Utlåtande i anledning av väckt motion angående omläggning av det kommunala skatteäret m. m.
1922-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1922:2, Utlåtande i anledning av väckt motion angående omläggning av det kommunala skatteäret m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 14 febrnari 1922 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion angående omläggning av det kommunala
skatteäret m. m.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 77, hava herrar
Johansson, August, och Pettersson, Olaus, hemställt,
»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Majtt ville, med beaktande av i motionen anförda synpunkter,
låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag om det kommunala
skatteårets tillbakaflyttande, i likhet med vad som skett för
kronoskattens erläggande;
att skatten uttages samma år, som inkomsten åtnjutes, och att
skatten uttages procentuellt av alla under skatteåret vid vecko- eller
månadslönens utbetalande; samt
att arbets- eller lönegivare, vari även staten bör inräknas,
åläggas att ansvara för skattens erläggande för alla skatteskyldiga,
som i ena eller andra formen hos dem åtnjuta lön eller inkomst».
Beträffande den av motionärerna förebragta motiveringen får
utskottet hänvisa till motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 5 sand. 2 käft. (Nr 2—3.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Huvudsyftet i förevarande motion synes vara att åstadkomma
en rationellare uppbörd av de kommunala utskylderna, ett syfte,
som enligt utskottets mening är synnerligen beaktansvärt. I detta
hänseende angiva de andra och tredje punkterna de medel, som enligt
motionärernas uppfattning borde tillgripas för att vinna det avsedda
målet: dels skulle kommunalskatten uttagas samma år, som inkomsten
åtnjötes, samt uttagas i smärre poster vid vecko- eller månadslönens
utbetalande, dels skulle arbets- eller lönegivare åläggas att
ansvara för att skatten erlades av de personer, som hos dem åtnjuta
inkomst. I första punkten av motionärernas hemställan yrkas
i anslutning härtill en viss omläggning av det kommunala skatteåret.
En ändring i den riktning, som i sist nämnda yrkande angives,
skulle emellertid icke i och för sig leda till ett förverkligande av
motionens syfte, utan endast kunna främja detta, därest de skattetekniska
reformer genomföras, som beröras i de senare punkterna.
Förslag, som till syftet sammanfalla med de i andra och tredje punkterna
gjorda yrkandena, hava vid flera tillfällen varit föremål för
riksdagens uppmärksamhet. Dessa förslag hava emellertid, såsom
omfattande såväl det kommunala som det statliga debiterings- och
uppbördsväsendet, handlagts av andra utskott än konstitutionsutskottet.
Senast vid 1921 års lagtima riksdag väcktes i båda kamrarna
motioner om utredning av dylika spörsmål, och i anledning
härav anhöll riksdagen i sin skrivelse nr 167, att Kungl. Maj:t
skulle låta verkställa utredning »rörande vilka åtgärder, som lämpligen
böra vidtagas för åvägabringandet av en rationell skatteuppbörd,
och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill
en sådan utredning giver anledning». Den begärda utredningen
har, enligt vad utskottet inhämtat, påbörjats och torde komma att
beakta de i motionen framförda önskemålen. Under dessa förhållanden
har utskottet icke ansett sig böra ingå i prövning vare sig
av det först nämnda yrkandet eller av frågan om ärendets vidare
beredning under möjlig samverkan med det utskott, som närmast
bort i ty fall yttra sig över de båda senare yrkandena.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
3
På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 februari 1922.
På konstitutionsutskottets vägnar:
SAM. CLASON
Närvarande: Herrar Clason, Engberg*), -G. A. Strömberg*), Hellberg, Thulin,
Reuterskiöld, G. W. Hansson, von Geijer, Lyberg, Stendahl, A. W. Johansson*),
Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken, Vennerström, Nilsson i Antnäs, Borg,
Bäckström, Starbäck, Sjöström och Svensson i Grönvik*).
'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.