Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande.

1922-05-29 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:117, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets afbitande Nr 117.

1

Nr 117.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1922 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella

arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande.

(4:de avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 12 maj 1922 dagtecknad proposition

(nr 262) har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att Kungl. Maj:t må förbinda

svenska staten att intill en kostnad av 9 miljoner kronor deltaga i det

internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande, dels

ock bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer eller

kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande av de förbindelser

Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Efter att hava erinrat om vad som tidigare från Sveriges sida

åtgjorts med anledning av det av världskriget föranledda svåra läget

för vissa stater, anför departementschefen följande:

»De beslut och åtgärder, som jag nu berört, hava haft till direkt

syfte att mildra nödtillståndet inom vissa länder. Vid konferensen i

Genua har emellertid frågan om åtgärder i vidare omfattning för avhjälpande

av krigets skadeverkningar upptagits till behandling. I nu

förevarande sammanhang torde jag endast behöva ingå på de ifrågasatta

åtgärder, som kräva beslut av den nu samlade riksdagen, nämligen

vårt lands medverkan till upprättandet av ett internationellt institut

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 59 käft. (Nr 117.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

jämte anslutna nationella institut för deltagande i verksamheten för

Europas ekonomiska återuppbyggande. Beträffande detta ämne torde

jag först få återgiva följande genom svenska delegationen vid Genuakonferensen

utarbetade promemoria.

P. M.

angående ett centralt internationellt finansinstitut (Central International

Corporation).

I anslutning till de förhandlingar som fördes mellan de allierade

maktema i Cannes i januari 1922 sammankallades på engelskt initiativ den

21 februari 1922 i London representanter för Belgien, England, Frankrike,

Italien och Japan för att överlägga om bildandet av finansföretag i olika

länder, vilka skulle medverka till Europas ekonomiska återupprättande. Vid

följande sammanträden tillkallades representanter för Tyskland och Danmark

varjämte i konferensen deltogo icke officiella ombud för Amerikas

Förenta Stater.

Konferensens arbeten avslutades den 25 februari och gåvo i huvudsak

följande resultat.

De delegerade beslöto till en början söka på lämpligt sätt medverka till

upprättandet av inhemska finansinstitut (National Corporations) i olika länder,

vilka företag skulle sinsemellan samarbeta och gemensamt ansluta sig till

ett centralt internationellt institut (The Central International Corporation),

som skulle bildas i London. Det huvudsakliga syftet för institutens verksamhet

skulle vara att undersöka möjligheten att upptaga arbete för Europas ekonomiska

rekonstruktion och att lämna sin medverkan till finansierandet av

företag för sådant ändamål. Instituten skulle i möjligaste mån samarbeta

med andra syndikat och företag och icke eftersträva någon monopolställning.

Enär valutasvårigheter förhindrade bildandet av ett enda institut, nödvändiggjordes

upprättandet av nationella företag. Syftet vore emellertid att

de nationella instituten skulle i möjligaste mån arbeta såsom en enhet under

kontroll av det centrala internationella institutet, i vilket alla de nationella

instituten skulle vara aktieägare och i vars styrelse de skulle representeras.

För sådant ändamål skulle en överenskommelse träffas i överensstämmelse

med det förslag, som godkänts av konferensen. De närmare bestämmelser för

bildandet av det engelska nationella institutet (British National Corporation),

som även fastställts av konferensen, skulle vara grundvalen för bildandet av

motsvarande företag i övriga länder, med nödig hänsyn till de ändringar som

förutsattes av lagstiftningen i värjo särskilt, land.

De nationella institutens samlade kapital skulle i första hand bestämmas

till motvärdet av £ 20,000,000, varav 25 procent skulle omedelbart inbetalas.

I den mån så vore nödvändigt, skulle statsgaranti påkallas för att möjliggöra

uppbringandet av nämnda kapital. Centralinstitutets begynnelsekapital

skulle bestämmas till £ 2,000,000 och tillskjutas av de nationella instituten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117. •''

genom inbetalning av omkring 10 procent av dessa föreitags begynnelsekapital.

Centralinstitutet komme att befrias från engelsk beskattning.

Följande länder både inbjudits att vardera tillskjuta 20 procent av det

föreslagna kapitalet av £ 20,000,000, nämligen Belgien, England, Frankrike,

Italien och Tyskland. Desutom skulle följande länder inbjudas att deltaga,

nämligen Amerikas Förenta Stäkter, Danmark, Japan, Nederländerna, Schweiz

och Tjeckoslovakien. Det kapital med vilket sistnämnda länder skulle, medverka

vore avsett att minska de förstnämnda ländernas andelar proportionellt

eller på sätt central insti tutots styrelse beslöte. Centralinstitutets direktion ägde

medgiva, omså befunnes nödvändigt, andra länder att deltaga i företaget och

att i sådant fall eventuellt vidtaga åtgärder för totalkapitalets ökande.

Så snart tre länder vore i tillfälle att bilda sina nationella institut

och anskaffa kapital för ändamålet skulle de nationella instituten i nämnda

länder ävensom centralinstitutet upprättas. Respektive regeringar skulle anmodas

att träffa anordningar för att snarast möjligt giva de nationella

instituten de erif order liga garantierna, så att dessa kunde bildas och bölja sitt

arbete utan dröjsmål.

Konferensens medlemmar hyste enhälligt den uppfattningen, att instituten

icke skulle bedriva affärsverksamhet med eller i något land som icke: a)

erkände alla offentliga skulder och förbindelser, som staten tidigare iklätt sig

eller komme att ikläda sig ävensom förbund® sig att återställa eller, om återställelse

ej kunde ske, att ersätta alla utländska intressenter för förlust eller

skada, som föranletts därav att egendom konfiskerats eller undanhållits ägaren,

b) genomförde ett rättsligt system som opartiskt skyddade och gåve gällande

kraft åt kommersiella och andra avtal, c) gåve trygghet för handelns

utövande.

Enligt det ovan berörda förslaget till överenskommelse mellan centralinstitutet

och de nationella företagen, skulle de senare icke utföra andra affärer

än sådana, som godkänts av centralstyrelsen, varemot det nationella företagets

representant i denna styrelse skulle kunna avböja att för sitt företags

vidkommande medverka i affärer, som han av någon anledning ej funne lamp
llSa''

I det förslag itill uttalanden, som för Genuakonferensen utarbetats av

de allierades experter i London, förekom även hänvisning till de nu berörda

förhandlingarna för bildande av här ifrågavarande finansföretag. Fragan

blev föremål för behandling inom den kommission, som i Genua tillsattes tor

diskussion av de finansiella frågorna. Denna kommission har föreslagit konferensen

följande uttalande i ämnet. ,

»För att underlätta det omedelbara samarbetet mellan undersatar i de

ekonomiskt starkare länderna i syfte att återupprätta de länder, som kunna

erbjuda tillräckliga garantier, antingen genom medgivande av lån eller krediter

åt enskilda eller, om så är nödvändigt, genom lån åt staterna, forordar

kommissionen att största möjliga antal av de stater, som äro representerade

vid Genuakonferensen överenskomma om att sitödja upprättandet av och un
1

Här hänvisas till ett promemorian bifogat utdrag ur förslag till överenskommelse mellan

The Central International Corporation och vederbörande nationella institut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

derlätta verksamhet för ett internationellt institut och av härtill anslutna nationella

institut med huvudsakligt ändamål, dels att undersöka möjligheterna

för ett samarbete till Europas rekonstruktion, dels att medverka vid finansierandet

av företag för sådant syfte, dels ock att samarbeta med andra syndikat

eller företag och icke eftersträva någon monopolställning.»

Samtidigt har centralinstitutets organisationskommitté haft sammanträde

i Genua och därvid beslutat vissa modifikationer i den för företaget

ifrågasätta planen. Vid detta sammanträde voro följande länder representerade,

nämligen Belgien, Canada, Danmark, England, Italien, Nederländerna,

NoTge, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland och Tjeckoslovakien. Därvid

överenskoms, att de naitionella institutens kapitalinsats i centralinstitutet icke

behövde överstiga £ 50,000, motsvarande ett minimikapital för det nationella

institutet av £ 500,000. En dylik insats skulle medföra rätt till representation

i centralinstitutets styrelse. För att emellertid undvika, att styrelsen för centralinstitutet

av denna anledning skulle bliva en för stor och ohanterlig apparat

för förvaltningen, beslöts samtidigt, att styrelsen skulle inom sig utse ett

verkställande utskott, som skulle handha den dagliga tillsynen över företagets

verksamhet. Huvudstyrelsen skulle sammanträda en gång i månaden, så vida

icke sammanträden oftare påkallades.

Det ifrågasattes vidare vid sammanträdet, huruvida icke statsgarantien

för kapitalets återbetalning till aktieägarna borde omfatta ej allenast

kapitalet utan även en årlig ränta därå av 6 procent.

Representanterna för Japan, Nederländerna och Schweiz meddelade, att

de komme att tillstyrka sina respektive regeringar att söka åvägabringa statsgaranti

för ett kapital av från £ 500,000 till £ 1,000,000. För Canada ställdes

i utsikt ett belopp av £ 1,000,000. Representanterna för Danmark, Norge,

Sverige och Tjeckoslovakien ville för sin del tillstyrka statsgaranti för ett

belopp av £ 500,000. Spaniens representant meddelade, att detta land ännu

ej tagit ställning till frågan. Härav framgick sålunda att, under förutsättning

av respektive statsmyndigheters godkännande, den sammanlagda

summa, som komme att tillskjutas av Canada, Italien, Japan, Nederländerna,

Norge, Schweiz, Sverige och Tjeckoslovakien kunde uppskattas

till omkring £ 5,000,000. De fem huvudländernas andel, som skulle motsvara

respektive 20 procent av återstoden komme sålunda att utgöra sammanlagt

omkring £ 15,000,000 eller omkring £ 3,000,000 för varje land. Förhandlingarna

i ämnet fördes alltjämt med Förenta Staterna och hade man den uppfattningen,

att amerikanska finanskretisar komme att intressera sig för deltagande.

I sådant fall skulle institutens totalkapital av £ 20,000,000 ökas i förhållande

till den amerikanska anparten.

Det överenskoms slutligen, att de länder som önskade deltaga, skulle

insända meddelande härom till den engelska organisationskommittén senast

30 dagar efter Genuakonferensens slut.

Det må slutligen antecknas, att de engelska representanterna i centralinstitutets

organisationskommitté meddelat, att den statsgaranti, som enligt

preliminär överenskommelse med de engelska statsmyndigheterna skulle givas

åt det engelska nationella institutet, grundats på den förutsättningen, att detta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

5

ak allé av sin vinst, utöver 6 procents ränta på kapitalet, till en särskild amorteringsfond

avsätta 20 procent per år och att när denna fond uppnått ett belopp

av £ 1,000,000 garantien skulle i motsvarande mån minskas, varefter

skulle förfaras på samma sätt vid varje fortsatt ökning av amorteringsfonden

med £ 1,000,000 till dess garantiens totalbelopp på sådant sätt uppnåtts och

denna förfölle.

Det i promemorian återgivna resolutionsförslaget angående upprättande

av ett internationellt med därtill anslutna nationella institut med

uppgift att medverka vid finansierandet av företag i syfte att deltaga i

arbetet på Europas återuppbyggande liar numera antagits av konferensen

i Genua.»

Det bär föreliggande förslaget, som närmast utarbetats vid internationella

förhandlingar i London i februari 1922 och som varit föremål

för behandling av den kommission, som vid Genua-konferensen tillsattes

för diskussion av de finansiella frågorna, avser bildandet inom de ekonomiskt

starkare länderna såväl inom som utom Europa av kreditinstitut

med huvudsakligt ändamål att söka befrämja återupprättandet av de

länder, som härjats av världskriget, genom medgivande av lån och krediter

och i övrigt genom finansierandet av företag, som i sådant syfte

kunna åstadkommas. För att underlätta samarbetet mellan dessa institut

skulle bildas ett centralt internationellt institut med säte i London.

Minimikapitalet för vart och ett av de nationella instituten skulle utgöra

500,000 pund sterling, eller alltså omkring 9,000,000 kronor, och dessas

insats i det centrala institutet 50,000 pund sterling för varje. Sammanlagt

beräknas ifrågavarande institutioner komma att förfoga över ett

minsta kapital av 20,000,000 pund, varav 3,000,000 pund skulle tecknas

av vart och ett av följande land, nämligen: Belgien, England, Frankrike,

Italien och Tyskland.

I propositionen har förutsatts, att det belopp, varmed Sverige

skulle bidraga, högst 9,000,000 kronor, icke skall behöva kontant utbetalas,

utan att saken skall kunna ordnas genom ställande av garanti

för det nödiga kapitalets anskaffande, vilket möjligen kan ske medelst

en garantifond i statsobligationer. Skulle det bliva nödvändigt att från

statens sida direkt tillskjuta medel till företaget i fråga, har detta ansetts

böra ske på det sätt, att riksgäldskontoret tillhandahåller vad som kan

erfordras intill dess eventuellt anslag kan bliva uppfört å riksstaten.

Mot att lånemedel tillsvidare anlitades för ändamålet syntes, enligt vad

departementschefen framhållit, så mycket mindre vara något att erinra,

som det finge förutsättas, att medlen komma att i sinom tid återbetalas

till statsverket.

Utskottett

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

Att under nuvarande statsfinansiella situation, som även beträffande

vara egna ocii nödvändigaste statsutgifter föranlett de största inskränkningar,

biträda ett så vittsvävande internationellt ekonomiskt projekt

som det här föreliggande, måste givetvis vara ägnat att ingiva vissa

betänkligheter. Om utskottet det oaktat ansett sig icke böra ställa sig

avvisande mot ifrågavarande plan, sådan densamma finnes i propositionen

framlagd, har detta föranletts av utskottets uppfattning, att skäl i detta

fall kunna anföras, som motivera ärendets bedömande ur andra synpunkter

än som pläga tillämpas vid avgörandet av vanliga utgiftsfrågor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör den framlagda

planen ett led i det internationella samarbete för Europas ekonomiska

återställelse, om vilkets nödvändighet ingen tvekan torde råda och i

vilket ej heller de neutrala länderna lärer kunna underlåta att till det

gemensamma bästa taga del. Genom förslagets realiserande synes kunna

åstadkommas en finansiellt stark organisation, varigenom skulle kunna

underlättas sådana av förhållandena påkallade ekonomiska åtgärder, vilkas

företagande ur allmän internationell synpunkt kunna anses lämpliga och

önskvärda. Planen har vid Genua-konferensen vunnit allmän anslutning,

och representanterna för ett stort antal nationer, däribland Sverige, hava,

såsom av ovanintagna promemoria framgår, gjort vissa utfästelser

rörande åvägabringandet av de garantibelopp, som det skulle tillkomma

de olika länderna att teckna.

Åven om det synes svårt att med ledning av den i ärendet lämnade

utredningen bedöma, i vad mån tillräckliga garantier föreligga för

att det med förslaget avsedda syftet, nämligen att befrämja ur allmän

internationell synpunkt önskvärda ekonomiska åtgärder, kan komma att

förverkligas, torde det dock icke böra förekomma, att vårt land ställer

sig avvisande mot förslaget, som innebär ett av de första försöken att

ena olika nationer, så väl krigförande som neutrala, kring arbetet å

Europas ekonomiska återuppbyggande. Givetvis hade det varit önskvärt,

att planen förelegat närmare utformad, innan riksdagen haft att

taga ställning därtill. Emellertid torde icke med frågans avgörande

böra anstå. Av den lämnade utredningen synes framgå, att ifrågavarande

organisation så snart som möjligt är avsedd att träda i verksamhet

samt att definitivt besked om den ståndpunkt till densamma, som från

de olika nationerna intoges, borde lämnas redan inom den närmaste

tiden.

Av departementschefen har framhållits, hurusom med hänsyn till

de föreliggande förhållandena ifrågavarande bemyndigande för Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

7

Maj:t uppenbarligen måste bliva av mycket allmän innebörd, för att

vägar må hållas öppna. Härav följer emellertid lika givet, anför departementschefen

vidare, att en särskilt omsorgsfull prövning måste

ägnas frågan från Kungl. Maj:ts sida, då det gäller att slutligen taga

ställning till densamma. Enligt utskottets mening synes särskilt avseende

därvid böra fästas vid, att den uppgjorda planen vinner allmän

anslutning och att vederbörande stater genom tecknande av sina insatser

bekräfta sin uttalade beredvillighet att medverka för dess realiserande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska

staten att intill en kostnad av 9 miljoner kronor deltaga

i det internationella arbetet för Europas ekonomiska

återuppbyggande,

b) bemyndiga riksgäldskontor att tillhandahålla

statsobligationer eller kontanta medel till det belopp,

som erfordras för fullgörande av de förbindelser, Kungl.

Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

Stockholm den 29 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

frän första kammaren: herrar S. H. Kvarnzélius, A. C. Lindblad, C. J. G. Smarte,

N. A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F- Lamm, G. P■ V. Nilsson, O. U. B. Olsson,

J. L. Widéll, C. Gr- Ekman, J. Nilsson i Malmö och 0. Bergqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesberg,

K. V- Rydén, J. Jönsson i Revinge, 0. H.son Waldén, 0. Olsson i Kullenbergstorp, S- Bengtsson

i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Fr öster ad, S. E- J.

Liibeck och J. D Norman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.