Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.
1922-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr Hd.
1
Nr 113.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 9 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, erinrade chefen för
socialdepartementet under punkt 133 om de spörsmål rörande bostadsproduktionens
främjande, som syntes böra föreläggas riksdagen, och
ifrågasatte därvid dels att till ökning av statens bostadslånefond skulle
få disponeras ytterligare 15,000,000 kronor såsom lån ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel och dels att till vissa ändamål, som indirekt
åsyfta bostadsproduktionens främjande, skulle få användas besparingar
å de utav riksdagen tidigare beviljade anslagen med ändamål att åt
byggnadsföretagare bereda statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldigliet.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 beträffande tilläggsstaten
för år 1922 under titeln »utgifter för kapitalökning» (bil. 3) föreslagit
riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som senare
kunde varda riksdagen förelagd, för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby beräkna ett reservationsanslag av 320,000
kronor att utgå av lånemedel.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars
1922 dagtecknad proposition, nr 228, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
l:o) medgiva, att för ökning av statens bostadslånefond må såsom
lån från statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1922 ett
belopp av 15,000,000 kronor;
2:o) medgiva Kungl. Maj:t rätt att ur ett av riksdagen under femte
huvudtiteln å extra stat för år 1922 till statsbidrag åt kommuner med
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 57 höft. (Nr 113—115.) 1006 22 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Utskottets
yttrande.
flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisat reservationsanslag
å 1,500,000 kronor disponera dels till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien,
under första hälften av år 1923, av tekniskt-vetenskapliga
undersökningar på byggnadsområdet ett belopp av 50,000 kronor och dels
till åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga eller eljest främja bostadsproduktionen,
ett belopp av 25,000 kronor; samt
3:o) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby under titel »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder» å
tilläggsstat för år 1922 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 320,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft följande motioner, nämligen:
dels en inom första kammaren av herr A. Pers väckt motion (nr 142),
vari yrkats avslag å Kungl. Maj:ts förslag om ökning av statens bostadslånefond;
dels
en inom andra kammaren av herr R. Samuelsson m. fl. väckt
motion (nr 112), vari hemställts, att riksdagen på tilläggsstat för år
1922 ville dels anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor att utgå såsom
statsbidrag utan ränta och återbetalningsskyldighet till vissa byggnadsföretag,
samt på extra stat för år 1923 anvisa lika stor summa under
enahanda former och för samma ändamål, dels besluta, att statens bostadslånefond
må under 1922 utökas med 30 milj. kronor ur statens rusdrycksmedelsfond
att utgå såsom lån till kommuner, kooperativa bostadsföretag
och enskilda bostadsbyggare i avsikt att främja bostadsproduktionen,
dels ock besluta, att statsbidrag må utgå till minst 15 % av byggnadskostnaderna
och lån till 35 % eller sammanlagt minst 50 % av byggnadskostnaderna;
dels
ock en inom andra kammaren av herr E. Hage väckt motion
(nr 300), däri föreslagits, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 228, angående vissa lån till bostadsproduktionen m. m.
måtte uttala sig för, att de hittills gällande bestämmelserna angående
ett års räntefrihet för byggnadsföretagaren fortfarande få bliva gällande.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Att bostadsfrågan i vissa städer och stadsliknande samhällen alltjämt
befinner sig i ett svårt läge finner utskottet vara ostridigt. Alltjämt
Statsutskottets utlåtande Nr 113. 3
råder bostadsnöd å en del platser inom landet och bristen på lägenheter,
avsedda för de mindre bemedlade klasserna och medelklassens behov, är
alltfortfarande i viss utsträckning kännbar. Allmänt är ock känt, hurusom,
särskilt med hänsyn till den starka åtstramningen av krediten, som
till följd av depressionen på den allmänna lånemarknaden gör sig gällande,
den privata byggnadsverksamheten har svårt att komma till full utveckling.
Utskottet finner det sålunda knappast antagligt, att den produktion
av medelstora och mindre bostäder, som sålunda alltjämt är erforderlig,
kan tillräckligt snabbt komma till stånd utan stöd från det
allmännas sida. Då det även är att förmoda, att rent statsfinansiella
hänsyn torde förhindra, att under följande år liknande lånetillskott kunna
lämnas, har utskottet funnit sig nu höra i den utsträckning, som nedan
framgår, tillstyrka propositionen.
Vid övervägande av de former, under vilka staten lämpligast synes
böra lämna fortsatt understöd till bostadsproduktionen har utskottet i
likhet med departementschefen kommit till den uppfattningen, att byggnadskostnaderna
under den närmare framtiden knappast kunna anses påkalla
direkta statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, utan synes statens
ansträngningar böra inriktas på att även för innevarande år ställa ytterligare
lånemedel till bostadsproduktionens förfogande för tillgodoseende
av sekundärkrediten. Detta synes ock utskottet lämpligast böra ske
genom ett utökande av statens bostadslånefond.
Med avseende å de villkor, på vilka lån ur bostadslånefonden böra
ställas till förfogande för bostadsproduktionen, har departementschefen
bland annat föreslagit, att den hittills medgivna räntefriheten under ett
år skulle bortfalla och att lånen sålunda skulle löpa med samma ränta
under hela lånetiden. Detta förslag har utskottet emellertid funnit sig
icke kunna tillstyrka, då det för byggnadsföretagaren i regel torde medföra
svårigheter att redan under byggnadstiden erlägga ränta å bekommet
lån. De av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna villkoren för låns och statsbidrags
erhållande hava däremot icke givit utskottet anledning till erinran.
Beträffande storleken av den summa, varmed bostadslånefonden bör
utökas, har Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 15,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat, lärer emellertid behållningen i statsverkets
fond av rusdrycksmedel icke lämna tillgång för utlämnande av lån till
detta belopp och då utskottet icke kan förorda, att medel på annan väg
beredes, har utskottet funnit sig böra föreslå, att det äskade beloppet
begränsas till 10,000,000 kronor.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet icke kunnat biträda
de i motionerna nr 142 i första kammaren och 112 i andra kammaren
gjorda yrkandena.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Vad härefter vidkommer Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag
dels för utförande genom ingenjörs vetenskap sakademien till teknisktvetenskapliga
undersökningar på byggnad sområdet dels ock för åtgärder,
ägnade att indirekt förbilliga eller eljest främja bostadsproduktionen, har
utskottet, för åtminstone nu ifrågavarande budgetperiod, funnit sig böra
tillstyrka förslaget härutinnan.
Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett
anslag å 320,000 kronor för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby under titel »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder»
bar utskottet, med hänsyn till de skäl som för förslaget
anförts, jämväl ansett sig böra biträda förslaget ifråga.
Sedan fonden tillförts sagda belopp, torde det emellertid kunna
ifrågasättas, huruvida icke fonden för en tid framåt kan anses fylla
sitt ändamål utan vidare tillskott.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet icke
funnit skäl till erinran mot vad i propositionen i övrigt föreslagits får
utskottet alltså hemställa,
I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition samt med avslag å herr Pers’
motion nr I: 142 och det i herr Samuelssons m. fl.
motion nr II: 112 framställda förslaget om lån till
statens bostadslånefond, i vad detsamma skiljer sig från
utskottets förslag,
a) medgiva, att för ökning av statens bostadslånefond
må såsom lån från statsverkets fond av rusdrycksmedel
disponeras för år 1922 ett belopp av 10,000,000
kronor;
b) medgiva Kungl. Maj:t rätt att ur ett av riksdagen
under femte huvudtiteln å extra stat för år 1922
till statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande
av vissa bostadsbyggnader anvisat reservationsanslag
å 1,500,000 kronor disponera dels till utförande genom
ingenj örsvetenskapsakademien, under första hälften av
år 1923, av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på
byggnadsområdet ett belopp av 50,000 kronor och dels
till åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga eller eljest
främja bostadsproduktionen, ett belopp av 25,000 kronor;
c) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby under titel »utgifter för kapital
-
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
5
ökning, statens utlånings fonder» å tilläggsstat för år
1922 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 320,000 kronor; samt
II) att herr Samuelssons m. fl. motion nr II: 112
i här ovan ej vidrörda delar icke må vinna riksdagens
bifall;
III) att herr Hages motion nr II: 300 må anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 26 maj 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, N. A. Nilsson,
J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson, J. L. Widell, G. G. Ekman,
J. Nilsson i Malmö, E. A. Hallin, P. A. Bergström och J. B. Johansson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, J. Jönsson i
Revinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. B. Nilsson i Landeryd, C. B. Jansson i Falun,
A. A. Törnkvist, E. Andersson i Prästbol, J. D. Norman, A. E. Ljungberg, B. F:son
Holmgren och F. T. Hamrin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. m. a1 i texten