Sök i Ratio Lex

Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla följande vid 1921 års riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar: l) Förslag till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.

1922-01-20 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1922:1, Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla följande vid 1921 års riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar: l) Förslag till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 21 januari 1922 kl. 12 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag till

ändringar i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen

anmäla följande vid 1921 års riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar:

l) Förslag

till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 1.

§ 1.

5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej

erfordras, utan stånde var och en fritt

att, utan hinder av någon särskild författning,

äldre privilegier eller något

boktryckerireglemente, samt utan att

vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, av vad beskaffenhet

eller vidd honom tjänligt

synes, uti stad eller inom ett avstånd

därifrån av högst en halv mil eller uti

köping.

5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej

erfordras, utan stånde var och en fritt

att, utan hinder av någon särskild för

fattning, äldre privilegier eller något

boktryckerireglemente, samt utan att

vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, av vad beskaffenhet

eller vidd honom tjänligt

synes, uti stad eller inom ett avstånd

därifrån av högst en halv mil eller uti

köping eller, där Konungen finner, att

sådant ombud, som i § 4 l:o sägs, kan

ä orten förordnas, uti municipalsamhälle.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 5 sand. 1 käft. {Nr 1.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. Konstitutionsutskottet» memorial Nr K

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Då boktryckeri---sitt säte. Då boktryckeri---sitt säte.

Den nytt boktryckeri---- skriv- Den nytt boktryckeri---skrivart.

art.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1921.

Första kammarens protokoll den 12 mars 1921.

Andra kammarens protokoll den 12 mars 1921.

2) Förslag

till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

nått tjugutre års ålder,

alrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
c)

den, som är från valrätten utesluten

på grund av ådömd straffpåföljd;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de

honom till och med utgången av sistförflutna

kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd: och skall, på sätt i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas

på förhållandena vid tiden för röstlängdens

tillkomst, ändå att förändring

före valet inträffar.

(.Föreslagen lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning;
c)

den, som är från valrätten utesluten

på grund av ådömd straffpåföljd.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd; och skall, på sätt i vallagen

finnes närmare bestämt, valrätten grundas

på förhållandena vid tiden för röstlängdens

tillkomst, ändå att förändring

före valet inträffar.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1921.

Första kammarens protokoll den 6 april 1921.

Andra kammarens protokoll den 6 april 1921.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

3

3) Förslag

till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen samt §§ 1 och 38 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket.

De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets ständer,

tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter

väljas på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna

äga i alla frågor lika behörighet

och myndighet; skolande riksdagen i

kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år den 10 januari,

eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter; Konungen dock obetaget

att, emellan lagtima riksdagar, urtima

riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma

ärende, som föranlett riksdagens

sammankallande eller av Konungen eljest

för densamma framlägges, så ock

vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt

sammanhang.

§ 49.

l:o. Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets ständer,

tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter

väljas på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna

äga i alla frågor lika behörighet

och myndighet; skolande riksdagen i

kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år den 10 januari,

eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter; Konungen dock obetaget

att. emellan lagtima riksdagar, urtima

riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma

diende, som föranlett riksdagens

sammankallande eller av Konungen eljest

för densamma framlägges, så ock

vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt

sammanhang.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess avgörande

folkets mening inhämtas, må Konungen

och riksdagen genom samfällt stiftad lag

förordna, att allmän folkomröstning skall

anställas. I lagen bestämmes, vilken eller

vilka frågor skola genom omröstningen

besvaras, så ock tid och sätt för densamma.

Ilätt att deltaga i omröstningen

tillkommer en var, som är röstberättigad

vid val till riksdagens andra kammare.

Efter omröstningen behandlas ärendet i

grund lag sen lig ordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottet'# memorial Nr 1.

(.Nuvarande lydelse:)

(.Föreslagen lydelse:)

Riksdagsordningen.

§ L

Svenska folket representeras av riksdagen,

fördelad i två kamrar, den första

och den andra, vilka i alla frågor hava

lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna i utövningen

av sin befattning icke bindas av andra

föreskrifter än rikets grundlagar.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar, vallagen,

stadgan om val av talmän och vice

talmän i riksdagens kamrar ävensom

stadgan om val till riksdagens utskott

samt att hos riksdagen föreslå de ändringar

därnti, dem utskottet anser högst

nödiga eller nyttiga och möjliga att

verkställa, så ock att meddela utlåtande

över de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlags- och vallagsfrågor

samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som angå

antingen stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar om

statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,

om kommandomål, om förvärvande

och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga och om allmänt

kyrkomöte, eller ock överenskommelser

med främmande makter i ämnen,

§ 1.

1. Svenska folket representeras av

riksdagen, fördelad i två kamrar, den

första och den andra, vilka i alla frågor

hava lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna i utövningen

av sin befattning icke bindas av andra

föreskrifter än rikets grundlagar.

2. Skulle med hänsyn till något ärendes

särskilda vikt och beskaffenhet prövas

nödigt, att före dess avgörande folkets

mening inhämtas, må Konungen och

riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna,

att allmän folkomröstning skall

anställas, efter vad i regeringsformens

49 § 2 mom. är stadgat.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar, vallagen,

stadgan om val av talmän och vice

talmän i riksdagens kamrar ävensom

stadgan om val till riksdagens utskott

samt att hos riksdagen föreslå de ändringar

däruti, dem utskottet anser högst

nödiga eller nyttiga och möjliga att

verkställa, så ock att meddela utlåtande

över de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlags- och vallagsfrågor

samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som antingen

angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,

om kommandomål, om

förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga, om

allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning

i ämnen, som ej tillhöra an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

o

(Nuvarande lydelse:)

som ej tillhöra annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll; dock

galle vad i 105 § regeringsformen finnes

om vissa protokoll särskilt föreskrivet.

Om utskottets rätt och plikt att, efter

franskning av protokollen, hos riksagen

anmäla de anmärkningar, vartill

denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning

av gjord anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när av riksdagsman

eller av annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller

föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans avgörande

av riksdagen, avgiva yttrande,

därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,

då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till vilket utskott uppkomna

frågor och ämnen böra hänvisas, därom

besluta, så ock att skilja mellan kammare

och dess talman, då den senare

vägrar proposition.

(Föreslagen lydelse:)

nät utskotts behandling, eller ock röra

överenskommelser med främmande makter

i sådana ämnen.

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll; dock

galle vad i 105 § regeringsformen finnes

om vissa protokoll särskilt föreskrivet.

Om utskottets rätt och plikt att, efter

granskning av protokollen, hos riksdagen

anmäla de anmärkningar, vartill

denna granskning funnits föranleda,

eller eljest vidtaga den med anledning

av gjord anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när av riksdagsman

eller av annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller

föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans avgörande

av riksdagen, avgiva yttrande,

därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,

då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till vilket utskott uppkomna

frågor och ämnen böra hänvisas, därom

besluta, så ock att skilja mellan kammare

och dess talman, då den senare

vägrar proposition.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1921.

Första kammarens protokoll den 4 maj 1921.

Andra kammarens protokoll den 4 maj 1921.

Stockholm den 20 januari 1922.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Närvarande: Herrar Clason, Engberg, Strömberg, Hellberg, Thulin, Ljunggren, Reuterskiöld,

Hansson, G. W., von Geijer, Lyberg, Stendahl, Sävström, Nilsson i Antnäs, Westman,

Bäckström, Starbäck, Andersson i Igelboda, Persson i Fritorp, Karlsson i Vadstena

och Carlström i Helgagård.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.