinförande av särskilt lägre lokalporto. Utskottets hemställan
har numera efter gemensam omröstning bifallits av riksdagen.
Bevillningsutskottet har i grundlagsenlig ordning gjort framställning
om erhållande från generalpoststyrelsen av uppgift dels angående
postverkets inkomster och utgifter under en var av månaderna januari
—april 1922 dels ock angående det driftresultat, som enligt styrelsens
mening postverkets rörelse kunde med ledning av numera tillgängliga
uppgifter beräknas lämna under sistnämnda år.
I anledning härav har bevillningsutskottet från generalpoststyrelsen
fått emottaga en den 22 maj 1922 dagtecknad skrivelse, i vilken anförts
följande:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 35
»Genom skrivelse från kungi. kommunikationsdepartementet den 19 maj
1922 har generalpoststyrelsen anbefallts att till bevillningsutskottet lämna uppgift
dels angående postverkets inkomster och utgifter under en var av månaderna
januari—april innevarande år, dels ock angående det driftresultat,
som enligt styrelsens mening postverkets rörelse kunde med ledning av numera
tillgängliga uppgifter beräknas lämna under samma år.
Med anledning härav får general poststyr elsen anföra följande. Till
en början anser generalpoststyrelsen sig böra ytterligare understryka vad styrelsen
tidigare vid avgivande av beräkningar rörande postverkets driftresultat
framhållit i fråga om svårigheten att under rådande ovissa och obestämbara
förhållanden verkställa fullt exakta kalkyler rörande det ekonomiska
resultatet av postverkets rörelse. Med så störa tal, varom såväl inkomst- som
utgiftsbeloppen numera röra sig, kan en svängning i dessa belopp åt ena eller
andra sidan med endast några få procent giva ett utslag på stora summor.
För den gångna delen av år 1922 ställa sig i avrundade tal, postverkets
inkomster, driftkostnader och överskott sålunda:
Månad
Inkomster
Driftkostnader
Överskott
Januari ........................
6,516,000
5,001,000
1,515,000
Februari........................
5,079,000
3,897,000
1,182,000
Mars ...........................
6,972,000
4,623,000
2,349,000
April ...........................
7,471,000
5,210,000
2,261,000
Summa
26,038,000
18,731,000
7,307,000
Uppenbarligen skulle det vara ett alltför lättvindigt sätt att komma
fram till postverkets sannolika driftöverskott för år 1922 genom att till utgångspunkt
för beräkningarna taga enbart resultatet från årets fyra första
månader utan att göra en ingående undersökning rörande inkomsterna och utgifterna
under tiden.
Vad först inkomsterna vidkommer bär frankotecklensuppbörden, som
utgör huvudparten av desamma och på vilken fluktuationerna på det ekonomiska
området gorå sig mest märkbara, visat en nedgång i förhållande till
nästföregående år. Enbart denna omständighet torde vara tillräcklig för att
mana till synnerlig försiktighet vid kalkylerandet av frankoteckensupphörden
under återstående delen av året.
Vid bedömande av inkomsternas storlek för hela år 1922 har man jämväl
att taga hänsyn till, att i inkomstsumman för första tertialet ingår ett belopp
för postabonnerade tidningar, vilket är betydligt större (mer än dubbelt) än
vad beräknas inflyta under hela återstoden av året. Enahanda är förhållandet
med ersättningsbelopp för bestyr, som ligga utom ramen av postverkets
egentliga verksamhet, ävensom, i viss mån, beträffande övriga inkomster av
inrikes rörelsen (för utgivarkorsband, registrering m. m.).
Vad driftkostnaderna beträffar torde givetvis, med hänsyn särskilt till
dyrtidsindexets avsevärda fall under den gångna delen av året, vilket varit
större än generalpoststyrelsen tidigare beräknat, kunna motses en nedgång i
Utskottet.
36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
driftkostnaderna, medförande att postverkets överskott synes kunna beräknas
till omkring 1 miljon kronor mera än vad angivits i generalpoststyrelsens skrivelse
till Konungen den 27 februari 1922 i fråga om vissa inrikes postavgifter,
intagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 143. Huruvida någon ytterligare
minskning av utgifterna vare sig för dyrtidstillägget eller å övriga utgiftstitlar
må kunna påräknas, lärer nu icke kunna avgöras. Generalpoststyrelsen
kommer dock givetvis hädanefter såsom hittills att inrikta sin strävan på att
åstadkomma de besparingar, som må befinnas möjliga och skäliga.
I fråga om utgifterna för den återstående delen av året får man icke
heller bortse ifrån, att åtskilliga utgiftstitlar, såsom exempelvis titlarna arvoden
vid poststationer, postföring å landsväg jämte lokala transporter (i vad
utgifterna röra avlöningarna till lantbrevbärare och lådbrevbärare) och avsättning
till fömyelsefond, torde komma att i fortsättningen av året belastas
med proportionsvis högre belopp än som fallit å första tertialet.
Under åberopande av vad ovan anförts får generalpoststyrelsen meddela,
att förhållandena under årets fyra första månader icke giva generalpoststyrelsen
anledning att för sin del frångå den i förenämnda skrivelsen den 27
februari 1922 gjorda beräkningen i fråga om överskottsbeloppet för år 1922 i
annan mån än att, med hänsyn till dyrtidsindexets fall, överskottet, vid bibehållande
till årets slut av nu gällande posttaxor, uppskattas till 12.5 miljoner
kronor.»
Då chefen för kommunikationsdepartementet, på sätt ovan framhållits,
vid framläggandet av propositionen nr 143 vidhöll den i förslaget
till riksstat för första halvåret 1923 verkställda beräkningen av postverkets
driftöverskott för 1922, 8 miljoner kronor, hade departementschefen
att stödja sig på generalpoststyrelsens, under förutsättning att
de nu gällande posttaxorna bibehölles oförändrade till årets slut, gjorda
uppskattning av berörda överskott till 11.5 miljoner kronor ävensom
på de siffror, vilka lågo till grund för sistnämnda uppskattning.
Vad generalpoststyrelsen i ovan intagna skrivelse av den 22 maj
1922 anfört har givit utskottet anledning att överväga, huruvida icke
en högre beräkning av nämnda överskott än den föreslagna kan anses
befogad. Dels har i nämnda skrivelse framhållits, att, med hänsyn till dyrtidsindexets
avsevärda fall under den gångna delen av året en nedgång
i driftkostnaderna kunde motses. Dels utvisa de i skrivelsen meddelade
siffrorna beträffande driftresultatet under innevarande års fyra första
månader ett överskott å icke mindre än 7.3 miljoner kronor. I fråga
härom har generalpoststyrelsen framhållit vissa omständigheter, som
enligt styrelsens uppfattning borde föranleda, att berörda siffror icke
enbart toges till utgångspunkt för beräkningen av postverkets sannolika
överskott för år 1922. Då generalpoststyrelsen därefter förklarat sig
uppskatta berörda överskott till 12.5 miljoner kronor, har styrelsen till
stöd för den sålunda gjorda höjningen av det förut beräknade beloppet
37
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
med 1 miljon kronor uteslutande åberopat dyrtidsindexets fall. Styrelsen
synes således icke hava tagit någon hänsyn till ovanberörda siffror för
årets fyra första månader.
Bevillningsutskottet har ansett, att, även med behörigt beaktande
av de synpunkter, som generalpoststyrelsen framhållit beträffande bedömandet
av ifrågavarande siffror, desamma giva stöd för en uppskattning
av överskottet till högre belopp än det av generalpoststyrelsen
angivna.
Å andra sidan bör uppenbarligen beaktas riksdagens beslut om
återinförande av lokalporto. Den sänkning av portosatserna för lokalbrev,
som nämnda beslut innebär, beräknas, enligt av generalpoststyrelsen
meddelade siffror, föranleda en inkomstminskning för år av 885,000
kronor, varvid hänsyn emellertid icke tagits till den ökning av antalet.
lokalbrev, portosänkningen kan, på sätt utskottet i sitt betänkande nr
36 framhållit, antagas medföra.
Med beaktande av de olika förhållanden, utskottet härmed berört,
har utskottet ansett sig kunna förorda, att överskottet av postverkets
rörelse under innevarande år uppskattas till 9 miljoner kronor.
Utskottet hemställer följaktligen,
att överskott från postverket måtte i rikssfaten
för första halvåret 1923 beräknas
till ........................................................ kronor 9,000,000.
Stockholm den 3 juni 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Wohlin, Johansson i Kullersla, Lilhander, Johansson
i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Leander, Uddenberg i Karlskoga,
Winkler, Brännström och Pettersson i Hftllbacken.
av herr Wohlin.
Reservation
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 50 käft. (Nr 58.)
6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:299 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för första halvåret 1923. s. 1 i texten