Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 55

1922-05-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:55, Bankoutskottets utlåtande Nr 55

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer jämte i ämnet väckt motion m. m.

Under elfte huvudtiteln av den till innevarande riksdag avlåtna

propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 hade Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på de propositioner om anvisande

av medel för ändamålet, som kunde bliva förelagda riksdagen,

dels i punkt 2 till beredande av dyrtidstillägg under år 1922 åt f. d.

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggstat

för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 11,900,000

kronor, dels ock i punkt 7 till beredande av dyrtidstillägg under år

1922 åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år 1922 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 4,100,000 kronor.

Vidare både Kungl. Maj:t i den till riksdagen innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för tiden

1 januari—30 juni 1923 under elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen

att, i avbidan på de propositioner om anvisande av medel för ändamålet,

som kunde bliva förelagda riksdagen, dels i punkt 4 till beredande

av dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 5,000,000 kronor, dels och i punkt

37 till beredande av dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av 1,700,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 24 februari

1922 avlåten proposition nr 123, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet -över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 satnl. 40 käft. (Nr 55—56.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

1) godkänna propositionen bilagda, nedan intagna förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer;

2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 11,900,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett

belopp av 4,100,000 kronor; samt

3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under elfte

huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 5,000,000 kronor;

dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett

belopp av 1,700,000 kronor.

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse:

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer.

§ L

F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtid stillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, med ledning av det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

3

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under

vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken

Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Där annorlunda icke är i §§ 4 och 5 av denna kungörelse eller

eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den

å månad belöpande pensionen, på följande sätt:

Å pension, som icke överstiger 60 kronor för månad, beräknas

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, överstiger

pensionen 60 kronor i månaden, beräknas dyrtidstillägg för den

del därav, som utgör 60 kronor, på sätt nyss sagts samt för överskjutande

delen efter ett procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar

av grundtalet; dock att beträffande pensionstagare, vilken vid början

av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser,

på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppnått 16 års

ålder, den del av pensionen, för vilken dyrtidstillägget beräknas efter

ett procenttal motsvarande grundtalet, ökas med 10 kronor för varje

dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt

må icke beräknas för barn, som i egenskap av befattningshavare eller

pensionär är berättigat till dyrtidstillägg av statsmedel; och må för barn,

vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu

nämnd förhöjning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den

högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro lika, till fadern.

Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare

i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt

än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av

statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara

femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet

till närmast lägre hela tal.

Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående

öretal, som överstiger fullt krontal.

§ 4.

Till f. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen

den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

tjänstemän vid nämnda verk, till f. d. befattningshavare vid statens

järnvägar, vilka pensionerats enligt de i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920

meddelade bestämmelser angående rätt till pension för viss personal,

som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått

i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare, vilka

åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension,

ävensom till f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det

för landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlaget,

skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock

med iakttagande därav,

a) att djn-tidstillägg beräknas endast å 80 procent av pensionsförmånen;
b)

att dyrtidstillägget å den del av sålunda beräknat pensionsbelopp,

som icke överstiger 85 kronor för månad, skall beräknas efter ett

procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, samt å återstoden

efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet

minskat med 20; samt

c) att det månadsbelopp, varå dyrtidstillägget sålunda må utgå

efter högre procenttal, skall i falk av försörjningsplikt för barn, som i

§ 3 sägs, ökas med 10 kronor för varje barn.

§ 5.

Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i § 3 må icke tillsammans

med pensionen överstiga vad i § 4 avsedd f. d. befattningshavare,

som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom vederbörande

verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena

i sistnämnda paragraf.

Mom. 2. Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk,

hon vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan

reglering, att där anställda befattningshavare pensioneras enligt de i § 4

här ovan angivna pensioneringsgrunder, likväl vara underkastad bestämmelsen

i mom. 1 av denna paragraf; och skall därvid såsom nytt pensionsunderlag

för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende

enligt förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts att

gälla för motsvarande befattning vid nyreglerat verk.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

5

§ 6.

Där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,

som i § 1 omförmäles, skola pensionerna eller beträffande pension, som

i § 4 avses, 80 procent av dess belopp sammanläggas; och å sammanlagda

beloppet skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i § 8,

dyrtidstillägg beräknas, om någon av pensionerna är av beskaffenhet,

som i § 3 avses, enligt bestämmelserna i samma paragraf, men eljest

enligt bestämmelserna i § 4 b) och c).

Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i

statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lär arbefattning vid

annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall

vid tillämpning av bestämmelserna i §§ 3 och 4 dyrtidstillägget å pensionen

beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat

med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den del av

avlöningen, å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare

i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,

som nyss nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är

av beskaffenhet, som i § 4 avses, 1,020 kronor för år, dock att därvid skall

i förekommande fall iakttagas vad som finnes stadgat om ökad förmån

i anledning av försörjningsplikt. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,

som ovan sägs, och dyrtidstillägg å pension må dock icke beräknas å

sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad.

§ 7-

Dyrtidstillägg enligt här ovan i § 3 för vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

;

2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller

kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d.

biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.

lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,

vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata

småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda

skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem

ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt

därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension

från statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under

förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap;

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de

grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965)

angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar, eller

jämlikt samma grunder skulle varit berättigade till sådan tilläggspension,

därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit

det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;

6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte,

folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter,

vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt;

samt

7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas

pensionering bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å den

utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen å pensionen

eller understödet, i fall, som angives i 3:o), å ersättningens belopp

samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå från

vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,

där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de under 7:o)

omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas å hela pensionsbeloppet,

med inberäknande av det belopp, som i förekommande

fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med vad som av

hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den av statsmedel

utgående del av pensionen.

§ 8‘

Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera

av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid

järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i här ifrågavarande

avseende med pension av i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillägget

beräknas enligt bestämmelserna i § 3.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

7

Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa

eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare

vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som jämte

sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad enligt

bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående rätt till

pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, skall i fråga

om dyrtidstillägg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsförmån

iakttagas, att dyrtidstillägg må beräknas endast å summan av

den del av sagda förmån, som enligt de i nämnda kungl. brev ''angivna

grunder motsvarar avgiftspension, samt 80 procent av återstående delen

av förmånen samt att därvid bestämmelserna i § 4 b) och c) av denna

kungörelse skola äga tillämpning.

§ 9.

Onl till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för

vilken pension får uppbäras.

§ io.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ ii.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de

närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 345) med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

upphör att gälla.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande proposition har utskottet förehaft en

inom andra kammaren av herr Kinmanson väckt, till utskottet hänvisad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

motion, nr 228, däri hemställts, att riksdagen ville besluta vidtaga sådan

ändring i det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 123 fogade förslag till

kungörelse, att å förekommande ställen procenttalet femtiofem hundradelar

måtte ökas till sextiofem hundradelar.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Såsom departementschefen framhållit, anförde riksdagen i sin skrivelse

den 8 juni 1921, nr 291, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m., att, då

riksdagen, ehuru med tvekan, ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag

även såvitt detsamma avsåge att jämställa samtliga f. d. befattningshavare,

detta skett på grund av de skäl, departementschefen angivit,

nämligen att det skulle leda till högst betydande praktiska svårigheter

att utan en grundlig och allsidig utredning något så när rättvist

genomföra en åtskillnad mellan olika slag av pensionärer. En dylik

utredning syntes riksdagen böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg.

Riksdagen ville för sin del i detta sammanhang särskilt uttala

önskvärdheten av att med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden

förutsättningarna för en jämkning i dyrtidstillägget å de högre pensioner,

som fastställts genom beslut av de senaste årens riksdagar, närmare

undersöktes. Riksdagen hade därvid utgått från, att ett förslag i

sådant syfte redan innevarande år skulle framläggas för riksdagen, varför

det då godkända förslaget vore att anse såsom ett provisorium.

Den utredning av hithörande förhållanden, som enligt det sagda

befunnits nödvändig för genomförande av en pensionsreglering, uppdrogs

den 29 juni 1921 åt den då tillsatta kommittén för utredande av vissa

till pensionsväsendet hörande frågor (1921 års pensionskommitté), vilken

anbefalldes, bland annat, att verkställa utredning såväl av frågan om

förbättring i vissa fall av redan utgående pensioner, särskilt sådana, som

i och för sig vore mycket låga, som ock av spörsmålet om jämkning i

dyrtidstillägget för pensionärer, vilka åtnjöte pensioner enligt på senare

tid i samband med verkställda löneregleringar meddelade förmånligare

bestämmelser.

I betänkande den 16 december 1921 har kommittén framhållit,

att frågan om höjning av de låga pensionerna i själva verket

under nuvarande förhållanden måste anses i hög grad beroende av vad

som kunde finnas böra i dyrtidstillägg beviljas pensionerade f. d. befattningshavare

samt att därför det senare spörsmålet syntes böra utredas,

innan man kunde fatta bestämd ståndpunkt till frågan om och i vilken

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

9

utsträckning förbättring av själva pensionen kunde anses påkallad; och har

kommittén i avgivit förslag i fråga om dels pensionstillägg dels ock dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statetis tjänst m. 11. pensionärer. Därvid

har kommittén till behandling upptagit spörsmålet om de allmänna grunderna

för dyrtidstillägget åt ifrågavarande pensionärer och särskilt yttrat

sig angående dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner och å äldre pensioner.

Den av kommittén verkställda undersökningen har bibragt kommittén

den uppfattningen, att det vore ofrånkomligt att fastställa andra

och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg å äldre pensioner. Det

oaktat skulle eu så avsevärd beskärning av de mindre pensionsbeloppen

uppkomma, att kommittén föreslagit särskild förbättring av dessa, över

kommitténs förslag i detta avseende, som förelagts riksdagen genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 125, har utskottet yttrat sig i sitt denna

dag avgivna utlåtande nr 48 och därvid tillstyrkt förslaget.

Departementschefen, som ansett en pensionsreglering kunna åstadkommas

enligt de linjer, pensionskommittén föreslagit, har i huvudsak

biträtt kommitténs förslag i fråga om dyrtid stilläggen; och innebär

departementschefens förslag i avseende å dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare

och med dem likställda pensionärer, att grundtalet blir

detsamma som för i tjänst varande befattningshavare, att för oreglerade

pensioner dyrtidstillägg utgår å belopp intill 720 kronor för år efter ett

procenttal motsvarande grundtalet samt å överskjutande del av pensionen

efter ett procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet,

samt att för nyreglerade pensioner grundtalet alltid minskas med 20

enheter och dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av pensionsbeloppet,

varefter detsamma beräknas å belopp intill 1,020 kronor för år efter

ett procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, och å överskjutande

belopp efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar

av det sålunda reducerade grundtalet.

Utskottet, som funnit de föreslagna grunderna för ifrågavarande

dyrtidstillägg väl avvägda, ansluter sig till den av Kungl. Maj:t framlagda

propositionen. Det vid propositionen fogade förslaget till kungörelse

i ämnet har ej givit anledning till annan erinran än att, med

hänsyn till riksdagens beslut i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, författningen torde böra träda i kraft först den

1 juli 1922. Av enahanda orsak har utskottet ansett sig icke kunna biträda

det av herr Kinmanson motionsvis framställda yrkandet.

Med den i Kungl. Maj:ts proposition antagna indexställningen

skulle kostnaderna för dyrtidstilläggen uppgå för år 1922 för f. d. civila

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 40 käft. (Nr 55—56.) 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 55.

befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer till 11,900 000

kronor och för f. d. militära befattningshavare till 4,100,000 kronor

samt för första halvåret 1923 till resp. 5,000,000 kronor och 1,700,000

kronor. Motsvarande slutsiffror med av riksdagen beräknad indexställning

bliva enligt verkställd omräkning för år 1922 resp. 10,200,000

kronor och 3,800,000 kronor samt för första halvåret 1923 resp. 4,200,000

kronor och 1,500,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 123 samt med avslag å förevarande

motion II: 228, må

1) godkänna ovan intagna förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtid stillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer,

dock att kungörelsen skall träda i kraft den 1 juli

1922;

2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp

av 10,200,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare

ett belopp av 3,800,000 kronor; samt

3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavara

i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp

av 4,200,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare

ett belopp av 1,500,000 kronor.

Stockholm den 19 maj 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 53.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:196 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. s. 1 i texten