Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöning sreglementet den 29 juni 1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen m. m.

1922-05-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöning sreglementet den 29 juni 1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

1

Nr 105.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöning sreglementet

den 29 juni 1921 för fast anställt manskap vid armén

och marinen m. m.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 10 februari 1922 dagtecknad proposition

(nr 139), vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels godkänna vid propositionen fogat förslag till

kungörelse om ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen,

dels ock medgiva, att kostnaderna för arbetspenningar till hantverksbeställningsmän

vid artilleriet må bestridas av det under riksstatens fjärde

huvudtitel upptagna ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Den strävan till förenkling och enhetlighet, som gjort sig gällande

vid genomförandet av den nya löneregleringen för försvarsväsendets

personal, har bland annat tagit sig uttryck däri, att ur lönesystemet

uteslutits . ett flertal speciella avlöningsformer, däribland även de till artilleriets

hantverksbeställningsmän vid kommendering till arbete i artilleriets

tygverkstäder utgående arbetspenningarna. Vad sistnämnda avlöningsförmån

beträffar, har det dock icke varit utan tvekan man ansett

sig kunna avskaffa densamma, enär en sådan åtgärd kunde tänkas komma

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 53 käft. (Nr 105—106.) 987 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

att menligt inverka på rekryteringen av ifrågavarande beställningsmän.

I avlöningssakkunnigas betänkande av den 10 januari 1921 gavs uttryck

åt denna tvekan, och dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

antydde i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 8 april 1921,

att särskilda åtgärder kunde framdeles komma att behöva vidtagas för

säkerställandet av rekryteringen.

Erfarenheten har redan visat, att de vid beslutet om arbetspenningarnas

borttagande uttalade farhågorna varit välgrundade. Det nya

avlöningsreglementets tillämpning medförde en högst avsevärd inkomstminskning

för här ifrågavarande befattningshavare, en inkomstminskning,

som icke kunde kompenseras genom någon art av personliga lönetillägg.

I denna situation föredrogo flertalet hantverksbeställningsmän vid artilleriet,

för att icke bliva bragta i ett mycket försämrat ekonomiskt läge, att

kvarstå på äldre stat med bibehållen möjlighet att under den återstående

delen av kontraktstiden komma i åtnjutande av arbetspenningar vid

kommendering till tygverkstäderna. Såsom redan nämnts, hava av

artilleriets samtliga hantverksbeställningsmän allenast fem frivilligt underkastat

sig det nya avlöningsreglementets bestämmelser.

Det är möjligt, att under rådande ekonomiska depression arbetspenningarnas

borttagande icke skulle låtit de därigenom skapade svårigheterna

för rekryteringen omedelbart göra sig mera kännbart gällande.

Men med största sannolikhet komma dessa svårigheter att framträda i

full utsträckning, så snart läget på arbetsmarknaden åter blir normalt,

i synnerhet som de befattningshavare, varom här är fråga, äro utbildade

yrkesmän med dessas större utsikter till väl avlönade anställningar.

Det synes vara välbetänkt att i god tid förekomma en utveckling,

som minskar tillgången till fast anställda hantverksbeställningsmän vid

artilleriet eller som skulle kunna tvinga till ett eftersättande av de krav

på yrkesskicklighet, vilka hittills vid rekrytering av dessa beställningsmän

kunnat upprätthållas. I förra som i senare fallet skulle följden av en

sådan utveckling, om den finge fortgå, otvivelaktigt bliva den, att för

det arbete vid artilleriets tygverkstäder, som nu utföres av beställningsmännen,

i stället skulle få anställas civil arbetskraft. Sannolikt skulle

detta snart visa sig ekonomiskt mindre fördelaktigt än ett rationellt utnyttjande

av den yrkesskicklighet, som hantverksbeställningsmännen under

nuvarande anställningsvillkor representera.

Starka billighetsskäl tala också för, att hanverksbeställningsmännen

vid kommendering till arbete vid tygverkstäderna beredas ett tillskott, som

i avlöningshänseende likställer dem med de civila arbetarna vid samma

verkstäder. Att de för utförandet av samma slags arbete som de civila

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105. 3

arbetarna skulle åtnjuta eu avsevärt mindre ersättning än de senare,

kan icke vara ägnat att uppmuntra dem till intresse, omtanke och flit i

arbetet. Ett ytterligare skäl för bibehållandet av arbetspenningarna, som

jag anser mig böra understryka, är den omständigheten, att ifrågavarande

beställningsmän icke hava samma befordringsmöjligheter som

underbefälet i övrigt och alltså icke kunna på det sättet hållas skadeslösa

för en jämförelsevis mindre ersättning för ett kvalificerat arbete.

På grund av vad jag sålunda anfört finner jag mig böra förorda

vidtagandet av sådan ändring av vederbörande avlöningsreglemente, att

till omförmälda beställningsmän må kunna utgå arbetspenningar, varigenom

de under tjänstgöring vid artilleriets verkstäder framdeles liksom

hittills tillerkännas avlöningsförmåner likvärdiga dem, som tillkomma

deras civila arbetskamrater. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att

fastställa grunderna härför. Någon rubbning av principerna för det nya

avlöningsreglementet kan detta mitt förslag icke anses innebära, då det

här allenast gäller en under viss kommendering utgående extra ersättning,

närmast jämförlig med de i 9 § 2 mom. avlöningsreglementet omförmälda

särskilda förmåner.

Liksom tidigare varit fallet, torde kostnaderna för arbetspenningar

böra gäldas av ordinarie vapenanslaget.»

• Utskottet har funnit att vid avlöningsförmånernas beräknande för

den militära personalen naturaförmånerna uppskattats till allt för lågt

belopp. Därest, såsom utskottet anser böra ske, dessa förmåner beräknas

till sitt verkliga värde och jämförelse göres med arbetares i enskild

tjänst avlöning, synes något behov för närvarande ej föreligga att utbetala

arbetspenningar. Därest framdeles förhållandena härutinnan skulle

undergå ändring, torde Kungl. Maj:t till riksdagen inkomma med den

förnyade framställning, som kan anses påkallad. Utskottet hemställer

alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition ej må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 maj 1922.

Utskottets

yttrande.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, N. A. Nilsson,

J. Nilsson i Skottlandshus, G. P. V. Nilsson, O. U. B. Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson

i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, I. Bergman och F. O. Strutz samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i

Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. H:son Walldén, 0. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson

i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, E. Andersson i Prästbol,

J. D. Norman och A. E. Ljungberg.

Reservation:

av herrar 0. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö, A. Anderson i

Råstock, 0. H:son Waldén, C. B. Jansson i Falun, E. Andersson i Prästbol

och 0. E. Ljungberg, vilka ansett att utskottets yttrande och förslagbort

hava följande lydelse:

»På grund av vad departementschefen anfört, anser sig utskottet

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 10 februari 1922 fogade förslag till

kungörelse om ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för fast anställt

manskap vid armén och marinen;

b) medgiva, att kostnaderna för arbetspenningar

till hantverksbeställningsmän vid artilleriet må bestridas

av det under riksstatens fjärde huvudtitel upptagna

ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:235 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöning sreglementet den 29 juni 1921 för fast anstäl s. 1 i texten