Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändringar i riksdagsordningen åsyftande att möjliggöra en omläggning av den proportionella valmetoden.

1922-05-16 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1922:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändringar i riksdagsordningen åsyftande att möjliggöra en omläggning av den proportionella valmetoden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Kr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1922 kl. 2 e. m

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändringar i riksdagsordningen

åsyftande att möjliggöra en omläggning

av den proportionella valmetoden.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 35, har herr Hage

hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kun<d. Mai:t måtte låta utreda, huruvida och på vilket sätt en ändring

i riksdagsordningen må komma till stånd i överensstämmelse med de

riktlinier», som i följande motivering angivits.

»Undertecknad har vid en föregående riksdag framfört kravet på

en omläggning av den proportionella valmetoden, så att dess anvandan e,

främst vid de politiska valen, skulle resultera i en, så långt möjligt år,

proportionell representation, d. v. s. att varje parti skulle erhålla precis

det antal mandat, som partiet skulle vara berättigat till med hänsyn till

det antal röster, som under partiets partibeteckning avgivits mom hela

landet. Detta krav har nu delvis tillmötesgåtts bl. a. genom Jen om

läkning och förstoring av valkretsarne, som kom till stånd vid 1921 års

riksdag och som tillämpats vid nämnda års val till andra kammaren

Detta tillämpande visade emellertid på ett markant sätt att den

reform, som genomfördes vid 1921 års riksdag, visserligen åstadkom ett

ste" framåt mot målet men däremot ej var tillfyllest för åstadkommande

av °en sammansättning av riksdagen i överensstämmelse med de verkligt

demokratiska och framför allt rättvisa grunder som härovan omnämnts.

Det framkommer nämligen av den nu föreliggande valstatistiken,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 18 höft. (Nr 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

att visserligen erhöllo de mindre partierna, som med hittills gällande

bestämmelser erhållit en oerhört ringa representation i förhållande till

sin styrka,. en representation, som i något högre grad motsvarade antalet

under partiets beteckning avgivna röster. Men ännu kan konstateras, att

era av de partier, som deltogo i valet, fingo ett mindre antal mandat

än det antal, vartill de med ovannämnda utgångspunkt kunna anses vara

berättigade. Nämnda partier ha alltså blivit wm/errepresenterade, under

det. att andra partier äro överrepresenterade i riksdagen, d. v. s. de ha

tagit ett flertal mandat, som rätteligen borde ha tillfallit andra partier.

Huru härmed förhåller sig framgår av en preliminär röstsammanräkningstablå,

som varit synlig i pressen och som utvisar resultatet av

1921 ^rS Val tm andra kammaren, men då de definitiva siffrorna ej

ännu föreligga, kan det vara lämpligt att närmare belysa denna sak

först sedan sistnämnda siffror framkommit.

Att resultatet av den skedda omläggningen skulle bliva ungefärligen

sådant, som här antytts, påvisades år 1921, såväl av undertecknad som

även av talare i debatten i andra kammaren (bl. a. herr Rydén). För

egen del hade jag med hänsyn härtill i en framställning till proportionsvalsakkunniga

framfört den uppfattningen, att den nu beslutade reformen

(utvidgning av valkretsarne i allmänhet till länsvalkretsar m. m.) borde

kompletteras med annan reform, nämligen den, att man borde korrigera

resultatet av valen i de större valkretsarne genom ett förfarande,''bestående

uti, att man skulle överföra mandat från de överrepresenterade

partierna till de underrepresenterade intill dess man för varje parti erhölle

en representation, motsvarande vad partiet hade rätt till, med hänsyn

till den samlade summan röster som inom hela landet avgivits under

partiets beteckning.

Om detta system uttalade sig ovannämnda sakkunniga så, att det

i betänkandet utsädes, att dels systemet vore tekniskt genomförbart,

dels ock att det skulle resultera i en representation, som i högsta grad

tillfredsställde den proportionella rättvisan.

Sakkunnige yttrade sig i det sammanhanget även om ett annat

system, syftande till samma mål, nämligen systemet med s. k. tilläggsmandat,

om vilket även framfördes den uppfattningen, att det skulle

medföra ungefärligen samma resultat. Däremot invände kommittén, att

ett tillämpande av något av dessa bägge system icke kunde ske utan en

föregående grundlagsförändring. Man hänvisade till riksdagsordningens

15 §, där det heter: »/ varje valkrets väljes----en riksdags
man»

etc. Man ansåg alltså, att ett tillämpande av ett system med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21. 5

överföringsmandat eller tilläggsmandat, som innebure, att röster från en

valkrets medverkade till väljandet av en riksdagsman i en annan valkrets

strede mot nämnda bestämmelser i grundlagen. För egen del kan jag

ei finna, att bestämmelserna i fråga måste tolkas på detta sätt. Emellertid

ansåg synbarligen riksdagens majoritet vid 1921 års riksdag att det

var den riktiga tolkningen av grundlagen. På grund härav fanns det

o-ivetvis ingen möjlighet att framforcera en ändring av vallagen, vare sig

grundande sig på omföringsmandat- eller fyllnadsmandat-prmcipen. Man

måste alltså under sådana förhållanden på båll, där man syftade till en

längre gående reform, nöja sig med den reform, som antogs vid 192

års riksdag, då man i alla fall var medveten därom, att denna reform

trick i rätt riktning och åstadkom ett närmande fram mot målet.

Nu förhåller det sig som alla veta, på det sättet, att denna fråga

fortfarande är under utredning inom proportionsvalssakkunnige. Man

undansköt nämligen vid 1921 års riksdag en del spörsmål, stående i samband

med denna reform, till framtiden. Huru reformen då kommer att

fullföljas och kompletteras, är naturligtvis nu ej möjligt att yttra sig om.

Då nu i alla fall konstaterats det förhållandet, att den nu genomförda

proportionella valmetoden resulterat i ett valutslag, som ej giver tull rättvisa

åt de olika partierna med avseende på antalet för resp. partier valda

representanter, ligger det enligt mitt förmenande närmast till hands att

söka borteliminera detta missförhållande. Ett sätt att åstadkomma detta

framfördes av mig vid 1921 års riksdag, då jag hemställde, att man i

vallao-en skulle inskriva den bestämmelsen, att vid valresultatets uträknande

ej skulle tillämpas den d’Hontska röstreduceringsregeln utan valkvots

och det största röstöverskottets regel. Med denna regel åstadkommer

man i allmänhet ett valutslag, som ännu närmare traflar den proportionella

rättvisan. Den omjustering av valresultatet, som sedan måste

verkställas för erhållande av en verkligt proportionell representation,

kommer att i allmänhet inskränka sig till ett fåtal mandatöverföringar

eller så att ett fåtal fyllnadsmandat bliva behövliga, om man skall tillgripa

systemet med fyllnadsmandat för omjustering av valresultatet Men

vare si" den ena eller den andra metoden skall tillgripas, vore det dock

- fördelaktigt, om man kunde ur grundlagen d. v. s. riksdagsordningen

borttaga sådana bestämmelser, som anses förhindra genomförandet av en

verkligt proportionell representation inom riksdagen. Då det anses, a

ovannämnda bestämmelser, på sätt härovan antytts, äro av sådant slag,

håller ja" före, att en omformulering av nämnda stadgande i grund agen

bör ske. ° Skulle även andra bestämmelser i riksdagsordningen exem
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

pel vis § 19 — kunna anses vara av samma slag, bör en omredigering

ske även av nämnda bestämmelser. Då, som redan nämnts, de s. k. proportionsvalssakkunnige

fortfarande arbeta, nödvändiggör åstadkommande

av en .sådan utredning ej några mera vittomfattande åtgärder. En sådan

utredmng kunde ju framläggas för 1923 års riksdag med förslag till

ändrad ordalydelse av resp. paragrafer i riksdagsordningen. Men det vore

ej nödvändigt, att beslut härom fattades förrän vid 1924 års riksdag då

i alla tall den nya ordalydelsen kunde grundlagfästas först vid 1925 års

riksdag sedan nya val skett 1924. Genom ett sådant uppskjutande av

frågan kunde man ytterligare få erfarenhet om huru de nya vallao-sbestämmelserna

verkade, nämligen vid valet 1924. Sedan man erhållit erfarenhet

härom vid sistnämnda val och den härovan ifrågasatta ändringen

av riksdagsordningen grundlagsfästs vid 1925 års riksdag, kunde man

vid denna eller en kommande riksdag under samma valperiod ändra lagen

om val till riksdagen på sätt ovan antytts eller efter andra riktlinjer,

som möjligen kunna anses lämpligare, varefter vid närmaste fallande

val de nya bestämmelserna kunna komma i tillämpning.

fndring ^v riksdagsordningen i den riktning,°som här ovan any

s, s u le säkerligen lättast kunna uppnås genom ett definitivt borttagande

av bestämmelserna om bostadsbandet ur riksdagsordningen, varom

motioner vid upprepade tillfällen framförts i riksdagen. Man måste

anse, att denna reform alltjämt är lika aktuell och välmotiverad, och hänvisas

i detta avseende till de motiv, som anförts i förut väckta motioner».

. Förevarande motion, vari utredning föreslås rörande de grundlagsändringar,

som kunna vara behövliga för en omläggning av den proportionella

valmetoden, anser sig utskottet icke böra biträda. Vad beträffar

de olika utjämmngsförfaranden, som motionären ur den proportionella

rattvisans synpunkt ifrågasätter till införande, vill utskottet framhålla, att

genom den förra året genomförda valkretsförstoringen vid val till riksdagens

andra kammare ökade garantier vunnits för en rättvis mandatföre

ning mellan partierna. Härtill kommer, att de av motionären framförda

uppslagen icke synas väl förenliga med de principer, som äro grundggande

för vårt nuvarande valsystem. I detta hänseende tillåter

ig utskottet hänvisa till den kritik av tilläggsmandat och andra utläramgstörfaranden,

som i proportionsvalssakkunnigas betänkande II fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21. 5

På dessa skäl får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1922.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Närvarande: herrar Clason, G. A. Strömberg* Ljunggren* Reuterskiold,

von Geijer hyberg* Larsén, N. J. M. Svensson* Almkvist, Pauli,^ Savstrom,

Maqnusson i Törnhult,* Jansson i Edsbäcken, Vennerström* Borg, K A. Westman,

Bäckström, Andersson i Igelboda, Persson i Fritorp och Gustafson i Kasenberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.