Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens järnvägar och, vattenfaUsverk.
1922-03-14 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:17b, Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens järnvägar och, vattenfaUsverk.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 11 B.
4?
Nr 17 B.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1922 kl. 1/s 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å
tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens järnvägar
och, vattenfaUsverk.
(4:e avd.)
Statens järnvägar.
l:o) I en inom första kammaren väckt motion (nr 64) har herr Motion om
G. Rosén hemställt, att riksdagen måtte å tilläggsstat för år 1922 anvisa afläggning
85,000 kronor för anläggning av håll- och lastplats vid London mellan av eu håll
Hörnsjö
och Vännäs. . plats^id
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställ- London,
ning, får utskottet hänvisa till motionen.
Departementschefen har i förevarande ämne anfört följande:
»Bland sina anslagsäskanden till 1920 års riksdag upptog järnvägsstyrelsen
anordnande av mötesplatser vid Långviksmon å sträckan Björna
—Trehörningsjö samt vid London å bandelen Hörnsjö—Vännäs. På
anförda skäl ansågs emellertid med dessa arbeten böra anstå. Frågan
om mötesplats vid London har sedermera motionsvis framförts i riksdagen,
men har motionen av riksdagen avslagits.
T sin framställning om anslag att äskas av 1921 års riksdag yttrade
styrelsen, att behovet av nämnda mötesplatser alltjämt kvarstode. Då
emellertid de skäl, som legat till grund för beslutet om uppskov med
utförandet av dessa anläggningar, alltjämt syntes föreligga, ansåge sig
styrelsen icke böra upprepa sin framställning om anslag för desamma.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 11 B.
Styrelsen meddelar nu, att styrelsen icke funne anledning att under
nuvarande brydsamma ekonomiska förhållanden och svaga järnvägstrafik
frångå denna sin ståndpunkt, utan syntes med anordnande av dessa nya
mötesplatser böra tills vidare kunna anstå.
För anordnande av nya mötesplatser vid Yxenhaga och Kalltjärn
har 1918 års lagtima riksdag beviljat anslag å 122,000 respektive 103,000
kronor. För den sistnämnda anläggningen har därefter 1920 års riksdaganvisat
ett konjunkturtillägg å 72,000 kronor.
Av skäl, som nyss anförts beträffande mötesplatserna vid Långviksmon
och London, anser styrelsen nu med utförandet av ifrågavarande
anläggningar kunna tills vidare anstå, och har styrelsen därför upptagit
för desamma anvisade anslag, tillhopa 297,000 kronor, bland de i det
föregående omförmälda anslagsmedel, vilka skulle användas för andra
ändamål än de av riksdagen vid deras beviljande avsedda.»
Utskottets
yttrande.
Under åberopande av järnvägsstyrelsens ovan anförda skäl för ett
uppskov med ifrågavarande anläggningars utförande, får utskottet hemställa,
att herr Roséns i ämnet väckta motion icke må
vinna riksdagens bifall.
anslag för 2:o) ^ tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
norra
delen maren (nr 10) av herr O. Berg qvist m. fl. och den andra inom andra
aT biina»18" kammaren (nr 10) av herr E. Hage m. fl., har hemställts, bland annat,
att riksdagen måtte anslå å tilläggsstat för år 1922 för Inlandsbanans
norra del 500,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet i sitt utlåtande nr 17 A, punkt
ll:o), anfört beträffande motionsvis gjorda framställningar om anslag för
samma handel för tiden 1 januari—30 juni 1923, får utskottet nu hemställa,
att ifrågavarande av herr O. Bergqvist m. fl. och
herr E. Hage m. fl. väckta motioner, i vad de avse anslag
å tilläggsstaten för år 1922 för Inlandsbanans norra
del, icke må av riksdagen bifallas.
Motion om 3:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
ajärnväg^
maren (nr 11) av herr O. Bergqvist m. fl. och den andra inom andra kammellan
Jörn maren (nr 11) av herr E. Hage m. fl., har hemställs, bland annat, att
0Chjaure.bli’r^s<^agen till byggande av järnväg mellan Jörn och Gubblijaure
på tilläggsstat för år 1922 anvisa en miljon kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr IT B.
49
Med hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 17 å., punkt
ll:o), anfört i fråga om motionsvis gjorda framställningar om anslag till
samma järnväg å staten för tiden 1 januari—30 juni 1923, får utskottet
hemställa,
att ifrågavarande av herr O. Bergqvist m. fl. och
herr E. Hage m. fl. väckta motioner, i vad de avse
anslag å tilläggsstaten för år 1922 till järnväg mellan
Jörn och Gubblijaure, icke må vinna riksdagens bifall.
Statens vattenfallsverk.
4:o) I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen,
nr 2, med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1922 har Kungl.
Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter
för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat» fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden nämnda dag (punkt 1), föreslagit riksdagen
att för kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollbätte kanal på
tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 2 och 3.
För Trollbätte kanals ombyggnad har riksdagen, utöver det ursprungligen
beräknade kostnadsbeloppet, 22,800,000 kronor, på tilläggsstat
för år 1918 anvisat 700,000 kronor. Därjämte hava särskilda medel
anvisats för fyrbelysning i kanalen ävensom för vissa arbeten för utvidgning
av Stallbackakanalen m. m., vilka ej varit inbegripna i den
ursprungliga planen.
I enlighet med vattenfallsstyrelsens framställning i ämnet föreslog
Kungl. Maj:t i nästlidet års statsverksproposition riksdagen att för
kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor. Av
detta belopp voro 500,000 kronor avsedda för vissa av styrelsen i huvudsak
redan utförda kompletteringsarbeten å .kanalen samt 275,000 kronor
för vissa förbättringsarbeten, vilka icke upptagits i den ursprungliga
planen.
Med hänsyn till det fortgående prisfallet och då vissa mindre begränsningar
i planen för kompletteringsarbetena syntes utan större olägenhet
kunna företagas, ansåg riksdagen det för ifrågavarande ändamål
äskade beloppet kunna nedsättas till 625,000 kronor samt beviljade alltså
sistnämnda belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 16 höft. (Nr 17 A—17 B.) 7
Trollhiitte
kanal.
[1.]
50
Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.
Utskottets
yttrande.
Trollhätte
kraftstations
tredji
utbyggnad.
[2.]
Utskottets
yttrande.
I skrivelse den 19 september 1921 har nu vattenfallsstyrelsen begärt
ett ytterligare anslag av 130,000 kronor på tilläggsstat för år 1922 för
utförande av kompletterings- och förbättringsarbeten å kanalanläggningarna.
Då, såsom av departementschefen framhållits, ifrågavarande arbeten
med hänsyn särskilt till trafiksäkerhetens tryggande synas nödvändiga
och snäf ast böra komma till utförande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att täckning för det under ifrågavarande
punkt och i följande punkter av detta utlåtande äskade anslagen
skulle beredas av lånemedel. Häremot har utskottet intet att invända.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för kompletterings- och förbättringsarbeten
å Trollhätte kanal på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för fullbordandet
av Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad, däri inbegripet
stationens förseende med 50-periodsutrustning, på tilläggsstat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4 i åberopade statsrådsprotokollet.
Till den tredje utbyggnaden av kraftanläggningen vid Trollhättan
hava för åren 1914—1919 beviljats sammanlagt 11,480,000 kronor, varjämte
1921 års riksdag anvisat ett fyllnadsanslag på tilläggsstat för
samma år av 1,000,000 kronor, tillhopa således 12,480,000 kronor. Dessutom
har för elektrisk 50-periodsutrustning vid samma anläggning beviljats
1,000,000 kronor.
Under framhållande att det nu äskade beloppet 400,000 kronor är
avsett såsom fyllnadsanslag till tidigare för ifrågavarande anläggningar beviljade
medel, får utskottet, som icke haft något att erinra mot förslaget
ifråga, hemställa,
att riksdagen må för fullbordandet av Trollhätte
kraftstations tredje utbyggnad, däri inbegripet stationens
förseende med 50-periodsutrustning, på tilläggsstat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.
Öl
6:o) Under hänvisning till vad utskottet i utlåtande nr 17 A, punkt Profllreg16:o),
yttrat, får utskottet hemställa, Göta^äiv
att riksdagen må för profilreglering av Göta älv Trollhättan
mellan Trollhättan och Vargön på tilläggsstat för åroch Jargon.
1922 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor, [3.]
att utgå av lånemedel.
7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag och i anslutning till utskottets utlåtande nr 17 A, punkt
18:o), hemställer utskottet,
att riksdagen må till utförande av förberedande
åtgärder för Vänerns reglering på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
Förberedande
åtgärder
för
Vänerns
reglering.
[4.]
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och underKraftstatiohänvisning
i övrigt till utskottets utlåtande nr 17 A, punkt 20:o), får n^a^id
utskottet hemställa, språnget.
att riksdagen må för inlösen av egna hem och rr -i
handelslokaler, som uppförts å av vattenfallsstyrelsen
upplåtna tomter vid Harsprånget, på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 510,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och i anslutning till vad
utskottet under punkt 21:o) av sitt utlåtande nr 17 A anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena
för reglering av Suorvasjöarna på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
Reglering
av Stora
Lule älvs
vattensystem.
[6.]
10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen dels medgiva Kostnader
Kungl. Maj:t bemyndiga vattenfallsstyrelsen att under iakttagande av de för Olatensärskilda
föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, för- sjöarnas "
binda kronan såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande reglering,
forsar samt av Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten vid [7.]
Flaten- och Snesensjöarna enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad
plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga ägare
av vattenfall;
52
Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.
dels till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden
för nämnda regleringsarbeten på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 31,530 kronor
dels ock för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till föreningen, som betingas av att ägarna till obebyggda fall
i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 16,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
5—9 i åberopade statsrådsprotokollet.
Under år 1916 bildades den s. k. Dalälvens regleringsförening
u. p. a., vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens
medlemmar reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden.
Kungl. Maj:t har bemyndigat vattenfallstyrelsen dels den 30 juni 1916
att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, dels ock
den 25 januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem av
ifrågavarande förening.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen
tidigare beviljat medel till bestridande av på staten belöpande andel
av kostnaden för vissa regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde.
I skrivelse den 3 november 1921 har nu vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om kronans deltagande i kostnaden för reglering av Flatenoch
Snesensjöarna, därvid styrelsen på anförda skäl hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att förbinda kronan såsom
ägare av Älvkarlebyfallet med därtill hörande forsar samt Tyttboforsen
att till utförande av regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna
inom Nås’ sektion enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad
plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall; dels föreslå riksdagen att till bestridande av på kronan
för Älvkarlebyfallet belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten
å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett belopp av 31,530 kronor;
dels ock förskottsvis tillhandahålla vattenfallsstyrelsen därutöver ett belopp
av 16,000 kronor för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av
obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på
dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då regleringen av ifrågavarande sjöar möjliggör ett bättre utnyttjande
av Dalälvens vattenkraft samt synes bliva för staten ekonomiskt
förmånlig och då statens deltagande i regleringsföretaget torde utgöra
Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.
53
en huvudförutsättning för att detsamma skall komma till stånd, anser
jag mig böra tillstyrka, att staten må deltaga i företaget samt att därför
erforderliga, relativt obetydliga belopp ställas till vattenfallsstyrelsens
förfogande. I likhet med vad förut ägt rum i liknande fall torde det anslag,
som erfordras för gäldande av på staten tillhöriga bebyggda fall belöpande
andel i regleringskostnaden eller 31,530 kronor, böra bestridas med
fast upplåning samt de på kronan belöpande medel, som skola förskjutas,
eller 16,000 kronor, anvisas att utgå av tillfälliga lånemedel.
I den mån sistnämnda belopp återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras
till riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,
som uppkommit av lånemedel.
På grund av innehållet i regleringsföreningens beslut den 28 maj
1921 torde riksdagens beslut i ämnet böra föreligga i så god tid, att
besked kan meddelas vattenfallsstyrelsen före den 28 maj 1922.»
Utskottet, som ansluter sig till departementschefens ovan angivna utta- utskottets
lande, får, med tillstyrkande av bifall till det framlagda förslaget, hemställa, y ran e''
a) att riksdagen må medgiva Kungl. Maj:t bemyndiga
vattenfallsstyrelsen att under iakttagande av
de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan komma
att meddela, förbinda kronan såsom ägare av Älvkarleby
vattenfall med därtill hörande forsar samt av Tyttboforsen
att till utförande av reglering sarbeten vid Flatenoch
Snesensjöarna enligt av Dalälvens regleringsförening
utarbetad plan lämna de bidrag, som enligt föreningens
stadgar åligga ägare av vattenfall;
b) till bestridande av på staten belöpande andel
av kostnaden för nämnda regleringsarbeten på tilläggsstat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 31,530
kronor, att utgå av lånemedel;
c) för fullgörande av de på staten belöpande
förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas av
att ägarna till obebyggda fall i Daläven icke äro skyldiga
att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 16,000 kronor, att utgå
av tillfälliga lånemedel.
H:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag och inventarier
under hänvisning till vad utskottet i utlåtandet nr 17 A, punkt 23.o), vanenfall8- yttrat, får utskottet hemställa, verk
[8.
]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.
att riksdagen må till inventarier för statens vattenfallsverk
på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
A telegrafi* „ , 12:0) KunSL MaJ:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att i avbidan
Yerkets Pa den proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas, för sådana
statens arbe!:ei1 för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks
järnvägars rakning, vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslösheten, på tilläggs°fallsverkTstat
för år 1922 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
rakning Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 7 januari 1922 dagtecknat
pandeki‘anJ''Pr0p0Siet-0n’ nr 12’ föreslagit riksdagen, bland annat, att för sådana ararbetslös-
beten för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
heten, räkning, vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslösheten, på tilläggs[9.
] stat för år 1922 under titel »Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
5,000,000 kronor. 8
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 14 mars 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
T „T.7 från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, N. A. Nilsson,
J. Nilsson i Skottlandshus, IL F. Lamm, J. L. Widell, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö,
Tengdahl, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. Pettersson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, K. V. Rydén,
J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup,
****■» * Landeryd, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, J. D. Norman
och 8. E. Ljungkvist.
Statsutskottets utlåtande Nr IT B.
55
Reservationer:
vid punkt 1 (håll- och lastplats vid London) av herrar C. G. Ekman,
A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge och S. Bengtsson
i Norup;
vid punkt 2 (anslag för norra delen av inlandsbanan) av herr O.
Bergqvist, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka de i ämnet väckta
motionerna;
vid punkt 3 (anslag till järnväg mellan Jörn och Gubblikaure) av
herr O. Bergqvist, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka de i ämnet
väckta motionerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:165 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens vattenfallsverk. s. 1 i texten
- Rskr. 1922:63 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag till täckande av kostnader för Flatenoch Snesensjöarnas reglering. s. 14 i texten