Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag angående avlöningen för tjänstemän och vakt betjänte hos riksdagens kamrar och utskott.

1922-03-17 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:17, Memorial med förslag angående avlöningen för tjänstemän och vakt betjänte hos riksdagens kamrar och utskott.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott s memorial Nr 17.

L

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1922 kl. Va B e. m.

Memorial med förslag angående avlöningen för tjänstemän och vakt

betjänte hos riksdagens kamrar och utskott.

I en till bankoutskottet avlåten, den 24 nästlidna februari dagtecknad

skrivelse hava kamrarnas herrar talmän anfört följande:

”På anmodan av talmännen hava kanslideputerade efter samråd, med

tre ledamöter av första kammaren avgivit härvid fogade utlåtande angående

avlöningen vid innevarande riksdag för tjänstemän och vaktbetjänte hos riksdagens

kamrar och utskott. . ...

Utlåtandet har föredragits Vid denna dag hållet talmanssammantrade,

vid vilket jämväl de ständiga- utskottens ordförande samt kanslideputerade

närvarit; och få vi i enlighet med den mening, som vid sammanträdet gjort

sig gällande, härmed föreslå , ,

1) att i avseende å avlöning jämte dyrtidstillägg for de hos kamrarna,

de ständiga och tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli anstånd* tjänstemän

och vaktbetjänte måtte för innevarande riksdag fastställas bestämmelser

i enlighet med vad kanslideputerade föreslagit, dock med den ändring att

i andra meningen i mom. 7 av nu gällande avlöningsbestämmelser oiden

”dem av kamrarnas vaktmästare” utbytas mot ”de vaktmästare ; samt

2) att bankoutskottet ville uppdraga åt riksgäldsfullmaktige att verkställa

den av kanslideputerade föreslagna utredning rörande ett definitivt

ordnande av frågan om ersättning åt vissa tjänstemän och vaktmästare tor

mistad avlöning å statstjänst m. m.”

Det av talmännen åberopade, av kanslideputerade efter samråd med tre

ledamöter av första kammaren avgivna utlåtandet är av följande lydelse:

”1 anledning av remiss från herrar talmän angående ifrågasatt ersättning

åt hos riksdagen och dess utskott anställda statstjänstemän för aeras

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 13 käft. (Nr 17 18.) 1

Talmannen.

Kansli
deputerade.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets memorial Nr 17.

tiäneJorrSSrnfgSt''iäiSJgÖringen .avstådda avlöningar å vederbörandes statstjänster

samt i anledning av vissa i samband därmed berörda spörsmål få

kanshdeputerade, som, jämlikt herrar talmäns bemyndigande, i frågan samråd

med forsta kammarens andra vice talman herr N. A Nilsson samt leda
anföra

fölianda*11" kammare & & Ekm“ oeh j: E WWeU?Ä

år fn-ya aviöningBbestämmelser, som från och med innevarande

fo/ befattmngshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, hava i viss mån sträneare

Vtinämpfning i avseende å de under dessa bestämmelser fallande

d! i ?0MngSn°rm?ner under tjänstledighet för fullgörande av uppstSftÄn

tllkSda§-n el CT <Je,SS ^skott- Medan före innevarande års ingång

c W‘ ffoP Tan’ iVl k r forordnades0 att bestrida befattningar inom kamrarnas

sina kansher> i ^ge1 atnjöto, där de icke fingo utan vidare med

?5£rwtetrter f"remi lfrapjarande befattningar, hel eller partiell tjänstöi

? ll fi1a,rUri ir 1 ,regel.hade att avstå å respektive ordinarie tjänster

nv fUirfJti fr frdlgheten .lopande tjanstgörmgspenningar, gäller nu, att i fall

av tjänstledighet av angiven orsak for befattningshavare vid nyreglerat verk

ela lonen skall avstas. I anslutning härtill har vidare, enligt vad kanslideputerade

inhämtat, i de fall, då förening av statstjänst med befattning hos

riksdagen eller dess utskott medgivits, så bestämts, att vederbörande av sin

lön skall avsta vad som belöper på de tider, varunder han i vederbörlig ordning

befriats från skyldighet att närvara å tjänsterummet. Inom Kungl. Mai:ts

kansli och vissa centrala ämbetsverk tillämpas sistnämnda bestämmelse så

att vederbörande äger att vid slutet av varje månad uppgiva, huru många

timmar han under den gangna månaden varit på grund av sin anställning

hos riksdagen hindrad fullgöra stadgad tjänstgöring å tjänsterummet, och

varder med stod av denna uppgift å månadsavlöningen avdraget ett belopp

svarande mot den av riksdagstjänstgöringen betingade frånvaron från tiänsterummet,

varsel för varje timme avdrages en sjundedel av stadgad daga

vio rang. \ ad som sålunda avstås besparas statsverket. Enligt nu gällande bestämmelser

är vederbörande icke förpliktad avstå det å den frånträdda delen

av lonen lopande dyrtidstillägget.

7ad,nu sålunda tillämpas innebär en ej oväsentlig skärpning i förhållande

till vad förut i dessa avseenden varit gällande, och det synes kanslideputerade

billigt, att ersättning i någon form beredes statstjänstemännen

oi vad de pa grund av sin riksdagstjänstgöring nödgas av sina ordinarie

ioner avsta. Vid prövning av denna fråga hava emellertid kanslideputerade

kunnat undgå uppmärksamma det samband, densamma äger med de utav

riksdag beslutade avlöningsbestämmelserna för de hos riksdagen

anställda befattningshavarna. Vad sistnämnda bestämmelser beträffar har

det synts kanslideputerade ofrånkomligt, att, då i avseende å desamma med

hänsyn till proportionen mellan avlöningarna för olika tjänstekategorier

vissa erinringar torde kunna göras, de snarast möjligt revideras, och torde

det vara från flera synpunkter ändamålsenligt, om i samband med eu dylik

revision den nu föreliggande ersättningsfrågan kunde erhålla en definitiv och

tillfredsställande lösning. Hithörande spörsmål äro dock enligt kanslidepu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 17. 3

terade.s uppfattning av en rätt komplicerad beskaffenhet. Desamma tarva

givetvis en ingående och allsidig prövning, och har det med hänsyn härtill

synts vara knappast lämpligt eller ens möjligt att, då tiden för innevarande

{irs riksdag är relativt långt framskriden, nu upptaga denna fråga i hela

dess vidd till prövning och avgörande. Kanslideputerade hålla före, att den

under nuvarande förhållanden mest ändamålsenliga anordningeiu vore den,

att genom herrar riksgäldsfullmäktiges försorg ett förslag i berörda hänseende

utarbetades och i god tid förelädes nästkommande riksdag. Detta förslag

bör, såsom nyss nämnts, utgå från en utredning rörande möjligheten och

lämpligheten av en revision av 1919 års avlöningsbestämmelser, varvid hänsyn

bör tagas till de spörsmål, som aktualiserat behovet av en dylik revision,

nämligen de ersättningar, som rimligen böra tillerkännas statstjänstemän för

mistade avlöningsförmåner.

Da enligt kanslideputerades uppfattning berörda lönefrågor följaktligen nu

icke synas böra i hela deras utsträckning upptagas till prövning och avgörande

och då. man alltså har att under denna riksdag alltjämt räkna med den

fortfarande tillämpningen av 1919 års avlöningsbestämmelser, har det gällt

att finna en provisorisk lösning av den ovan omförmälda ersättningsfrågan.

Efter ett noggrann^ övervägande av vad härvidlag kan synas med billighet

och rättvisa förenligt, hava kanslideputerade kommit till den uppfattningen,

att härvid kan i .stort sett såsom utgångspunkt tagas den tillförene å statstjänstens

löner rådande proportionen mellan lön och tjänstgöringspenningar

och att följaktligen ersättning lämpligen synes kunna beredas befattningshavaren

med två tredjedelar av vad han visat sig faktiskt hava på grund av

sin tjänstgöring hos ^riksdagen avstått av sin lön i statstjänst.

Vad angår frågan om dyrtidstillägg sakna kanslideputerade anledning

att. nu ingå på densamma, men torde böra framhållas, att tillsvidare och

intill dess riksdagen annorlunda beslutar, enahanda grunder härutinnan

synas böra tillämpas, som godkändes av 1921 års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts få kanslideputerade hemställa,

att sådan anordning måtte vidtagas

att under innevarande års riksdag, utöver de i 1919 års avlöningsbestämmelser

för de hos kamrarna, de ständiga och tillfälliga utskotten samt

i riksdagens^ kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte givna arvoden,

ersättning måtte beredas de tjänstemän och betjänte. vilka äro innehavare av

statstjänster, med två tredjedelar av vad vederbörande befattningshavare visat

sig faktiskt hava på grund av tjänstgöring hos riksdagen avstått av den till

statstjänsten hörande lönen, samt

att genom herrar riksgäldsfullmäktiges försorg en utredning måtte

åvägabringas rörande ett definitivt ordnande av nyssberörda ersättningsfråga,

i samband varmed, jämväl torde böra beaktas spörsmålet rörande en revision

av 1919 års avlöningsbestämmelser, börande resultatet av sagda utredning i

god tid föreläggas nästkommande riksdag.”

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är enligt numera gällande avlöningsbestämmelser

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, tjänsteman, å vilken

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 17.

det nya avlöningsreglementet äger tillämpning, skyldig att vid tjänstledighet

för fullgörande av uppdrag hos riksdagen eller dess utskott avstå hela den å

tiden för ledigheten belöpande lönen. I vissa fall, då förening av statstjänst

med befattning hos riksdagen eller dess utskott medgivits, har så bestämts, att

vederbörande tjänsteman av sin lön skall avstå vad som belöper på de tider,

varunder han i vederbörlig ordning befriats från skyldighet att närvara å

tjänsterummet. Enligt de för närvarande gällande bestämmelser är tjänstemannen

däremot icke skyldig att avstå det å den frånträdda lönen belöpande

dyrtidstillägget.

Det torde icke kunna förnekas, att genom dessa numera tillämpade bestämmelser

här ifrågavarande tjänstemän kommit i en väsentligt sämre ställning

än tillförne. Utskottet anser därför i likhet med kanslideputerade det

vara billigt, att ersättning i någon form beredes statstjänstemännen för vad

de på grund av sin tjänstgöring hos riksdagen eller dess utskott nödgas avstå

av sin lön. Frågan härom står emellertid, såsom också kanslideputerade

framhålla, i visst samband med frågan om den avlöning, som de hos riksdagen

anställda befattningshavarna för närvarande åtnjuta. Bestämmelser i

detta ämne hava senast fastställts vid 1919 års riksdag. Vad dessa bestämmelser

angår, hava kanslideputerade ansett vissa erinringar kunna göras

särskilt med hänsyn till proportionen mellan avlöningarna för vissa tjänstekategorier,

varför de snarast möjligt borde underkastas revision. Utskottet

delar denna kanslideputerades mening; och torde det få anses lämpligt, att den

här föreliggande ersättningsfrågan vinner sin lösning i samband med en

dylik revision. Detta spörsmål är emellertid av så invecklad beskaffenhet, att

det icke torde vara möjligt att under innevarande riksdag upptaga frågan till

slutligt avgörande, utan anser utskottet, att en allsidig utredning i ärendet bör

verkställas genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg, varefter förslag

i ämnet bör kunna föreläggas nästkommande års riksdag. Det torde under

sådana förhållanden vara nödigt att för innevarande riksdag provisoriska bestämmelser

fastställas; och har utskottet därvid icke haft något att erinra mot

vad kanslideputerade i berörda avseende föreslagit eller att ersättning beredes

befattningshavare med två tredjedelar av vad han visat sig faktiskt

hava på grund av sin tjänstgöring hos riksdagen avstått av sin lön i

statstjänst.

Yad angår frågan om dyrtidstillägg, vill utskottet erinra, att riksdagen

på utskottets förslag numera besluta, att dyrtidstillägg skall tillsvidare, intill

dess annorlunda kan varda av riksdagen bestämt, utgå till de hos riksdagens

kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och

vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som fastställdes vid 1921 års riksdag

och vilka återfinnas i bankoutskottets då avgivna memorial nr 40, med iaktta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 17. ö

gande dock att bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1921 (svensk författningssamling

nr 344) därvid skola vinna tillämpning. _

Mot herrar talmäns förslag till ändrad lydelse av mom. 7 i gällande

avlöningsbestämmelser har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Åberopande det anförda får utskottet, som anser sig hora understryka,

att här endast är fråga om antagande av provisoriska bestämmelser,

avsedda att tillämpas vid innevarande riksmöte, hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande förslag, må

l:o) besluta, att under innevarande års riksdag, utöver

de i 1919 års avlöningsbestämmelser för de hos kamrarna,

de ständiga och tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli

anställda tjänstemän och vaktbetjänte fastställda arvoden,

ersättning må utgå till de tjänstemän och betjänte, vilka äro

innehavare av statstjänster, med två tredjedelar av vad vederbörande

befattningshavare visat sig faktiskt hava på

grund av tjänstgöring hos riksdagen avstått av den till statstjänsten

hörande lönen;

2:o) besluta, att mom. 7 i omförmälda avlöningsbestämmelser

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vid slutet av varje riksdag må till vardera av de under

hela riksdagen i kamrarna anställda förste vaktmästarna och

till de kamrarnas vaktmästare, som ombesörja utdelningen

av postförsändelser till kamrarnas ledamöter, utbetalas ett

belopp av 50 kronor. Därjämte må, jämväl vid slutet av varje

riksdag, till envar av de vaktmästare, vilka efter klockan elva

e. m. tjänstgjort vid aftonplena, utbetalas en extra ersättning

av fyra kronor för varje gång sådan tjänstgöring ägt

rum; samt

3:o) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, med

beaktande av vad här ovan anförts, låta verkställa utredning

beträffande avlöningsförhållandena för här ifrågavarande

personal, ävensom att vid nästkommande ars riksdag

i vederbörlig ordning framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda.

Stockholm den 17 mars 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 17.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Vindahl, Berge, Andersson

sou i Stockholm och Lindgren; samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro

bommelius, Kloo, Törnkvist i Bjuv och Strindlund.

i Hägelåkra, CarlsJanson

i Kungsör,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.