Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 42

1922-05-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:42, Bankoutskottets utlåtande Nr 42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den It maj 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till

utskottet hänvisade framställningar angående elfte huvudtiteln.

Allmänna indragniugsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

l:o) I en till riksdagen den 3 mars 1922 avlåten proposition nr

154 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre underofficeren

vid centralfängelset i Malmö Nils Jönssons änka Mathilda Jönsson

må från och med år 1922, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp av 150 kronor.

Till stöd för framställningen åberopas propositionen bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för ovan angivna

dag, till vilket utskottet får hänvisa.

Förslaget avser att bereda änkan Jönsson pension till sådant belopp,

som skulle hava tillkommit henne, därest mannen varit delägare

i civilstatens änke- och pupillkassa, vilket belopp emellertid, med hänsyn

därtill, att mannen icke erlagt några avgifter till kassan, avrundats

nedåt med 18 kronor eller från 168 kronor till 150 kronor. Då emellertid

de senaste årens riksdagar i ett stort antal fall beviljat pensioner

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 30 höft. (Nr 42.) 1

Ant], årligt

understöd å

allmänna indragningsstaten

åt förre

underofficeren

Nils Jönssons

efterlämnade

änka.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

till änkor efter vaktkonätaplar vid fångvården till årligt belopp av 240

kronor, har utskottet ansett billigheten bjuda att även i förevarande

fäll pensionen bestämmes till sistnämnda belopp.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, må medgiva, att förre underofficeren

vid centralfängelset i Malmö Nils Jönssons

änka Mathilda Jönsson må från och med den 1 januari

1922, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp av

tvåhundrafyrtio kronor.

II. Ang. försvarsdepartementet.

hmTaiT 2:o) * en ^ riksdagen avlåten, den 10 mars 1922 dagtecknad

manna in- proposition nr 192 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositiotentauvUdné

nen ^ilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma

extra vakt- dag, föreslagit riksdagen medgiva, att ett vart av avlidne extra vaktG^HuiTrens

mä8faren arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå

änka och min- Claes Gustaf Hultgrens och hans änka Karin Charlotta Iiultgrens, född

derårigaham. Bergqvist, minderåriga barn Margit Charlotta, Ingrid Anna Margareta,

< Brita Maria samt Ann-Marie må från och med den 1 januari 1922 till

och med det år, varunder det fyller 18 år, komma i åtnjutande av understöd

å allmänna indragningsstaten med 140 kronor årligen.

Av utredningen i ärendet framgår, bland annat, att Hultgren varit

anställd vid arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernavdelning,

sedermera kasernbyrån, såsom extra vaktmästare och skrivbiträde

från augusti månad 1901 till sin död i april månad 1920 mot månadsavlöning,

att denna avlöning, som år 1912 utgjort 175 kronor, därefter

ökats till följande belopp, nämligen under år 1916 till 200 kronor,

under år 1918 till 250 kronor och under år 1920 till 276 kronor, allt

jämte krigstids- eller dyrtidstillägg såsom till andra statens befattningshavare

enligt gällande författningar, att, då Hultgrens anställning icke

varit upptagen å av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd stat, hans

avlöning bestritts av de till fortifikationsdepartementets disposition ställda

extra anslagen till uppförande av nya byggnader för armén, att Hultgren

vid sin död efterlämnat änka, född den 23 juni 1897, samt tre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

3

bara, ävensom att änkan sedan mannen avlidit, den 28 oktober 1920

framfött ännu ett barn.

Hos Kungl. Maj:t bär for tijikationsdepar temeritet gjort framställning

om beredande åt Hultgrens efterlevande av ett understöd i form

av uppfostringsbidrag åt barnen med ett årligt belopp av 300 kronor

för varje barn. Statskontoret, som yttrat sig i ärendet, har i likhet

med departementet funnit billigt, att sådant bidrag beviljades, men ansett

det föreslagna beloppet för högt tilltaget. I stället har statskontoret

föreslagit ett årligt understödsbelopp av 100 kronor för vart och

ett av barnen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»I likhet med myndigheterna anser jag billighetsskäl tala för, att understöd

å allmänna indragningsstaten utverkas såsom uppfostringsbidrag till makarna Hultgrens

fyra minderåriga barn. Härvid finner jag de av statskontoret föreslagna

understödsbeloppen, 100 kronor årligen för ett vart av barnen, altför knappt tillmätta,

men kan jag icke heller biträda vad arméförvaltningens fortifikationsdepartement

föreslagit rörande beloppen. En skäligare beräkningsgrund synes mig vara,

vad barnen utan pensionsberättigad moder skolat erhålla, därest fadern varit delaktig

i civilstatens änke- och pupillkassa, eller gemensamt 420 kronor årligen,

varav sålunda 140 kronor få anses belöpa å ett vart av barnen. Understöden torde,

i enlighet med vad i liknande fall plägar äga ruin, böra utgå intill utgången av

det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 18 års ålder.»

Åven utskottet finner det vara billigt, att något understöd av

statsmedel beredes Hultgrens efterlevande; och har utskottet i likhet

med de i ärendet hörda myndigheterna ansett lämpligt, att detta understöd

beviljas från allmänna indragningsstaten i form av uppfostringsbidrag

åt makarna Hultgrens minderåriga barn. Beträffande de sålunda

ifrågasatta bidragens storlek ansluter sig utskottet till departementschefens

förslag, att understöden beräknas till de belopp, som

skolat tillkomma barnen utan pensionsberättigad moder, därest fadern

varit delaktig i civilstatens änke- och pupillkassa. I avseende härå må

emellertid erinras, att enligt bestämmelserna i reglementet för nämnda

kassa (§ 9) pensionen för pensionsberättigade barn, då änkan ej är

pensionsberättigad, utgår för år räknat med hela den änka ensam tillkommande

pension, förhöjd med fyrtio procent, därest barnen äro tre,

samt därutöver med tio procent för varje ytterligare barn. Då Hultgrens

delaktighetsbelopp i förenämnda kassa, därest han i egenskap av

vaktmästare blivit i densamma delaktig, skulle hava utgjort 300 kronor,

skulle sålunda enligt den föreslagna beräkningsgrunden det barnen tillkommande

understödsbeloppet utgöra sammanlagt 450 kronor. Mot

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. tilläggspension

åt

chefen för

Fiyinge

hingstdepå,

f. d. översten

A. H. af

Peterssns.

detta belopp har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet

vill därför förorda, att understöden bestämmas att utgå i enlighet med

de i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa stadgade grunderna

för pension till pensionsberättigade barn utan pensionsberättigad

moder. Dock torde, på sätt tidigare i liknande fall ägt rum, understöden

böra bestämmas att utgå endast intill utgången av det kalenderår,

under vilket vederbörande uppnår 18 års ålder, samt åtnjutas

först från och med den 1 januari 1922.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition, må medgiva, att till avlidne

vaktmästaren vid arméförvaltningens fortifikationsdepartements

kasernbyrå Claes Gustaf Hultgrens och

hans änka Karin Charlotta Hultgrens, född Bergqvist'',

minderåriga barn Margit Charlotta, Ingrid Anna Margareta,

Brita Maria samt Ann-Marie må från och med

den 1 januari 1922 jämlikt grunderna i reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa den 15 december

1916 från allmänna indragningsstaten utgå pension

med det belopp, som skulle hava tillkommit dem,

därest de utan pensionsberättigad moder varit berättigade

till pension från nämnda kassa; dock att pensionsrätten

skall upphöra med utgången av det år,

under vilket vederbörande barn uppnår aderton års

ålder.

III. Ang. jordbruksdepartementet.

3:o) I en till riksdagen den 10 mars 1922 avlåten proposition

nr 190 har Kungl. Maj:t under punkt 3:o) föreslagit riksdagen medgiva,

att chefen för Flyinge hingstdepå f. d. översten i armén August

Herman af Petersens må från och med månaden näst efter den, vari

avsked från befattningen såsom chef för Flyinge hingstdepå varder

honom beviljat, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver till honom

utgående officerspensioner å sammanlagt 2,240 kronor, pension från

allmänna indragningsstaten till belopp av 2,260 kronor årligen.

I sitt den 28 nästlidna april avgivna utlåtande nr 32 angående

vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

lian kon Iskotta t s utlåtande! Nr 42.

till pensions- och indragningsstaterna anmälde utskottet under punkt

23:o) o), att utskottet komme att framdeles avgiva utlåtande över berörda

framställning.

I en till Kungl. Magt ställd, till stuteri överstyrelsen insänd, av

stuteriöverstyrelsen med utlåtande den 17 februari 1922 överlämnad

ansökning har chefen för Flyinge hingstdepå, f. d. översten i armén

August Herman af Petersens anhållit om avsked från sin befattning som

chef för nämnda hingstdepå från dag, som framdeles kunde bestämmas,

under förutsättning att han vid avskedstagandet komme i

åtnjutande av årlig pension till belopp av sammanlagt 4,500 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

af Petersens, som är född 1844, har i samband med honom beviljat avsked

såsom major vid andra Svea artilleriregemente den 26 november 1897 tillerkänts

en årlig pension av 750 kronor i fjärde klassen av arméns pensionskassa och en fyllnadspension

av 1,490 kronor från statsmedel, eller tillsammans 2,240 kronor. Den

19 november 1897 har han konstituerats och förordnats att tillsvidare vara chef

för ovannämnda hingstdepå.

Jämlikt bestämmelse i då gällande pensionsgrunder för armén har af Petersens

förklarats skola vidkännas avdrag i sagda pensionsförmåner med 2/e av den till

5,000 kronor uppgående årliga lönen såsom depåchef, i följd varav han av pensionsförmånerna

uppburit allenast 240 kronor årligen.

Såsom chef för Flyinge hingstdepå kvarstår af Petersens jämlikt kungl. brev

den 4 april 1910 å gammal, den 14 december 1888 fastställd avlöningsstat för

tjänstemännen vid Flyinge hingstdepå och åtnjuter enligt denna stat, utom nämnda

kontanta årslön av 5,000 kronor, fri bostad med planteringsland och rätt till viss

kvantitet gödsel ävensom 6 kofoder och beten samt 56.5 3 kubikmeter bok- eller

ekved och i övrigt torv, surskog och ris.

Stuteriöverstyrelsen har biträtt af Petersens framställning.

Statskontoret har i utlåtande den 8 mars 1922 anfört:

Det syntes statskontoret billigt att sökanden, då han nu avginge från befattningen

såsom chef för Flyinge hingstdepå, vilken han innehaft under mer än 24

år, beviljades någon pension på grund av denna sin anställning.

Därest sökanden icke varit berättigad till pension på grund av föregående

militär anställning, hade hans militära tjänstgöring tagits i betraktande vid tjänstårsberäkning

för pension åt honom vid nu innehavande befattning; och hade han

alltså kunnat åberopa vida fler tjänstår å sistnämnda tjänst än som varit erforderliga

för erhållande av hel pension.

Av handlingarna framgår, att sökandens nuvarande tjänst varit förenad med

en kontant årslön på 5,000 kronor och dessutom vissa naturaförmåner, vilka syntes

kunna värderas till 1,000 kronor. Sökandens inkomst av ifrågavarande anställning

torde alltså kunna anses utgöra 6,000 kronor. Om två tredjedelar härav betraktades

såsom pensionsunderlag, skulle under ovan angivna förutsättning pensionsunderlaget

och sålunda också pensionen för sökanden hava utgjort 4,000 kronor. I anledning

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 saml. 30 höft. (Nr 42.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

av vad sålunda förekommit ville det synas statskontoret skäligt, att åt sökanden

utverkades pension till sådant belopp, att densamma, jämte honom redan tillerkända

pensionsförmåner från arméns pensionskassa, uppginge till nyssnämnda summa,

4,000 kronor.

_ Statskontoret finge alltså tillstyrka pension åt sökanden från allmänna indragningsstaten

till belopp av 1,760 kronor årligen.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Då bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension icke äga tillämpning å af Petersens, är han ej skyldig att

avgå vid viss levnadsålder men har ej heller rätt att vid avgång erhålla

pension på grund av befattningen såsom depåchef. I likhet med myndigheterna

anser jag af Petersens, då han nu anmält sin avsikt att avgå,

böra tillerkännas pension.

I fråga om pensionsbeloppets utmätande vill jag framhålla, att

sammanlagda värdet av de avlöningsförmåner, af Petersens såsom depåchef

åtnjutit, betydligt överstiger det belopp av 6,000 kronor, vartill statskontoret

uppskattat avlöningsförmånerna. Det belopp av 4,500 kronor,

som af Petersens begärt i pension, understiger givetvis V3 av avlöningsförmånernas

värde. Jag anser sålunda nu ifrågavarande pension böra

så tillmätas, att den jämte af Petersens officerspensioner uppgår till

4,500 kronor.»

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst har utskottet icke velat

motsätta sig, att af Petersens beredes en tilläggspension till det belopp,

som av Kungl. Maj:t ifrågasatts. Utskottet får sålunda hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 11 maj 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCTJS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:302 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indrag ning sstaterna. s. 1 i texten