Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 m. m.

1922-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:5, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 3 februari 1922 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i

lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 m. m.

I en till bankoutskottet avlåten, den 12 januari 1922 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att utskottet ville

föreslå riksdagen att för sin del antaga i skrivelsen intaget förslag

till lag om ändrad lydelse av 18 och 25 §§ i lagen den 12 maj 1897

för Sveriges riksbank.

Fullmäktiges ifrågavarande förslag avser en höjning av avbetalningslånefonden

med 3 miljoner kronor från 25 miljoner kronor till

28 miljoner kronor.

Tillika hava fullmäktige, under förutsättning att lag utfärdades

i enlighet med förslaget, hemställt, »att nu ifrågavarande ökning av

avbetalningslånefonden måtte ske genom överföring av tre miljoner

kronor från 1921 års vinst till avbetalningslånefonden».

I sin berörda skrivelse hava fullmäktige till stöd för framställningen

anfört följande:

»I enlighet med beslut vid 1918, 1919, 1920 och 1921 års lagtima riksdagar

har genom av Kung! Maj:t den 8 februari 1918, den 8 april 1919, den 6 februari

1920 och den 4 februari 1921 utfärdade lagar i 13 § av lagen för Sveriges riksbank

den 12 maj 1897 vidtagits sådan ändring, att den däri omförmälda avbetalningslånefonden

höjts från förutvarande belopp tolv och en halv miljoner kronor till

femton miljoner kronor år 1918, till aderton miljoner kronor år 1919, till tjuguen

miljoner kronor år 1920 samt till tjugufem miljoner kronor år 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 sand. 5 käft. (Nr 5—6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

I de framställningar till bankoutskottet, som föranlett dessa ändringar, hava

fullmäktige i Sveriges riksbank framhållit, att avbetalningslån beviljades huvudsakligen

åt näringsidkare, befattningshavare, studerande m. fl. i anspråkslösa

ekonomiska villkor samt att avbetalningslånefonden därför kunde med fullt fog

sägas fylla ett verkligt behov, varjämte anförts, att det skulle vara enligt fullmäktiges

mening i hög grad beklagligt, isynnerhet under då rådande ekonomiska

förhållanden, om riksbanken nödgades av brist på medel avvisa ansökningar om

avbetalningslån, som eljest borde hava beviljats.

Beloppet av utestående avbetalningslån utgjorde den 31 december 1921

kronor 24,837,813:35, vadan av fonden återstodo obegagnade endast kronor

162,186: 65.

Avbetalningslånefonden har således även med sitt senast höjda kapital ånyo

blivit i det allra närmaste tillfullo disponerad, så att fonden beräknas inom kort

vara uttömd och till följd därav utbetalning av beviljade lån måste anstå i avbidan

på till fondon återgående medel.

Då de ekonomiska förhållandena inom landet fortfarande äro sådana, att

genom avbetalningslånefonden kan tillgodoses ett allmänt behov, synes det vara

lämpligt att ytterligare höja fondens kapital; och anse sig fullmäktige därför böra

föreslå, att fonden nu höjes med 3 miljoner kronor eller från 25 miljoner

till 28 miljoner kronor.»

Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, har den i 13 § riksbankslagen

omförmälda avbetalningslånefonden höjts vid var och

en av de fyra senaste årens riksdagar. Erfarenheten har visat, att

genom denna fond ett mycket allmänt behov tillgodosetts, och på

grund härav har bankoutskottet tidigare uttalat den mening, att, så

snart behov av en ytterligare ökning av fonden förelåge, fullmäktige

icke skulle underlåta att därom i tid inkomma med framställning

Fullmäktige hava nu ansett behov föreligga att öka fonden från

dess nuvarande belopp, 25 miljoner kronor, till 28 miljoner kronor.

På grund av vad fullmäktige anfört finner sig utskottet böra biträda

fullmäktiges framställning; och har utskottet icke något att erinra

mot förslaget, att ökningen må ske genom överföring av 3 miljoner

kronor från 1921 års vinst till avbetalningslånefonden.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevarande

framställning, må besluta

l:o) att för sin del antaga följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

LAG

3

om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen den

12 maj 1897 för Sveriges riksbank.

13 §.

Från en under riksbankens förvaltning stående

särskild fond (avbetalningslånefonden) med

ett kapital av tjuguåtta miljoner kronor må riksbanken

utlämna lån mot förbindelse till återbetalning

på vissa bestämda tider samt mot säkerhet,

som i mom. d) ovan sägs.

25 §.

Över riksbankens behållna årliga vinst äger

riksdagen förfoga, dock med iakttagande av vad

här nedan i 26 § stadgas.

Till riksbankens vinst skall även räknas den

vinst för året, som uppstår för avbetalningslånefonden;

dock att, därest i följd av lidna förluster

denna fond nedgått under tjuguåtta miljoner kronor,

fondens följande årsvinster främst skola användas

för dess uppbringande till nyssnämnda

belopp.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då

lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket

utkommit i Svensk författningssamling.

samt

2 ro) att, under förutsättning av riksdagens bifall

till vad under l:o) här ovan föreslagits, ovan

omförmälda ökning av avbetalningslånefonden må

ske genom överföring av tre miljoner kronor från

1921 års vinst till nämnda fond.

Stockholm den 3 februari 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

I

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Bindley, Öhngren, Strömberg, Vindahl,

Berge, Bondeson och Bodin samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bäcklund, Sommelius,

Boven, Kloo, Höglund och Wikström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:24 Skrivelse till Konungen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 a1 i texten