Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande för kommunikationsverkens räkning av arbeten för bekämpande av arbetslösheten.

1922-03-31 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande för kommunikationsverkens räkning av arbeten för bekämpande av arbetslösheten.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 29

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1922 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till anordnande för kommunikationsverkens räkning

av arbeten för bekämpande av arbetslösheten.

(3:dje och 4:de avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 7 januari 1922 dagtecknad proposition

(nr 12), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

l:o) medgiva, att av ännu odisponerade delar av de till uppförande

av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens

järnvägar och vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten

för år 1920 anvisade reservationsanslag om tillhopa 17,500,000

kronor må användas dels ett belopp av högst 820,000 kronor för anordnande

av bostadshus för post- och telegrafverkens personal i Göteborg

och för postverkets personal i Malmö, dels ock återstoden enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande för sådana arbeten för telegrafverkets, statens järnvägars

och statens vattenfallsverks räkning, vilka kunna påkallas för

bekämpande av arbetslösheten;

2:o) för sistnämnda ändamål på tilläggsstat för år 1922 under titel

»Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Departementschefen erinrar, hurusom 1921 års riksdag med bifall

till propositionen nr 158 på tilläggsstat för år 1921 anvisade ett reservationsanslag

av 9,000,000 kronor att utgå av lånemedel och att enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

5

Kungl. Maj:ts bestämmande användas för sådana arbeten vid telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka kunde påkallas

för bekämpande av arbetslösheten, s. k. kristidsarbeten. I enlighet med

av riksdagen uttalad önskan redovisas dispositionen av detta anslag i

en särskild tablå, som återgives å sid. 2 och 3 i åberopade statsrådsprotokollet.

Av tablån framgår, att av anslaget disponerats för telegrafverket

2,000,000 kronor, för statens järnvägar 4,990,000 kronor och för

statens vattenfallsverk 1,590,000 kronor eller tillhopa 8,580,000 kronor.

Å anslaget finnes alltså en reservation av 420,000 kronor att disponeras

för ändamålet under innevarande år.

I fråga om det för arbeten vid telegrafverket anvisade beloppet,

2,000,000 kronor, som avsågs att bereda sysselsättning åt den befintliga

arbetsstyrkan vid verkstaden i Nynäshamn för att förhindra ytterligare

avskedanden därstädes, lämnas den upplysningen, att verkstaden till följd

av det pågående arbetet med sammanslagning av de båda telefonnäten

i Stockholm erhållit så stora beställningar, att ovannämnda belopp icke

skulle behöva tagas i anspråk för sitt ändamål förrän under loppet av

år 1922.

Ifrågavarande kristidsarbeten vid statens järnvägar hava berett sysselsättning

åt anställd eller tidigare anställd men icke längre behövlig personal.

Endast kristidsarbeten a vid statens vattenfallsverk synas i någon

större utsträckning hava påkallats för arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden,

särskilt i Södertälje, till följd varav också huvudparten av

de bidrag från det allmänna arbetslöshetsanslaget, d. v. s. av andra

statsinkomster än lånemedel, som enligt Kungl. Maj:ts beslut kommit

dessa arbeten till del, eller 048,000 kronor av sammanlagt 798,000

kronor, uppburits av vattenfallsstyrelsen. Vid samtliga dessa kristidsarbeten

hava enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut tillämpats lägre

arbetslöner än de i allmänhet vid verkens företag eljest gällande.

Behovet av ytterligare medel för ifrågavarande arbeten under år

1922 beräknas uppgå till 12,000,000 kronor, varvid förutsättes, att detta

belopp även skulle vara tillräckligt för de första månaderna 1923. Vid

övervägande av möjligheterna att bereda medel för ifrågavarande ändamål

har fråga uppstått, huruvida icke därtill skulle kunna anlitas besparingar

å de till bostadsbyggande vid kommunikationsverken av riksdagen

anvisade reservationsanslag.

Beträffande dessa sistnämnda anslag erinras därom, att riksdagen

enligt skrivelse den 13 maj 1921, nr 194, bemyndigade Kungl. Maj: t

■att i fråga om ännnu odisponerado delar av förenämnda reservationsanslag

om tillhopa 17,500,000 kronor besluta om dessa medels fördelning mellan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

verken och närmare användning i enlighet med de grunder, som angåvos

i propositionen nr 53 till 1921 års riksdag. I sin skrivelse framhöll

vidare riksdagen, bland annat, hurusom den allmänna depressionen och

den därav föranledda starka nedgången i driften vid de affärsdrivande

verken torde hava medfört ett betydligt minskat behov av personal och

lokaler på vissa platser, varigenom också en del av de under högkonjunkturen

föreliggande stora svårigheterna att tillgodose åtskilliga

föreliggande lokalbehov av sig själva torde hava bortfallit. Det förändrade

läge, som sålunda inträffat sedan tidpunkten för anslagens beviljande

och i viss män också efter den tid, då de särskilda planerna rörande

medlens användning uppgjordes inom de olika affärsdrivande verken,

syntes enligt riksdagens mening i vissa fall föranleda tvekan, huruvida

det lokala bostadsbehov, som ännu förelåge, vore av sådan art, att för

dess tillgodoseende borde anlitas ifrågavarande med hänsyn till högkonjimkturens

abnorma förhållanden tillkomna anslag. Det syntes riksdagen

böra tagas under övervägande, huruvida icke i vissa fall med uppförandet

av tidigare planerade bostadsbyggen borde åtminstone tillsvidare

anstå. Icke minst med hänsyn till de föreliggande svårigheterna att för

närvarande åstadkomma tillfredsställande inkomstresultat vid de affärsdrivande

verk, varom här vore fråga, ansåge riksdagen det vara eu

angelägenhet av stor betydelse att även på detta område söka undvika

kapitalutgifter, som ytterligare skulle förminska verkens möjligheter att

lämna nöjaktig avkastning.

Efter att hava framhållit vissa synpunkter, som borde beaktas vid

den förnyade omprövning rörande det alltjämt kvarstående behovet av

^byggnader, som enligt riksdagens mening borde företagas, uttalade

riksdagen slutligen sin förväntan, att vid 1922 års riksdag måtte framläggas

dels en redogörelse för den del av ifrågavarande anslag, som då

disponerats, dels ock, i den mån medlen icke redan kommit till användning,

fullständiga planer för medlens fortsatta disposition.

Med anledning av detta riksdagens uttalande Audtogs inom vederbörande

verk förnyad omprövning av föreliggande byggnadsplan!'', vilka

därefter i reducerat skick underställdes Kungl. Maj:t, som genom särskilda

beslut disponerade vissa delar av anslagen i fråga på sätt som

närmare framgår av den å sid. 8 och 9 i åberopade statsrådsprotokollet

återgivna tablån. Densamma utvisar, att av de tillgängliga anslagen

disponerats tillhopa 10,031,000 kronor, vadan sålunda 7,469,000 kronor

kvarstå odisponerade.

Emellertid har generalpoststyrelsen hemställt, att för bostadshus i

Malmö och Göteborg måtte från bostadsanslagen anvisas resp. 500,000

och 320,000 kronor. Departementschefen anför härvid följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

7

»Med hänsyn till det trängande behov av ytterligare bostadslägenheter

för verkens personal, som, enligt vad av generalpoststyrelsens skrivelse

närmare framgår, förefinnes vidkommande Malmö och Göteborg,

vill jag förorda, att medel från de ifrågavarande bostadsanslagen anvisas

även till förenämnda två bostadsbyggen, vilka också ingingo i de 1921

års riksdag förelagda planerna för bostadsbyggande vid postverket och

telegrafverket. Emellertid torde, med hänsyn till de av nästlidet års

riksdag gjorda uttalandena, frågan om utförande av berörda bostadsbyggen

böra underställas riksdagens prövning.

Om hänsyn tages till förevarande två bostadsbyggen, skulle av bostadsanslagen

i fråga återstå odisponerade omkring 6,650,000 kronor.

Härtill komma de besparingar, som på grund av de fallande byggnadskostnaderna

i några fall måhända kunna uppkomma å redan disponerade

delar av anslagen.

Den minskning i behovet av bostäder för kommunikationsverkens

personal, som redan av 1921 års riksdag konstaterades, har av skäl, som

i 1921 års riksdagsskrivelse nr 194 anförts, sedermera ytterligare fortgått.

Från de olika verken har också framhållits, att det lokala bostadsbehov,

som nu förefunnes -— med ovan angivet undantag för städerna Göteborg

och Malmö — vore sådant, -att detsamma icke längre syntes böra tillgodoses

genom ett extraordinärt bostadsbyggande. Ämbetsverken hava

därför tillkännagivit sin avsikt att icke vidare begära medel från ifrågavarande

bostadsanslag, vartill givetvis också bidragit styrelsernas förut

framhållna betänkligheter med anledning av omöjligheten eller svårigheten

att förränta de för bostadsbyggande använda medlen. Det synes

mig därför vara att förorda, att ett extraordinärt bostadsbyggande vid

kommunikationsverken i enlighet med de 1921 års riksdag förelagda

planerna — med nyss angivna undantag — icke vidare fortsättes. Detta

utesluter naturligtvis icke, att det bostadsbyggande, som vid verken hittills

ägt rum för-tillgodoseende av det normala behovet och varför anslag

i vanlig ordning tidigare plägat beviljas å verkens kapitalökningsstater,

bör fortgå och anslag därför i denna ordning begäras, i den mån

förhållandena anses därtill föranleda.

För att i möjligaste mån undvika äskande av nytt anslag till

fyllande av det för nödhjälpsarbeten vid kommunikationsverken såsom

behövligt ansedda beloppet av omkring 12,000,000 kronor anser jag mig

böra föreslå, att nyssberörda odisponerade delar eller omkring 6,650,000

kronor av bostadsanslagen må användas för anordnande av nödhjälpsarbeten

vid kommunikationsverken. Beträffande de besparingar, som

eventuellt kunna uppkomma å redan disponerade delar av bostadsanslagen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottets

yttrande.

torde, då det här kan gälla endast relativt obetydliga belopp, det böra

ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, huruvida de skola användas till

bostadsbygge för vederbörande verks räkning eller komma till användning

för det nu avsedda ändamålet.

Då av 1921 års arbetslöshetsanslag för kommunikationsverken, såsom

förut nämnts, återstår omkring 420,000 kronor, skulle, inberäknat

återstående medel av bostadsanslagen, för nödhjälpsarbetena vid nämnda

verk under år 1922 finnas disponibla något mera än 7,000,000 kronor.

Såsom nytt anslag behöver alltså för ändamålet på tilläggsstaten begäras

ett belopp av i runt tal 5,000,000 kronor.»

Utskottet får tillstyrka Kungl. Majrts förevarande förslag, i vad det

avser fortsättande av kristidsarbetena och planen att åvägabringa det

härför som behövligt beräknade beloppet. Utskottet har heller ingen

erinran mot ett igångsättande av ovan omförmälda bostadsbygge för

postpersonal i Malmö och post- och telegrafpersonal i Göteborg.

I propositionen har framhållits, hurusom ifrågavarande förslag beträffande

nödhj älpsarbeten i kommunikationsverkens egen regi endast

utgör ett fullföljande av den verksamhet, vartill 1921 års riksdaglämnade

sitt bifall. Utskottet har också- i sitt den 14 i denna månad

avgivna utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni

1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å statens järnvägar och

vattenfallsverk (nr 17 A, punkt 1) erinrat, att under år 1921 betydande

arbeten å statens järnvägsbyggnader i Norrland utförts med

anslag från arbetslöshetsmedel samt att det enligt utskottets uppfattning

även hädanefter torde komma att visa sig av förhållandena motiverat att

i sådan ordning anvisa ytterligare anslag för samma ändamål. Utskottet

vill emellertid framhålla, att det så till vida förefinnes en avsevärd skillnad

mellan vad som äskades i fjol och i år, att i förra fallet anslaget

allenast avsåg kristidsarbeten och de beställningar, som kunde bliva

en följd av dessa, medan från förevarande anslag i år, enligt vad propositionen

nr 11 giver vid handen, tillika skall utgå den del av kostnaderna

för där föreslagna fristående statsbeställningar hos enskilda företag

för kommunikationsverkens räkning, varmed dessas kapitalkonto i varje

särskilt beställningsfall anses böra belastas. Det i proposition nr 12

äskade anslaget skall sålunda fylla det dubbla syftet att utgöra insatsen

av lånemedel beträffande finanisieringen av såväl kristidsarbeten som

ovannämnda fristående statsbeställningar.

Till spörsmålet om de senare har utskottet ännu icke fattat ståndpunkt.

Visserligen har utskottet i ovan omförmälda utlåtande (nr 1 7 A)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

«)

föreslagit och riksdagen även beslutat, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skulle giva till känna den uppfattningen, att för fortsättningen av

kraftverksbygget vid Lilla Edet och i samband därmed stående materialbeställningar

skulle, bland annat, få disponeras 3,5 miljoner kronor av

det allmänna arbetslöshetsanslaget. Utskottet håller dock före, att ifrågavarande

beställning av vissa maskinaggregat för kraftverket i Lilla Edet

är att betrakta mera som en konsekvens av beslutet om fortsättandet av

själva kraftbygget därstädes än som en fristående statsbeställning.

Utskottet vill alltså icke motsätta sig, att bidrag från det anslag av

lånemedel, varom i proposition nr 12 är tal, jämväl kunna utgå till

sådana statsbeställningar, som kunna bliva en följd av de kristidsarbeten,

för vilkas igångsättande och bedrivande detta anslag är avsett. Frågan,

huruvida samma anslag jämväl bör disponeras för ovannämnda fristående

statsbeställningar, anser utskottet böra upptagas och avgöras först i

samband med behandling av motsvarande spörsmål i propositionen nr 11.

Utskottet förutsätter, att samma löneprinciper tillämpas som under fjolåret,

samt förväntar, att redogörelse för medlens användning även framdeles

lämnas riksdagen.

I likhet med vad fallet var i fjol, anser sig utskottet böra erinra

om vikten av att vid fördelningen av de betydande belopp, varom här

är frågaj noga uppmärksammas, att desamma komma till användning

endast för sådana arbeten, som kunna bliva till verklig nytta och vilkas

framtida värde kan tänkas i möjligaste män komma att motsvara storleken

av det däri nedlagda kapitalet. I den mån det är möjligt, torde

i regel böra utväljas sådana företag, som i varje fall inom den närmaste

tiden anses böra komma till utförande och som därjämte äro sådana, att

de i förhållande till kostnaderna möjliggöra sysselsättande av ett stort

antal arbetare. I viss begränsad utsträckning torde dock måhända ett

avsteg från denna grundsats bliva nödvändigt på grund av önskvärdheten

av att kunna bereda arbetstillfällen för fast anställd specialutbildad

personal, vars göromål äro av en sådan beskaffenhet, att själva arbetsmaterialet

drager eu större kostnad än som med hänsyn till arbetets

egenskap av nödhjårsarbete vore önskligt.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa, att riksdagen må

a) medgiva, att av ännu odisponerade delar av

de till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och

vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsBiliang

till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 21 käft. (Nr 28—29.) 01022 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

staten för år 1920 anvisade reservationsanslag om

tillhopa 17,500,000 kronor må användas dels ett belopp

av högst 820,000 kronor för anordnande av bostadshus

för post- och telegrafverkets personal i Göteborg och

för postverkets personal i Malmö, dels och återstoden

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande för sådana arbeten

för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

räkning, vilka kunna påkallas för bekämpande

av arbetslösheten;

b) för sistnämnda ändamål på tilläggsstat för år

1922 under titel »Utgifter för kapitalökning, statens

affärsverksamhet» anvisa, att utgå av lånemedel, ettreservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Stockholm den 31 mars 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 28.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande för kommunikationsverkens räkning av arbeten för bekämpande av a1 i texten