Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.

1922-04-25 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1922 kl. 11 f. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Sedan Kungl. Maj:t såväl i den till riksdagen den 7 januari 1922

avlåtna propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov

under tiden 1 januari—30 juni 1923 som ock i den samma dag till

riksdagen avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för

år 1922 föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna

erforderliga anslag under de särskilda huvudtitlarna, har Kungl.

Maj:t i en till riksdagen den 3 februari 1922 avlåten proposition (nr 84),

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

1) att godkänna propositionen bilagda, nedan intagna förslag till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt befattningshavare

i statens tjänst;

2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,

flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. dyrtidstillågg för år 1922 och första halvåret 1923 må

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i

övrigt bestridas;

3) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillågg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1922 anvisa

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 49.

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å.......................................................................................... kronor 65,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å ..................................................................................... kronor 40,000.

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen; ''

för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 250,000,

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit in. in. ett reservationsanslag å ......... kronor 27,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 21,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 15,000;

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt,

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å................................................................................ kronor 325,000,

att direkt utgå- av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt

angivits, å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisa

under

andra huvudtiteln ..............

............... kronor

3,500,000

»

tredje » ...............

.............. »

950,000

»

fjärde » ...............

............... »

18,000,000

femte » ...............

............... »

10,250,000

»

sjätte » ..............

.............. X)

325,000

)>

sjunde » ...............

............... »

7,250,000

»

åttonde » ..............

............ »

10,000,000

»

nionde » ...............

............... »

2,400,000

»

tionde » ...............

............... i)

2,350,000

samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

4) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under

första halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å...............................................................v..................... kronor 27,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å ...................................................................................... kronor 17,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. in. ett reservationsanslag å...... kronor 11,000

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor 9,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 7,000,

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å ............................................................................ kronor 135,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslaganvisa
-

under andra huvudtiteln

» tredje »

»

femte

kronor 1,450,000

» 400,000

» 7,500,000

» 4,250,000

»

»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

under sjätte huvudtiteln

» sjunde »

» åttonde »

» nionde »

» tionde »

kronor 135,000

» 2,600,000

» 4,250,000

» 1,000,000

» 1,000,000

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse: J

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ L

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

vikariatsersättning;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;.

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

lönetillägg för tjänstehästar;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

5

dagavlöning och dagavlöuingstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som

bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket in. fl., ävensom i fråga om arvode

till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket (nr 493).

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i

efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till

befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj: t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av

Kungl. Majrt fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

mande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va överstiger

närmast lägre 5-tal, till. sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad,*j under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för

månad uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utitver en. Därest vid beräkningen av det

procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den

månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens, tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

7

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att Indraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar ^ den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd

giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,

vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armen och

marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna''

i § 3, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 20.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom.. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång.

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

man ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

9

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed

likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet

och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å

hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den

del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,

som beräknas motsvara dylik ersättning.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ 7-

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att

dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,

dels och att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer

eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av

vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. G sand. 28 höft. (Nr 49.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtids tillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning,atill vilken han först blivit befordrad.

§ »■

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ io.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 11-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 12-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 13.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49. 11

Ifrågavarande proposition, vilken hänvisats, i vad den angårjpensions-

och indragningsstaterna till bankoutskottet och såvitt rör jordbruksärenden

till jordbruksutskottet, har i övrigt hänvisats till statsutskottet.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I anledning av propositionen nr 84 hava inom riksdagen väckts

följande motioner, vilka ävenledes hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, nämligen inom första kammaren nr 109 av herrar M.

Svensson, nr 110 av herrar A. O. Frändén och J. Carlsson, nr 111 av herr

C. G. Scheäin m. fl. samt nr 112 av herrar T. Julin och C. Winberg

och inom andra kammaren nr 200 av herr R, Karlsson i Gasabäck,

nr 201 av herr O. Carlström i Helgagård m. fl., nr 202 av herr E. Kinmanson,

nr 204 av herr J. A. Jonsson i Hökhult ni. fl., nr 205 av hen

A. Månsson i Backa m. fl., nr 206 av herrar C. Loven och E. Hage,

nr 207 av herr C. Lovén, nr 208 av herr A. Wiklund m. fl. samt nr

209 av herr E. Hage.

Herr Svensson har i den av honom väckta motionen hemställt, att

riksdagen måtte besluta, att i den till Kungl. Maj:ts proposition nr 84

hörande bilaga A, innehållande »Förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst» skall göras

följande ändringar, nämligen:

a) i § 2 att å rad 7 förekommande orden: »en tiondel» utbytas

mot orden »tre tiondelar», och

b) i § 3 att ur denna paragraf uteslutes allt, som rör dyrtidstillägg

för befattningshavare med mera än eu familjemedlem.

Herrar Frändén och Carlsson hava hemställt

l:o) att riksdagen, med godkännande i övrigt av det vid Kungl.

Maj:ts proposition nr 84 fogade förslaget till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, måtte

besluta, att paragraferna 2 och 3 i kungörelsen skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår — — — av Kungl Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter

ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostna
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 49-

der, av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en sjättedel, varefter

1 förekommande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst

2 Vs överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast

högre 5-tal.

Allt efter som — — — fastställa annat grundtal. Närmare föreskrifter

— — — meddelas av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda*— — — på följande sätt.

Till befattningshavare, som är gift eller på grund av försörjningsplikt

underhåller barn, som ej uppnått 16 års ålder, familjeförsörjare,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Därest vid beräkningen

av det procenttal — — — närmast lägre hela tal.

I avseende å frågan huruvida en befattningshavare skall anses

såsom familjeförsörjare är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för

dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn —--att

bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare — — — motsvarande avlöning tillkommer

befattningshavare, som är familjeförsörjare.

Uppgår avlöningen till —--icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej —---överstiger fullt kvartal.

2:o) att riksdagen såväl till de verk och institutioner, vilka i tredje

och fjärde punkterna av propositionens hemställan uppräknas, som till

de i samma punkter avsedda verk och institutioner, vilka ej särskilt

angivits, måtte dels å tilläggsstat för år 1922 och dels å extra stat för

tiden 1 januari—SO juni 1923 anvisa de nedsatta belopp, som med tilllämpning

av de utav motionärerna uti punkt 1 här ovan föreslagna ändringar

i kungörelsen i varje särskilt fall kunna beräknas bliva erforderliga.

I den av herr Schedin m. fl. väckta motionen har hemställts

att grundtalet för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst fastställes under tiden 1 april 1922—1 oktober

1922, sedan indextalet för levnadskostnadernas stegring minskats med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49. 13

25 procent och under tiden 1 oktober 1922—1 april 1923, sedan detta

indextal minskats med 40 procent; samt

att dyr tids tillägg- åt i § 4 av Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst omförmälde befattningshavare endast må utgå på 70 procent av

de sammanlagda avlöningsförmånerna.

I enlighet med de ovan föreslagna ändringarna i Kungl. Maj:ts

förslag i ämnet skulle enligt en vid motionen fogad bilaga kungörelsen

om allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst erhålla följande lydelse:

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattniugsliayare

i statens tjänst.

§ 1-

(Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).

§ 2.

Dyrtidstillägget — — — fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda att sedan med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.

Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas den 1 april 1922 med tjugufem hundradelar och

den 1 oktober 1922 med fyra tiondelar, varefter i förekommande fall

det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2V2 överstiger närmast

lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.

§ 3.

(Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).

§ 4-

Mom. 1. Till---därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 70 procent av de sammanlagda

avlöningsförmånerna, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst

å ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att — — — 20.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Vad — — — belopp.

Mom. 2. (Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).

§§ 5-13.

(Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).

Herrar Julin och ^Vinberg hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 84, dock

så att nedanstående paragrafer i det vid propositionen fogade förslaget

till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst erhålla nedanstående ändrade lydelse:

§§ 1—2 = regeringens förslag.

§ 3.

Där annorlunda — — — (regeringens förslag) — — — väsentligt

urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg

med nio tiondedelar av det belopp, som, enligt vad ovan är

stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare med en

familjemedlem.

Uppgår avlöningen — — — (regeringens förslag)---över
stiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket — — — (regeringens

förslag) — — — dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad samt

att det gmndtal — — — (regeringens förslag)--— i veder
börande

stater angivna belopp.

Mom. 2. — regeringens förslag.

§§ 5—13 = regeringens förslag.

Denna kungörelse träder i kraft — — — (regeringens förslag)

—. — — upphör att gälla,

samt att riksdagen måtte med avseende på anvisande av anslag

till dyrtidstilläggen fatta det beslut, vartill ett bifall till ovanstående

yrkande kan giva anledning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

rierr Karlsson i Gasabäck har i den av honom väckta motionen

hemställt, att riksdagen efter därom av vederbörande utskott verkställd

utredning med därpå fotat förslag ma besluta omlägga grunderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statstjänst från nuvarande, på socialstyrelsens

prisindex direkt beroende bestämmelser till stadgande^ om ett

procentuellt tillskott tillsvidare å fastställda löner, i huvudsaklig överensstämmelse

med av motionären angivna riktlinjer, samt att sålunda omarbetade,

av riksdagen antagna dyrtidstilläggskungörelser må träda i

kraft från den 1 juli 1922.

Herr Karlström i Helgagård m. fl. hemställer, att riksdagen ville

besluta vidtaga sådan ändring i Kung]. Maj:ts proposition nr 84, att

summan av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, beräknade

efter i propositionen föreslagna grunder, måtte minskas för sista halvåret

1922 med 25 procent och för första halvåret 1923 med ytterligare

25 procent eller att, om utskottet finner någon annan beräkningsgrund

för minskningen vara att föredraga, utskottet matte vidtaga de åtgärder,

som erfordras för vinnande av ett liknande resultat.

Herr Kinmanson har hemställt, •"

dels att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t

måtte verkställa utredning angående sådan ändring i hitintills tillämpade

lönesystem för statens befattningshavare, att därigenom möjlighet beredes

till ett fullt rationellt användande av »levnadskostnadsindex»;

dels och att riksdagen måtte antaga nedanstående

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.

§§ 1-2-

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

§ 3.

Där annorlunda icke är---procenttal lika med sextiofem

hundradelar av grundtalet. Har befattningshavare---fullt krontal.

§§ 4-13.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

1 den av herr Jonsson i Hökhult m. fl. väckta motionen hemställes,

att riksdagen måtte besluta

1) den ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 84, innefattande

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, § 2, att orden »en tiondel» utbytas mot

»fyra tiondelar»;

2) att från och med den 1 oktober 1922 det tal som skall anses

motsvara levnadskostnadsökningen minskas med sex tiondelar.

Herr Månssons i Backa m. fl. motion är lika lydande med ovanberörda,

inom första kammaren av herr Schedin m. fl. väckta motionen.

Den av herrar Lovén och Hage väckta motionen är lika lydande

med ovan omförmälda inom första kammaren av herrar .Tulin och Winberg

väckta motionen.

Herr Lovén har i den av honom väckta motionen nr 207 föreslagit

att den i Kungl. Maj:ts proposition, nr 84, upptagna § 7 måtte

få följande lydelse:

»Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

atlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av

Kungl. Maj:t och ej li.eller utgår efter av riksdagen prövade grunder,

skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,

om och i den man sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade

bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels

att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, varvid sådan ökning av fasta lönen som tillkommit

motsvarande i § 1 mom. 1 omnämnd personal icke må betraktas såsom tillkommen

på grund av levnadskostnadsstegringen, dels ock att i intet fall

till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i

statens tjänst åtnjuta s. k. gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg

må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade

belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

Den av herr Wiklund m. fl. väckta motionen är likalydande med

den inom första kammaren, här ovan omförmälda av herrar Frändén

och Carlsson väckta motionen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

17

I den av herr Hage väckta motionen har hemställts, att riksdagen

måtte besluta den ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 84 med förslag

till grunder för dyrtidstilläggets utgående till statens befattningshavare,

att § 8 i den vid nämnda proposition fogade kungörelsen måtte

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dvrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna, varvid skall iakttagas, att befattningshavare,

som innehar eu befattning, vilken kan anses helt avlönad,

endast erhåller dyrtidstillägg på den för nämnda befattning utgående

avlöningen och att befattningshavare, som åtnjuter lön eller arvode från

två eller flera befattningar, av vilka ingen kan anses helt avlönad, skall

erhålla dyrtidstillägg med högst det belopp, som efter prövning från

den myndighet, vilken till honom utbetalar avlöningen, anses skäligt, då

hänsyn tages till det dyrtidstillägg som utgår till i ungefärligen motsvarande

tjänsteställning placerad helt-avlönad befattningshavare, vilken

endast åtnjuter lön eller arvode från en befattning. Avlöning, utbetalas

vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna

äro lika, vid den befattning, till vilken befattningshavaren

först blivit befordrad.

Till utskottet har vidare remitterats en inom första kammaren av

greve G. Lagerbjelke väckt motion, nr 82, däri hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning

angående ändring av grunderna för dyrtidstilläggen vid statens

affärsdrivande verk samt till innevarande års riksdag inkomma med de

förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Beträffande de till stöd för framställningarna anförda skäl får utskottet

hänvisa till motionerna.

Rörande vad som tidigare i nu förevarande avseende åtgjorts får

utskottet till en början lämna följande ur propositionen hämtade redogörelse:
Med

anledning av den efter världskrigsutbrottet inträffade prisstegringen

beviljade 1916 års riksdag krigstidshjälp till vissa statens

befattningshavare, som tillika voro familjeförsörjare. Från och med år

1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.) 3

Historik.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna

beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick

krigstidstil]ägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg.

Från och med år 1919 hava ifrågavarande tillägg till statens

befattningshavare under benämning dyrtidstillägg utgått efter ett annat

system än tidigare, i det att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens nämnda

år fattade beslut systemet med för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits

och ett system med glidande skala införts. Detta system åsyftade

dyrtidstilläggets reglerande periodvis och automatiskt efter levnadskostnadernas

växlingar. Dyrtidstillägget ställdes nämligen i förhållande

till ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal, vilket tillämpades

oreducerat för avlöningsbelopp intill en given gräns men för större

avlöningar nedsattes på visst sätt.

Till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg, i huvudsak grundat på 1919

års bestämmelser i ämnet men innebärande vissa förbättringar av dyrtidstilläggen.

Riksdagen vidtog ytterligare höjningar i Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagens beslut gick i huvudsak ut på dels en minskning av skillnaden

mellan talet för levnadskostnadsökningen och grundtalet, dels ock en förbättring

av familjeförsörjarnas ställning genom ökad möjlighet för dessa

att beräkna dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal.

Vidare antog 1920 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dessa särskilda grunder åsyftade att för nämnda verk, för vilka genomförts

lönereglering för tiden från och med den 1 juli 1920, neutralisera verkan

av att sagda lönereglering normerats efter en högre prisnivå än den,

efter vilken lönerna vid oreglerade verk — inberäknat tillfällig löneförbättring

— fastställts.

Slutligen antog samma riksdag på enahanda grunder som de för

kommunikationsverken fastställda vilande bestämmelser angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid domänverket, som erhållit provisorisk

lönereglering från och med år 1921.

Den reduktion av dyrtidstilläggen för affärsverken, som i ovan

angivet syfte vidtogs av 1920 års riksdag, åstadkoms på sådant sätt, att

dels grundtalet bestämdes till ett 16 enheter lägre belopp än för övriga

verk, dels ock det belopp, på vilket dyrtidstillägg fick beräknas, begränsades

till 85 procent av avlöningen.

Beträffande dyrtidstilläggsfrågans behandling vid 1921 års riksdag

må erinras, att Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1921, nr 326,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

föreläde riksdagen förslag till kungörelse i ämnet, i vilken bestämmelser

sammanförts såväl för de nyreglerade som för de oreglerade verken. I

detta förslag bibehöllos de 1919 och 1920 fastslagna huvudprinciperna

för dyrtidstilläggens beräknande. De ändringar av gällande bestämmelser

i ämnet, som förslaget innefattade, avsågo i huvudsak dels en allmän

nedsättning av dyrtidstilläggen genom sänkning av grundtalet, dels

därjämte en särskild reduktion för icke-familjeförsörjare; och erhöll i

samband härmed begreppet familjeförsörjare eu något ändrad bestämning.

Riksdagen vidtog emellertid ännu eu nedsättning, avseende befattningshavare

vid de ämbetsverk och kårer, som erhållit ny definitiv

lönereglering, nämligen förutom de affärsdrivande verken statsdepartementen

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

I sådant syfte ökades ovanberörda avdrag å grundtalet till 20 och sänktes

det procenttal av lönen, varå dyrtidstillägg fick beräknas, till 80. Efter

motsvarande grunder reglerades likaledes dyrtidstilläggen för befattningshavare

vid armén och marinen, vilka erhöllo lönereglering vid 1921 års

riksdag. Riksdagen antog vidare ändrade och för befattningshavarna

mindre fördelaktiga bestämmelser rörande dyrtidstillägg under tjänstledighet

för sjukdom.

Det nu i propositionen nr 84 framlagda förslaget, vilket, under Kungi. Maj;t»

förutsättning att beslut i ämnet av riksdagen fattats senast i början s

innevarande april, är avsett att tillämpas från och med den föista i

nämnda månad, ansluter sig i huvudsak till nu gällande bestämmelser

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, dock att

— förutom vissa mindre ändringar — en modifikation föreslagits i

avseende å sättet för fastställandet av grundtalet i syfte att underlätta

arbetet med dyrtidstilläggens uträknande m. m. Enligt § 2 av nu

gällande kungörelse skall grundtalet bestämmas till talet för levnadskostnadsökningen,

minskat med en tiondel, varvid, för den händelse

brutet tal uppstår, detsamma skall jämnas till närmast lägre hela tal.

Enligt den nu föreslagna förändringen skall grundtalet bestämmas sålunda,

att talet för den sedan ingången av augusti månad 1914 inträdda

ökningen i levnadskostnader minskas med en tiondel, varefter i

förekommande fall det så erhållna talet jämnas, därest det med högst

2 Va överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast

högre 5-tal.

Då utskottet nu går att taga ställning till förevarande fråga om utskottets

bestämmandet av grunderna för dyrtidstilläggen åt statens be fatt- yttra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

ningshavare tjuder den närmaste tiden, vill utskottet till en början

framhålla, att utskottet icke förbisett, hurusom det måste anses vara

ett samhälleligt önskemål av stor vikt, att nämnda befattningshavare

beredas en skälig och efter deras olika uppgifter och tjänsteställninganpassad

gottgörelse för utfört arbete, varmed också bör följa tillfredsställande

kompensation för dyrtiden.

Aven med erkännande härav har utskottet dock icke ansett sig

kunna tillstyrka ett antagande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

oförändrat.

Den starka stegring, som under kristiden inträtt med avseende å

statens löneutgifter, synes i och för sig göra det nödvändigt att snarast

möjligt söka återföra dessa utgifter till mera normalt omfång. Särskilt

framträdande bliva kraven härpå under nuvarande depression med därav

följande statsfinansiella svårigheter, desto mera kännbara på grund av

de oavvisliga nya anspråk på statskassan, som framkallats av den rådande

arbetslösheten. Vid nu angivna förhållanden har det synts utskottet

ofrånkomligt, att en ytterligare begränsning av kostnaderna för

dyrtidstilläggen företages utöver den, som av sig själv inträder i den

mån levnadskostnaderna nedgå.

Utskottet förbiser icke, hurusom på detta sätt statens befattningshavare

skulle komma att få vidkännas en sänkning i den reallön, som

hittills skäligen ansetts böra tillkomma dem. Den ekonomiska omvälvning,

som världskriget medfört, och det finansiella nödläge, som

härav framkallats, synes emellertid göra en dylik sänkning oundviklig.

Det bör också uppmärksammas, att för statstjänarnas del denna sänkning i

allmänhet torde bliva mindre kännbar än för vissa andra samhällsgrupper

på grund av de omfattande löneregleringar för olika verk och inrättningar,

som under de senaste åren ägt rum och som under närmaste

tiden äro avsedda att ytterligare genomföras, till dess full enhetlighet

inom hela statsförvaltningen i detta hänseende uppnåtts.

Beträffande storleken av den nedsättning i dyrtidstilläggen, som

sålunda enligt utskottets mening bör företagas, vill utskottet erinra, hurusom

ett flertal framställningar i dylikt syfte motionsvis gjorts inom

riksdagen. De därvid framkomna förslagen hava varit av växlande beskaffenhet

och omfång, och får utskottet i detta avseende hänvisa till

den inledande redogörelse, som härutinnan lämnats. Då utskottet för

egen del haft att taga ställning till frågan, har utskottet sökt utfinna

en beräkningsgrund för dyrtidstilläggens utgående hädanefter, som, utan

att alltför mycket avvika från den nu tillämpade, dock skulle medföra

effektiva utgiftsbegränsningar. Härvid har utskottet emellertid sökt

beakta, att de företagna nedsättuingarna icke komma att alltför hårt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

21

drabba de i löneavseende ogynnsammast ställda befattningshavarna och

särskilt de av dem som på grund av att de äro familjeförsörjare hava

svårast att draga sig fram.

Vid övervägande av de olika alternativ, som härvid kunnat ifråkomma,

har utskottet ansett sig böra stanna vid ett inom utskottet utarbetat

förslag, enligt vilket grundtalet icke såsom hittills skulle erhållas

genom levnadskostnadsindex’ minskning med en tiondel utan i stället

med 15 fasta enheter. Därjämte skulle enligt detta förslag det belopp,

varå fullt dyrtidstillägg nu utgår, minskas från nuvarande 85 kronor

per månad till 60 kronor. De så kallade barntilläggen skulle däremot

bibehållas.

I avseende å de sålunda föreslagna förändringarna bör uppmärksammas,

hurusom den procentuella nedsättningens utbytande mot ett

fast antal enheter i viss mån innebär ett beaktande av de framkomna

önskemålen om en avveckling av hela systemet med dyrtidstillägg. I

den mån levnadskostnaderna nedgå, komma nämligen på detta sätt dyrtidstilläggen

att avtaga betydligt hastigare än själva index. Vid eu index

av omkring 115 och för de reglerade verkens del omkring 135

komma de att helt bortfalla.

Vad angår den föreslagna begränsningen av det månadsbelopp,

varå s. k. full kompensation skulle utgå, från 85 till 60 kronor vill utskottet

icke förneka, att densamma för vissa lågt avlönade grupper

befattningshavare kan bliva rätt kännbar. Utskottet vill emellertid erinra,

hurusom för det övervägande antalet pensionärer rätten till dylik kompensation

redan nu är begränsad till 175 kronor per kvartal eller alltså

ett belopp som för månad räknat understiger det nu ifrågasatta, 60

kronor. Det bör också uppmärksammas, hurusom varje till avsevärdare

besparingar ledande förändring i grunderna för dyrtidstilläggens utgående

alltid måste hårdast drabba ifrågavarande grupper, .vilka inrymma

det övervägande antalet befattningshavare. Genom bibehållandet av

barntilläggen synes för övrigt verkningarna av liämnda begränsning i

icke oväsentlig grad mildras.

Av vad utskottet nu anfört torde framgå, att utskottet icke funnit

sig böra biträda de motionsvis gjorda framställningar, som avsett åstadkommande

av förhöjningar i dyrtidstilläggen. Vad beträffar de framkomna

yrkandena av olika slag om förändrade grunder för bestämmandet

av dessa tillägg, får utskottet anföra, att det icke synes lämpligt att

nu, då systemet med dylika tillägg är under avveckling, företaga några

större förändringar med avseende å nämnda grunder utöver vad som av

stats finansiell a skäl kan anses betingat.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

I fråga onj detalj bestämmelserna får utskottet ansluta sig till Kungl.

Maj:ts förslag. Dock har utskottet, på förekommen anledning, i § 8

tillagt ett andra stycke, avseende att underlätta beräknandet av dyrtidstilllägget

i det i nämnda paragraf omförmälda fall.

Av herr Lovén har påyrkats en mindre redaktionell jämkning av

§ 7 i gällande dyrtidstilläggskungörelse, avseende ett förtydligande av

det däri förekommande stadgandet om att dyrtidstillägg skall utgå även

på sådan löneförbättring, som utgör kompensation för redan vid världskrigets

utbrott inträffade prisstegringar. Då enligt utskottets mening

någon tvekan om stadgandets rätta innebörd i nu angivna hänseende

icke bör kunna ifrågakomma, har utskottet icke ansett det påkallat att

företaga någon omformulering av detsamma. Givetvis kan det i det

speciella fallet möta svårighet att avgöra om eller i vad mån en viss

löneförhöjning är av sådan beskaffenhet att dyrtidstillägg å densamma

enligt nu ifrågavarande bestämmelse bör utgå eller icke. I allmänhet

torde dock, såvitt utskottet har sig bekant, denna fråga hava avgjorts

på ett sådant sätt, att någon erinran mot detsamma icke skäligen kan

framställas. Undantagsvis har man dock, enligt vad som kommit till

utskottets kännedom, vid bedömandet av berörda spörsmål intagit en

strängare ståndpunkt än vad som enligt utskottets mening torde hava

varit riksdagens avsikt med stadgandet eller eljest av omständigheterna

påkallat. Utskottet vill med anledning härav uttala sin förväntan att i

avseende å ifrågavarande bestämmelse må tillämpas en i möjligaste mån

enhetlig och med dess av riksdagen avsedda innebörd överensstämmande

praxis.

Herr Hage har påyrkat, att beträffande befattningshavare, som åtnjöte

lön eller arvode från flera befattningar, vissa begränsningar i fråga

om rätten till dyrtidstillägg utöver nu gällande skulle införas. Med

hänsyn till önskvärdheten av att nu undvika ändringar i fråga om grunderna

för bestämmandet av dyrtidstilläggen kan utskottet icke biträda

detta förslag, som sannolikt skulle visa sig medföra praktiska svårigheter

i tillämpning och dessutom otvivelaktigt för vissa enskilda befattningshavare

komme att innebära en plötslig och godtycklig reduktion

av det vederlag för utfört arbete, som hittills skäligen ansetts böra tillkomma

dem.

I avseende slutligen å det av greve Lagerbjelke gjorda yrkandet

om utredning rörande ändring av grunderna för dyrtidstilläggen vid

statens affärsdrivande verk får utskottet framhålla, att utskottets nu

framlagda förslag innebär ett beaktande av syftet med motionen, nämligen

åstadkommande av en sänkning redan inom närmaste tiden av den

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

23

reallön, som enligt senast fastställda lönereglering och med nuvarande

dyrtidstilläggsbestämmelser tillkommer befattningshavarna vid dessa verk.

Beträffande tidpunkten för genomförandet av de sålunda av utskottet

tillstyrkta ändringarna med avseende å dyrtidstilläggen avser

Kungl. Maj:ts proposition, såsom ovan nämnts, att ny kungörelse i

ämnet skulle träda i kraft redan den 1 innevarande april.

I avseende härå bör emellertid uppmärksammas, att samtidigt med

ikraftträdandet av bestämmelserna för dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare

i allmänhet torde böra träda i tillämpning liknande nya

grunder för de särskilda grupper tjänstinnehavare, vilkas dyrtidstillägg

i särskild ordning beslutas, såsom exempelvis för befattningshavare vid

armén och marinen, vissa grupper lärare, pensionstagare m. fl. Aven

med en skyndsam behandling av frågan inom riksdagen bar det dock

icke synts utskottet möjligt att alla de beslut och åtgärder, som

måste föregå ett tillämpande av de nya bestämmelserna i ämnet, skulle

kunnat medhinnas i så god tid, att nämnda bestämmelser, på sätt Kungl.

Maj:t föreslagit, kunnat träda i kraft från och med andra kvartalet. Och

då en omläggning av sättet för beräkningen av dyrtidstilläggen knappast

låter sig genomföras under löpande kvartal, hava de nya grunderna för

dyrtidstilläggen icke synts utskottet kunna genomföras förrän från och

med 1 juli.

En ytterligare omständighet, som talat för att icke redan vid sistförflutna

kvartalsskifte företaga den av utskottet tillstyrkta nedsättningen

i fråga om dyrtidstilläggen är följande.

Levnadskostnadsindex uppgick under första kvartalet till 216, och motsvarande

grundtal var alltså 104. Med ingången av andra kvartalet 1922

har en synnerligen kraftig nedsättning i nyssnämnda index inträtt. Motsvarande

siffror för andra kvartalet äro 195 och 85 (sistnämnda siffra

bestämd i enlighet med nu gällande föreskrifter). Om nu härtill samtidigt

komme att å detta starkt sjunkande indextal skulle tillämpas de föreslagna

nya och för tjänstemännen ogynnsammare grunderna för dyrtidstilläggens

beräkning, skulle detta i många fall säkerligen komma att medföra en

så hastig och stark nedgång i avlöningsförmåner, att en dylik anordning

näppeligen synts utskottet fullt med billigheten överensstämmande.

Åven med hänsyn härtill har utskottet funnit det lämpligt att med

tillämpningen av de nya grunderna finge anstå till kvartalsskiftet den

1 juli 1922. Något formellt hinder möter icke härför, då samtliga nu

i kraft varande författningar gälla tillsvidare utan tidsbegränsning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Samman
fattning.

Enligt utskottets förslag skulle alltså dyrtidstilläggen för statens

befattningshavare i allmänhet från och med den 1 juli innevarande år

utgå på ett grundtal, vilket icke såsom nu erhålles genom minskning

av indextalet för levnadskostnadsökningen med en tiondedel utan i

stället med 15 fasta enheter. Därjämte skulle det månadsbelopp, varå

för närvarande dyrtidstillägg efter fullt grundtal utgår, minskas från

nuvarande 85 kronor till 60 kronor. I övrigt skulle nu gällande huvudgrunder

bibehållas oförändrade.

I propositionen har räknats med en indexställning av 216 under

första kvartalet 1922 och 200 under de följande tre kvartalen av detta

år. För förra halvåret 1923 har antagits en medelindexsiffra av 190.

På grund av från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar och med

beaktande särskilt att index för andra kvartalet 1922 nedgått så långt

som till 195, har utskottet ansett sig utan att äventyra budgetens bärighet

kunna räkna med en medelindex för de tre återstående kvartalen

1922 av 190 och för första halvåret 1923 av 180. Utskottet vill emellertid

betona, att med nämnda antaganden endast avsetts att bilda ett

erforderligt underlag för utskottets kostnadsberäkningar och att desamma

icke få betraktas som ett uttryck för hur indexställningen i

verkligheten kan komma att gestalta sig.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag och med uti detta antagen indexställning

skulle sammanlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen (inberäknat

de affärsdrivande verken och olika pensionstagare) uppgå till för hela

år 1922 173 miljoner och för första halvåret 1923 73 miljoner eller

alltså sammanlagt 246 miljoner kronor. Motsvarande slutsiffra skulle

vid bifall till utskottets förslag och med av utskottet antagen indexställning

bliva 200 miljoner kronor, varav 148 miljoner för hela år

1922 och 52 miljoner för första halvåret 1923. Upplysningsvis må

nämnas, att den av utskottet tillstyrkta ändringen i grunderna för dyrtidstilläggen

kan, under antagande att den genomföres jämväl för övriga

grupper befattningshavare, beräknas medföra en totalbesparing av

cirka 5.4 miljoner kronor per kvartal (vid index 190). Härav belöpa omkring

3.2 miljoner kronor å den föreslagna ändringen av sättet för beräkningen

av grundtalet och 2.2 miljoner kronor å sänkningen av det

belopp, å vilket s. k. full kompensation må utså, från 85 kronor till 60

kronor per månad. Varje sänkning av grundtalet med en enhet innebär

en kostnadsminskning av i runt tal 500,000 kronor per kvartal.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

25

A) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med avslag å de av herrar

M. Svensson, A. 0. Frändén och J. Carlsson, C. G.

Schedin m. fl., T. Julin och C. Winberg, R. Karlsson,

H. Kinmanson, J. A. Jonsson m. fl., A. Månsson m. fl.,

C. Lovén och E. Hage (II: 206), C. Lovén (II: 207),

A. Wiklund m. fl. samt E. Hage (II: 209) i ämnet

väckta motionerna, må

1) godkänna bifogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst med undantag dock i vad

angår dels de under jordbruksdepartementet hörande

befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans

* pensionskassa och statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. (Bil A);

2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,

dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret

1923 må utgå av de medel, av vilka verkets eller

institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

3) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid nedannämnda verk och

institutioner å tilläggsstat för år 1922 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å.................................................... kronor 55,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och

justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å........................................................ kronor 38,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen;

för postsparbanken ett reservationsanslag

å.......................................... kronor 220,000,

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen

;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag

å ......................................... kronor 24,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag

å .......................................... kronor 19,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av

biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å.......................................... kronor 290,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å........................................................... kronor 28,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till

bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid verk och institutioner, som

icke här ovan särskilt angivits, å tilläggsstat för år

1922 såsom förslagsanslag anvisa

under

andra huvudtiteln .

. kronor

»

tredje

»

»

»

fjärde

»

»

»

femte

»

»

)>

sjätte

»

»

»

sjunde

»

»

»

åttonde

y>

samt

tionde

x>

3.050.000

825.000

15,000,000

8.850.000

280.000

6.350.000

8.725.000

2.025.000

4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

under första halvåret 1923 vid nedannämnda

verk och institutioner å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa

i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

27

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å......................................................... kronor 20,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och

justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å...................................................... kronor 14,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag

å .......................................... kronor 9,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag

å ............................................ kronor 7,500,

att direkt utgå av avgifter för granskning av

biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å........................................... kronor 100,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

■ för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å ................................. kronor 10,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till

bestridande av motsvarande kostnader för

befattningshavare vid verk och institutioner, som icke

bär ovan särskilt angivits, å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln ... kronor 1,075,000

» tredje » ... » 300,000

» fjärde » ... )) 5,000,000

» femte » ... » 3,125,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

under sjätte huvudtiteln .

.. kronor

100,000

sjunde

»

»

1,900,000

»

åttonde

»

))

3,250,000

tionde

)>

800,000

B) att de av herrar 0. Carlström m. fl., samt

greve G. Lagerbjelke i ämnet väckta motionerna må

anses besvarade genom vad utskottet härovan anfört

och hemställt.

Stockholm den 25 april 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, A. C. Lindblad, C. J. G- Smarts, J.

Nilsson i Skottlandshus, II. F. Lamm, C■ P• V. Nilsson, 0. U- B. Olsson, G. G. Ekman, J. Nilsson

i Malmö, 0. Bergqvist, J. B. Johansson och C. Johansson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesberg, A.

Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Ronarp, 0. H:son Waldén, 0. Olsson

i Kullenbergstorp, S- Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun och

L. J. Carlsson-Frosterud.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

29

Bilaga A.

Förslag

till

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ !■

Mom 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

vikariatsersättning;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlönings förhöj ning;

extra avlön ingstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som

bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode

till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket (nr 493.)

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i

efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till

befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av

Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med 15 enheter, varefter i förekommande

fall det då erhållna talet jämnas till närmaste 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

31

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kung!. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Majrt må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtid stillägget, räknat efter den för

månad uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 60 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 60 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 60 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 60 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av

det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den

månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtids
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

tillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urstå^dsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare .(icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp^ icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd

giltighetstid av samma reglemente in. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,

vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna

i § 3, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 20.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

38

skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härtör i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlönings förhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed

likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Till häradshövding utgår dyrtid stillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet

och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å

hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den

del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,

som beräknas motsvara dylik ersättning.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kung!. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ 7-

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.,

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att

dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,

dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer

eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av

vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

§ »•

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

sammanlagda avlöningsform anorna och. utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående

öretal, som överstiger fullt krontal.

§ 9.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ io.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 11. _

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 12-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 13-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.(nr 344) upphör att gälla.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Reservationer:

av herrar A. C. Lindblad, 0. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö,

0. Bergqvist, C. Johansson, A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i

Grängesberg, K. V. Rydén, O. H:son Waldén, C. R. Jansson i Falun

och L. J. Carlsson-Frosterud, vilka ansett att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet får tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med avseende å de motionsvis framkomna yrkandena om nedsättningar

i dyrtidstilläggen vill utskottet erinra om de ändringar, som i

sådant syfte vidtogos av 1921 års riksdag. Att på detta sätt gång efter

annan företaga dylika till förminskningar ledande ändringar i de en

gång fastställda grunderna för dyrtidstilläggen kan enligt utskottets förmenande

icke anses motsvara de förväntningar på tillbörlig trygghet och

säkerhet för tillfälliga ekonomiska omkastningar, som statstjänsten sedan

gammalt ansetts medföra.

Givetvis kan det icke förnekas, att den nuvarande statsfinansiella

situationen erbjuder stora svårigheter för beredande av tillräckliga statsinkomster.

Det torde dock knappast kunna anses lämpligt och rättvist

att låta dessa svårigheter gå ut över statens befattningshavare och detta

desto mindre som de belopp, som nu erfordras för dessas avlönande,

synas kunna beredas utan åsidosättande av de övriga budgetära kraven.

Utskottet vill erinra, hurusom statens uppfyllande av sina förpliktelser

mot de i dess tjänst anställda måste anses vara ett samhälleligt intresse,

vilkets tillgodoseende icke bör sättas i efterhand i förhållande till de

övriga anspråk av skiftande beskaffenhet, som ställas på statskassan.

Ovannämnda motionsvis gjorda yrkanden torde delvis vara beroende

på ett underskattande av den nedgång i dyrtidstilläggen, som redan

med nu gällande bestämmelser av sig själv inträder. Till belysande av

verkningarna av denna nedgång må anföras, att exempelvis grundtalets

sänkning vid årets andra kvartal från 216 till 195 kan beräknas medföra

en minskning av dyrtidstilläggen för respektive befattningshavare

med omkring 20 procent med därav följande motsvarande begränsning

av kostnaderna för dessa tillägg med cirka 10 miljoner kronor enbart

för ett kvartal.

Med avseende å nu gällande grunder för dyrtidstilläggen bör vidare

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49. 37

uppmärksammas, att vid avfattandet av dessa grunder beaktats, att till

personalen vid nyreglerade verk dyrtidstillägg endast bör utgå med

reducerade belopp.

Att därutöver nu företaga ytterligare nedsättningar i dyrtidstillläggen

synes utskottet icke vara med billighet överensstämmande.

Vidkommande därefter de motioner, som avse förbättring av dyrtidstilläggen,

anser sig utskottet icke heller kunna giva sitt bifall härtill

på grund av det rådande finansiella nödläget, som gör all möjlig

sparsamhet nödvändig.

I fråga om detaljbestämmelserna — — — fall.

Av herr Lovén---överensstämmande praxis.

Herr Hage — — — dem.

I avseende å de motionsvis framkomna yrkanden om en omläggning

av det, nu rådande systemet för bestämmandet av dyrtidstilläggen

får utskottet anföra, att det icke synes lämpligt att sedan förhållandena

nu hunnit anpassa sig efter detta system, införa nya grunder, varav

verkningarna äro ovissa och vilka i tillämpningen kunna framkalla

svårigheter.

Utskottets förslag innebär sålunda, att de nuvarande grunderna för

dyrtidstilläggen bibehållas oförändrade. Utskottet ansluter sig alltså

till den av Kungl. Maj:t framlagda propositionen. Med hänsyn till den

framskridna tiden torde dock den nya författningen i ämnet med däri

innefattade ändrade detalj bestämmelser höra träda i kraft först från och

med den 1 juli 1922.

I propositionen —--gestalta sig.

Enligt---kronor. Motsvarande slutsiffra skulle med av ut
skottet

antagen indexställning bliva 222 miljoner kronor, varav 158

miljoner för hela 1922 och 64 miljoner för första halvåret 1923.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen med avslag å de av herrar M.

Svensson, A. O. Frändén och J. Carlsson, C. G. Schedin

m. fl., T. Julin och C. Winberg, R. Karlsson,

O. Carlström m. fl., H. Kinmanson, J. A. Jonsson

m. fl., A. Månsson m. fl., C. Lovén och E. Hage

(11:206), C. Lovén (11:207), A. Wiklund m. fl., E.

Sammanfattning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Hage (11:209) samt greve G. Lagerbjelke i ämnet

väckta motionerna må

1) godkänna bifogade förslag till kungörelse —

— — folkskollärare m. fl. (Bil. A.);

2) medgiva---bestridas;

3) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid nedannämnda verk och

institutioner å tilläggsstat för år 1922 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ....................................................... kronor 60,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och

justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å .................................................... kronor 40,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen;

för postsparbanken ett reservationanslag

å................................................ kronor 235,000,

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen

;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag

å ............................................. kronor 25,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ettreserva
■

tionsanslag å............................................... kronor 20,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av

biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å............................................. kronor 310,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

39

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å .......................................................... kronor 30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen

;

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid verk och institutioner, som

icke här ovan särskilt angivits, å tilläggsstat för år

1922 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln .................. kronor 3,250,000

» tredje » 3> 875,000

3> fjärde 3> » 16,500,000

3> femte » » 9,500,000

3> sjätte 3> 3> 300,000

3> sjunde 3> 3> 6,800,000

3) åttonde 3) 3> 9,250,000

3> tionde 3> 3) 2,175,000

samt

4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

under första halvåret 1923 vid nedannämnda

verk och institutioner å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å....................................................... kronor 25,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och

justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å......................................................... kronor 16,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen;

för kontrollstyrelsens avdelning

för ärenden angående skattefri sprit

in. m. ett reservationsanslag å ............ kronor 10,000,

att direkt utgå av denaturexdngsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

*

för statens biografbyrå ett reservationsanslag

å .............................................. kronor 8,500,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

att direkt utgå av avgifter för granskning av

biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å................................;.......... kronor 120,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å ....................................................... kronor 12,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till

bestridande av motsvarande kostnader för

befattningshavare vid verk och institutioner, som icke

här ovan särskilt angivits, å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisa

under

andra huvudtiteln..........

......... kronor

1,300,000

»

tredje

» .........

........ 3)

350,000

3)

fjärde

» .........

......... 3)

6,500,000

3>

femte

)) . ........

......... 3)

3,775,000

3>

sjätte

3) .........

......... 3)

120,000

»

sjunde

3) .........

......... 3)

2,350,000

»

åttonde

3) .........

......... 3)

3,800,000

3>

tionde

3) ..........

......... 3)

950,000.

av herr P. B. Nilsson i Landeryd.

s. 41 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 49.

41

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ 2-

Dyrtidstillägg — — — fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekommande

fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va

överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast

högre 5-tal.

Allt efter som — — — Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda — — — sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

— — — tal.

Denna — — — gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 28 käft. (Nr 49.)

fi

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:2b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:4b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartemente s. 1 i texten
  3. Rskr. 1922:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till komm s. 1 i texten
  4. Rskr. 1922:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—SO juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till fina s. 1 i texten
  5. Rskr. 1922:7b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatens för år 1922 sjunde huvud titel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 19 i texten

Visa alla 13