Utlåtande, i anledning av framställningar om dgrtidstillägg åt befattningshavare, anställda hos riksdagen eller i dess verk.
1922-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1922:54, Utlåtande, i anledning av framställningar om dgrtidstillägg åt befattningshavare, anställda hos riksdagen eller i dess verk.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
1
Nr 54.
Ankom till riksdagens) kansli den 19 maj 1922 kl. 6 e. m
Utlåtande, i anledning av framställningar om dgrtidstillägg
åt befattningshavare, anställda hos riksdagen eller i dess
verk.
I en till innevarande års riksdag avlåten proposition nr 84 hade Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen bland annat att godkänna ett propositionen bilagt
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för tiden från och med den 1 april 1922.
Då nämnda proposition icke avsåg den personal, som är anställd vid
riksbanken och Tumba bruk, i riksgäldskontoret, vid riksdagens hus och
vid riksdagsbiblioteket, hava fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret
och styrelsen för riksdagsbiblioteket i särskilda skrivelser till
bankoutskottet hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen medgiva, att
dyrtidstillägg finge enligt enahanda grunder, som av riksdagen fastställdes
beträffande befattningshavare i statens tjänst, utgå jämväl till ovan omförmälda
personal.
Kostnaderna för dyrtidstillägget hava föreslagits böra bestridas, vad beträffar
riksbanken och Tumba bruk, av riksbankens medel och vad angår
riksgäldskontoret och riksdagens hus, av förslagsanslaget till avlöningar och
pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen samt i fråga om
riksdagsbiblioteket av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar
och expenser.
Vidare hava till utskottet remitterats i justitieombudsmannens och militieombudsmannens
senast avgivna ämbetsberättelser (resp. sid. 308 och 176)
giorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid deras
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 saml. 39 höft. (Nr 54.) 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 5b.
expeditioner i enlighet med de grunder, som kunde varda stadgade för befattningshavare
vid statens ämbetsverk.
A"rs niiS" Fullmäktige i riksbanken hava därjämte uti sin förevarande framställdyrtidstitiägg.
n)I18’ m°d hänvisning till elt uttalande av chefen för finansdepartementet,
att personliga dyrtidstillägg endast borde tillkomma ordinarie befattningshavare,
framhållit, att enligt § 4, mom. 2, och § 8 av gällande kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
(Svensk författningssamling nr 344 för år 1921) personligt dyrtidstillägg kunde
beredas även icke-ordinarie befattningshavare samt att en ändring härutinnan
skulle för vissa befattningshavare i riksbanken medföra eu avsevärd
nedsättning av hittills utgående avlöningsförmåner. Fullmäktige hade nämligen
med stöd av berörda mom. 2 tillerkänt ett antal extra ordinarie kvinnliga
befattningshavare personliga dyrtidstillägg från och med den 1 januari
1922. Då det enligt fullmäktiges mening icke vore med billighet och rättvisa
förenligt att låta dessa kvinnliga tjänstemän med den jämförelsevis fasta
anställning, som nu beretts icke ordinarie befattningshavare, plötsligt vidkännas
en så väsentlig nedsättning av deras redan förut blygsamma löneförmåner,
anhölle fullmäktige, att även efter den 1 april innevarande år
personligt dyrtidstillägg måtte tillerkännas ifrågavarande kvinnliga tjänstemän.
utskottet. Enligt utskottets mening böra dyrtidstillägg från och med den 1 juli
1922 utgå till befattningshavare vid riksdagens verk ävensom till justitieombudsmannen
och militieombudsmannen efter de grunder, som i anledning
av förberörda proposition nr 84 av riksdagen antagits för befattningshavare
i statens tjänst.
Jämlikt föreskrift av 1920 års riksdag utgår till fullmäktig i riksbanken,
som utses att vara deputerad, dyrtidstillägg å det för deputerad bestämda
särskilda arvodet.
Vad däremot angår deputerade i riksgäldskontoret, vill utskottet erinra,
att av dessa endast förste deputeraden ansetts böra helt ägna sin tid och
sina krafter åt riksgäldskontoret. Då emellertid nuvarande förste deputeraden
i egenskap av byråchef i patent- och registreringsverket hittills ägt uppbära
dyrtidstillägg å de avlöningsförmåner, som enligt stat tillhöra ifrågavarande
tjänst, har dyrtidstillägg icke utgått å hans arvode såsom förste
deputerad. Enligt den av riksdagen antagna kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, som är avsedd
att träda i kraft den 1 juli 1922, utgår emellertid dyrtidstillägg vid tjänstledighet
för offentligt uppdrag allenast å den del av avlöningen, som befatt
-
Bankoutskottels uttalande* Nr 3
ningshavaren uppbär ä sill tjänst. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
därom, att enligt gällande reglemente för riksgäldskontor^ förste deputeraden,
därest lian förut innehar tjänst å rikets stat, är skyldig att frånträda
den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär arvode såsom förste
deputerad. Med hänsyn till den ändring, som i angivna avseende vidtagits
i grunderna för dyrtidstilläggen, torde förste deputeraden i riksgäldskontoret,
vilken alltså icke kommer att från statsförvaltningen erhålla dylikt tillägg,
böra från och med berörda den 1 juli tillerkännas dyrtidstillägg å sitt särskilda
deputeradearvode i likhet med vad som gäller i riksbanken; och
synas dyrtidstilläggen böra utgå enligt de grunder, som gälla för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid de nyreglerade verken.
Beträffande härefter frågan om de s. k. personliga dyrtidstilläggen vill utskottet
erinra, att det av fullmäktige i riksbanken åberopade uttalandet av
chefen för finansdepartementet återfinnes i ett vid ovan omförmälda proposition
nr''?84 fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 3 februari 1922 och är av följande lydelse:
»I detta sammanhang vill jag erinra, att i enlighet med de bestämmelser,
som i anledning av kommunikationsverkens lönereglering först meddelades angående
personliga dyrtidstillägg (kungörelsen den 30 juni 1920, nr 381), dylika
tillägg givetvis endast böra tillkomma ordinarie befattningshavare.»
Utskottet anser det vara synnerligen angeläget, att full överensstämmelse
upprätthålles ~vid tillämpningen av grunderna för dyrtidstillägg till
befattningshavare vid riksdagens verk och befattningshavare i statens tjänst,
helst som en avvikelse härutinnan står i strid med den strävan till enhetlighet
i avlöningshänseende, som föranledde nästlidet års riksdag att för
befattningshavare vid riksdagens verk fastställa nyä löneprinciper, vilka tidigare
godkänts för stora grupper av statens befattningshavare. Vid sådant
förhållande har utskottet funnit fullmäktiges framställning, i vad denjavser
personliga dyrtidstillägg, icke böra föranleda någon vidare åtgärd.
Vidkommande ^slutligen kostnaderna för dyrtidstillägget torde dessa böra
bestridas av de’medel, från vilka ifrågavarande institutioners avlöningar utgå.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av ovan omförmälda
framställningar, må
Bo) dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare
vid riksbanken samt vid Tumba bruk
enligt de grunder, som av innevarande års riksdag blivit
godkända för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 54.
tjänst och i övrigt här ovan angivits, dels ock bemyndiga
fullmäktige i riksbanken att av riksbankens medel använda
erforderligt belopp;
2:o) dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare
vid riksgäldskontoret och riksdagens hus
enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels
ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för
ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;
3:°) dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare
vid riksdagsbiblioteket enligt de i mom.
l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndiga styrelsen
för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden m. m.,
vikariatsersättningar och expenser använda erforderliga
belopp;
4:o) dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till
justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens
expedition enligt de i mom. l:o) här
ovan angivna grunder, dels ock bemyndiga justitieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt
belopp; samt
5:o) dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till
militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens
expedition enligt de i mom. l:o) här
ovan angivna grunder, dels ock bemyndiga militieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för
militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt
belopp.
Stockholm den 19 maj 1922.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 53.
CBNTHALTHYCKERIET, STOCKHOLM 1»22.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.