Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående omläggning av det kommunala skatteäret m. m.

1922-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1922:2, Utlåtande i anledning av väckt motion angående omläggning av det kommunala skatteäret m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 14 febrnari 1922 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion angående omläggning av det kommunala

skatteäret m. m.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 77, hava herrar

Johansson, August, och Pettersson, Olaus, hemställt,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Majtt ville, med beaktande av i motionen anförda synpunkter,

låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag om det kommunala

skatteårets tillbakaflyttande, i likhet med vad som skett för

kronoskattens erläggande;

att skatten uttages samma år, som inkomsten åtnjutes, och att

skatten uttages procentuellt av alla under skatteåret vid vecko- eller

månadslönens utbetalande; samt

att arbets- eller lönegivare, vari även staten bör inräknas,

åläggas att ansvara för skattens erläggande för alla skatteskyldiga,

som i ena eller andra formen hos dem åtnjuta lön eller inkomst».

Beträffande den av motionärerna förebragta motiveringen får

utskottet hänvisa till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 5 sand. 2 käft. (Nr 2—3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Huvudsyftet i förevarande motion synes vara att åstadkomma

en rationellare uppbörd av de kommunala utskylderna, ett syfte,

som enligt utskottets mening är synnerligen beaktansvärt. I detta

hänseende angiva de andra och tredje punkterna de medel, som enligt

motionärernas uppfattning borde tillgripas för att vinna det avsedda

målet: dels skulle kommunalskatten uttagas samma år, som inkomsten

åtnjötes, samt uttagas i smärre poster vid vecko- eller månadslönens

utbetalande, dels skulle arbets- eller lönegivare åläggas att

ansvara för att skatten erlades av de personer, som hos dem åtnjuta

inkomst. I första punkten av motionärernas hemställan yrkas

i anslutning härtill en viss omläggning av det kommunala skatteåret.

En ändring i den riktning, som i sist nämnda yrkande angives,

skulle emellertid icke i och för sig leda till ett förverkligande av

motionens syfte, utan endast kunna främja detta, därest de skattetekniska

reformer genomföras, som beröras i de senare punkterna.

Förslag, som till syftet sammanfalla med de i andra och tredje punkterna

gjorda yrkandena, hava vid flera tillfällen varit föremål för

riksdagens uppmärksamhet. Dessa förslag hava emellertid, såsom

omfattande såväl det kommunala som det statliga debiterings- och

uppbördsväsendet, handlagts av andra utskott än konstitutionsutskottet.

Senast vid 1921 års lagtima riksdag väcktes i båda kamrarna

motioner om utredning av dylika spörsmål, och i anledning

härav anhöll riksdagen i sin skrivelse nr 167, att Kungl. Maj:t

skulle låta verkställa utredning »rörande vilka åtgärder, som lämpligen

böra vidtagas för åvägabringandet av en rationell skatteuppbörd,

och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill

en sådan utredning giver anledning». Den begärda utredningen

har, enligt vad utskottet inhämtat, påbörjats och torde komma att

beakta de i motionen framförda önskemålen. Under dessa förhållanden

har utskottet icke ansett sig böra ingå i prövning vare sig

av det först nämnda yrkandet eller av frågan om ärendets vidare

beredning under möjlig samverkan med det utskott, som närmast

bort i ty fall yttra sig över de båda senare yrkandena.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

3

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1922.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON

Närvarande: Herrar Clason, Engberg*), -G. A. Strömberg*), Hellberg, Thulin,

Reuterskiöld, G. W. Hansson, von Geijer, Lyberg, Stendahl, A. W. Johansson*),

Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken, Vennerström, Nilsson i Antnäs, Borg,

Bäckström, Starbäck, Sjöström och Svensson i Grönvik*).

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.