Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa framställningar i Käng!. May.ts proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1922-05-26 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:104, Utlåtande i anledning av vissa framställningar i Käng!. May.ts proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr i Od.

1

Nr 104.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 6 e. in.

Utlåtande i anledning av vissa framställningar i Käng!.

May.ts proposition angående lönefrågor vid armén och

marinen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 13 april 1922 dagtecknad proposition

(nr 248), vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, gjort

vissa framställningar rörande särskilda lönefrågor vid armén och marinen.

Utskottet har i förevarande utlåtande upptagit till behandling de

av dessa frågor, som beröra löneregleringen för samma personal, och

yttrar sig utskottet i särskilt utlåtande i fråga om de med löneregleringen

sammanhängande i samma proposition föreslagna beräkningarna

av vissa anslag under fjärde huvudtiteln.

I avseende å de allmänna löneregleringsfrågorna har Kungl. Maj:t

i berörda proposition föreslagit riksdagen att

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse

om ändrad lydelse av 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni

1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen;

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse

angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglementet den 29

juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen in. m.;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift därom, att de av

departementschefen i statsrådsprotokollet under rubriken »Arvoden enligt

32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet» förordade ändringar

i vissa stater skola, i den mån lönenämnden därom gjort framställning,

vinna tillämpning redan från och med den 1 juli 1922;

dels medgiva, att de av nyssnämnda bemyndigande föranledda kostnader

må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 52 Käft. (Nr 104.)

981 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Motioner.

dels medgiva, att till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet

icke hänförlig arvodestagare, som före ingången av år 1922 erhållit

förordnande å befattning såsom lärare vid någon av arméns eller marinens

fasta undervisningsanstalter, må, i den män arvodet enligt den föreslagna

löneregleringen kommer att utgå med lägre belopp än det, varmed

arvodet utgått för första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda arvodesbelopp,

så länge förordnandet ännu är gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;

dels medgiva, att utrednings- och remty gsp er sed lar samt vapen, i

den utsträckning som av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts,

må kostnadsfritt tillhandahållas officerare med vederlikar, vilka

efter den 1 juli 1922 vid armén vinna anställning på aktiv stat eller

såsom surnumerära fänrikar eller underlöjtnanter, ävensom att skidor

jämte stavar må, där sådant av tjänstens behov påkallas, kostnadsfritt

tillhandahållas arméns övriga officerare med vederlikar;

dels medgiva, att till de officerare, underofficerare och civilmilitära

beställningshavare i arméns reserver, vilka med rätt till fyllnadspension

avgått från beställning på stat, må tillsvidare under tjänstgöring utgå

avlöning till belopp motsvarande skillnaden mellan å ena sidan den lön,

vederbörande omedelbart före avgången från aktiv tjänst enligt avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

ägde uppbära, respektive skulle ägt uppbära, om nämnda reglemente vid

tiden för avgången varit gällande, och å andra sidan den sammanlagda

pensionsförmån, han vid tjänstgöringstillfället är berättigad att åtnjuta;

dels och medgiva, att underbefäl av manskapet i reserv må under

tjänstgöring åtnjuta, förutom underhåll in natura och avlöning enligt

bestämmelserna i värnpliktslagen, jämväl dagavlöning till belopp av 1

krona 20 öre för furir, 90 öre för korpral (konstapel) och 60 öre för

vice korpral (vice konstapel).

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Härjämte hava till utskottet remitterats följande i ämnet väckta

motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 164 av herr U. Leander, vilken hemställt, att riksdagen ville

antaga det i Kungl. Maj:ts proposition nr 248 å sid. 137 föreslagna

mom. 2 till § 25 i avlöningsreglementet för officerare och underoffice
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

8

rare, och medgiva att denna nya bestämmelse i vad rör kustartilleriet

må få tillämpas redan från och med den 1 januari innevarande år;

nr 165 av friherre H. Fleming, vilken hemställt, att riksdagen ville

besluta, att de i bil. nr 3 till ifrågavarande proposition »Stat för artilleristaben»

föreslagna arvodena under rubrik »övrig personal» skola utgå

med följande årliga belopp:

artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen kronor 1,500: —

en var av 3 artilleristabsofficerare .................................... » 1,200

» » » 3 » ................................... » 1,000

en infanteriofficer vid artilleristaben............................. » 1,000

» var av två artilleristabsofficerare................................. » 750

nr 166 av herr J. E. Berglund, vilken hemställt, det riksdagen måtte

besluta, att departementsskrivarna uppflyttas från 6 till 7 lönegraden;

att tyg- och fabriksskrivarna, tyghantverkarna och fortmaskinisterna

uppflyttas ifrån 3 till 4 lönegraden;

inom andra kammaren:

nr 302 av herr B. F. HolmgreA, vilken hemställt, att riksdagen

ville besluta att till varvscheferna vid flottans stationer skola utgå arvoden

till ett belopp av 1,800 kronor för varvschefen i Karlskrona och

900 kronor för varvschefen i Stockholm;

nr 303 av samma motionär, vilken hemställt, det riksdagen ville

besluta, att ett arvode, motsvarande avlöningen i lönegrad U. O. 4,

måtte utgå till musikdirektören vid flottans station i Karlskrona, räknat

från den 1 januari 1922;

nr 304 av samma motionär in. fl., vilka gjort enahanda hemställan,

som i motionen nr 164 i första kammaren;

nr 305 av herr J. Fjellman, vilken hemställt, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t i samband med den militära löneregleringen

dels begära, att utredning företages om lämpligaste organisationen av

truppförbandsförvaltningarna och i samband därmed regementsintendenternas

ställning; dels ock i avvaktan på härav kommande förslag i den

provisoriska löneregleringen för år 1923 medgiva, att till innehavare av

regementsintendentsbefattning må utgå arvode med 600 kronor för år

och felräkningspenningar med 300 kronor för år;

nr 306 av herrar J. W. Billqvist och II. Bäcklund, vilka hemställt,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att maskinistbiträdenas

arvoden höjas med 300 kronor pr år för varje, och att anslaget på

grund härav ökas med 9,900 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Kungl. Maj:ts

förslag.

nr 307 av herr B. F. Holmgren, vilken föreslagit, att riksdagen vid

bifall till förevarande proposition nr 248 ville för sin del besluta, att

bestämmelsen i § 1 mom. 9 av »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående

grunder för tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919

för viss personal vid armén, given Stockholms slott den 20 juni 1918»

icke skall tillämpas på officerare och underofficerare, som före den 1 juli

1918 erhållit sadant avsked, och att samma tillägg skall göras i enahanda

bestämmelse för marinen;

nr 308 av samma motionär, vilken hemställt, att riksdagen ville

besluta,, att ett arvode, motsvarande avlöningen i lönegrad U. 0.4, måtte

utgå till musikdirektören vid flottans station'' i Stockholm, räknat från

den 1 januari 1922;

nr 309 av herr J. W. Billqvist m. fl., vilka gjort enahanda hemställan,

som i motionen nr 166 inom första kammaren.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandling

upptaga en inom andra kammaren av herrar J. Fjellman och B. F. Holmgren

väckt motion, nr 167, vari hemställts, att riksdagen ville medgiva,

att i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civila

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen 14 §

mom. 1 erhåller följande ändrade lydelse:

»Därest beställningshavare ............................. därmed jämförlig ledig
het,

sådan ledighet under sön- eller helgdagar oberäknad, icke överstiger

45 dagar ............................»

samt att i 18 § ordet »dagar» utbytes mot »söckendagar».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Den av nästlidet års riksdag beslutade löneregleringen för arméns

och marinens personal erhöll allenast för det fast anställda manskapets

vidkommande definitiv karaktär. Beträffande officerare och underofficerare

.med vederlikar ansågs däremot löneregleringen, med hänsyn till

den pågående revisionen av vårt försvarsväsende, böra givas en provisorisk

natur, i anledning varav det nya avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen av riksdagen antogs allenast provisoriskt

för år 1922.

Kungl. Maj:t har nu framlagt förslag till förlängd provisorisk giltighet

under första halvåret 1923 av sistnämnda reglemente samt har därvid

ifrågasatt en mindre jämkning beträffande marinöverläkaren för ernående

av likställighet med motsvarande militär personal. Däremot har Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

D

Maj:t icke ansett sig böra framlägga förslag i enlighet med en av försvarsväsendets

lönenämnd gjord framställning om tillerkännande åt varvscheferna

vid flottans stationer av särskilda arvoden.

Kungl. Maj:ts förslag behandlar vidare frågan om reglering av vissa

arvoden m. fl. ersättningar till personal vid försvarsväsendet. Dessa

arvoden hava uppdelats i följande grupper:

A. Arvoden, som utöver avlöningen för vederbörlig tjänstegrad

(tjänsteklass) utgå till vissa å stat uppförda beställningshavare och som

avse att ersätta ett med beställningarna förenat särskilt ansvar eller eljest

möjliggöra avlöningens höjande till skäligt belopp.

B. Arvoden eller motsvarande ersättningar, som utgå för uppehållande

av vissa befattningar, vilka icke äro uppförda på stat såsom

särskilda beställningar utan avsetts att bestridas av till vederbörande

truppförband (kårer) hörande, i de särskilda befattningarna för viss tid

placerade och med deras uppehållande uteslutande sysselsatta officerare,

underofficerare eller civilmilitära beställningshavare.

C. Arvoden eller motsvarande ersättningar, vilka utgå för uppehållande

av befattningar, som äro avsedda att skötas antingen av officerare,

underofficerare eller civilmilitär personal såsom bitjänster vid

sidan av deras ordinarie beställningar på aktiv stat eller ock av annan

(civil eller pensionerad militär) personal, utan att befattningen tager vederbörandes

hela arbetstid i anspråk.

D. Arvoden, som utgå till innehavare av vissa befattningar, vilka

taga vederbörandes hela arbetstid i anspråk och för vilka arvodet utgör

den enda kontanta avlöningsförmånen, på sådant sätt, att avlöningen antingen

allenast består i arvodet eller att däri jämväl ingår en eller flera

naturaförmåner, såsom bostad, bränsle och lyse samt eventuellt kost.

Bland de arvoden, som utgå enligt 32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet

äro bland andra upptagna arvoden vid artilleristaben

med i allmänhet 600 kronor för varje artilleristabsofficer och med 1,200

kronor till chefen för konstruktionsavdelningen. Under de enligt 39 §

i samma reglemente utgående arvodena finnas vidare angivna för apotekaren

och biträdande apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm

7,980 kronor för den förre och 5,160 kronor för den senare. För nämnda

arvodestagare hade försvarsväsendets lönenämnd föreslagit, att nu utgående

arvoden 6,960 kronor, respektive 4,650 kronor skulle bibehållas i

avvaktan på ett definitivt ordnande av det militära apoteksväsendet.

Å särskilda arvodesförteckningar hava liksom hittills upptagits

arvoden till bland andra maskinistbiträden med belopp varierande

mellan 1,470 och 2,130 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Utskottets

yttrande.

Vidare har Kungl. Maj:t framlagt förslag om tillhandahållandet av

vissa utredningspersedlar in. in., särskild ersättning i vissa fall vid

tjänstgöring å egen förläggningsort samt i fråga om avlöning åt viss

reservpersonal.

Vad till en början beträffar Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt provisorisk

giltighet av den vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen

för officerare, underofficerare m. fl. under första halvåret .1923 har utskottet

ansett sig böra tillstyrka detsamma med den av Kungl. Maj:t

ifrågasatta jämkningen.

Det i motionen nr 302 i andra kammaren framlagda förslaget, att

särskilda arvoden skulle tillerkännas varvscheferna vid flottans stationer,

vilket förslag varit föremål för prövning och avgörande vid nästlidet års

riksdag utan att därvid vinna riksdagens godkännande, anser utskottet

icke heller nu böra bifallas, i synnerhet som verksamheten vid varven

icke sedan dess ökats. Ärendet synes emellertid böra upptagas till prövning

i samband med frågan om definitiv lönereglering för officerspersonalen.

Av motsvarande skäl anser sig utskottet icke heller kunna biträda

det i motionen nr 305 i andra kammaren framlagda förslaget om

särskilda arvoden åt regementsintendenterna. Då utskottet förutsätter,

att den i samma motion berörda frågan om lämpligaste organisationen

av truppförbandsförvaltningarna och i samband därmed regementsintendenternas

ställning underkastas prövning inom försvarsrevisionen, finner

utskottet, att någon skrivelse i ärendet icke behöver avlåtas. Vad däremot

vidkommer frågan om beredande av felräkningspenningar åt innehavare

av regementsintendentsbefattning, synes densamma, då, enligt 29 § i

gällande avlöningsreglemente för officerare m. fl. felräkningspénningar

enligt av Kungl. Maj:t avgivna grunder må kunna utgå till bestäilningshavare,

som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer

kontant utbetalning av medel, icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

I motionerna nr 166 i första kammaren och nr 309 i andra kammaren

har vidare yrkats, att departementsskrivare skulle uppflyttas i 7:e

lönegraden, tyg- och fabriksskrivare i 4:e lönegraden samt tyghantverkare

och fortmaskinister likaledes i 4:e lönegraden, vilket skulle för samtliga

innebära en uppflyttning i lönegraden närmast högre än den, vari de för

närvarande äro placerade. Då ett medgivande av uppflyttning av dessa

personalgrupper i högre • lönegrad, vilken fråga för en del av ifrågavarande

grupper motionsvis föreslagits vid nästlidet års riksdag, måste

inverka på ett flertal andra gruppers placering i avlöningshänseende, har

utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att en åtgärd vidtages, som kan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

7

komma att rubba hela den för den civilmilitära personalen uppgjorda

löneplanen, och vilken åtgärd jämväl föregående års riksdag ansåg icke

böra ifrågakomma.

I avvaktan på försvarsrevisionens utredning rörande musikpersonalens

ställning har utskottet ej heller ansett sig kunna i annan män tillstyrka

de i motionerna nr 303 och 308 i andra kammaren gjorda yrkandena

på beredande av arvoden, motsvarande avlöningen för underofficer i 4:e

lönegraden, för musikdirektörerna vid flottans stationer, än att utskottet

för sin del icke har något att erinra mot att dessa musikdirektörer beredas

arvoden, motsvarande vad de skulle hava erhållit, därest avlöningtill

dem utgått enligt löneklassen närmast lägre än den, vari de skulle

hava uppburit lön såsom ordinarie beställningshavare i 4:e lönegraden.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag rörande regleringen av vissa

arvoden har i motionen nr 165 i första kammaren påyrkats en förhöjning

utöver det av försvarsväsendets lönenämnd framlagda och av

Kungl. Maj:t biträdda förslaget i avseende å arvoden till vissa artilleristabsofficerare,

vilket förslag i sin tur innebär en nedsättning av dessa

officerares nuvarande arvoden. Med hänsyn till möjligheten av att en

omorganisation av artilleristaben kan komma att äga rum i samband med

en revision av försvarsväsendet, och på de i övrigt av försvarsväsendets

lönenämnd angivna skäl, anser sig utskottet icke nu böra genom ett

tillstyrkande av motionärens förslag riskera att föregripa en blivande

omorganisation och därmed sammanhängande definitiv lönereglering vid

artilleristaben.

Det i motionen nr 306 i andra kammaren väckta förslaget om en

genomgående förhöjning av 300 kronor för de till maskinistbiträdena

utgående arvodena anser sig utskottet icke kunna tillstyrka redan av

det skäl, att dessa biträdens avlöning härigenom skulle komma att i

åtskilliga fall uppgå till och i visst fall överstiga de till deras förmän,

maskinisterna, utgående arvodena. Utskottet vill samtidigt erinra om

att ifrågavarande arvoden ej fastställas av riksdagen, utan meddelas

riksdagen allenast för kännedom. Med hänsyn till dessa arvodestagares

arbete och ställning synes det utskottet som om benämningen »maskinistbiträden»

bör i stater och arvodesförteckningar utbytas mot den tidigare

benämningen »eldare».

Yad beträffar Kungl. Maj:ts förslag till arvodenas reglerande i övrigt

har utskottet icke funnit anledning till annan erinran, än att det vid den

summariska granskning, utskottet på grund av den sena tidpunkten för

propositionens framläggande kunnat underkasta densamma, synts utskottet

försiktigast att i fråga om arvoden för apotekaren och biträdande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm begränsa arvodet till

7,500 kronor för den förre och 4,800 kronor för den senare samt likaledes

begränsa arvodet till redogöraren vid remonteringsstyrelsen till

2,610 kronor. Då utskottet alltså i huvudsak lämnar Kungl. Maj:ts förslag

utan erinran, vill utskottet dock uttala, att de av Kungl. Maj:t i

förevarande proposition föreslagna arvodena i varje fall icke få betraktas

såsom definitiva i den mening, att de kunna i någon mån verka prejudicerande

vid framtida lönereglering.

I samband med frågan om de å arvodesförteckningarna upptagna

arvodena av olika slag har utskottet velat framhålla önskvärdheten av

att en uppdelning av dem sker i å ena sidan sådana, som föreläggas

riksdagen för godkännande, till vilken grupp bland andra samtliga till

personal på stat utgående arvoden böra hänföras, och å andra sådana

arvoden, rörande vilka endast Kungl. Maj:ts beslut delgivas riksdagen

för kännedom.

Vad därefter angår Kungl. Maj:ts förslag rörande särskild ersättning

i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort har utskottet ansett

sig böra biträda detsamma. Med anledning av de yrkanden, som framställts

i motionerna nr 164 i första kammaren och 304 i andra kammaren,

har utskottet i fråga om stadgandet om sådan ersättning enligt

25 § i officersavlöningsreglementet ansett det vara med rättvisa och

billighet överensstämmande, att denna bestämmelse, såvitt angår kustartilleriet,

tillämpas från och med den 1 januari innevarande år, i stället

för den 1 juli, som av Kungl. Maj:t föreslagits. Någon förändring i de

av Kungl. Maj:t för ändamålet beräknade beloppen, 100,000 kronor för

innevarande år och 50,000 kronor för första halvåret 1923, lärer icke

erfordras, då anslagen givits natur av förslagsanslag.

Åven i 14 § 1 mom. och i 18 § av officersavlöningsreglementet

hava förändringar uti motionen nr 167 i andra kammaren blivit ifrågasatta

i så måtto, att i den ledighet, omfattande till och med 45 dagar,

som kan beviljas en beställningshavare, sön- och helgdagar icke skola

inräknas. Det av motionären åberopade stadgandet i manskapsavlöningsreglementet,

nämligen att i manskaps ledighet av 20 dagar ej inräknas ledighet

för sön- och helgdagar, är emellertid motiverat uteslutande med hänsyn

därtill, att manskap, som är kasernerat, ej kan erhålla ledigt under sönoch

helgdag utan att permission eller tjänstledighet beviljas. Då motsvarande

förhållande ej gäller för officerare och underofficerare, vilka i

detta hänseende äro likställda* med civila befattningshavare, synes skäl

saknas för att i officersavlöningsreglementet införa den föreslagna bestämmelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Vad slutligen angår det i motionen nr 307 i andra kammaren framställda

yrkandet med avseende å tillämpligheten av bestämmelserna

rörande tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919 å viss personal,

som före den 1 juli 1918 erhållit avsked, har utskottet av principiella

skäl icke ansett sig kunna tillstyrka detsamma.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit rörande vissa lönefrågor för

armén och marinen, har icke givit utskottet anledning till erinran. I

detta sammanhang anser sig emellertid utskottet böra till behandling

upptaga en inom utskottet väckt fråga om viss ändring i det fast anställda

manskapets avlöning.

Vid den lönereglering, som vid nästlidet års riksdag företogs för

manskapet vid såväl armén som marinen, bestämdes grundavlöningen

till 960 kronor, å vilket belopp emellertid något dyr tid stillägg icke skulle

utgå. Denna avlöning var beräknad bl. a. med hänsyn till förmåner, som

vid samma tid tillkommo lantarbetare. På grund av den numera inträffade

sänkningen i dessa senares löneförmåner, vilka enligt uppgift från socialstyrelsen

sjunkit med i medeltal nära 300 kronor under tiden från slutet

av år 1920 och till motsvarande tid år 1921, synes det utskottet vara

rimligt, att en sänkning jämväl vidtages i avlöningen till det manskap,

som efter den 1 juli 1922 tager anställning eller rekapitulerar ävensom

skeppsgossar, som efter nämnda tidpunkt karlskrivas. Utskottet vill på

grund härav föreslå, att avlöningen enligt löneplanen för manskapet

undergår en genomgående sänkning med 210 kronor, varigenom grundlönen

för manskap skulle komma att utgöra 750 kronor. Då å detta

belopp allt fortfarande något dyrtidstillägg ej skulle utgå, erfordras tillika

en ändring av dyrtidstilläggsbestämmelserna för manskapet. Jämväl en

jämkning i den nu utgående anställningspenningen torde i samband härmed

böra ske från 60 till 50 kronor.

På grund av vad utskottet sålunda, anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. beträffande ändringar i avlöning sreglementet för

officerare och underofficerare m. fl.:

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet den 13

april 1922 fogade förslag till kungörelse om ändrad

lydelse av 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni

1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid

armén och marinen;

b) med bifall till herrar Leanders och Holmgrens

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 52 Käft. (Nr 104.) 981 22 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

m. fl. ovan berörda motioner (164 I och 304 II) medgiva,

att nämnda bestämmelser, i vad rör kustartilleriet,

må tillämpas från och med den 1 januari 1922;

c) avslå det i herrar Fjellmans och Holmgrens

motion nr 167 II framställda förslaget om ändringar

av 14 § 1 mom. och 18 § i avlöningsreglementet den

29 juni 1921 för officerare och underofficerare m. fl.

vid armén och marinen;

d) avslå det i herr Berglunds motion nr 166: I

och herr Billqvists m. fl. motion 309: II framställda förslaget

rörande ändringar i löneplanen för civilmilitär

personal.

II. beträffande giltighetstiden för avlöningsreglementet

för officerare, underofficerare in. fl.:

godkänna det vid statsrådsprotokollet den 13 april

1922 fogade förslag till kungörelse angående förlängd

giltighetstid av avlöningsreglementet den 29 juni 1921

(nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid

armén och marinen m. m.;

III. beträffande avlöningsreglementet för fast anställt

manskap vid armén och marinen:

a) besluta, att de i 2 § av avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 (nr 389) för fast anställt manskap

vid armén och marinen'' intagna löneplanerna skola för

manskap, som efter den 1 juli 1922 tager anställning

eller rekapitulerar, ävensom för den, som efter nämnda

tidpunkt karlskrives från skeppsgossekåren, erhålla följande

lydelse:

Lönepian för manskap vid armén (Ma).

Löne
-

Lön efter en tjänstetid av

[ grad.

•

nelselön.

12 må- nader.

24 må- nader.

36 må- nader.

48 må- nader.

60 må- nader.

72 må- nader.

84 må- nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5

Furir av 1. klassen ...............

1,314

1,314

1,314

1,494

1,614

1,734

1,854

1,950

4

» » 2. » ................

1,242

1,242

1,242

1,422

1,542

1,662

1,782

1.878

3

Korpral.............

1,002

1,002

1,122

1,302

1,422

1,542

2

Vice korpral...........................

834

894

1,014

1,194

1,314

_

i

Menig ....................

750

810

930

1,110

1,230

—

—

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

11

Löiiepliin för manskap vid marinen (Mm).

Löne-

Boställningshavare.

Begyn-

Lön efter en

tjänstetid av

grad.''

nelsolön.

12 må- nader.

24 må- nader.

36 må- nader.

48 må- nader.

60 må- nader.

72 iu&-

nader.

84 må- nader.

96 må- nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

i

Korpral ......................

Menig........................

1,290

750

1,290

870

1,290

990

1,170

1,170

1,506

1,266

1,662

1,362

1,758

1,458

1,854

1,554

1,950

1,650

b) besluta, att den i 7 § av samma reglemente

omförmälda anställningspenning skall för ovan angiven

personal utgå med 50 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Magt att efter vidtagande

av de ändringar i reglementet, som påkallas av utskottets

förslag under a) och b), utfärda kungörelser

om ändrad lydelse av vissa delar i reglementet;

d) med bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga

erforderliga ändringar i kungörelsen den 12 september

1921 (nr 531) angående dyrtidstillägg åt fast anställt

manskap vid armén och marinen m. fl., besluta, att

till ifrågavarande i 2 § mom. 1 av samma kungörelse

angiven personal skall utgå dyrtidstillägg å den del

av avlöningen, som överstiger 62 kronor 50 öre för

månad;

IV. beträffande vissa arvoden:

a) medavslag å friherre Flemings motion nr 165: I,

herr Holmgrens motion nr 302: II samt herr Fjellmans

motion nr 305: II, den senare i vad avser

avlöningsförmånerna till regementsintendenterna, bemyndiga

Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift därom, att

de av departementschefen under rubriken »Arvoden

enligt 32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet»

förordade ändringar i vissa stater skola, i den

mån lönenämnden därom gjort framställning, vinna

tillämpning redan från och med den 1 juli 1922;

b) medgiva, att de av nyssnämnda bemyndigande

föranledda kostnader må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

c) avslå herrar Billqvists och Backlunds motion

(nr 306/TI) rörande arvoden till maskinistbiträden;

d) med anledning av herr Holmgrens motioner

nr 303 II och 308 II medgiva, att till musikdirektörerna

vid flottans stationer må utgå arvoden, motsvarande

vad de skulle hava uppburit, därest avlöning

till dem utgått enligt löneklassen närmast lägre än

den, vald de skulle hava uppburit lön såsom ordinarie

beställningshavare i 4:e lönegraden för underofficerare;

e) med ändring av Kungl. Maj:ts förslag besluta,

att följande arvoden skola utgå till nedan angiven

personal:

apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm

för år................................................. kr. 7,500: —

biträdande apotekaren därstädes för år ... » 4,800: —

redog-öraren vid remonteringsstyrelsen för

år ................................................................. » 2,610: —

f) medgiva, att till ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet icke hänförlig arvodestagare, som

före ingången av år 1922 erhållit förordnande å befattning

såsom lärare vid någon av arméns eller marinens

fasta undervisningsanstalter, må, i den mån arvodet

enligt den föreslagna löneregleringen kommer att utgå

med lägre belopp än det, varmed arvodet utgått för

första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda arvodesbelopp,

så länge förordnandet ännu är gällande;

g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
V.

beträffande lönefrågorna i övrigt:

a) medgiva, att utrednings- och remtygspersedlar

samt vapen, i den utsträckning som departementschefen

tillstyrkt, må kostnadsfritt tillhandahållas officerare

med vederlikar, vilka efter den 1 juli 1922 vid armén

vinna anställning på aktiv stat eller såsom surnumerära

fänrikar eller underlöjtnanter, ävensom att skidor jämte

stavar må, där sådant av tjänstens behov påkallas,

kostnadsfritt tillhandahållas arméns övriga officerare

med vederlikar;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

13

b) medgiva, att till de officerare, underofficerare

och civilmilitära beställningshavare i arméns reserver,

vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning

på stat, må tillsvidare under tjänstgöring utgå avlöningtill

belopp motsvarande skillnaden mellan å ena sidan

den lön, vederbörande omedelbart före avgången, från

aktiv tjänst enligt avlöniugsreglementet den 29 juni 1921

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat in. fl. vid armén och

marinen ägde uppbära, respektive skulle ägt uppbära,

om nämnda reglemente vid tiden för avgången varit

gällande, och å andra sidan den sammanlagda pensionsförmån,

han vid tjänstgöringstillfället är berättigad

att åtnjuta;

c) medgiva, att underbefäl av manskapet i reserv

må under tjänstgöring åtnjuta, förutom underhåll in

natura och avlöning enligt bestämmelserna i värnpliktslagen,

jämväl dagavlöning till belopp av 1 krona 20

öre för furir, 90 öre för korpral (konstapel) och 60 öre

för vice korpral (vice konstapel);

d) avslå herr Holmgrens motion nr 307 II rörande

grunderna för tillfällig löneförbättring för åren 1918

och 1919;

VI.

avslå herr Fjellmans motion nr 305 II, i vad

den avser skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om

utredning rörande truppförbandsförvaltningarnas organisation

m. m.

Stockholm den 26 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Rvarnzelius, A. G. Lindblad, N. A. Nilsson,

,T. Nilsson i Skottlandshus, C. P. V. Nilsson, O. U. B. Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i

Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, I. Bergman, och F. 0. Strutz samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i

Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson

i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, E. Andersson i Prästbol,

J. D. Norman och A. E. Ljungberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 52 höft. (Nr 104.)

981 22 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:262 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa framställningar i Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönefrågor vid armén och marinen in. m. jämte i ämnet väckta s. 1 i texten