Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens järnvägar och, vattenfaUsverk.

1922-03-14 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:17b, Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens järnvägar och, vattenfaUsverk.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11 B.

4?

Nr 17 B.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1922 kl. 1/s 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å

tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens järnvägar

och, vattenfaUsverk.

(4:e avd.)

Statens järnvägar.

l:o) I en inom första kammaren väckt motion (nr 64) har herr Motion om

G. Rosén hemställt, att riksdagen måtte å tilläggsstat för år 1922 anvisa afläggning

85,000 kronor för anläggning av håll- och lastplats vid London mellan av eu håll
Hörnsjö

och Vännäs. . plats^id

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställ- London,

ning, får utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har i förevarande ämne anfört följande:

»Bland sina anslagsäskanden till 1920 års riksdag upptog järnvägsstyrelsen

anordnande av mötesplatser vid Långviksmon å sträckan Björna

—Trehörningsjö samt vid London å bandelen Hörnsjö—Vännäs. På

anförda skäl ansågs emellertid med dessa arbeten böra anstå. Frågan

om mötesplats vid London har sedermera motionsvis framförts i riksdagen,

men har motionen av riksdagen avslagits.

T sin framställning om anslag att äskas av 1921 års riksdag yttrade

styrelsen, att behovet av nämnda mötesplatser alltjämt kvarstode. Då

emellertid de skäl, som legat till grund för beslutet om uppskov med

utförandet av dessa anläggningar, alltjämt syntes föreligga, ansåge sig

styrelsen icke böra upprepa sin framställning om anslag för desamma.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 11 B.

Styrelsen meddelar nu, att styrelsen icke funne anledning att under

nuvarande brydsamma ekonomiska förhållanden och svaga järnvägstrafik

frångå denna sin ståndpunkt, utan syntes med anordnande av dessa nya

mötesplatser böra tills vidare kunna anstå.

För anordnande av nya mötesplatser vid Yxenhaga och Kalltjärn

har 1918 års lagtima riksdag beviljat anslag å 122,000 respektive 103,000

kronor. För den sistnämnda anläggningen har därefter 1920 års riksdaganvisat

ett konjunkturtillägg å 72,000 kronor.

Av skäl, som nyss anförts beträffande mötesplatserna vid Långviksmon

och London, anser styrelsen nu med utförandet av ifrågavarande

anläggningar kunna tills vidare anstå, och har styrelsen därför upptagit

för desamma anvisade anslag, tillhopa 297,000 kronor, bland de i det

föregående omförmälda anslagsmedel, vilka skulle användas för andra

ändamål än de av riksdagen vid deras beviljande avsedda.»

Utskottets

yttrande.

Under åberopande av järnvägsstyrelsens ovan anförda skäl för ett

uppskov med ifrågavarande anläggningars utförande, får utskottet hemställa,

att herr Roséns i ämnet väckta motion icke må

vinna riksdagens bifall.

anslag för 2:o) ^ tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
norra

delen maren (nr 10) av herr O. Berg qvist m. fl. och den andra inom andra

aT biina»18" kammaren (nr 10) av herr E. Hage m. fl., har hemställts, bland annat,

att riksdagen måtte anslå å tilläggsstat för år 1922 för Inlandsbanans

norra del 500,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet i sitt utlåtande nr 17 A, punkt

ll:o), anfört beträffande motionsvis gjorda framställningar om anslag för

samma handel för tiden 1 januari—30 juni 1923, får utskottet nu hemställa,

att ifrågavarande av herr O. Bergqvist m. fl. och

herr E. Hage m. fl. väckta motioner, i vad de avse anslag

å tilläggsstaten för år 1922 för Inlandsbanans norra

del, icke må av riksdagen bifallas.

Motion om 3:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
ajärnväg^

maren (nr 11) av herr O. Bergqvist m. fl. och den andra inom andra kammellan

Jörn maren (nr 11) av herr E. Hage m. fl., har hemställs, bland annat, att

0Chjaure.bli’r^s<^agen till byggande av järnväg mellan Jörn och Gubblijaure

på tilläggsstat för år 1922 anvisa en miljon kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr IT B.

49

Med hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande nr 17 å., punkt

ll:o), anfört i fråga om motionsvis gjorda framställningar om anslag till

samma järnväg å staten för tiden 1 januari—30 juni 1923, får utskottet

hemställa,

att ifrågavarande av herr O. Bergqvist m. fl. och

herr E. Hage m. fl. väckta motioner, i vad de avse

anslag å tilläggsstaten för år 1922 till järnväg mellan

Jörn och Gubblijaure, icke må vinna riksdagens bifall.

Statens vattenfallsverk.

4:o) I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen,

nr 2, med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1922 har Kungl.

Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter

för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat» fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden nämnda dag (punkt 1), föreslagit riksdagen

att för kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollbätte kanal på

tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 2 och 3.

För Trollbätte kanals ombyggnad har riksdagen, utöver det ursprungligen

beräknade kostnadsbeloppet, 22,800,000 kronor, på tilläggsstat

för år 1918 anvisat 700,000 kronor. Därjämte hava särskilda medel

anvisats för fyrbelysning i kanalen ävensom för vissa arbeten för utvidgning

av Stallbackakanalen m. m., vilka ej varit inbegripna i den

ursprungliga planen.

I enlighet med vattenfallsstyrelsens framställning i ämnet föreslog

Kungl. Maj:t i nästlidet års statsverksproposition riksdagen att för

kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor. Av

detta belopp voro 500,000 kronor avsedda för vissa av styrelsen i huvudsak

redan utförda kompletteringsarbeten å .kanalen samt 275,000 kronor

för vissa förbättringsarbeten, vilka icke upptagits i den ursprungliga

planen.

Med hänsyn till det fortgående prisfallet och då vissa mindre begränsningar

i planen för kompletteringsarbetena syntes utan större olägenhet

kunna företagas, ansåg riksdagen det för ifrågavarande ändamål

äskade beloppet kunna nedsättas till 625,000 kronor samt beviljade alltså

sistnämnda belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 16 höft. (Nr 17 A—17 B.) 7

Trollhiitte

kanal.

[1.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.

Utskottets

yttrande.

Trollhätte

kraftstations

tredji

utbyggnad.

[2.]

Utskottets

yttrande.

I skrivelse den 19 september 1921 har nu vattenfallsstyrelsen begärt

ett ytterligare anslag av 130,000 kronor på tilläggsstat för år 1922 för

utförande av kompletterings- och förbättringsarbeten å kanalanläggningarna.

Då, såsom av departementschefen framhållits, ifrågavarande arbeten

med hänsyn särskilt till trafiksäkerhetens tryggande synas nödvändiga

och snäf ast böra komma till utförande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att täckning för det under ifrågavarande

punkt och i följande punkter av detta utlåtande äskade anslagen

skulle beredas av lånemedel. Häremot har utskottet intet att invända.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för kompletterings- och förbättringsarbeten

å Trollhätte kanal på tilläggsstat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för fullbordandet

av Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad, däri inbegripet

stationens förseende med 50-periodsutrustning, på tilläggsstat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4 i åberopade statsrådsprotokollet.

Till den tredje utbyggnaden av kraftanläggningen vid Trollhättan

hava för åren 1914—1919 beviljats sammanlagt 11,480,000 kronor, varjämte

1921 års riksdag anvisat ett fyllnadsanslag på tilläggsstat för

samma år av 1,000,000 kronor, tillhopa således 12,480,000 kronor. Dessutom

har för elektrisk 50-periodsutrustning vid samma anläggning beviljats

1,000,000 kronor.

Under framhållande att det nu äskade beloppet 400,000 kronor är

avsett såsom fyllnadsanslag till tidigare för ifrågavarande anläggningar beviljade

medel, får utskottet, som icke haft något att erinra mot förslaget

ifråga, hemställa,

att riksdagen må för fullbordandet av Trollhätte

kraftstations tredje utbyggnad, däri inbegripet stationens

förseende med 50-periodsutrustning, på tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.

Öl

6:o) Under hänvisning till vad utskottet i utlåtande nr 17 A, punkt Profllreg16:o),

yttrat, får utskottet hemställa, Göta^äiv

att riksdagen må för profilreglering av Göta älv Trollhättan

mellan Trollhättan och Vargön på tilläggsstat för åroch Jargon.

1922 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor, [3.]

att utgå av lånemedel.

7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag och i anslutning till utskottets utlåtande nr 17 A, punkt

18:o), hemställer utskottet,

att riksdagen må till utförande av förberedande

åtgärder för Vänerns reglering på tilläggsstat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Förberedande

åtgärder

för

Vänerns

reglering.

[4.]

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och underKraftstatiohänvisning

i övrigt till utskottets utlåtande nr 17 A, punkt 20:o), får n^a^id

utskottet hemställa, språnget.

att riksdagen må för inlösen av egna hem och rr -i

handelslokaler, som uppförts å av vattenfallsstyrelsen

upplåtna tomter vid Harsprånget, på tilläggsstat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 510,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och i anslutning till vad

utskottet under punkt 21:o) av sitt utlåtande nr 17 A anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena

för reglering av Suorvasjöarna på tilläggsstat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Reglering

av Stora

Lule älvs

vattensystem.

[6.]

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen dels medgiva Kostnader

Kungl. Maj:t bemyndiga vattenfallsstyrelsen att under iakttagande av de för Olatensärskilda

föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, för- sjöarnas "

binda kronan såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande reglering,

forsar samt av Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten vid [7.]

Flaten- och Snesensjöarna enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad

plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga ägare

av vattenfall;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.

dels till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden

för nämnda regleringsarbeten på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 31,530 kronor

dels ock för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar

till föreningen, som betingas av att ägarna till obebyggda fall

i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande

andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

5—9 i åberopade statsrådsprotokollet.

Under år 1916 bildades den s. k. Dalälvens regleringsförening

u. p. a., vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens

medlemmar reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden.

Kungl. Maj:t har bemyndigat vattenfallstyrelsen dels den 30 juni 1916

att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, dels ock

den 25 januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem av

ifrågavarande förening.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen

tidigare beviljat medel till bestridande av på staten belöpande andel

av kostnaden för vissa regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde.

I skrivelse den 3 november 1921 har nu vattenfallsstyrelsen gjort

framställning om kronans deltagande i kostnaden för reglering av Flatenoch

Snesensjöarna, därvid styrelsen på anförda skäl hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att förbinda kronan såsom

ägare av Älvkarlebyfallet med därtill hörande forsar samt Tyttboforsen

att till utförande av regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna

inom Nås’ sektion enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad

plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga

ägare av vattenfall; dels föreslå riksdagen att till bestridande av på kronan

för Älvkarlebyfallet belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett belopp av 31,530 kronor;

dels ock förskottsvis tillhandahålla vattenfallsstyrelsen därutöver ett belopp

av 16,000 kronor för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar

till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av

obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på

dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då regleringen av ifrågavarande sjöar möjliggör ett bättre utnyttjande

av Dalälvens vattenkraft samt synes bliva för staten ekonomiskt

förmånlig och då statens deltagande i regleringsföretaget torde utgöra

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.

53

en huvudförutsättning för att detsamma skall komma till stånd, anser

jag mig böra tillstyrka, att staten må deltaga i företaget samt att därför

erforderliga, relativt obetydliga belopp ställas till vattenfallsstyrelsens

förfogande. I likhet med vad förut ägt rum i liknande fall torde det anslag,

som erfordras för gäldande av på staten tillhöriga bebyggda fall belöpande

andel i regleringskostnaden eller 31,530 kronor, böra bestridas med

fast upplåning samt de på kronan belöpande medel, som skola förskjutas,

eller 16,000 kronor, anvisas att utgå av tillfälliga lånemedel.

I den mån sistnämnda belopp återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras

till riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,

som uppkommit av lånemedel.

På grund av innehållet i regleringsföreningens beslut den 28 maj

1921 torde riksdagens beslut i ämnet böra föreligga i så god tid, att

besked kan meddelas vattenfallsstyrelsen före den 28 maj 1922.»

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens ovan angivna utta- utskottets

lande, får, med tillstyrkande av bifall till det framlagda förslaget, hemställa, y ran e''

a) att riksdagen må medgiva Kungl. Maj:t bemyndiga

vattenfallsstyrelsen att under iakttagande av

de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan komma

att meddela, förbinda kronan såsom ägare av Älvkarleby

vattenfall med därtill hörande forsar samt av Tyttboforsen

att till utförande av reglering sarbeten vid Flatenoch

Snesensjöarna enligt av Dalälvens regleringsförening

utarbetad plan lämna de bidrag, som enligt föreningens

stadgar åligga ägare av vattenfall;

b) till bestridande av på staten belöpande andel

av kostnaden för nämnda regleringsarbeten på tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 31,530

kronor, att utgå av lånemedel;

c) för fullgörande av de på staten belöpande

förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas av

att ägarna till obebyggda fall i Daläven icke äro skyldiga

att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande

andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 16,000 kronor, att utgå

av tillfälliga lånemedel.

H:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag och inventarier

under hänvisning till vad utskottet i utlåtandet nr 17 A, punkt 23.o), vanenfall8- yttrat, får utskottet hemställa, verk
[8.

]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 17 B.

att riksdagen må till inventarier för statens vattenfallsverk

på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

A telegrafi* „ , 12:0) KunSL MaJ:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att i avbidan

Yerkets Pa den proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas, för sådana

statens arbe!:ei1 för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks

järnvägars rakning, vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslösheten, på tilläggs°fallsverkTstat

för år 1922 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

rakning Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 7 januari 1922 dagtecknat

pandeki‘anJ''Pr0p0Siet-0n’ nr 12’ föreslagit riksdagen, bland annat, att för sådana ararbetslös-

beten för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

heten, räkning, vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslösheten, på tilläggs[9.

] stat för år 1922 under titel »Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor. 8

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 14 mars 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

T „T.7 från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, N. A. Nilsson,

J. Nilsson i Skottlandshus, IL F. Lamm, J. L. Widell, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö,

Tengdahl, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. Pettersson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, K. V. Rydén,

J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup,

****■» * Landeryd, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, J. D. Norman

och 8. E. Ljungkvist.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr IT B.

55

Reservationer:

vid punkt 1 (håll- och lastplats vid London) av herrar C. G. Ekman,

A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge och S. Bengtsson

i Norup;

vid punkt 2 (anslag för norra delen av inlandsbanan) av herr O.

Bergqvist, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka de i ämnet väckta

motionerna;

vid punkt 3 (anslag till järnväg mellan Jörn och Gubblikaure) av

herr O. Bergqvist, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka de i ämnet

väckta motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:165 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstaten för år 1922 i avseende å statens vattenfallsverk. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:63 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag till täckande av kostnader för Flatenoch Snesensjöarnas reglering. s. 14 i texten