Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en ingående inspektion — genom en eller flera därtill lämpliga personer — rörande användningen av de genom rusdrycksförsäljningen inflytande medlen samt vidtagande av de åtgärder, som därav kunna föranledas.

1922-05-26 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1922:13, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en ingående inspektion — genom en eller flera därtill lämpliga personer — rörande användningen av de genom rusdrycksförsäljningen inflytande medlen samt vidtagande av de åtgärder, som därav kunna föranledas.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Föräta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13s

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13 i anledning

av motion nr 100 av herr Ljunggren om åstadkommande

av inspektion rörande användningen av de

genom rusdrycksförsäljningen inflytande medlen.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion nr 100 har herr Ljunggren hemställt, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en ingående inspektion — genom en

eller flera därtill lämpliga personer — rörande användningen av de genom

rusdrycksförsäljningen inflytande medlen samt vidtagande av de åtgärder,

som därav kunna föranledas.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har på författningsenligt sätt infordrat yttrande över motionen

från kungl. kontrollstyrelsen, som efter hörande av aktiebolaget Stockliolmssystemet

och med bifogande av åtskilliga bilagor, bl. a. en rapport i

avskrift över i vanlig ordning under tiden den 16 januari till den 10 februari

1922 förrättad inspektion av Stockholmssystemet, till utskottet inkommit

med ett den 27 mars 1922 dagtecknat utlåtande och därvid anfört huvudsakligen

följande.

”1 likhet med motionären anser kontrollstyrelsen det för statsmakterna vara

ett centralt intresse att tillse, att största möjliga sparsamhet iakttages beträffande

såväl partihandelsbolags som detaljhandelsbolags förvaltning. Detta får dock

ingalunda, vilket ej heller av motionären påståtts, anses innebära, att vinstsynpunkterna

för försäljarna skola träda i första rummet. Särskilt vad detaljhau
Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 12 sand. 2 avd. 10 käft. (Nr 13.) 1

Kontroll
styrelsen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

delsbolagen beträffar, måste dessa främst tillse, att den dem genom 63 § rusdrycksförsäljningsförordningen

ålagda uppgift tillgodoses, även om härigenom på

grund av sjunkande försäljning och ökade utgifter för den sociala sidan av bolagens

verksamhet statens inkomster av rusdrycksförsäljningen minskas.

Är det sålunda ett statsintresse att tillse, att vid försäljningsorganens förvaltning

med beaktande av ovan angivna synpunkter största möjliga sparsamhet

iakttages, följer som en konsekvens härav, att staten bör anordna effektiv kontroll

över förvaltningen;

För att bedöma i vad mån motionärens yrkande är förtjänt av beaktande,

är det vid sådant förhållande erforderligt att klargöra, i vilken utsträckning

dylik kontroll för närvarande är anordnad.

Vad först beträffar systembolagen, finnes i 19 § 2 mom. i rusdrycksförsäljningsförordningen

stadgat, att bolag står under överinseende av kontrollstyrelsen

och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen i avseende

å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka hos rusdrycker ävensom

angående räkenskapers förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller

eljest i de i nämnda förordning särskilt angivna hänseenden kan meddela.

På grund av detta stadgande tillkommer det sålunda i första hand kontrollstyrelsen

att utöva uppsikt över att systembolagens förvaltning är så ordnad, att

det allmännas ekonomiska intresse tillgodoses, och att bolagen fullgöra de sociala

uppgifter, som åvila dem.

För att fullgöra denna sin uppgift har kontrollstyrelsen reglerande ingripit

på ett flertal förvaltningsområden.

Kontrollstyrelsen har sålunda för det första lämnat föreskrifter rörande

bokföring och statistik för att härigenom erhålla överskådlighet och en enhetlighet,

som tillåter jämförelse mellan olika bolag.

Kontrollstyrelsen bär vidare fastställt grundlönerna för flertalet befattningshavare

i ledareställning vid systembolagen, vilken åtgärd givetvis indirekt utövat

ett stort inflytande på bestämmandet av lönerna för övriga befattningshavare.

För att kontrollera lönerna till de lägre befattningshavarna har kontrollstyrelsen

dessutom vid flera tillfällen — senast innevarande år — infordrat fullständiga

nominativa uppgifter från bolagen över befattningshavarna, befattningarnas art,

befattningshavarnas anställningstid, ålder och löneförmåner. I de fall, då lönerna

enligt kontrollstyrelsens uppfattning varit för höga, har vederbörande bolag ålagts

vidtaga rättelse.

Innevarande år bär kontrollstyrelsen ock infordrat fullständiga uppgifter

över de understöd, som bolagen utbetala till personal, som på grund av ålder eller

sjukdom lämnat sin tjänst. I flertalet fall torde dock redan tidigare understödsbeloppens

storlek hava av bolagen underställts kontrollstyrelsens prövning för

godkännande.

Enligt 19 g 4 mom. i gällande rusdrycksförsäljningsförordning har bolag att

inhämta kontrollstyrelsens samtycke för inköp av fastighet, för ingående av vissa

hyresavtal och för vidtagande av vissa reparations- ocli omändringsarbeten i bolag

tillhörig fastighet. Dessutom underställa bolagen, utan att föreskrift därom

finnes i rusdrycksförsäljningsförordningen, beslut rörande frågor av den mest

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första ka unna rens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 3

skiftande art kontrollstyrelsens prövning för att förvissa sig om att anmärkning

ej i efterhand kommer att framställas.

Kontrollstyrelsen liar ock låtit sig angeläget vara, att på olika sätt hos bolagen

inskärpa nödvändigheten av, att största möjliga sparsamhet iakttages i

fråga om bolagens förvaltning. För detta ändamål avlät kontrollstyrelsen senast

föregående höst eu cirkulärskrivelse.

'' Ett viktigt led i den kontrollerande och reglerande verksamhet i fråga om

bolagens ekonomiska förvaltning, som kontrollstyrelsen utövar, bilda de inspektioner

av bolagen, som verkställas av tvenne å styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden

anställda inspektörer.

Vid dessa inspektioner, som, därest ej särskilda förhållanden speciellt påkalla

ett annat förfaringssätt, alltid ske utan att vederbörande bolag på förhand underrättas,

underkastas systembolagens ekonomiska förvaltning — liksom deras sociala,

vilken dock i detta sammanhang, såsom i motionen icke berörd, lämnas å

sido — en ingående granskning. Det sätt, på vilket inspektion förrättas, är givetvis

till viss grad beroende av, om den föranletts av någon särskild fråga eller om

den företages i vanlig ordning utan särskild anledning. Som regel torde dock,

bland annat, vid inspektionen följande åtgärder förekomma.

Bolagens protokoll läsas och deras räkenskapsböcker granskas för löpande

året och, om inspektionen sker å sådan tid, att revision av föregående års räkenskaper

ännu ej ägt rum, jämväl för detta år. I sammanhang härmed genomgås

samtliga de kreditverifikationer, av vilka bolagets omkostnader framgå. Att härvid

de särskilda utgiftsposternas nödvändighet och motiven för deras storlek bedömes,

torde särskilt böra framhållas, då motionären gör gällande, att en dylik

realgranskning ej förekommer vid revisionen av bolagens förvaltning.

Bolagens lokaler — utminuterings-, utskänknings-, lager- och kontorslokaler

— beses, hyresavtalen granskas och hyresbeloppens rimlighet bedömes.

Uppmärksamhet ägnas åt frågan, huruvida personalen är större än som

oundgängligen kräves. Lönernas storlek bedömes med hänsyn till vederbörande

åliggande arbetsuppgifter.

Bolagens kontrakt med föreståndare för egna utskänkningsrättigheter och

med innehavare av överlåtna utskänkningsrättigheter granskas.

Över förrättad inspektion lämnar inspektören redogörelse. Eventuella anmärkningar

av den art, att de påkalla kontrollstyrelsens ingripande, meddelas därefter

skriftligen bolaget, som ålägges att vidtaga erforderlig rättelse.

Att ingripande skett i ej få fall framgår av den berättelse över rusdrycksför

sälj ningen, kontrollstyrelsen årligen avgiver.

Jämte den regelbundna inspektion, som sålunda förrättas av inspektörerna

å rusdrycksförsäljningsavdelningen, förekommer tillika, då någon fråga av större

betydelse berörande visst bolag föreligger till avgörande eller då eljest särskilda

omständigheter därtill föranleda, inspektion av kontrollstyrelsens chef eller vederbörande

föredragande.

Såsom redan i det föregående anmärkts, har motionären velat göra gällande,

att den granskning, som ett bolags förvaltning undergår av vederbörande revisorer’,

av vilka två utses av kontrollstyrelsen, skulle vara av huvudsakligen formell

natur. Kontrollstyrelsen kan icke dela denna uppfattning. I flertalet fall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

torde tvärtom vederbörande revisorer noggrant utföra det uppdrag, som anförtrotts

dein, i överensstämmelse med de direktiv, som av kontrollstyrelsen lämnats

genom styrelsens cirkulär nr 65 den 29 november 1919 angående revision av

rusdrycksförsäljningsbolagens räkenskaper. Det torde särskilt böra framhållas att

såvitt avgivna revisionsberättelser giva vid banden, revisionen kanske till* och

med allt för ensidigt kommit att inriktas på bolagens ekonomiska förvaltning.

Kontrollstyrelsen finner sig vidare böra erinra om det dominerande inflytande

på rusdrycksförsäljningsbolagens ledning, som tillförsäkrats det allmänna genom

stadgandet, att kontrollstyrelsen, vederbörande landsting och kommunalrepresentationen

å den ort, där bolaget utövar sin rörelse, äga utse var sin representant

i systembolagsstyrelserna. Detta inflytande från det allmännas sida bör

i sin mån innebära en viss säkerhet för en även ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande

ledning av systembolagen.

Av vad ovan anförts torde framgå, att systembolagen redan för närvarande

aro underkastade en ingående kontroll av ekonomisk natur. Därjämte ägnar kontrollstyrelsen

ett ingående arbete åt uppsikten över den sociala sidan av bolagens

verksamhet. ö

Det tillkommer visserligen ej kontrollstyrelsen att uttala något omdöme om

hur styrelsen fullgjort den uppgift, som i nu ifrågavarande avseende åvilar styrelsen,

men styrelsen anser sig kunna uttala, att, innan eu extraordinär inspektion

av den art, motionären påyrkar, igångsättes och statsverket härför åsamkas

kostnader, som säkerligen måste bliva ganska avsevärda, verkligt vägande skäl

för åtgärden måste anföras. Styrelsen skall sedermera återkomma till och närmare

belysa värdet av de skäl, motionären förebragt.

, ,Inmn‘ styrelsen övergår till denna del av sitt yttrande, vill styrelsen allenast

beträffande den kontroll från det allmännas sida, som partihandelsbola«-en

aro underkastade, hänvisa till det av kontrollstyrelsen avgivna yttrande som finnes

fogat såsom bilaga till bevillningsutskottets betänkande nr" 39 vid ’ 1921 års

riksdag. Styrelsen bär så mycket mindre anledning att ytterligare ingå härpå

som frågan om partihandelns med rusdrycker organisation i dagarna genom Kunsrl''

proposition bragts inför riksdagen. ''

Kontrollstyrelsen övergår härefter till att granska de uppgifter, som i motionen

lamnats för att styrka den av motionären föreslagna extra inspektionens

erforderlighet. Flertalet av dessa uppgifter äro hämtade från aktiebolaget Stockholmssystemets

och aktiebolaget Vin- och spritcentralens förvaltning.

\ad först beträffar aktiebolaget Stockholmssystemet, har kontrollstyrelsen

under alla de gångna åren med uppmärksamhet följt såväl den ekonomiska som den

sociala sidan av dess verksamhet. För att lämna utskottet tillfälle att bedöma,

i \ad mån Stockholmssystemets verksamhet kan vara ägnad att tjäna såsom skäl

för den av motionären föreslagna extra inspektionen, bifogas avskrift av en av

inspektören å styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden avgiven rapport

over en nyligen förrättad inspektion av bolaget. Styrelsen skall ej närmare

ingå på rapportens innehåll utan vill allenast framhålla, att inspektionen givit vid

naiHlen, att de av motionären gjorda anmärkningarna mot aktiebolaget Stock-''

holmssystemets förvaltning icke hava fog för sig. Beträffande de av motionären

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första kammarens andra tillfälliga ntskofts utlåtande Nr 13.

i vissa punkter sammanfattade speciella anmärkningar får kontrollstyrelsen anföra

följande.

1. Då motionären i punkt 1 gör gällande, att aktiebolaget Stockholmssystemet

inrättat ett s. k. råd, är denna uppgift felaktig. Den institution, motionären

åsyftar, är sannolikt den av överståthållareämbetet utsedda, av tre ledamöter

bestående s. k. opinionsnämnden. Något arvode är ännu icke fastställt för

nämndens ledamöter. Aktiebolaget Stockholm ssystemet bar däremot i skrivelse

till kontrollstyrelsen anmält, att bolaget sedermera, då erfarenhet vunnits rörande

opinionsnämndens verksamhet, ämnade återkomma och anhålla om kontrollstyrelsens

medgivande till att skäligt arvode finge av bolagets medel utbetalas till de

tre ledamöterna i nämnden.

I samma punkt uppger motionären, att såsom ”arkivarie” anställts eu tidningsman

med en avlöning av, såsom det påståtts, över trettiotusen kronor om

året. Även denna uppgift är felaktig. Den efter allt att döma åsyftade tjänstemannen

uppbär av Stockholmssystemet en lön av 15,000 kronor. Motionären har

sedermera i tidningsuttalande förklarat, att han under det av honom använda uttrycket

”systemet” inbegripit även partihandelsbolagen, och därvid tillagt, att den

sammanlagda avlöningen från dessa olika håll mera torde närma sig 40,000 än

30,000 kronor. Uppgiften blir emellertid härigenom ingalunda riktig. Den åsyftade

tjänstemannen åtnjuter nämligen från aktiebolaget Vin- och spritcentralen

en lön av 7,500 kronor. Skulle motionären ytterligare vilja vidga omfattningen

av det av honom använda uttrycket, så att det ansåges innefatta även systembolagsföreningaruas

förtroendenämnd, vilket i och för sig näppeligen kan'' anses

riktigt, vill kontrollstyrelsen tillfoga, att tjänstemannen ifråga såsom sekreterare

i denna nämnd åtnjuter allenast ett jämförelsevis litet arvode. De sammanlagda

arvoden, han åtnjuter, från aktiebolaget Stockkolmssystemet, aktiebolaget Vinoch

spritcentralen samt systembolagsföreningarnas förtroendenämnd understiga

således med åtskilliga tusentals kronor redan den av motionären först nämnda

siffran 30,000.

2. I punkt 2 gör motionären en jämförelse mellan å ena sidan aktiebolaget

Stockkolmssystemets utgifter för avlöningar till direktörer och kontorspersonal

år 1914 — 59,909 kronor 9 öre — ockå andra sidan motsvarande avlöningar år

1920 — 830,845 kronor 35 öre — jämte utgifterna för ”kontorskostnader, personalens

lunch, bränsle, lyse m. in.” — 438,009 kronor 80 öre. För ätt jämförelsen

skall bliva i någon mån rättvisande, måste emellertid för år 1914 medtagas de

summor, som i förvaltningsberättelsen för nämnda år finnas redovisade under

rubrikerna ”kontorshyra, skrivmaterialier, stämpelkostnader för aktiebrev in. m.”

samt ”å motboksavdelningen” eller sammanlagt 111,395 kronor 59 öre.

3. De uppgifter beträffande avlöningen till personalen å utminuteringsställena

åren 1914 och 1920 resp. 92,810 kronor och 980,742 kronor 87 öre, som

finnas intagna i motionärens tredje punkt, äro riktiga.

Såväl beträffande denna jämförelse som den i föregående punkt gäller emellertid,

att de i och för sig sakna allt värde. 1914 års förhållanden låta sig

nämligen icke utan vidare jämföras med de förhållanden, som rådde år 1920.

Penningvärdet har undergått förändringar, som i och för sig motivera betydligt mer

än en fördubbling av de olika utgiftsposterna. Lagstiftningen har givit bolaget

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens a nära tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

väsentligt ökade uppgifter. Bolagets försäljning omfattade år 1914 nästan uteslutande

egentligt brännvin och enklare konjak. År 1920 omfattade försäljningen

alla olika slags spritdrycker och dessutom vin, vilken, försäljning år 1914

handhafts a C dels ett stort antal innehavare av överlåtna utminuteringsrättigheter

och dels, vad beträffar vinerna, av nära nog ett par tusental handlande av

skilda slag.

Att följden härav måst bliva betydande kostnadsökningar lär vara uppenbart

för envar, särskilt som försäljningen av de dyrare varusorterna givetvis drager

proportionsvis större kostnader. Vidare har den sociala sidan av bolagets verksamhet

undergått eu omfattande men med hänsyn till bolaget åliggande uppgifter

nödvändig utveckling, som dragit betydande kostnader.

Skall en jämförelse av värde göras mellan kostnaderna år 1914 och år 1920,

måste sålunda hänsyn tagas till alla dessa omständigheter, något som, om ens

möjligt, torde vara förenat med mycket stora svårigheter. Då den förut berörda

inspektionsrapporten icke giver anledning antaga annat än att nödig sparsamhet

iakttagits vid bolagets ekonomsika förvaltning, finner kontrollstyrelsen ej skäl

vidare uppehålla sig vid dessa jämförelser.

4. I punkt 4 gör motionären gällande, att matserveriugsställena i strid mot

systemets principer subventionerats med 890,977 kronor 39 öre. En närmare

granskning av bolagets räkenskaper för förevarande år visar, att detta belopp

fördelar sig på följande sätt:

Bidrag till Bestaurantbolaget .................. Kr.

„ „ Kastenhof ........................... „

„ „ Damberg och Port Artur ...... „

„ „ Klubbar .............................. „

Förbrukningsartiklar in. m...................... „

Distribution .......................................... „

Övriga omkostnader ................................. „

552,000

—

21,600

—

5,964

—

108,924

—

13,888

97

141,000

—

47,600

42

Motionären torde näppeligen vilja göra gällande, att de under rubrikerna ”Förbrukningsartiklar

m. in., distribution och övriga* omkostnader” angivna beloppen

eller sammanlagt 202,489 kronor 39 öre kunna betraktas såsom subvention. Lika

litet torde de belopp, som utgå såsom ersättning till Kastenhof eller diverse

klubbar sammanlagt 130,524 kronor kunna rubriceras såsom subvention. Vad

särskilt klubbarna beträffar, torde väl något formellt hinder icke föreligga för

bolaget att till dem överlåta rättigheter till utskänkning på samma av kontrollstyrelsen

fastställda villkor, som gälla för övriga överlåtna rättigheter. Följden

härav skulle emellertid, bland annat, bliva, att bolagets vinst och därigenom indirekt

statens inkomst av utskänkningen å dessa klubbar skulle minskas. Likaledes

skulle restaurant Kastenhof med samma följder för bolaget kunna erhålla

överlåten utskänkningsrättighet.

Återstå sålunda de belopp, som utbetalas till restaurantbolaget och till restauranterna

Damberg och Port Artur.Principiellt sett vill kontrollstyrelsen i

fråga om det berättigade i utbetalande av ersättning till företag eller enskilda,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

som för systembolags räkning handhava iskänkning, ansluta sig till den uppfattning,

som kommit till uttryck i ett av Stockholinssystemet till kontrollstyrelsen

i anledning av eu jämväl i motionen omnämnd inlaga av direktör Adolf Andersson

avgivet yttrande. Kontrollstyrelsen vill ock i detta sammanhang, då den

ovan omförmälda inlagan av motionären karaktäriserats såsom märklig, i korthet

framhålla, att den visserligen ännu ej fullständigt avslutade undersökning, som

kontrollstyrelsen i anledning av densamma företagit, ej givit vid handen, att de

i inlagan framställda anmärkningarna mot aktiebolaget Stockholinssystemet och

Stockholms allmänna restaurantaktiebolag vore berättigade.

5. I punkt 5 anställer motionären en jämförelse mellan nettovinsterna å

bolagets rörelse åren 1914 och 1920. De av motionären lämnade uppgifterna hava

i visst avseende korrigerats i aktiebolaget Stockholmssystemets yttrande. Bolaget

har dock därvid ej tagit hänsyn till att bolaget under år 1914 praktiskt taget

ej haft att erlägga några skatter, medan dessa år 1920 uppgingo till mycket stora

belopp. Ej heller reserverade boläget av 1914 års vinstmedel något belopp för

skattebetalning under kommande år, vilket däremot var fallet år 1920.

För att jämförelsen skall bliva rättvisande, måste emellertid uppenbarligen

hänsyn tagas härtill. Sker så, erhålles följande tablå.

År 1911

Nettovinst........................................................................ 3,168,025: 76

Avsatt till reservfond ...................................................... 20,000: —

Kronoutskylder ............................................................... 269: 73

Summa kronor 3,188,295: 49

År 1920.

Nettovinst ................................................... 7,300,000: >—

Krono- och kommunalutskylder ..................... 1,722,153 : 90

Avgå reserverade medel för utskylder 1920 ...... 1,300,000: — 422,153: 90

Reserverade medel för utskylder 1921 ............ 1,681,630: —

Summa kronor 9,403,783: 90

De belopp, som skola jämföras, äro alltså 3,188,284 kronor 49 öre för år

1914 och 9,403,783 kronor 90 öre för år 1920.

När motionären sålunda gör gällande, att nettovinsten allenast fördubblats,

är detta, bortsett från att redan de av honom angivna siffrorna utvisa mer än

fördubbling, knappast ens formellt sett riktigt. Reellt sett föreligger i det allra

närmaste en tredubbling av vinsten.

Även i detta avseende förtjänar emellertid att framhållas, att jämförelsen i

och för sig liar föga att betyda. Det lär knappast lida något tvivel, att Stockholmssystemet,

utan att på något sätt öka sina utgifter, blott genom att släppa

efter på den sociala kontroll, som bolaget utövar på ett enligt kontrollstyrelsens

uppfattning mycket förtjänstfullt sätt, skulle högst avsevärt kunna öka sin vinst,

och detta torde väl knappast vara ur motionärens synpunkt önskvärt. Vinsten

kan också ökas därigenom att bolagets vinstmarginal ökades. Medan bolaget år

1914 på det renade brännvinet hade en vinstmarginal av omkring 80 %, är motsvarande

vinstmarginal nu omkring 25 %.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

I fråga om aktiebolaget Vin- och spritcentralen hänföra sig de av motionären

under punkt 6 i motionen framställda anmärkningarna i huvudsak till förhållanden,

som dels behandlades vid föregående års riksdag, dels ock beröras i

den av Kungl. Maj :t till innevarande års riksdag avlämnade propositionen i partihandelsfrågan.

Vid sådant förhållande anser sig kontrollstyrelsen sakna anledning

att i detta sammanhang närmare ingå på ifrågavarande förhållanden.”

Efter denna redogörelse och granskning har kontrollstyrelsen avstyrkt

ifrågasatt revision.

Såsom av kontrollstyrelsens utlåtande framgår, är den kontroll, som

systembolagen underkastas från det allmännas sida, redan för närvarande

så ingående, och detta även i de punkter, som av motionären särskilt påtalats,

att en extraordinär granskning av ifrågasatt art kan anses motiverad

endast om verkligt bärande skäl härför kunna förebringas. Sådana hava

enligt utskottets åsikt motionären icke anfört. Enligt kontrollstyrelsens utlåtande

synas nämligen i det närmaste alla de uppgifter, motionären lämnat

för att stödja sitt yrkande, vara antingen direkt felaktiga eller av den art,

att av dem de slutsatser ej kunna dragas, som motionären velat gorå. Vad

därför angår ifrågasatt utomordentlig inspektion av systembolagen finner utskottet

skäl icke hava förebragts för att densamma skulle vara av behovet

påkallad eller motiverad. Då vidare frågan om det allmännas inflytande

inom partihandelsorganisationen i annat sammanhang kommit under innevarande

års riksdags prövning, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 maj 1922.

Å utskottets vägnar:

N. J. F. ALMKVIST.

*

Närvarande: herrar Almkvist, Rooth, Julin, Enhörning, Franzén, Andersson,

P., i Arbrå*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Almkvist och Franzén.

STOCKHOLM 1922 STOCKHOLMS BOKINDUSTRI A.-B:S BOKTR.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.