Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

1922-06-08 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1922:78, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoulskotlets memorial Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1922 kl. 1 e. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret.

Det nya reglementet har uppställts i huvudsaklig överensstämmelse med

det nu gällande, dock med vissa ändringar och tillägg, för vilka här nedan

redogöres.

I anledning av riksdagens beslut angående förändrad organisation av

postsparbanken har § 13 mom. 2 omformulerats.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj ds proposition nr 149 angående beredande

av garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna stöd åt inhemska

kreditanstalter, samt nämnda bolag numera bildats under benämning Aktiebolaget

kreditkassan av år 1922, hava såsom ett femte mom. under § 13

införts följande bestämmelser:

»Enligt medgivande av 1922 års riksdag åligger det riksgäldskontoret att

såsom garantifond åt Aktiebolaget kreditkassan av år 1922 tillhandahålla bolaget

ett belopp av 50,000,000 kronor i av svenska staten utgivna 5 % obligationer,

att användas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som äro angivna

i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1922.»

På grund av riksdagens beslut angående beredande av medel för Sveriges

deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande

hava såsom ett sjätte moment under § 13 införts av riksdagen meddelade

bestämmelser i ämnet.

I sin berättelse till 1922 års riksdag (sid. 12) meddelade fullmäktige i

riksgäldskontoret, att en särskild fond bildats för likviderande av det belopp,

som motsvarade räntan å 1918 års premieobligationslån och icke utbetalas

i form av vinster. Då det synes vara lämpligt, att ett särskilt stadgande inBihang

till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 51 höft. (Nr 78). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 78.

flyter i reglementet rörande avsättning av medel till sagda fond ävensom

beträffande fondens förräntande, bär till § 20 fogats ett nytt stycke av följande

innehåll:

De medel, som årligen avsättas för slutlig likvid av den del av räntan å

1918 års premieobligationslån, som icke utbetalas i form av vinster, skola förräntas

och särskilt bokföras under benämning av fonden för slutlikvid av räntan

å 1918 års premieobligationslån.»

§ 2i. Det i sista stycket av denna paragraf meddelade stadgandet att 1894

års statslån skall vara slutbetalt inom år 1950 bar uteslutits. Då reglementet

ej innehåller särskilda föreskrifter om riksgäldskontorets skyldighet att inlösa

de statslån, som förfalla vid viss bestämd tidpunkt — t. ex. de båda premielånen

och 1919 års dollarslån — har förenämnda stadgande rörande 1894

års lån, vilket för övrigt är intaget i texten till de obligationer, som utfärdats

för lånet, ansetts ej behöva särskilt omnämnas i reglementet.

Såsom ett tillägg till § 21 i reglementet bar införts ett stadgande beträffande

fonden för amortering av tillfälliga lånemedel.

g 22. De kursiverade orden »järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i

västra delarna av riket» hava i enlighet med den för sagda fonder numera

vedertagna benämningen utbytts mot »allmänna järnvägslånefonden» och

»bibanefonden».

§ 26. Enligt stadgande i denna paragraf skola inflytande räntor å tillsvidare

förräntade medel och kursvinster på lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken. Detsamma gäller emellertid även andra riksgäldskontorets

inkomster, till exempel medel, som influtit genom försäljning av

riksdagstryck och av utrangerade inventarier, samt andra tillfälliga inkomster

av liknande beskaffenhet. I anledning härav har efter ordet »kursvinster»

inskjutits »m. m.»

§§27 och 28. De sist i dessa paragrafers text förekommande orden »allmänna järnvägslånefonden»

resp. »allmänna byggnadslånefonden» hava såsom överflödiga

uteslutits. På andra raden i § 27 har närmast efter »allmänna järnvägslånetonden»

inskjutits »bibanefonden» och efter »allmänna byggnadslånefonden»

orden »samt å lån till Ostkustbanans aktiebolag».

§ 32 De i andra stycket av ingressen till § 32 förekommande orden »För

(ingressen). sådant ändamål» hava ändrats till »För de ändamål, som äro angivna i

§ 31 och här ovan i § 32». Uttrycket i fråga syftar nämligen ej endast på

anslaget till riksdagskostnader, som omförmäles i första stycket av § 32,

utan även på samtliga de anslag, vilka i riksstaten äro sammanförda under

rubriken »Riksdags- och revisionskostnader m. in.» och rörande vilka dels

s. 3 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets memorial Nr 7tf.

3

allmänna bestämmelser äro meddelade i § 31 dels ock eu utförlig specifikation

lämnas i § 32 under dess (i olika huvudavdelningar.

De i mom. j) förekommande order »från detta anslag skola idgå» hava ,§ 32 avd. i.

uteslutits.

I mom. c) hava orden »avlöningen för tjänstinnehavare etc.» ändrats § 32 avd. 2.

till »avlöning och vikariatsersättning för tjänstinnehavare etc.»

Enligt mom. f) i denna avdelning äga fullmäktige att såsom begravningshjälp

eller annat tillfälligt understöd för sterbhusen efter avlidna obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

under loppet av varje år disponera en summa av högst 500 kronor.

Efter hemställan av 1918 års bankoutskott i dess utlåtande nr 50 mom.

2 höjdes detta anslag av riksdagen från förutvarande 225 kronor till 500

kronor. Av anslaget i fråga hava, enligt vad fullmäktige i xiksgäldskontoret

meddelat, under en följd av år och senast år 1921 225 kronor använts till

beredande av understöd åt fem ogifta döttrar efter avlidna vaktbetjänte vid

riksgäldskontoret. Dessa understöd torde fortfarande böra utgå under resp.

understödstagares livstid. Återstående 275 kronor hava däremot, alltsedan

anslaget höjdes, ej behövt tagas i anspråk. Då tillika sterbhusen efter riksgäldskontorets

tjänstemän numera, jämlikt 31 § i gällande avlöningsreglemente

för riksdagens verk, äro berättigade att utbekomma begravningshjälp

till belopp av högst 500 kronor, bör det ej ifrågakomma att därutöver bereda

sagda sterbhus ytterligare understöd. Med anledning härav har utskottet

ansett, att ifrågavarande anslag åter bör nedsättas till sitt förutvarande belopp

eller 225 kronor.

De i moment 3:o a) och moment 6:o förekommande orden »från och § 32 avd. 5

med år 1922» hava uteslutits. Likaledes hava orden »från och med år 1921»

i mom. 7:o första stycket utgått.

Sista stycket av mom. 7:o, innehållande bemyndigande för justitieombudsmannen

att under år 1921 använda dels 7,875 kronor 24 öre till täckande

av uppkomna flyttningskostnader m. m. dels ock högst 4,500 kronor

till bestridande av kostnader för uppvärmning av justitieombudsmansexpeditionens

lokaler samt telefonabonnemang under åren 1920 och 1921, bör ej

vidare kvarstå i reglementet. Förstnämnda belopp har nämligen under år

1921 av riksgäldskontoret ställts till justitieombudsmannens förfogande; telefon-

och uppvärmningskostnaderna skola från och med år 1922 bestridas av

anslaget till expenser vid justitieombudsmannens expedition.

Orden »från och med 1922» och »från och med år 1921» hava uteslu- § 32 avd. 6

tits ur resp. mom. 3:o a) och mom. 5:o).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Ändrad uppställning

av

§ 32 avd. 2

3, 5 och 6.

§ 32 sista avd.

§ 33.

§ 34.

Då det i sista stycket av mom. 8:o) omförmälda tilläggsanslaget å 1,000

kronor till bestridande av expenser för militieombudsmannens expedition,

vikariatsersättning m. m. under år 1921 utbetalats till militieombudsmannen,

är det ej erforderligt att i reglementet bibehålla detta stycke.

De i § 32 avd. 1—6 omförmälda anslagen äro i riksstaten för år 1922

upptagna såsom åtta säi-skilda anslag, betecknade med nr 1 till och med 8;

anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket är nämligen i riksstaten fördelat

på tre särskilda anslag, av vilka emellertid ett — anslaget till bindning

av svensk officiell statistik — torde komma att utgå. Det synes vara lämpligt

att i 32 § av reglementet använda samma nummerbeteckning som i den

blivande riksstaten, i följd varav anslaget till riksdagsbiblioteket bör betecknas

med nr 3—4 samt de därefter följande tre anslagen (anslaget till kontorsexpenser,

inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden samt

anslaget för justitieombudsmannen och militieombudsmannen och deras

expeditioner) med nr 5, 6 och 7.

Då nästa riksstat avser ett halvt år, hava de nuvarande avdelningarna

2, 3, 5 och 6 av § 32 erhållit en något förändrad uppställning. De utgifter,

som skola bestridas av de i nämnda fyra avdelningar omförmälda anslag

och vilka kunna på förhand till siffran beräknas, torde nämligen böra angivas

med de belopp, varmed de skola utgå för budgetperioden 1/l—30/6

1923, och ej, såsom nu är fallet, för helt år; ifrågavai-ande fyra avdelningar

kunna i sådant fall formuleras på sätt i det överlämnade förslaget närmai''e

angives.

De i slutet av § 32 förekommande bestämmelserna rörande dyi-tidstillägg

till befattningshavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus m. fl.

hava utbytts mot de nya föreskrifterna i samma ämne, som meddelats av

innevarande års riksdag. Bestämmelserna angående tillfällig löneförbättring

''under år 1921 vid vissa befattningar vid riksdagens verk och myndigheter

hava, såsom numera ej tillämpliga, helt och hållet utgått.

Vid denna paragi''af har vidai''e fogats ett nytt stycke, angivande de föreskrifter,

som av riksdagen meddelats i fråga om pensionstillägg till vissa befattningshavare

vid riksgäldskontoi-et och riksdagen m. fl.

Aixdra stycket av denna § har ei''satts med enahanda bestämmelser

röi-ande de anslag till återbetalning av tillfälliga lånemedel, som av riksdagen

anvisats på tilläggsstaten till riksstaten för år 1922 och på riksstaten för förra

halvåret 1923.

I denna paragraf hava införts slutsummorna av de anslag, vilka av

årets riksdag anvisats, till utgående av lånemedel dels på riksstaten för förra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoulskollels memorial Nr 78.

5

halvåret 1923 dels ock på tilläggsstaten för år 1922, ävensom uppgift å återstående

beloppet av de anslagsmedel, som riksgäldskontoret på grund av

riksdagens till och med år 1921 fattade beslut har att anskaffa genom upplåning.

Då utbetalningen av sådana anslag, som anvisats för vissa av de affärs- § 85

drivande verken, icke alltid sker genom insättning på deras räkningar i riksbanken

utan direkt medelst checkar, ställda till styrelsen för resp. verk,

har § 35 ändrats i överensstämmelse därmed.

Orden »Fonden för bibanor inom vissa delar av riket» hava ändrats § 36

till »Bibanefonden». Härjämte har till paragrafen fogats följande tillägg:

»På samma sätt skola även de anslag redovisas, som av riksdagen anvisats

såsom lån åt Ostkustbanans aktiebolag.»

Efter första stycket har följande mening inskjutits: § /,o

»Den riksgäldskontoret åliggande budgetredovisningen för första halvåret

1923 skall föreligga i fullbordat skick samt vara slutgranskad senast den

31 juli 1923.»

Enligt stadgande i sista stycket av denna § åligger det fullmäktige att, § 58

med beaktande av i bankoutskottets utlåtande nr 75/1920 angivna synpunkter,

vidtaga de på fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses erforderliga

för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket. Med anledning

härav hava fullmäktige genom särskilda kommitterade låtit verkställa

utredning av förenämnda fråga samt med skrivelse den 26 januari detta år

till utskottet överlämnat det av kommitterade avgivna yttrande och förslag.

Utskottet har emellertid med skrivelse den 26 nästlidna maj återställt

de sålunda överlämnade handlingarna i ärendet under förklaring att utskottet

på grund av de många arbetsuppgifter, som påvilat utskottet, icke varit

i tillfälle att ägna förslaget erforderlig detaljgranskning och för sin del ansett,

att med frågans avgörande kunde anstå till nästkommande års riksdag.

I anledning av riksdagens beslut angående förändrad organisation av post- § 63

sparbanken har mom. 1 omformulerats.

Såsom framgår av motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition nr 149 angående

beredande av garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna stöd åt

inhemska kreditanstalter, bör nämnda bolags styrelse bestå av fem ledamöter;

och skall en av styrelseledamöterna jämte suppleant för honom utses

av fullmäktige i riksgäldskontoret. Då det torde vara lämpligt att föreskrift

härom införes i reglementets 63 §, har denna paragrafs andra stycke erhållit

följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 78.

»Vidare skola fullmäktige utse:

dels eu ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget jämte

suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Aktiebolaget kreditkassan av år

1922 jämte suppleant för denne».

§ 66. Orden »Sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst» hava utbytts

mot »Ordinarie tjänst i riksgäldskontor». Efter ikraftträdande av det nya

avlöningsreglementet för riksdagens verk äro nämligen de ordinarie tjänsterna

i riksgäldskontor ej uppförda i någon särskild för verket gällande stat utan

angivas i den vid sagda reglemente fogade tjänsteförteckningen.

§ 68. I denna paragraf äro bestämmelser meddelade angående kompetens
fordringarna

för att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontor

ävensom för att kunna erhålla befordran till ombudsmansbefattningen. Då

uttrycket »tjänsteman» i det nya avlöningsreglementet för riksdagens verk

även omfattar kvinnliga befattningshavare samt den grupp av manliga befattningshavare,

som förut benämnts vaktmästare, har härav påkallad omformulering

av paragrafen vidtagits.

§ 73. Denna pax-agraf innehåller bestämmelser angående behandlingen av

frågor rörande tjänsteförsummelser av vaktbetjäningen i riksgäldskontoret.

Såsom framgår vid jämförelse med innehållet i paragraferna 70—72 äro

dessa föreskrifter strängare än dem som gälla beträffande tjänstemän inom

verket. Då emellertid numera enligt det nya avlöningsreglementet för riksdagens

verk samtliga i riksgäldskontoret anställda befattningshavare, och således

även vaktmästarna, äro och benämnas tjänstemän, torde det ej finnas

någon anledning att vid tjänsteförsummelser av vaktmästare tillämpa andra

eller strängare bestämmelser än dem, som avse tjänstemän i allmänhet. §

73 har därför helt och hållet uteslutits, varefter bestämmelserna i §§ 70—72

komma att gälla för alla i riksgäldskontoret anställda ordinarie befattningshavare,

alltså även vaktmästare och kvinnliga tjänstemän.

§ 7/,. Orden »eller vaktmästare» hava uteslutits.

§ 75, De i denna paragraf på tre ställen förekommande orden »extra ordi
narie

tjänsteman eller extra vaktmästare» hava utbytts mot »icke-ordinarie

befattningshavare».

Bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden och järn
vägslånefonden.

De å sid. 37 och 40 i nuvarande reglemente förekommande noterna,

vilka angiva fördelningen på olika budgetperioder av de anslag, som av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Dankoutskollels memorial Nr 78.

7

riksdagen beviljats för bibanelånefonden resp. allmänna järnvägslånefonden,

hava ändrats i enlighet med de beslut, som riksdagen på framställning av

statsutskottet fattat i förevarande ämne.

Förteckning över pensioner.

Den vid reglementet fogade förteckningen över de från riksgäldskontoret

utgående pensionerna har för vinnande av större överskådlighet försetts

med underrubriker.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 8 juni 1922.

På bankoutskottets vägnar.

K. J. GUSTAFSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

!)

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Kiksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 51 käft. {Nr 78.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fnllmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och

reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot

av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

11

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla pa fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, pa sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte

ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om

tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han

utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,

tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sadant finnes behövligt föi lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 78.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcotlets memorial Nr 78.

13

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. Generalpoststyrelsen äger att, vid behov av medel för bedrivande

av postsparbanksrörelse, i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp

av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva

ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar

har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i

övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret

och generalpoststyrelsen varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 78.

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom

influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret ofördröjligen

underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna

därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontoret jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut

tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000

kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års

urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning av nämnda

fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras

för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital

ökas till samma belopp som garantifonden.

5. Enligt medgivande av 1922 års riksdag åligger det riksgäldskontoret

att såsom garantifond åt Aktiebolaget kreditkassan av år 1922 tillhandahålla

bolaget ett belopp av 50,000,000 kr. i av svenska staten utgivna

5 % obligationer, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som äro angivna i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 10 mars 1922.

6. 1922 års riksdag har medgivit, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska

staten att intill en kostnad av 9,000,000 kronor deltaga i det internationella

arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande, ävensom bemyndigat

riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer eller kontanta medel till

det belopp, som erfordras för fullgörande av de förbindelser, Kungl. Maj:t

sålunda kan komma att ikläda staten.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgälds
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

15

kontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar bos enskilda eller bos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias

; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäld skontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å

själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 78.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och. så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

1. Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning

och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

2. De medel, som årligen avsättas för slutlig likvid av den del av

räntan å 1918 års premieobligationslån, som icke utbetalas i form av

vinster, skola förräntas och särskilt bokföras under benämning av fonden

för slutlikvid av räntan å 1918 års premieobligationslån.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

17

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel skola överföras till

riksgäldskontoret återbetalda medel, som tidigare anvisats å riksstat att

utgå av tillfälliga lånemedel, och skola de å fonden innestå, till dess de

på i § 29 föreskrivet sätt tagas i anspråk.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den

mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av allmänna

järnväg slånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas

angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Yärmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den män de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

bibanefonden.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 51 käft. (Nr 78.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 78.

skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontor,

redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket

samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna åliggande

pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond,

vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills

vidare av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster m. m. skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden,

bibanefonden och allmänna byggnadslånefonden samt å lån till

Ostkustbanans aktiebolag skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av

statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)».

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna

järn vägslånefonden och allmänna byggnadslånef onden skola, i den

mån de inflyta, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgälds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

1»

kontorets räkenskaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar

».

§ 29.

Därest till riksgäldskontor inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontor

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

Därest till riksgäldskontor återbetalas medel, som tidigare anvisats

å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontor

förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk

tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln > Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 78.

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För de ändamål, som äro angivna i § 31 och här ovan i § 32, äro

i riksstaten för förra halvåret 1928, undergruppen > riksdags-och revisionskostnader

m. m.>, uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 2,900,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 75 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok

över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar, fullmäktige

äga bestämma;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

21

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags

beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas

för utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll

för tiden 1809—1866;

g) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande

och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt

person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911

—1920;

h) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

i) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

j) pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen samt till änkor

och barn efter sådana befattningshavare.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen, förslagsanslag ................................ kr. 215,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till en var av sju fullmäktige i riksgälds
kontoret,

efter 4,000 kr. för år ........................................... » 14,000: —

därutöver:

b) till fullmäktiges ordförande.......................................... » 500: —

c) till förste deputeraden................................................... » 5,000: —

d) till andre deputeraden................................................... » 1,500: —

e) vikariatersättning vid semester för fullmäktiges de
puterade

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente,

förslagsanslag................................................................................ » 1,000:—-

Fullmäktige, som ej är bosatt i Stockholm, skall

dessutom äga uppbära reseersättning för varje resa, som

han efter kallelse till sammanträde företager från sin hemort

till sammanträdesorten och åter enligt de grunder, som

äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 78.

f) avlöning till ordinarie tjänsteman vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus enligt det av riksdagen fastställda

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

bestämmelser angående tillämpning av samma reg
-

lemente, förslagsanslag ............................................................... kr. 110,000: —

• g) vikariatersättning, förslagsanslag................................. » 5,000: —

h) pensioner åt f. d. tjänstemän vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus, förslagsanslag .......................................... » 5,500: —

i) avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus samt ersättning för extra

arbeten, förslagsanslag.................................................................. » 30,000: —

j) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet

till personalen vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

enligt § 75 här nedan.

k) understöd åt sterbhusen efter avlidna obemedlade

vaktbetjänte vid riksgäldskontoret efter ett belopp per år av » 225: —

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade

och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans

inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat

kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst

2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma

för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan

tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå

utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente

bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän

och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

ej få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den

10 maj 1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut

skola jitgå.

3—4-. Till kostnader för riksdagsbiblioteket hava för första halvåret

1923 anvisats:

1) Förslagsanslaget till »avlöning ar, arvoden, vikariats
ersåttningar

och expenser» å...................................................... kr. 29,000: —

Från detta anslag skola utbetalas:

a) avoden till en var av styrelsens tre ledamöter, efter

500 kronor för år........................................................................ »

750: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

23

b) avlöningen för tjänstemän vid biblioteket enligt

det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande

tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser angående tilllämpning

av samma reglemente, förslagsanslag..................... kr. 16,000: —

c) vikariatersättningar, förslagsanslag.............................. » 250: —

d) pensioner till förutvarande tjänsteinnehavare vid

biblioteket .................................................................................. » —: —

é) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag,

högst ........................................................................ » 2,500: —

f) expenser, förslagsanslag................................................ » 3,250: —

g) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet,

jämlikt § 75..................................................................... > —: —

2) Reservationsanslaget till kostnader för komplettering

och utvidgning av riksdagens bibliotek .................................... > 7,500: —

5. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 110,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,

belysning, bidrag till anordnande ■ av frukostservering för riksgäldskontorets

personal ävensom resekostnadsersättning och kostnader för uniformsbeklädnad

m. m.;

bj utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. m. samt inlösningsprovisioner.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag ........................... kr. 42,500: —

Från detta anslag skola med tillämpning av nedan v

angivna bestämmelser utgå:

a) arvode till justitieombudsmannen .............................. » 8,520: —

Arvodet må uppbäras under den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för

tid, varunder justitieombudsmannen är av sjukdom hindrad

att utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor för dag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 78.

För sådan tid, varunder justitieombudsmannen av annan

anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas

att av arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest justitieombudsmannen förut innebar tjänst å

rikets stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmannens

avlöning.

b) flyttningshjälp till justitieombudsman, som vid äm
-

betets tillträde icke är bosatt i huvudstaden........................ kr. 1,500

c) tjänstgöringsarvode för justitieombudsmannens ersättare,

efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag

............................................................................................. > 2,130

Justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar

tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den

därmed förenade löneinkomst för den tid, varunder han

uppbär nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnadsersättning för resa från boningsorten

till huvudstaden och åter samt traktamentsersättning till

justitieombudsmannens ersättare, därest han vid inträde i

utövning av justitieombudsmannens ämbete icke är bosatt

i huvudstaden ............................................................................. » —

é) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare i 20:e lönegraden, förslagsanslag,

högst................................................................................. » 5,970

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets

stat, skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet

av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i

avseende på utbetalningen av justitieombudsmans avlöning

i enahanda fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner,

vilka tillkomma byråchefen, skola i övrigt i tillämpliga

delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla samma

villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade

med avseende å de expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet

tillkommande avlöningsförmåner.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78. 25

f) avlöning till ordinarie tjänstemän vid justitieombudsmannens

expeditionen enligt det av riksdagen fastställda

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,

förslagsanslag................................................................................. kr. 7,030: —

g) vikariatersättningar, förslagsanslag.............................. » 300: —

in) pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid

justitieombudsmannens expedition .......................................... » 2,250: —

i) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid

justitieombudsmannens expedition, förslagsanslag, högst...... » 1,000: —-

j) expenser vid justitieombudsmannens och tryckfri
hetskommitterades

expedition, förslagsanslag ........................ » 3,700: —

k) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor,

reservationsanslag ........................................................................ » 2,000: —

1) enligt 1907 års riksdags beslut, kostnaderna för utarbetandet

av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro,

för vilket ändamål må till justitieombudsmannen,

på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,

förskottsvis utbetalas ett belopp av högst.................. » 20,000: —

Anslagen under g), i), j) och k) utbetalas som förskott från riksgäldskontor

till justitieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

7. Till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag .......................................... kr. 40,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till militieombudsmannen .............................. » 8,520: —

Arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för

tid, varunder militieombudsmannen är av sjukdom hindrad

att utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder militieombudsmannen av annan

anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,

må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riks
Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 51 haft. (AV 78.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 78.

banken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att

av arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest militieombudsmannen förut innehar tjänst å

rikets stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens

avlöning.

b) flyttningshjälp till militieombudsman, som vid äm
-

betets tillträde icke är bosatt i huvudstaden........................kr.

c) tjänstgöringsarvode för militieombudsmannens ersättare,

efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag

............................................................................................. »

Militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar

tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst för den tid, för vilken han

uppbär nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnadsersättning för resa från boningsorten till

huvudstaden och åter samt traktamentsersättning till militieombudsmannens

ersättare, därest han vid inträde i utövningen

av militieombudsmannens ämbete icke är bosatt i

huvudstaden ................................................................................. »

é) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid Riksdagens verk gälla för

befattningshavare i 20:de lönegraden, förslagsanslag, högst »

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,

skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på

utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda

fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma

byråchefen, skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens

beprövande, gälla samma villkor och bestämmelser,

som äro eller bliva stadgade med avseende å

de expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet tillkommande

avlöningsförmåner.

f) avlöning till ordinarie tjänstmän vid militieombudsmannens

expedition enligt det av riksdagen fastställda

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

1,500: —

2,130: —

5,970: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78

27

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,

förslagsanslag .................................................................. kr. 7,611: —

g) vikariatersättningar, förslagsanslag.............................. » 750: —

h) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid

militieombndsmannens expedition, förslagsanslag, högst...... » 1,700: —

i) expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden vid

militieombudsmannens expedition, förslagsanslag .................. » 2,450: —

j) kostnader för militieombudsmannens ämbetsresor,

reservationsanslag ........................................................................ » 4,000:

k) hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen,

ävensom för lokalens uppvärmning, förslagsanslag............... » 1,800: —

l) erforderlig flyttningskostnad, därest ombyte av lokal

för militieombudsmannens expedition förekommer.

Anslagen under g), h), i) och/) utbetalas som förskott från riksgäldskontoret

till militieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

1922 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksgäld skontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen

blivit godkända för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och

i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 54, dels ock bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderliga belopp;

2: o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels

ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden, vikariatsersättningar och

expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen

och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i

mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader

och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition använda

erforderliga belopp;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 78,

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen

och befattniDgshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom.

1:o) tär ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader

och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda

erforderligt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1922

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

bus enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande

nr 55, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m.

vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

6:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med deD 1 juli 1922

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen enligt de i

mom. 5:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat fullmäktige i

riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till riksdags-

och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus använda

erforderligt belopp;

7:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1922

utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen

enligt de i mom. 5:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat

justitieombudsmannen att för ändamålet av förslagsanslaget till avlöningar,

resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition

använda erforderligt belopp;

8:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1922

utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änkeoch

pupillkassa samt till änkorna Anna Amalia Sandström, Hedvig Axelina

Gottfrida Olivia Levin och Ingeborg Karlström, enligt de grunder, som finnas

angivna i bankoutskottets utlåtande nr 56, dels ock bemyndigat fullmäktige

i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderligt belopp;

9:o) dels medgivit, att pensionstillägg enligt de grunder, som av 1922

års riksdag blivit godkända för pensionstillägg till vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer samt vissa änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl., må utgå till f. d. befattningshavare

i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus samt till änkor och barn,

som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, ävensom

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

29

till änkorna Anna Amalia Sandström, Hedvig Axelina Gottfrida Olivia

Levin och Ingeborg Karlström;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid

riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

10:o) dels medgivit, att pensionstillägg må enligt de i mom. l:o) här

ovan angivna grunder utgå till f. d. befattningshavare vid riksdagen, dels

ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader

för riksdagens hus använda erforderligt belopp; samt

11 ro) dels medgivit, att pensionstillägg må enligt de i mom. l:o) hår

ovan angivna grunder utgå till f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,

dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ändamålet

av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser för

justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923

uppförda under anslagsgrupperna »Räntor å statsskulden m. m.» och »Avbetalning

å statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,

äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å

statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i tilläggsstaten till riksstaten för år 1922 uppförda anslaget

»Återbetalning av tillfälliga lånemedel> står därjämte till riksgäldskontorets

förfogande för därmed avsett ändamål.

§ 34.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens

räkning upplåna:

dels 35,443,100 kronor, utgörande de i riksstaten för tiden 1 januari

—30 juni 1923 uppförda anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels 18,957,530 kronor, utgörande de i tilläggsstaten till riksstaten

för år 1922 uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel,

dels ock 210,454,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som

riksgäldskontoret på grund av riksdagens till och med år 1921 fattade

beslut skall anskaffa genom upplåning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala

de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition utbetalas, vad statskontoret beträffar medelst

insättning i riksbanken å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk antingen

genom insättning å resp. verks giroräkning i riksbanken eller medelst till

verkens styrelser ställda checkar. Då insättningen i riksbanken sker, skola

medlen samtidigt, med bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras

till vederbörande verk.

I riksgäldskontorets räkenskaper skola ifrågavarande medel uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto

för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånefonden och

bibanefonden, skola av riksgäldskontoret redovisas såsom reservationsanslag.

På samma sätt skola även de anslag redovisas, som av riksdagen anvisats

såsom lån åt Ostkustbanans aktiebolag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare

i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen

den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

31

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. -Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok

vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Den riksgäldskontoret åliggande budgetredovisningen för första halvåret

1923 skall föreligga i fullbordat skick samt vara slutgranskad senast

den 31 juli 1923.

Riksgäldskontoret® huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna

i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande

månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär

angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig

kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Senast vid utgången av april månad varje år bör, till upplysning för

allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 78.

föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade

utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra, ärenden av mera allmän

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

33

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, höra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 sand. 51 käft. (Nr 78.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom bar riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens bus befinthga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning bbvit föryttrade.

" i§ 524

Under de tider, dä riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens bus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans bus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

35

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta. .

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift er
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 78.

håller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket från

och med år 1921 gälla följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser

:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets memorial Nr 78.

37

8 öre för ark (om 1G sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om

8 sidor) av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar diirav ävensom Kungl. Maj:ts

proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris

av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,

priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag

skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för

bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har

att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Riksdagen har år 1920 uppdragit åt fullmäktige att, med beaktande

av i bankoutskottets utlåtande nr 75 angivna synpunkter, vidtaga de på

fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses erforderliga för nedbringande

av kostnaderna för riksdagstrycket.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i

bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån överlämnade

till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna

lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 78.

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola för tiden till 1922 års slut

bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse:

dels en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget jämte

suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Aktiebolaget kreditkassan av år

1922 jämte suppleant för denne.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen) ;

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

39

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster m. m.

§ 66.

Vid inträffad ledighet av ordinäre tjänst i riksgäldskontoret, som bör

återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas,

den avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 78.

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

.68>

För att kunna antagas till ordinarie tjänsteman vid riksgäldskontoret i

någon av 9:e—20:e lönegraderna i löneplanen för manliga tjänstemän fordras

att hava undergått godkänd studentexamen; dock böra de tjänstemän, som

anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt antingen kansliexamen eller ock

juris kandidatexamen; varjämte den, som befordras till ombudsman ssysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i

domare värv må begagnas.

Manliga tjänstemän i l:a—8:e lönegraderna vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus skola hava på annat sätt ådagalagt för tjänsten erforderliga

kunskaper.

Kvinnlig tjänsteman skall hava erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt

läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens, eller ock

avlagt godkänd realskoleexamen; dock kan till kvinnlig tjänsteman av l:a

lönegraden antagas den, som med gott vitsord genomgått folkskola.

§ 69.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda

befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 70.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

41

§ 71.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, ma vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 72.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 73.

Innan tjänsteman varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör

hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit, infordras.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes

från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen

meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest

den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma

beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet

avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits;

kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 74.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält

laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat

biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret

vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som

under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt

och, efter att, på sätt i § 70 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie

befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 51 höft. (Nr 78.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 75.

•

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i''åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tryckeriavdelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

43

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

1913 års riksdag bar beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000

kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med

år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,

som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande

år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t

att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga.

1914 års senare riksdag bar beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera

av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må fö*

ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga.

1915'' års riksdag bar beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—

1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag bar dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande

fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för

år 1920; dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och

med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

antisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Banlcoutskottets memorial Nr 78.

som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall

äga rum under år 1921.

1920 års riksdag har dels beslutat, att ovannämnda fond skall ökas

från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år

1921 till fonden avsättes utöver redan beslutat belopp om 1,000,000

kronor, ytterligare 2,400,000 kronor samt under vart och ett av åren

1922— 1925 avsättas likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels

beslutat, att de för. åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna

villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda

ökade fonden; dels medgivit, att Kungl. Majit må under tiden till och

med år 1925 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel; dels och beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond

i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

1921 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till fonden, som

skolat ske under åren 1922—1925, i stället skola äga rum under åren

1923— 1926.

Slutligen har 1922 års riksdag beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt tidigare beslut skolat ske under åren 1923—1926,

i stället skola äga rum under budgetåren 1 juli 1923—30 juni 1927.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2.o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uPPgj°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara sa omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra bi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

45

trädens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola gke i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majits

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upp
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 78.

lupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande bj^ggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje

annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

1 Bo) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig saväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj it kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

*) Mom. 7:0 har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

47

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från allmänna järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

*) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldigbet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande bärjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

•) Riksdagen har beslutit delsår 1919, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat

ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922, dels år

1921, att den avsättning, som skolat ske under år 1922, i stället skall äga rum under år 1923,

dels ock år 1922 att den avsättning, som skolat ske under år 1923, skall äga rum med 750,000

kronor under tiden 1 januari—30 juni 1923 och 750,000 kronor under hudgetåret 1 juli 1923—

30 juni 1924.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 78.

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas?

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken,

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6: o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 78.

49

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör ock revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Bihang till riksdagens protokoll 1922.

8 samt.

51 käft. [Nr 78.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Avlöningsstater.

Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor .............................. 28,000 kr.

Därutöver

till ordföranden .......................................................................... 1,000 »

t förste deputeraden .................................................................. 10,000 »

» andre > .................................................................. 3,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag ........................... 2,000 » 44,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................................ 220,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................................ 10,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag.............................. 60,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag...................................................... 11,000 >

Förslagsanslag 345,000 kr.

Anm. 1. 1920 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt av
görande

av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter

tills vidare från och med den 1 januari 1921 såsom vice värd i riksdagens hus förordna

en tjänsteman mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer förste

revisorn i riksgäldskontoret.

Anm. 2. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet

av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en

tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

en motsvarande befattningshavare. Avlöningen till denne tjänsteman skall från och med

år 1922 utgå med det belopp, som är fastställt för 14:e lönegraden.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst ..................... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 32,000 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................................. • • • 500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst........................ 4,000 »

Förslagsanslag 38,000 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen..................................................................... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag .............................. 2,130 *

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst................................. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................................... 600 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag......................................................... 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst ............ 2,000 >

Förslagsanslag 52,270 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bankoutskottets memorial Nr 78.

Militieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen ..........................................

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ....

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst............................

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...........................•••••■..........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst

17,040 kr.

2,130 »

11,940 ''»

14,060 »

1,500 »

3,400 »

Förslagsanslag 50,070 kr.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner.

Från riksstatsanslaget XIII: 1.

till f. d. befattningshavare hos riksdagen eller deras änkor:

Kr.

Förre föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil. kand. J. P. Ve-

4 000

länder .............................................................................

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren

750

—

„ notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................

» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Ingeborg Karlström,

född Söderman ..................................................................

Från riksstatsanslaget XIII: 2.

till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus

eller deras änkor:

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

2,000

—

> revisorn, och. bokhållaren Nils Åxel Fy edy ik Ey dmann .............

3,100

—

» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................

1,400

—

» vaktmästaren Carl G-ustaf Keinhold Lindblom .............................

1,200

—

» extra portvakten vid riksdagshuset Per Freålund ........................

500

, övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestermark ............................................

öUU

Frän riksstatsanslaget XIII: 6.

till f. d. befattningshavare hos riksdagens justitiombudsman :

Förre sekreteraren, vice häradshövdingen Knut von Matern ..................

3,290

1,200

—

Summa kronor

| 22,940

—

Anmärkning- Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

• såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphora.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.