Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1922-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Hd.

1

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 9 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. in.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, erinrade chefen för

socialdepartementet under punkt 133 om de spörsmål rörande bostadsproduktionens

främjande, som syntes böra föreläggas riksdagen, och

ifrågasatte därvid dels att till ökning av statens bostadslånefond skulle

få disponeras ytterligare 15,000,000 kronor såsom lån ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel och dels att till vissa ändamål, som indirekt

åsyfta bostadsproduktionens främjande, skulle få användas besparingar

å de utav riksdagen tidigare beviljade anslagen med ändamål att åt

byggnadsföretagare bereda statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldigliet.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 beträffande tilläggsstaten

för år 1922 under titeln »utgifter för kapitalökning» (bil. 3) föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som senare

kunde varda riksdagen förelagd, för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby beräkna ett reservationsanslag av 320,000

kronor att utgå av lånemedel.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars

1922 dagtecknad proposition, nr 228, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

l:o) medgiva, att för ökning av statens bostadslånefond må såsom

lån från statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1922 ett

belopp av 15,000,000 kronor;

2:o) medgiva Kungl. Maj:t rätt att ur ett av riksdagen under femte

huvudtiteln å extra stat för år 1922 till statsbidrag åt kommuner med

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 57 höft. (Nr 113—115.) 1006 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

Utskottets

yttrande.

flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisat reservationsanslag

å 1,500,000 kronor disponera dels till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien,

under första hälften av år 1923, av tekniskt-vetenskapliga

undersökningar på byggnadsområdet ett belopp av 50,000 kronor och dels

till åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga eller eljest främja bostadsproduktionen,

ett belopp av 25,000 kronor; samt

3:o) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby under titel »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder» å

tilläggsstat för år 1922 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 320,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft följande motioner, nämligen:

dels en inom första kammaren av herr A. Pers väckt motion (nr 142),

vari yrkats avslag å Kungl. Maj:ts förslag om ökning av statens bostadslånefond;
dels

en inom andra kammaren av herr R. Samuelsson m. fl. väckt

motion (nr 112), vari hemställts, att riksdagen på tilläggsstat för år

1922 ville dels anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor att utgå såsom

statsbidrag utan ränta och återbetalningsskyldighet till vissa byggnadsföretag,

samt på extra stat för år 1923 anvisa lika stor summa under

enahanda former och för samma ändamål, dels besluta, att statens bostadslånefond

må under 1922 utökas med 30 milj. kronor ur statens rusdrycksmedelsfond

att utgå såsom lån till kommuner, kooperativa bostadsföretag

och enskilda bostadsbyggare i avsikt att främja bostadsproduktionen,

dels ock besluta, att statsbidrag må utgå till minst 15 % av byggnadskostnaderna

och lån till 35 % eller sammanlagt minst 50 % av byggnadskostnaderna;
dels

ock en inom andra kammaren av herr E. Hage väckt motion

(nr 300), däri föreslagits, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts

proposition, nr 228, angående vissa lån till bostadsproduktionen m. m.

måtte uttala sig för, att de hittills gällande bestämmelserna angående

ett års räntefrihet för byggnadsföretagaren fortfarande få bliva gällande.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Att bostadsfrågan i vissa städer och stadsliknande samhällen alltjämt

befinner sig i ett svårt läge finner utskottet vara ostridigt. Alltjämt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113. 3

råder bostadsnöd å en del platser inom landet och bristen på lägenheter,

avsedda för de mindre bemedlade klasserna och medelklassens behov, är

alltfortfarande i viss utsträckning kännbar. Allmänt är ock känt, hurusom,

särskilt med hänsyn till den starka åtstramningen av krediten, som

till följd av depressionen på den allmänna lånemarknaden gör sig gällande,

den privata byggnadsverksamheten har svårt att komma till full utveckling.

Utskottet finner det sålunda knappast antagligt, att den produktion

av medelstora och mindre bostäder, som sålunda alltjämt är erforderlig,

kan tillräckligt snabbt komma till stånd utan stöd från det

allmännas sida. Då det även är att förmoda, att rent statsfinansiella

hänsyn torde förhindra, att under följande år liknande lånetillskott kunna

lämnas, har utskottet funnit sig nu höra i den utsträckning, som nedan

framgår, tillstyrka propositionen.

Vid övervägande av de former, under vilka staten lämpligast synes

böra lämna fortsatt understöd till bostadsproduktionen har utskottet i

likhet med departementschefen kommit till den uppfattningen, att byggnadskostnaderna

under den närmare framtiden knappast kunna anses påkalla

direkta statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, utan synes statens

ansträngningar böra inriktas på att även för innevarande år ställa ytterligare

lånemedel till bostadsproduktionens förfogande för tillgodoseende

av sekundärkrediten. Detta synes ock utskottet lämpligast böra ske

genom ett utökande av statens bostadslånefond.

Med avseende å de villkor, på vilka lån ur bostadslånefonden böra

ställas till förfogande för bostadsproduktionen, har departementschefen

bland annat föreslagit, att den hittills medgivna räntefriheten under ett

år skulle bortfalla och att lånen sålunda skulle löpa med samma ränta

under hela lånetiden. Detta förslag har utskottet emellertid funnit sig

icke kunna tillstyrka, då det för byggnadsföretagaren i regel torde medföra

svårigheter att redan under byggnadstiden erlägga ränta å bekommet

lån. De av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna villkoren för låns och statsbidrags

erhållande hava däremot icke givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande storleken av den summa, varmed bostadslånefonden bör

utökas, har Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 15,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat, lärer emellertid behållningen i statsverkets

fond av rusdrycksmedel icke lämna tillgång för utlämnande av lån till

detta belopp och då utskottet icke kan förorda, att medel på annan väg

beredes, har utskottet funnit sig böra föreslå, att det äskade beloppet

begränsas till 10,000,000 kronor.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet icke kunnat biträda

de i motionerna nr 142 i första kammaren och 112 i andra kammaren

gjorda yrkandena.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

Vad härefter vidkommer Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag

dels för utförande genom ingenjörs vetenskap sakademien till teknisktvetenskapliga

undersökningar på byggnad sområdet dels ock för åtgärder,

ägnade att indirekt förbilliga eller eljest främja bostadsproduktionen, har

utskottet, för åtminstone nu ifrågavarande budgetperiod, funnit sig böra

tillstyrka förslaget härutinnan.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett

anslag å 320,000 kronor för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby under titel »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder»

bar utskottet, med hänsyn till de skäl som för förslaget

anförts, jämväl ansett sig böra biträda förslaget ifråga.

Sedan fonden tillförts sagda belopp, torde det emellertid kunna

ifrågasättas, huruvida icke fonden för en tid framåt kan anses fylla

sitt ändamål utan vidare tillskott.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet icke

funnit skäl till erinran mot vad i propositionen i övrigt föreslagits får

utskottet alltså hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition samt med avslag å herr Pers’

motion nr I: 142 och det i herr Samuelssons m. fl.

motion nr II: 112 framställda förslaget om lån till

statens bostadslånefond, i vad detsamma skiljer sig från

utskottets förslag,

a) medgiva, att för ökning av statens bostadslånefond

må såsom lån från statsverkets fond av rusdrycksmedel

disponeras för år 1922 ett belopp av 10,000,000

kronor;

b) medgiva Kungl. Maj:t rätt att ur ett av riksdagen

under femte huvudtiteln å extra stat för år 1922

till statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande

av vissa bostadsbyggnader anvisat reservationsanslag

å 1,500,000 kronor disponera dels till utförande genom

ingenj örsvetenskapsakademien, under första hälften av

år 1923, av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på

byggnadsområdet ett belopp av 50,000 kronor och dels

till åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga eller eljest

främja bostadsproduktionen, ett belopp av 25,000 kronor;

c) för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby under titel »utgifter för kapital
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

5

ökning, statens utlånings fonder» å tilläggsstat för år

1922 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 320,000 kronor; samt

II) att herr Samuelssons m. fl. motion nr II: 112

i här ovan ej vidrörda delar icke må vinna riksdagens

bifall;

III) att herr Hages motion nr II: 300 må anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 26 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, N. A. Nilsson,

J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson, J. L. Widell, G. G. Ekman,

J. Nilsson i Malmö, E. A. Hallin, P. A. Bergström och J. B. Johansson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, J. Jönsson i

Revinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. B. Nilsson i Landeryd, C. B. Jansson i Falun,

A. A. Törnkvist, E. Andersson i Prästbol, J. D. Norman, A. E. Ljungberg, B. F:son

Holmgren och F. T. Hamrin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. m. a1 i texten