Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 52

1922-05-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:52, Bankoutskottets utlåtande Nr 52

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Ang. tilläggs

pension åt

förre murareförmannen

S. J. Qvist.

Utskottet.

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande tilläggspensioner.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till

utskottet hänvisade framställningar, avseende beviljandet av tilläggspensioner

till vissa pensionärer.

l:o) I en inom andra kammaren av herr Magnusson i Skövde väckt

motion, nr 24, har hemställts, satt riksdagen måtte bevilja f. d. murareförmannen

vid Karlsborgs fästning Sven Johan Qvist ett tillägg till förut beviljade

pension av 300 kronor, sålundå en sammanlagd årlig pension av

600 kronor från och med innevarande år».

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Qvist, som är född den 14 september

1851 och under 32 år varit anställd vid Karlsborgs fästningsbyggnad,

genom beslut av 1904 års riksdag jämte tre andra arbetare därstädes tillerkänts

en årlig pension av 300 kronor att under hans återstående livstid utgå

från allmänna indragningsstaten. Av den då förebragta utredningen framgick,

att Qvist på grund av ett olycksfall i tjänsten och sjuklighet fått sin

arbetsförmåga i högst betydlig grad nedsatt. Denna pension synes emellertid

närmast hava haft karaktären av ett understöd, som ansågs böra lämnas

honom efter långvarig och trogen tjänst. Av nu tillgängliga handlingar fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlels utlåtande Nr ä‘2.

5

går, att Qvist vid ej mindre än två särskilda tillfällen genom olycksfall i arbetet

ådragit sig allvarliga skador, vilka, enligt vad ett nyligen utfärdat läkarintyg

utvisar, giort honom oförmögen att i nämnvärd mån genom arbete bidraga

till sitt uppehälle. Under sådana förhållanden har utskottet i betraktande

jämväl av lians höga ålder ansett billigheten påkalla eu förhöjning av understödet.

Med hänsyn till det pensionstillägg jämte dyrtidstillägg därå, som

torde tillkomma Qvist, därest Kungl. Maj:ts genom proposition nr 125 i sådant

hänseende framställda förslag vinner riksdagens bifall, har denna förhöjning

likväl ansetts böra begränsas till 150 kronor årligen. Det sålunda

förhöjda understödet torde böra från och med innevarande år utgå från

allmänna indragningsstaten.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 24, må medgiva, att förre murareförmannen vid Karlsborgs

fästningsbyggnad Sven Johan Johannesson Qvist,

Karlsborg, må utöver honom av 1904 åi''s riksdag beviljad

pension till belopp av 300 kronor, från och med den

1 januari 1922 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära ytterligare etthundrafemtio

kronor.

2:o) I en inom andra kammaren under nr 85 väckt motion har herr Ang. pension

Leo hemställt, »att riksdagen må medgiva, att f. soldaten Sven Peter Karlsson *°p

Holm å Guddarp i Berga socken av Kronobergs län måtte från och med Karlsson

ingången av innevarande år under sin återstående livstid å allmänna indrag- Hotmningsstaten

uppbära en årlig pension till så stort belopp, att densamma

jämte Holm tillkommande understöd från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår

till fyrahundra (400) kronor.»

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Holm, vilken är född den 23 utskottet.

december 1865 och tjänat såsom soldat vid Kronobergs regemente under

tiden 9 mars 1889—13 september 1910, då han erhållit avsked på grund av

sjukdom (blodåderbråck i båda benen), som han enligt krigsrättsutslag sistnämnda

dag sannolikt ådragit sig vid fältmarsch år 1890, genom beslut av

1914 års senare riksdag från och med ingången av sistnämnda år kommit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskotlets utlåtande Nr 52.

Ang. tilläggspension

åt

f. d. folkskolläraren

Nils

Eriksson.

Utskottet.

i åtnjutande av en årlig pension till så stort belopp, att densamma jämte

honom tillkommande understöd från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår

till 200 kronor.

Därest det av Kungl. Maj:t i proposition nr 125 till innevarande års

riksdag framlagda och av utskottet i utlåtande nr 48 tillstyrkta förslaget

rörande pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer vinner riksdagens bifall, kommer Holm att å den del av det

sammanlagda understödet, 127 kronor, som icke utgör underhåll från krigsmanshuskassan,

erhålla pensionstillägg med samma belopp eller 127 kronor,

vartill kommer dyrtidstillägg å pensionstillägget. Med erinran härom och då

några särskilda omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda en förhöjning

av det utav 1914 års tidigare riksdag beviljade understödet icke

blivit anförda, har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 85 icke må av riksdagen

bifallas.

3:o) I en inom första kammaren av herr Nils Anton Nilsson väckt

motion, nr 57, har hemställts, »att riksdagen måtte bevilja pensionerade folkskolläraren

Nils Eriksson i Trälleborg en ökning av hans årliga pension från

1,800 kronor till 2,250 kronor eller med 450 kronor eller det belopp riksdagen

eljest kan finna lämpligt.»

Till stöd för detta yrkande har anförts, bland annat, att Eriksson,

därest han, i enlighet med gjord framställning, efter år 1915 uppnådd pensionsålder

erhållit tillstånd att under några år kvarstå i sin folkskollärarbefattning,

skulle hava blivit berättigad till den högre pension å 2,250

kronor årligen, som nu av motionären föreslagits.

Beträffande motiveringen i övrigt liksom i fråga om vid motionen fogade

bilagor får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt införskaffade upplysningar erhöll Eriksson, som med utgången

av år 1915 avgick från sin folkskollärarbefattning, från och med ingången

av år 1916 pension från folkskollärarnas pensionsinrättning med ett årligt

belopp av 1,013 kronor. Sedermera har detta belopp i enlighet med föreskrift

i mom. 2 av övergångsstadgandena till Kap. IV av reglementet för

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. den 31 december

1919 — enligt vilken föreskrift pensionen för den, som före den 1 januari

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

7

1919 förklarats berättigad till pension från förenäninda pensionsinrättning,

skall för tiden efter 1920 års ingång höjas med ett belopp, som med 300

kronor överstiger hälften av pensionens förutvarande belopp, dock att sålunda

förhöjd pension icke må överstiga 1,800 kronor — från och med år

1920 höjts till det sålunda stadgade maximibeloppet eller 1,800 kronor årligen,

å vilket belopp dyrtidstillägg utgår. Under sådana förhållanden har

utskottet icke funnit skäl föreligga att föreslå en förhöjning av den Eriksson

tillkommande pensionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion I: 57 icke må av riksdagen

bifallas.

4:o) I en inom andra kammaren av herr Karlsson i Vadstena väckt Ang. tittäggsmotion,

nr 54, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att förre vakt- f^re°vaktmästaren

vid Uppsala landsarkiv, Gustav Alfred Broderi, måtte från och med mästaren o.

den 1 januari 1922 tillerkännas eu tilläggspension av 300 kronor per år.» A Brodén
Till

stöd för yrkandet anföres i motionen:

»Förre vaktmästaren vid landsarkivet i Uppsala, Gustav Alfred Brodén

vilken tidigare varit anställd som köksdräng vid Vadstena hospital från den

4 juni 1892 till och med den 10 maj 1895, se bil. 2, dels som extra vaktmästare

vid landsarkivet i Vadstena från den 6 december 1899 till och med

den 31 maj 1903, se bil. 3, anställdes som ordinarie vaktmästare vid landsarkivet

i Uppsala den 1 juni 1903, se bil. 4, måste på grund av sjukdom, svårartad

lungsot, begära avsked från sin befattning vid arkivet från och med den

1 april 1920, och erhöll han vid sitt avsked avkortad pension, utgående med

900 kronor per år.

Som emellertid Brodén på grund av sin sjukdom är urståndsatt att med

något som helst arbete bidraga till sitt uppehälle utöver den pension, som han

erhåller av staten, och därtill kommer att hans hustru sedan flera år varit, och

allt fortfarande är, på grund av sjukdom, oförmögen att sköta hemmet, se bilagor

5, 6 och 7, och då Brodén, därest inte sjukdomen nedbrutit honom, ännu

under flera år kunnat med sitt arbete försörja sig, då han dessutom med säkerhet

ådragit sig sjukdomen under sin tjänstgöring vid arkivet, är det enligt mitt

förmenande en gärd av rättvisa, därest riksdagen tillerkänner honom eu tillläggspension

av 300 kronor per år.

Hans sammanlagda tjänstetid vid statens verk utgör 23 år och 3 månader,

från vilken de bästa vitsord föreligga, och han är nu något över 50 år gammal,

se befogad avskrift av åldersbetyg, bil. 1.»

Beträffande de vid motionen fogade bilagorna får utskottet hänvisa till

motionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Utskottet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Brodén, efter att i något mer

än 23 år hava varit i statens tjänst, med utgången av mars månad 1920

nödgats avgå från sin tjänst på grund av stadgandet i 6 § c) av civila pensionslagen

om skyldighet till avgång för befattningshavare, som, efter att

under fem på varandra följande år i följd av sjukdom varit ur stånd att

tjänstgöra, finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen. Vid avgången

tillerkändes han i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag avkortad

pension å 900 kronor, motsvarande 75 procent av det för honom

gällande pensionsunderlaget 1,200 kronor. Uti en i juli månad 1920 ingiven

ansökan anhöll Brodén hos Kungl. Maj:t alt komma i åtnjutande av tilläggspension.

I ett över ansökningen den 17 september 1920 avgivet utlåtande

framhöll statskontoret, att det väl icke kunde förnekas, att det Brodén lagligen

tillerkända pensionsbeloppet i och för sig vore alldeles otillräckligt

under de omständigheter, som i detta fall förelåge; men under nuvarande

förhållanden komme till detta belopp ett icke obetydligt dyrtidstillägg. Inberäknat

sådant tillägg enligt de år 1920 gällande grunder uppginge sökandens

pensionsförmån till något mer än 2,200 kronor för år räknat. På grund

härav och då statskontoret med hänsyn till konsekvenserna funne det betänkligt

att i ett fall sådant som det föreliggande bereda någon pensionsförmån

utöver vad i sådant avseende författningsenligt utginge, ansåge sig

statskontoret icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen. Densamma blev

ock genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1920 avslagen.

I likhet med statskontoret finner utskottet beviljandet av tilläggspension

i förevarande fall innebära betänkliga konsekvenser. På grund härav har

utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion 11:54 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:302 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indrag ning sstaterna. s. 1 i texten