Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i grunderna för beräknande av pension åt vissa f. d. stalionsinspektorer och stationsmästare.
1922-05-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1922:51, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i grunderna för beräknande av pension åt vissa f. d. stalionsinspektorer och stationsmästare.
Dokumentets text
Bankon t skottets utlåtande Nr 51.
1
Nr 51.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i grunderna
för beräknande av pension åt vissa f. d. stalionsinspektorer
och stationsmästare.
I eu inom andra kammaren av herrar Knutsson och Hage väckt motion,
nr 55, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling, bar
hemställts, »att riksdagen måtte besluta att de grunder för beräkningen av
pension, som nu gälla för sådana f. d. stationsinspektorer å 4:e klassens stationer
A och B samt stationsmästare, vilka avgått ur tjänsten den 1 januari
1911 eller därefter, jämväl må tillämpas för enahanda pensionärer, som efter
uppnådd pensionsålder avgått ur tjänsten före sistnämnda dag.»
Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört huvudsakligen
följande:
»I och med ikraftträdandet av kungl. kungörelsen av den 29 juni 1917
angående vissa ändringar i förnyade avlöningsreglementet för tjänstemän vid
statens järnvägar, eller den 1 januari 1918, tillförsäkrades stationsinspektorer å
4:e klassens stationer A och B, samt stationsmästare pension jämväl å det arvode,
som utgått till dem såsom ersättning för handhavandet av postgöromålen,
vilken ersättning beräknades utgöra 300 kronor per år med tillägg av 20 procent
(alltså 60 kronor) för hyres- och bränsleersättning. Därigenom kommo de
ifrågavarande befattningshavare, som avgingo ur tjänst efter den 31 december
1917, i sådan ställning som pensionärer, att de erhöllo pension på hela det arvode
de vid avgången ur tjänsten innehade, något som emellertid ej syntes vara
avsett för motsvarande pensionärer, som avgått ur tjänsten före den ifrågavarande
tidpunkten.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 37 höft. (Nr 51—52)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 51.
Viskottet.
Genom riksdagens beslut år 1918 i anledning av motionerna I: 15 och
II: 10 av herrar Gullberg och Bäcklund blev denna pensionsrätt utsträckt till
att omfatta jämväl de f. d. stationsinspektorer å 4:e klassens stationer A och B
samt stationsmästare, som avgått ur tjänsten under tiden mellan den 31 december
1910 och 1 januari 1918.
Varför riksdagen då begränsade tillämpningen av bestämmelserna till att
avse endast sådana av de förutnämnda befattningshavarna som avgått efter den
31 december 1910, har uppenbarligen berott därpå, att arvodet för handhavandet
av postgöromålen från och med den 1 januari 1911 utbetalades genom statens
järnvägar och icke längre, såsom tidigare skett, direkt från postverket till tjänstemannen
samt att den till befattningshavarna i fråga utgående avlöningen för
järnvägstjänsten fastställts med hänsyn till det arvode, som utginge i form av
ersättning för skötseln av postgöromålen.
Då emellertid, vad det sist anförda förhållandet beträffar, detta icke daterar
sig från den ovan angivna tidpunkten 1 januari 1911 utan i verkligheten
alltid varit avgörande vid bestämmandet av ifrågavarande befattningshavares
avlöning samt, vad det först förmenta skälet vidkommer, att postverket tidigare
utbetalt det så kallade postarvodet direkt, icke synes oss utgöra någon anledning,
varför icke alla de befattningshavare, som under enahanda förhållanden haft
att förrätta förenade järnvägs- och postgöromål, efter avgången ur tjänsten bort
komma i åtnjutande av samma pensionsförmån, anse vi rätt och billigt vara,
att riksdagen härutinnan företager eu rättelse.
Till belysande av verkningarna av nu gällande bestämmelser, jämförda
med de, som tillämpats för dem, som avgått ur tjänsten före den i januari
1911, kan anföras, att tjänstemän, som befunnit sig i samma avlöningsklass
enligt avlöningsstaten och avgått efter uppnådd pensionsålder, den ene den 15
december 1910 och den andre den 1 januari 1911, den förstnämnde alltjämt
uppbär 252 kronor per år mindre i pension än den sistnämnde, exklusive dyrtidstillägg.
»
Enligt under hand från järnvägsstyrelsen införskaffade upplysningar
utgöra de pensionärer, som beröras av föreliggande förslag, sammanlagt
42 förutvarande stationsmästare och. stationsinspektorer. Dessa f. d. befattningshavares
pensionsbelopp uppgå i ett fall till 2,592 kronor årligen och
växla i övrigt mellan lägst 844 kronor och högst 2,304 kronor årligen. Därest
det av Kungl. Maj:t i proposition nr 125 framlagda förslaget om pensionstillägg
åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. 11. pensionärer,
vilket förslag av utskottet i dess utlåtande nr 48 tillstyrkts, vinner riksdagens
bifall, komma sålunda samtliga de här ifrågavarande pensionärerna, med
undantag av en, från och med den 1 juli innevarande år i åtnjutande av
såväl tillägg till de nu utgående pensionerna som ock dvrtidstillägg därå.
Med erinran häi''om har utskottet, som för övrigt icke funnit skäl föreligga
att föreslå någon ändring i de tidigare fastställda grunderna för pensione
-
Bankoutskollets utlåtande Nr 51.
3
ring av ifrågavarande befattningshavare, ansett sig böra avstyrka bifall till
den väckta motionen.
Utskottet hemställer sålunda,
att förevarande motion II: 55 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 maj 1922.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Lindley, Öhngren, Strömberg, Vindahl,
Malmberg, Berge och Bodin samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bäcklund, Loven,
Olsson i Berg, Höglund, Wikström och Strindlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.