Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna stöd åt inhemska kreditanstalter.

1922-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:25, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna stöd åt inhemska kreditanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

1

i>r 25.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1922 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beredande av garantifond åt ett aktiebolag, avsett att

lämna stöd åt inhemska kreditanstalter.

I en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1922 dagtecknad proposition

nr 149, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokoilet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att såsom garantifond åt ett aktiebolag med uppgift

att bereda stöd åt inhemska banker må genom riksgäldskontoret tillhandahållas

bolaget ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten

utgivna 5 procents obligationer, att användas i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Allmänt bekant är hurusom den pågående ekonomiska krisen medfört

avsevärda förluster för åtskilliga av landets banker. För ett par

aktiebanker har sålunda en djupgående rekonstruktion blivit nödvändig

med nedskrivning av aktiekapitalet till en ringa del av ursprungliga

värdet och anskaffande av nytt kapital.

Vid underhandlingarna angående den sista av dessa rekonstruktioner

visade det sig emellertid, att densamma icke kunde genomföras

utan statens medverkan i en eller annan form. Denna medverkan

lämnades av riksbanken under förutsättning, att med statens stöd bildades

en låneanstalt med uppgift att underlätta avvecklingen av på kreditväsendets

område inträffande svårigheter.

1 en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse hava därefter fullmäktige i

riksbanken påkallat ingripande från statens sida och därvid framhållit,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 saml. 19 höft. (Nr 25.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

att den lämpligaste vägen härför syntes vara inrättandet av en låneanstalt,

liknande svenska kronkreditaktiebolaget och utrustat liksom

detta med en av staten lämnad grundfond i statsobligationer.

I anslutning till detta förslag hava förberedande åtgärder vidtagits

för bildande genom ett antal större banker av ett aktiebolag med nämnda

uppgift. Allmänna direktiv rörande formerna för bolagets verksamhet

skulle lämnas av Kungl. Maj:t.

Enligt den upprättade planen skulle bankerna teckna bolagets

hela aktiekapital, 5 miljoner kronor, men skulle förbehållas rätt att erlägga

likvid i depositionsbevis, löpande utan ränta och betalbara först

vid upphörande av bolagets verksamhet. Aktierna skulle ej medföra

någon rätt till vinst.

För möjliggörande av den ifrågasatta verksamheten skulle staten

genom riksgäldskontoret tillhandahålla bolaget en garantifond i obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida samt förskrivna med 5 procent

ränta, till nominellt 50 miljoner kronor. Mot säkerhet av dessa obligationer

skulle riksgäldskontoret för bolaget öppna en kredit å sistnämnda belopp.

Ränta å denna kredit skulle erläggas på sådant sätt, att bolaget för

varje verksamhetsår till riksgäldskontoret inbetalade hela det överskott,

som efter administrationskostnadernas täckande uppkommit å rörelsen

under aret. Härutöver skulle bolaget däremot ej vara skyldigt erlägga

ränta eller annan avgift för krediten. Så länge obligationerna läge i

riksgäld skontorets förvar såsom säkerhet för krediten, skulle ingen betalning

erläggas för förfallna kuponger.

Bolaget skulle icke äga rätt utlåna eller annorledes ikläda sig förbindelser

för mera än tillhopa 55 miljoner kronor.

Därest vid bolagets likvidation komme att visa sig, att förlust

uppstått å bolagets rörelse, skulle förlusten i första hand drabba garantifonden

och i sista hand aktiekapitalet. Om å rörelsen uppstode vinst,

skulle denna överlämnas till riksgäldskontoret. Erfordrades icke hela

garantifonden till täckande av bolagets skuld å krediten i riksgäldskontoret,

skulle bolaget äga utbekomma återstoden för att genom obligationernas

försäljning erhålla medel till betalning av övriga förbindelser.

Av styrelsens fem ledamöter skulle ordföranden jämte suppleant

utses av Kungl. Maj:t samt en ledamot med suppleant utses av såväl

bankofullmäktige som riksgäldsfullmäktige. De två återstående ledamöterna

jämte suppleanter skulle utses av stiftarna.

Bolagets verksamhet är avsedd att upphöra vid utgången av

år 1927,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

3

över den upprättade planen hava fullmäktige i riksgäldskontor

satts i tillfälle att avgiva yttrande; och hava fullmäktige härvid förklarat,

att, under förutsättning att åtgärder från statens sida för ifrågavarande

ändamål oundgängligen krävdes, fullmäktige ej hade något att

erinra mot förslaget.

För min del ser jag visserligen ej så mörkt på den nuvarande Departcmentssituationen,

som man på sina håll synes göra. De föreliggande svårig- ch,:ten

heterna torde till väsentlig del vara föranledda av det betryckta läget

inom vissa industrier, som måhända hastigt nog kunna återhämta sig.

Men det är dock uppenbart, att åtskilliga banker på grund av alltför

stor optimism vid bedömandet av bärigheten hos företag, till vilka

kredit beviljats, råkat i svårigheter, som icke kunna utjämnas allenast

genom att avvakta ett omslag i konjunkturerna. Åtskilliga företag,

som tillkommit under krigsperioden, hava visat sig icke äga förutsättning

att bestå efter inträdandet av fredsförhållanden. Och i andra fall

hava utvidgningar av redan bestående anläggningar företagits i en

sådan skala, att efter inträdandet av fritt varuutbyte normal förräntning

av det nedlagda kapitalet ej torde vara att räkna med.

Det synes mig nu vara ofrånkomligt, att staten träder emellan för

möjliggörande av den pågående krisens avveckling utan alltför stora

svårigheter. I sådant syfte synes det av mig skisserade aktiebolaget

böra komma till stånd.

Bolaget är avsett att bildas efter mönster av svenska kronkreditaktiebolaget,

som stiftades år 1918, sedan det visat sig, att i sammanhang

med handelsavtal med utlandet utfästa krediter icke kunde åstadkommas

utan statens medverkan. Kronkreditbolaget, som tillkom efter överenskommelse

mellan staten och vissa privatbanker, har numera praktiskt

taget avvecklat sin verksamhet.

Beträffande den nu föreslagna institutionens närmare verksamhet

anser jag mig endast kunna lämna följande antydningar.

För att stöd vid rekonstruktion av bank skall kunna erhållas,

måste såsom ett ofrånkomligt villkor uppställas, att banken i fråga bragts

på en fullt solid grund genom tillräckliga avskrivningar av värdelösa

fordringar samt tillförande av nytt kapital i erforderlig utsträckning.

Då det emellertid torde få antagas, att åtskilliga aktieägare i den äldre

banken komma att vara ur stånd att fullgöra inbetalning av aktier i

den rekonstruerade banken, synes det mig böra öppnas möjlighet för

dylika aktieägare att i det nya bolaget belåna nytecknade aktier eller

lotter. Därjämte torde böra beredas tillfälle för exempelvis sparbank

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 25.

att erhålla det stöd, varav den kan vara i behov för att för låntagare,

som i sparbanken har belånade aktier i bank som rekonstruerats, underlätta

inbetalningar å de nya aktierna.

Det belopp, som av staten skulle i form av obligationer insättas

i det tilltänkta bolaget, 50 miljoner kronor, är ju högst betydande. Jag

hyser också den förhoppningen, att beloppet icke skall behöva i sin

helhet tagas i anspråk. Men jag har ej velat ifrågasätta någon sänkning

i beloppet, då det synes mig nödvändigt, att medel stå till förfogande,

så att den rensning, som nu skall ske, kan göras så grundligt,

som förhållandena påfordra. Jag vill ock framhålla, att det torde kunna

tagas under övervägande, huruvida icke det tilltänkta bolaget bör förbindas

att, innan kreditgivningen utsträckes över vissa belopp, därtill

inhämta Kungl. Maj:ts medgivande. Till slut vill jag betona, att med

hänsyn till de angivna villkoren för kreditgivningen man bör förutsätta,

att annan förlust för statsverket än möjligen någon ränteförlust under

ett eller annat år ej skall behöva uppkomma.»

Utskottet har vid granskning av frågavarande förslag icke funnit

anledning till erinran mot detsamma; och får utskottet alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 mars 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Bindley, Öhngren, Walles. Strömberg, Vindahl, Malmberg,

Andersson i Hägelåkra och Bodin samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Borggren, Janson i Kungsör, Bäcklund, Sommelius,

Lovén, Olsson i Berg och Strindlund.

STOCKHOLM, ISA AP MAKCUS'' BOKTETCKERI-AKTIKBOLAG 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:78 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av en garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna stöd åt inhemska kred a1 i texten