Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till utförande av vissa fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.

1922-04-25 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till utförande av vissa fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1922 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln

gjorda framställningar om anslag till utförande

av vissa fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och. behov under tiden 1 januari—

30 juni 1923 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt

24 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

förstnämnda dag) att

dels till bestridande av kostnaden för utförande av de till fiskehamnsgrupp

I hörande hamnbyggnader på extra stat för tiden 1 januari

— 30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

dels för utförande av de till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar

i de norrländska kustlänen och Uppsala län på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

250,000 kronor;

dels ock besluta, att ifrågavarande anslag må för avsedda ändamål,

enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela,

användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva

området för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn

till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

23—27 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag har utskottet

till behandling förehaft tre särskilda motioner, nämligen två

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6'' sand. 27 höft. (Nr 41—48.) 71022 l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

likalydande, väckta den ena inom första kammaren (nr 13) av herr

U. Leander och den andra inom andra kammaren (nr 19) av herr

O. Jeppsson, däri hemställes om byggandet av ett lämpligt antal vågbry

tare å ön Hasslö i Blekinge skärgård, i stället för den fiskehamn,

som enligt riksdagens tidigare beslut skulle där komma till utförande,

samt en, väckt inom andra kammaren (nr 123) av herr H. Andersson

i Grimbo m. fl., som hemställt, att riksdagen måtte besluta, att såsom

tillägg uti den befintliga planen för fiskehamnarnas utbyggande upptaga

behövlig muddring i hamnen vid Hönö-Klåva.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 mars 1922

avlåten proposition (nr 132), under åberopande av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att för påbörjande under år 1922 av arbetena med iståndsättande

av Barsebäcks hamn i huvudsaklig överensstämmelse med av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framlagd plan må, mot framdeles skeende återbetalning

enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, användas erforderligt

belopp av de reservationsanslag å tillhopa 1,000,000 kronor,

som riksdagen på tilläggsstat för år 1921 och på extra stat för år 1922

anvisat för till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar.

Beträffande utredningen i sistnämnda ärende får utskottet hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen rörande förevarande

frågas tidigare behandling inhämtas, bland annat, följande:

Den s. k. fiskehamnskommissionen framlade i sitt betänkande år

1909 förslag om utförande i viss angiven ordning genom statens försorg

eller med bidrag av statsmedel av 79 fiskehamnar vid rikets kuster,

bland vilka hamnar kommissionen ansåg vissa vara av beskaffenhet att

böra i första hand komma till utförande, under det att de övriga förordades

att utföras i andra hand. Inom vardera av dessa grupper ansåg

kommissionen en del hamnar böra byggas och för framtiden underhållas

av staten, varemot övriga hamnar, med anslag en gång för alla

av statsmedel, skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll

byggas och för framtiden underhållas av intressenterna själva. Antalet

av de hamnar, som av staten själv skulle byggas och underhållas, utgjorde

bland de i första hand föreslagna 24 och bland de i andra hand

förordade 20.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

Riksdagen beslöt därefter år 1911 byggande av samtliga de 24 till

utförande i första hand föreslagna hamnar, vilka skulle byggas och

underhållas genom statens försorg.

Sedermera beslöt riksdagen dels att Barsebäcks hamn, vilken visserligen

föreslagits av fiskehamnskommissionen till utförande i första

hand, ehuru detta skulle ske genom intressenterna med anslag av statsmedel,

skulle upptagas ibland dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande

genom statens försorg, dels ock att bland dessa hamnar skulle

uppföras fiskehamnen vid östra Torp, vilken icke föreslagits av fiskehamnskommissionen.

Med iakttagande härav samt de ändringar i ordningsföljden, som

sedermera av riksdagen bestämts, voro de av riksdagen intill år 1921

beslutade 26 fiskehamnarna följande, att utföras i nedan angiven ordning:
-

Träslöv,

Glommen,

Grundsund,

Kivik,

Hällevik,

Koger sund,

Stensliamn,

Hönö-Klåva,

Grislöv,

Östra Torp,

Grönliögen,

Herre vik,

Hallands

»

Göteborgs och Bohus

Kristianstads

Blekinge

Göteborgs och Bohus

Malmöhus

Kalmar

Gottlands

Smögenholmarna, Göteborgs och

Bohus

län i Barsebäck,

» [ Y är skär,

» j Byxelkrok,

» | Gäddbäcksund,

» Bergö,

» Fågelsundet,

» Sanna,

» Lutterhorn,

» Kapelludden,

» Grisslan,

» Stendörren,

» Långö,''

Bokö,

Malmöhus

Kalmar

»

Västerbottens

Gävleborgs

Uppsala

Västernorrlands

Gottlands

»

Västernorrlands

Södermanlands

län

»

»

Till utförande av nu ifrågavarande 26 hamnar hava för åren 1912

—1921 anvisats tillhopa 10,768,000 kronor, därav för vartdera av åren

1920 och 1921 2,000,000 kronor. Med de sålunda dittills av riksdagen

anvisade medlen hava hamnarna vid Träslöv, Glommen, Grundsund,

Kivik, Nogersund, Stenshamn, Hönö-Klåva, östra Torp och Grönhögen

antingen redan färdigställts eller åtminstone i huvudsak blivit fullbordade

under år 1921. Vidare hava med dessa medel hamnarna vid

Hällevik, Gislöv och Smögenholmarna påbörjats. Arbetet å Herreviks

hamn har ännu icke igångsatts.

Rörande fortgången av de nu pågående arbetena har i övrigt upplysts,

att alla dessa med undantag av Smögenholmarna beräknas bliva

färdiga under år 1922. Do för samma ar anslagna medlen beräknas

tillräckliga för slutförandet av alla nu påbörjade anläggningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr M.

Beträffande utförande av andra i fiskehamnskommissionens förslag

avsedda hamnar än de förut angivna hade riksdagen före år 1921 ännu

ej fattat beslut.

I statsverkspropositionen till 1921 års riksdag framlade Kungl.

Maj:t förslag angående vissa ändringar i sättet och ordningen för utförande

av statens fiskehamnar med mera. Förslaget innebar huvudsakligen

att dels, för påskyndande av vissa smärre i huvudsak av muddringar

bestående hamnförbättningar, av dessa skulle bildas en särskild

grupp (jiskehamnsgrupp II), vilken skulle komma till utförande jämsides

med övriga fiskehamnar (jiskehamnsgrupp I), dels en allmän revision

skulle äga rum beträffande ordningsföljden för fiskehamnarnas färdigställande,

i samband varmed till utförande skulle upptagas ett betydande

antal hamnar, vilka tidigare ej beslutits, medan å andra sidan vissa beslutade

hamnar skulle ur planen utgå, dels ock att samtliga hamnar

skulle utföras på statens bekostnad genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg.

Det framlagda förslaget blev med några smärre jämkningar i fråga

om anslagsbeloppen av riksdagen bifallet.

Sålunda har riksdagen till bestridande av kostnader för utförande

av hamnbyggnader vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna,

Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär,

Utvalnäs, Bremö-Kalven, Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö

och Bokö (jiskehamnsgrupp I) på extra stat för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor, varjämte riksdagen beslutat, att

nyssnämnda hamnar skulle utföras i där angiven ordning samt att de

hamnar vid Sanna och Lutterhorn, som av riksdagen tidigare beslutats,

ej skulle komma till utförande.

Därjämte har riksdagen medgivit, att följande 16 i huvudsak av

muddringar bestående hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och

Uppsala län, nämligen Gårdskär, Fågelsuudet, Prästgrundet, Agö, Bergö,

Grisslan, Gäddbäcksund, Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen,

Marviksgrunnan, Storhamn, Jättholmarne, Våtnäs och Tuppar ne, ävensom

jämväl i andra delar av landet belägna, av fiskehamnskommissionen

till utförande i andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande

art, som av riksdagen komme att beslutas, skulle bilda eu särskild grupp

(jiskehamnsgrupp II) att utföras jämsides med andra i gång varande

fiskehamnsbyggnader, därvid omförmälda 16 hamnförbättringar skulle

äga företräde framför de övriga hamnarbeten, som komme att till gruppen.

hänföras, ävensom utföras i den inbördes ordningsföljd, som ovan

angivits. För utförande av berörda 16 hamnförbättringar, varför sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr M.

o

manlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, har riksdagen anvisat

på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 500,000 kronor

och på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av likaledes

500,000 kronor.

Slutligen har riksdagen medgivit, att även för fall, där sådant ej

tidigare beslutits, samtliga de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnar

ävensom de under fiskehamnsgrupp II upptagna, här ovan särskilt angivna

16 hamnarna skulle utföras och underhållas genom statens försorg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att framställning

måtte göras till innevarande års riksdag om anvisande av fortsättningsanslag

till utförande av ifrågavarande fiskehamnar med 1,000,000 kronor

för företag, tillhörande fiskehamnsgrupp I, och 700,000 kronor för företag

inom fiskehamnsgrupp II.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Kungl. Maj:t har den 28 oktober 1921 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att verkställa utredning, huruvida genom inskränkning

av arbetsplanerna för statens fiskehamnsbyggnader eller genom

andra åtgärder minskning av utgifterna för nämnda hamnbyggnader

kunde åstadkommas, utan att därigenom hamnarnas ändamålsenlighet

och framtida bestånd äventyrades. Med anledning härav har styrelsen

i yttrande den 14 november 1921 med stöd av anförda skäl uttalat, att

en minskning av utgifterna för hamnbyggnaderna genom en inskränkning

av arbetsplanerna i avseende å hamnarnas djup och storlek utan tvivel

skulle äventyra hamnarnas ändamålsenlighet och att ett klenare byggnadssätt

än det styrelsen funnit oundgängligen nödigt att tillämpa

skulle äventyra deras bestånd. Styrelsen kunde ej heller tillstyrka, att

.hamnarna byggdes i långsammare arbetstakt än hittills föreslagits.

Om det under nuvarande ekonomiska förhållanden kan bliva möjligt

att fortsätta byggandet av samtliga de beslutade fiskehamnarna, åtminstone

utan ytterligare förskjutning i tiden för arbetenas färdigställande, synes

mig i hög grad tvivelaktigt. Med hänsyn till svårigheterna att finansiera

övergångsbudgeten kan jag i allt fall ej tillstyrka, att för första

halvåret 1923 till fiskehamnar, tillhörande grupp I, beviljas högre

belopp än 500,000 kronor, därvid i första hand bör tillses, att redan

påbörjade företag bliva fullbordade.

. Vad anslag till företag inom grupp II beträffar, förutsattes i Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet till 1921 års riksdag, att det beräknade kostnadsbeloppet,

2,000,000 kronor, skulle fördelas på åren 1921, 1922 och

1923, varvid 600,000 kronor skulle anvisas på tilläggsstat för år 1921,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottets

yttrande.

700,000 kronor för år 1922 och återstoden för år 1923. Riksdagen

nedsatte emellertid de för åren 1921 och 1922 föreslagna beloppen till,

såsom förut nämnts, 500,000 kronor för vartdera året. På grund härav

anser jag mig icke kunna tillstyrka beviljande av högre belopp för

tiden i januari—30 juni 1923 än 250,000 kronor, motsvarande 500,000

kronor för helt år.5

Beträffande det i särskild proposition framlagda förslaget om ett

omedelbart igångsättande av arbetena å Barsebäcks hamn har departementschefen

anfört följande:

»Av vad i ärendet förekommit framgår, att Barsebäcks hamn numera

befinner sig i ett sådant skick, att man icke utan fara för att densamma

skall fullständigt förstöras synes kunna avvakta den tidpunkt,

då medel för hamnens iståndsättande bliva tillgängliga från anslag, som

anvisats eller äskats för de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnbyggnader.

Det synes därför nödvändigt att bereda medel för påbörjande

av ifrågavarande arbeten snarast möjligt under innevarande vår, därvid

till grund för arbetenas bedrivande torde kunna läggas den av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda planen. Till undvikande av

att nytt anslag skall behöva äskas torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

alternativt föreslagit, de medel, som erfordras för

arbetenas bedrivande innevarande år, lämpligen kunna förskjutas från

förenämnda av 1921 års riksdag till arbeten inom fiskehamnsgrupp II

beviljade anslag å tillhopa 1,000,000 kronor, vilket belopp i varje fall

icke i sin helhet lärer- komma att tagas i anspråk för sitt ändamål under

innevarande år. Vad sålunda förskjutits torde framdeles böra återbetalas

från anslag, som komme att beviljas till företag inom fiskehamnsgrupp I.

Då emellertid en dylik anordning skulle innebära en ändring i dispositionen

av omförmälda, av riksdagen anvisade anslag, har jag ansett mig

böra underställa ifrågavarande ärende riksdagens prövning.»

Efter tidpunkten för framläggandet av fiskehamnskommissionens

förslag har till utförande av fiskehamnar anvisats sammanlagt 12,768,000

kronor. I denna summa ingår dock icke vad som under de senaste

åren beviljats till muddringshamnar, tillhopa 1,000,000 kronor. Förstnämnda

för åren 1912—1922 beviljade belopp, 12,768,000 kronor, beräknas

vara tillräckligt för täckande av byggnadskostnaderna, förutom

för redan helt eller åtminstone i huvudsak redan färdigställda 9 hamnar,

till ytterligare 2 å 3 hamnanläggningar. Enligt den uppgjorda planen

återstå alltså, muddringshamnarna oräknade, icke mindre än omkring

15 hamnanläggningar, vartill anslag ännu icke anvisats.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

7

Med hänsyn till de betydande kapitalutlägg, som dessa nya anläggningar

inom grupp I enligt den sålunda vunna erfarenheten medföra

och särskilt i betraktande av nu rådande depression, som i och för sig

gör stora inskränkningar med avseende å statsutgifterna nödvändiga,

har det synts utskottet, att ett fullföljande av ovannämnda plan i hela

dess omfattning med all sannolikhet kan väntas komma att medföra

anslagskrav, som åtminstone under den närmaste framtiden icke kunna

tillgodoses i den utsträckning, som tidigare varit avsett.

Ytterligare bör uppmärksammas, hurusom de ursprungliga planerna

till ifrågavarande hamnanläggningar uppgjorts under förutsättningar,

som delvis icke längre torde kvarstå. I fråga om metoderna för bedrivande

av fisket är det sålunda att märka, att större fiskefartyg numera

komma till användning än som tidigare varit fallet. Detta förhållande

kan, såsom av den rörande hamnen vid Hönö-Klåva väckta motionen

bestyrkes, komma att inverka på frågan om storleken och djupet av

hamnanläggningarna, delvis i fördyrande riktning. A andra sidan hava

säkerligen å vissa platser inträtt förändringar med avseende å befolkningens

storlek, dess yrkesförliållanden in. m., vartill man ej heller kan

underlåta att taga hänsyn.

Nu angivna omständigheter såväl beträffande det allmänna tidsläget

som ock i övrigt synas utskottet motivera, att det tages under

övervägande, huruvida samtliga tidigare planerade hamnanläggningar

böra komma till utförande eller om icke vissa inskränkningar i det

uppgjorda byggnadsprogrammet böra företagas.

I vissa fall lärer vidare vara påkallat att taga under förnyad omprövning

möjligheterna att genom förenklingar åstadkomma en nedsättning

av byggnadskostnaderna utan eftergivande av kraven på hållbarhet

och motståndskraft mot sjö och vind. I sistnämnda hänseende

bör dock icke förbises, hurusom erfarenheten från äldre hamnbyggnadsarbeten

givit vid banden, att man genom ett för svagt byggnadssätt

lätt kan riskera hela arbetets ödeläggelse genom de påfrestningar, för

vilka anläggningarna enligt sin natur äro utsatta.

Det synes alltså utskottet, att en utredning i nu angivna hänseenden

bör komma till stånd. Åven om vid densammas företagande frågan

om det tekniska utförandet av fiskehamnarna bör vinna beaktande,

torde utredningen dock i huvudsak höra inriktas på att åstadkomma

ett bedömande ur allmän ekonomisk synpunkt av behovet av hamnars

anläggande å de olika platserna, varvid särskilt bör uppmärksammas

nödvändigheten av, att byggnadskostnaderna komma att stå i rimlig

proportion till den framtida nyttan av respektive anläggningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Trots sin omfattning’ torde nämnda utredning kunna utföras genom

de statens vederbörande myndigheter, vilka det tillkommer att pröva

spörsmål av ifrågavarande natur. Utskottet förutsätter därvid, att lantbruksstyrelsen,

vilken tidigare varit representerad inom fiskehamnskommissionen,

lämnas tillfälle att medverka jämväl vid verkställandet

av den nu ifrågasatta utredningen såsom företrädare av fiskerinäringen.

Den undersökning, vars företagande utskottet således ansett sig

böra förorda, skulle, såsom av det ovan sagda framgår, närmast avse

de större fiskehamnsanläggningarna inom grupp I. I den mån så befinnes

lämpligt, bör givetvis hinder icke möta mot att undersökningen

utsträckes att omfatta även muddringshamnarna och de möjligheter,

som beträffande jämväl dessa hamnförbättringar kunna föreligga att,

utan åsidosättande av skäliga krav på deras verkställande inom rimlig

tid, nedbringa statens utgifter även för denna grupp av anläggningar.

Beträffande därefter den nu föreliggande frågan om arbetenas bedrivande

å hamnanläggningarna inom grupp I under den närmaste

tiden vill utskottet framhålla, att, även om utskottet, såsom av det ovan

sagda framgår, anser, att en revision av planerna för desamma bör

företagas, det dock måste anses förhastat att avbryta de arbeten, som

redan igångsatts och som nått över det förberedande stadiet. De anläggningar,

som sålunda avses, äro Hällevik, Gislöv och Smögenholmarna,

vartill nu, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda särskilda

förslag, skulle komma Barsebäcks hamn.

Vad särskilt sistnämnda hamn angår, får utskottet anföra, att det

synts utskottet av förhållandena påkallat, att denna hamnanläggning

snarast iståndsättes. Ett dröjsmål härmed skulle, såsom av utredningen

framgår, lätt kunna "medföra, att byggnadsarbetet avsevärt försvårades

och fördyrades genom nya ras.

Vid en inom utskottet företagen granskning av de uppgjorda planerna

och kostnadsberäkningarna för arbetena vid Barsebäck, vilka beräkningar

sluta på ett totalbelopp av 744,000 kronor, har dock den

sålunda antagna totalkostnaden synts vara hög. Innan Kungl. Maj:ts

medgivande till arbetenas igångsättande lämnas, bör enligt utskottets

mening tagas under omprövning, huruvida icke, utan åsidosättande av

tillbörliga krav på anläggningens framtida hållbarhet, kostnaderna för

densamma kunna nedbringas. Vid den undersökning rörande möjligheterna

att för ifrågavarande hamnbyggnad åstadkomma en lägre byggnadskostnad

än den nu antagna, som sålunda bör företagas, kan det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

9

måhända visa sig lämpligt att införskaffa entreprenadanbud från enskilda

firmor på ifrågavarande område.

Vad själva anslagsfrågan beträffar får utskottet tillstyrka, att det

för hamnanläggningarna inom grupp I för första halvåret 1923 äskade

beloppet, 500,000 kronor, ställes till Kung]. Maj:ts förfogande. Ifrågavarande

belopp utgör endast hälften av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ursprungligen begärt, och möjligheterna att med detta anslag

åstadkomma ett planmässigt bedrivande av ifrågavarande hamnbyggnadsverksamhet

begränsas ytterligare, därest såsom nu avses, anläggningen

vid Barsebäck skulle påbörjas tidigare än som förut beräknats.

Icke heller det för muddringshamnarna begärda anslaget, 250,000

kronor, har givit utskottet anledning till erinran. Såsom av utredningen

framgår, understiger det väsentligt icke blott den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

nu begärda anslagssumman utan även vad som ansågs

böra beviljas i den plan för dessa hamnförbättringar, som förelädes

1921 års riksdag.

Vad till sist angår de i ämnet motionsvis gjorda framställningarna,

får utskottet erinra, att desamma avse spörsmål, vilkas bedömande lämpligen

bör upptagas till närmare granskning i sammanhang med den

allmänna utredning rörande de olika fiskehamnarna, vilken utskottet

ansett böra äga rum.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

I. att riksdagen må,

a) till bestridande av kostnaden för utförande av

• de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnbyggnader på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor;

b) för utförande av de till fiskehamnsgrupp II

hörande hamnförbättringar i de norrländska kustlänen

och Uppsala län på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor;

c) besluta, att ifrågavarande anslag må för avsedda

ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela, användas under villkor

om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området

för hamnarna än även av det område i land, som med

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 27 höft. (Nr 44—48.) 7iosa 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i

hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet;
d)

medgiva, att för påbörjande under år 1922 av

arbetena med iståndsättande av Barsebäcks hamn i

huvudsaklig överensstämmelse med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagd plan må, mot framdeles

skeende återbetalning enligt i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 10 mars 1922 angivna

grunder, användas erforderligt belopp av de reservationsanslag

å tillhopa 1,000,000 kronor, som riksdagen

på tilläggsstat för år 1921 och på extra stat för år

1922 anvisat för till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar;.

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte i huvudsaklig överensstämmelse med ovan

angivna riktlinjer låta verkställa utredning rörande

statens fiskehamnsbyggnadsverksamhet och de ekonomiska

förutsättningarna för densamma;

II. att herrar Leanders, Jeppssons och Anderssons

i Grimbo ovanberörda motioner må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 25 april 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,

J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson,, O. U. B. Olsson, J. Nilsson

i Malmö, O. Bergqvist, L. Bergman, J. B. Johansson och C. Johansson samt

• från andra kammaren: herrar A. Anderson i K ås tock, J. B. Eriksson i Grängesberg,

A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. H:son Waldén,

O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson

i Falun och L. J. Carlsson-Frosterud.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till komm s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till utförande av vissa fiskehamnar jämte i ämnet s. 4 i texten