Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.
1922-04-25 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
1
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1922 kl. 11 f. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Sedan Kungl. Maj:t såväl i den till riksdagen den 7 januari 1922
avlåtna propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov
under tiden 1 januari—30 juni 1923 som ock i den samma dag till
riksdagen avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för
år 1922 föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående
dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna
erforderliga anslag under de särskilda huvudtitlarna, har Kungl.
Maj:t i en till riksdagen den 3 februari 1922 avlåten proposition (nr 84),
under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
1) att godkänna propositionen bilagda, nedan intagna förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt befattningshavare
i statens tjänst;
2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,
flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillågg för år 1922 och första halvåret 1923 må
utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i
övrigt bestridas;
3) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillågg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1922 anvisa
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.)
1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 49.
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å.......................................................................................... kronor 65,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å ..................................................................................... kronor 40,000.
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen; ''
för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 250,000,
att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit in. in. ett reservationsanslag å ......... kronor 27,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 21,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
under nionde huvudtiteln:
för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 15,000;
att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt,
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å................................................................................ kronor 325,000,
att direkt utgå- av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt
angivits, å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisa
under
andra huvudtiteln ..............
............... kronor
3,500,000
»
tredje » ...............
.............. »
950,000
»
fjärde » ...............
............... »
18,000,000
femte » ...............
............... »
10,250,000
»
sjätte » ..............
.............. X)
325,000
)>
sjunde » ...............
............... »
7,250,000
»
åttonde » ..............
............ »
10,000,000
»
nionde » ...............
............... »
2,400,000
»
tionde » ...............
............... i)
2,350,000
samt
3
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
4) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under
första halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å...............................................................v..................... kronor 27,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å ...................................................................................... kronor 17,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. in. ett reservationsanslag å...... kronor 11,000
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor 9,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
under nionde huvudtiteln:
för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 7,000,
att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å ............................................................................ kronor 135,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 13,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslaganvisa
-
under andra huvudtiteln
» tredje »
»
femte
kronor 1,450,000
» 400,000
» 7,500,000
» 4,250,000
»
»
4
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
under sjätte huvudtiteln
» sjunde »
» åttonde »
» nionde »
» tionde »
kronor 135,000
» 2,600,000
» 4,250,000
» 1,000,000
» 1,000,000
Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande
lydelse: J
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ L
Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;.
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
5
dagavlöning och dagavlöuingstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som
bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,
till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent
enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst
enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket in. fl., ävensom i fråga om arvode
till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket (nr 493).
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som
i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i
efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till
befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2.
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj: t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av
Kungl. Majrt fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekom
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
mande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va överstiger
närmast lägre 5-tal, till. sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad,*j under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för
månad uppburna avlöningen, på följande sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken
dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15
kronor för varje familjemedlem utitver en. Därest vid beräkningen av det
procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende
är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den
månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.
Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i
egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom
befattningshavare i statens, tjänst eller innehavare av lärarbefattning som
nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
7
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens
man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av
lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att Indraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar ^ den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt
vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda
verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller
arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän
vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd
giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,
vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den
22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armen och
marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna''
i § 3, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall
i varje särskilt fall minskas med 20.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt
8
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,
till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom.. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång.
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens
sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1
angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,
att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska
akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott
av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den
man ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock
till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och
vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å
den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
9
häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding
med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed
likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000
kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6.
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ 7-
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om
och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att
dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels och att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer
eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av
vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser
skolat utgöra.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. G sand. 28 höft. (Nr 49.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtids tillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning,atill vilken han först blivit befordrad.
§ »■
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ io.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 11-
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 12-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med
vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.
Statsutskottets utlåtande Nr 49. 11
Ifrågavarande proposition, vilken hänvisats, i vad den angårjpensions-
och indragningsstaterna till bankoutskottet och såvitt rör jordbruksärenden
till jordbruksutskottet, har i övrigt hänvisats till statsutskottet.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I anledning av propositionen nr 84 hava inom riksdagen väckts
följande motioner, vilka ävenledes hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, nämligen inom första kammaren nr 109 av herrar M.
Svensson, nr 110 av herrar A. O. Frändén och J. Carlsson, nr 111 av herr
C. G. Scheäin m. fl. samt nr 112 av herrar T. Julin och C. Winberg
och inom andra kammaren nr 200 av herr R, Karlsson i Gasabäck,
nr 201 av herr O. Carlström i Helgagård m. fl., nr 202 av herr E. Kinmanson,
nr 204 av herr J. A. Jonsson i Hökhult ni. fl., nr 205 av hen
A. Månsson i Backa m. fl., nr 206 av herrar C. Loven och E. Hage,
nr 207 av herr C. Lovén, nr 208 av herr A. Wiklund m. fl. samt nr
209 av herr E. Hage.
Herr Svensson har i den av honom väckta motionen hemställt, att
riksdagen måtte besluta, att i den till Kungl. Maj:ts proposition nr 84
hörande bilaga A, innehållande »Förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst» skall göras
följande ändringar, nämligen:
a) i § 2 att å rad 7 förekommande orden: »en tiondel» utbytas
mot orden »tre tiondelar», och
b) i § 3 att ur denna paragraf uteslutes allt, som rör dyrtidstillägg
för befattningshavare med mera än eu familjemedlem.
Herrar Frändén och Carlsson hava hemställt
l:o) att riksdagen, med godkännande i övrigt av det vid Kungl.
Maj:ts proposition nr 84 fogade förslaget till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, måtte
besluta, att paragraferna 2 och 3 i kungörelsen skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 2.
Dyrtidstillägget utgår — — — av Kungl Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter
ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostna
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 49-
der, av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en sjättedel, varefter
1 förekommande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst
2 Vs överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast
högre 5-tal.
Allt efter som — — — fastställa annat grundtal. Närmare föreskrifter
— — — meddelas av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda*— — — på följande sätt.
Till befattningshavare, som är gift eller på grund av försörjningsplikt
underhåller barn, som ej uppnått 16 års ålder, familjeförsörjare,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Därest vid beräkningen
av det procenttal — — — närmast lägre hela tal.
I avseende å frågan huruvida en befattningshavare skall anses
såsom familjeförsörjare är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för
dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn —--att
bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare — — — motsvarande avlöning tillkommer
befattningshavare, som är familjeförsörjare.
Uppgår avlöningen till —--icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej —---överstiger fullt kvartal.
2:o) att riksdagen såväl till de verk och institutioner, vilka i tredje
och fjärde punkterna av propositionens hemställan uppräknas, som till
de i samma punkter avsedda verk och institutioner, vilka ej särskilt
angivits, måtte dels å tilläggsstat för år 1922 och dels å extra stat för
tiden 1 januari—SO juni 1923 anvisa de nedsatta belopp, som med tilllämpning
av de utav motionärerna uti punkt 1 här ovan föreslagna ändringar
i kungörelsen i varje särskilt fall kunna beräknas bliva erforderliga.
I den av herr Schedin m. fl. väckta motionen har hemställts
att grundtalet för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst fastställes under tiden 1 april 1922—1 oktober
1922, sedan indextalet för levnadskostnadernas stegring minskats med
Statsutskottets utlåtande Nr 49. 13
25 procent och under tiden 1 oktober 1922—1 april 1923, sedan detta
indextal minskats med 40 procent; samt
att dyr tids tillägg- åt i § 4 av Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst omförmälde befattningshavare endast må utgå på 70 procent av
de sammanlagda avlöningsförmånerna.
I enlighet med de ovan föreslagna ändringarna i Kungl. Maj:ts
förslag i ämnet skulle enligt en vid motionen fogad bilaga kungörelsen
om allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst erhålla följande lydelse:
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattniugsliayare
i statens tjänst.
§ 1-
(Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).
§ 2.
Dyrtidstillägget — — — fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda att sedan med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.
Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas den 1 april 1922 med tjugufem hundradelar och
den 1 oktober 1922 med fyra tiondelar, varefter i förekommande fall
det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2V2 överstiger närmast
lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.
§ 3.
(Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).
§ 4-
Mom. 1. Till---därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 70 procent av de sammanlagda
avlöningsförmånerna, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst
å ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att — — — 20.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Vad — — — belopp.
Mom. 2. (Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).
§§ 5-13.
(Lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag).
Herrar Julin och ^Vinberg hemställa,
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 84, dock
så att nedanstående paragrafer i det vid propositionen fogade förslaget
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst erhålla nedanstående ändrade lydelse:
§§ 1—2 = regeringens förslag.
§ 3.
Där annorlunda — — — (regeringens förslag) — — — väsentligt
urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg
med nio tiondedelar av det belopp, som, enligt vad ovan är
stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare med en
familjemedlem.
Uppgår avlöningen — — — (regeringens förslag)---över
stiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket — — — (regeringens
förslag) — — — dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad samt
att det gmndtal — — — (regeringens förslag)--— i veder
börande
stater angivna belopp.
Mom. 2. — regeringens förslag.
§§ 5—13 = regeringens förslag.
Denna kungörelse träder i kraft — — — (regeringens förslag)
—. — — upphör att gälla,
samt att riksdagen måtte med avseende på anvisande av anslag
till dyrtidstilläggen fatta det beslut, vartill ett bifall till ovanstående
yrkande kan giva anledning.
15
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
rierr Karlsson i Gasabäck har i den av honom väckta motionen
hemställt, att riksdagen efter därom av vederbörande utskott verkställd
utredning med därpå fotat förslag ma besluta omlägga grunderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statstjänst från nuvarande, på socialstyrelsens
prisindex direkt beroende bestämmelser till stadgande^ om ett
procentuellt tillskott tillsvidare å fastställda löner, i huvudsaklig överensstämmelse
med av motionären angivna riktlinjer, samt att sålunda omarbetade,
av riksdagen antagna dyrtidstilläggskungörelser må träda i
kraft från den 1 juli 1922.
Herr Karlström i Helgagård m. fl. hemställer, att riksdagen ville
besluta vidtaga sådan ändring i Kung]. Maj:ts proposition nr 84, att
summan av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, beräknade
efter i propositionen föreslagna grunder, måtte minskas för sista halvåret
1922 med 25 procent och för första halvåret 1923 med ytterligare
25 procent eller att, om utskottet finner någon annan beräkningsgrund
för minskningen vara att föredraga, utskottet matte vidtaga de åtgärder,
som erfordras för vinnande av ett liknande resultat.
Herr Kinmanson har hemställt, •"
dels att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t
måtte verkställa utredning angående sådan ändring i hitintills tillämpade
lönesystem för statens befattningshavare, att därigenom möjlighet beredes
till ett fullt rationellt användande av »levnadskostnadsindex»;
dels och att riksdagen måtte antaga nedanstående
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.
§§ 1-2-
Lika med Kungl. Maj:ts förslag.
§ 3.
Där annorlunda icke är---procenttal lika med sextiofem
hundradelar av grundtalet. Har befattningshavare---fullt krontal.
§§ 4-13.
Lika med Kungl. Maj:ts förslag.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
1 den av herr Jonsson i Hökhult m. fl. väckta motionen hemställes,
att riksdagen måtte besluta
1) den ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 84, innefattande
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, § 2, att orden »en tiondel» utbytas mot
»fyra tiondelar»;
2) att från och med den 1 oktober 1922 det tal som skall anses
motsvara levnadskostnadsökningen minskas med sex tiondelar.
Herr Månssons i Backa m. fl. motion är lika lydande med ovanberörda,
inom första kammaren av herr Schedin m. fl. väckta motionen.
Den av herrar Lovén och Hage väckta motionen är lika lydande
med ovan omförmälda inom första kammaren av herrar .Tulin och Winberg
väckta motionen.
Herr Lovén har i den av honom väckta motionen nr 207 föreslagit
att den i Kungl. Maj:ts proposition, nr 84, upptagna § 7 måtte
få följande lydelse:
»Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
atlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej li.eller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
om och i den man sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade
bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels
att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, varvid sådan ökning av fasta lönen som tillkommit
motsvarande i § 1 mom. 1 omnämnd personal icke må betraktas såsom tillkommen
på grund av levnadskostnadsstegringen, dels ock att i intet fall
till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i
statens tjänst åtnjuta s. k. gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg
må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade
belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
Den av herr Wiklund m. fl. väckta motionen är likalydande med
den inom första kammaren, här ovan omförmälda av herrar Frändén
och Carlsson väckta motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
17
I den av herr Hage väckta motionen har hemställts, att riksdagen
måtte besluta den ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 84 med förslag
till grunder för dyrtidstilläggets utgående till statens befattningshavare,
att § 8 i den vid nämnda proposition fogade kungörelsen måtte
erhålla följande ändrade lydelse:
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dvrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna, varvid skall iakttagas, att befattningshavare,
som innehar eu befattning, vilken kan anses helt avlönad,
endast erhåller dyrtidstillägg på den för nämnda befattning utgående
avlöningen och att befattningshavare, som åtnjuter lön eller arvode från
två eller flera befattningar, av vilka ingen kan anses helt avlönad, skall
erhålla dyrtidstillägg med högst det belopp, som efter prövning från
den myndighet, vilken till honom utbetalar avlöningen, anses skäligt, då
hänsyn tages till det dyrtidstillägg som utgår till i ungefärligen motsvarande
tjänsteställning placerad helt-avlönad befattningshavare, vilken
endast åtnjuter lön eller arvode från en befattning. Avlöning, utbetalas
vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna
äro lika, vid den befattning, till vilken befattningshavaren
först blivit befordrad.
Till utskottet har vidare remitterats en inom första kammaren av
greve G. Lagerbjelke väckt motion, nr 82, däri hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning
angående ändring av grunderna för dyrtidstilläggen vid statens
affärsdrivande verk samt till innevarande års riksdag inkomma med de
förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Beträffande de till stöd för framställningarna anförda skäl får utskottet
hänvisa till motionerna.
Rörande vad som tidigare i nu förevarande avseende åtgjorts får
utskottet till en början lämna följande ur propositionen hämtade redogörelse:
Med
anledning av den efter världskrigsutbrottet inträffade prisstegringen
beviljade 1916 års riksdag krigstidshjälp till vissa statens
befattningshavare, som tillika voro familjeförsörjare. Från och med år
1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.) 3
Historik.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna
beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick
krigstidstil]ägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg.
Från och med år 1919 hava ifrågavarande tillägg till statens
befattningshavare under benämning dyrtidstillägg utgått efter ett annat
system än tidigare, i det att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens nämnda
år fattade beslut systemet med för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits
och ett system med glidande skala införts. Detta system åsyftade
dyrtidstilläggets reglerande periodvis och automatiskt efter levnadskostnadernas
växlingar. Dyrtidstillägget ställdes nämligen i förhållande
till ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal, vilket tillämpades
oreducerat för avlöningsbelopp intill en given gräns men för större
avlöningar nedsattes på visst sätt.
Till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg, i huvudsak grundat på 1919
års bestämmelser i ämnet men innebärande vissa förbättringar av dyrtidstilläggen.
Riksdagen vidtog ytterligare höjningar i Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagens beslut gick i huvudsak ut på dels en minskning av skillnaden
mellan talet för levnadskostnadsökningen och grundtalet, dels ock en förbättring
av familjeförsörjarnas ställning genom ökad möjlighet för dessa
att beräkna dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal.
Vidare antog 1920 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser
med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dessa särskilda grunder åsyftade att för nämnda verk, för vilka genomförts
lönereglering för tiden från och med den 1 juli 1920, neutralisera verkan
av att sagda lönereglering normerats efter en högre prisnivå än den,
efter vilken lönerna vid oreglerade verk — inberäknat tillfällig löneförbättring
— fastställts.
Slutligen antog samma riksdag på enahanda grunder som de för
kommunikationsverken fastställda vilande bestämmelser angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid domänverket, som erhållit provisorisk
lönereglering från och med år 1921.
Den reduktion av dyrtidstilläggen för affärsverken, som i ovan
angivet syfte vidtogs av 1920 års riksdag, åstadkoms på sådant sätt, att
dels grundtalet bestämdes till ett 16 enheter lägre belopp än för övriga
verk, dels ock det belopp, på vilket dyrtidstillägg fick beräknas, begränsades
till 85 procent av avlöningen.
Beträffande dyrtidstilläggsfrågans behandling vid 1921 års riksdag
må erinras, att Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1921, nr 326,
19
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
föreläde riksdagen förslag till kungörelse i ämnet, i vilken bestämmelser
sammanförts såväl för de nyreglerade som för de oreglerade verken. I
detta förslag bibehöllos de 1919 och 1920 fastslagna huvudprinciperna
för dyrtidstilläggens beräknande. De ändringar av gällande bestämmelser
i ämnet, som förslaget innefattade, avsågo i huvudsak dels en allmän
nedsättning av dyrtidstilläggen genom sänkning av grundtalet, dels
därjämte en särskild reduktion för icke-familjeförsörjare; och erhöll i
samband härmed begreppet familjeförsörjare eu något ändrad bestämning.
Riksdagen vidtog emellertid ännu eu nedsättning, avseende befattningshavare
vid de ämbetsverk och kårer, som erhållit ny definitiv
lönereglering, nämligen förutom de affärsdrivande verken statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
I sådant syfte ökades ovanberörda avdrag å grundtalet till 20 och sänktes
det procenttal av lönen, varå dyrtidstillägg fick beräknas, till 80. Efter
motsvarande grunder reglerades likaledes dyrtidstilläggen för befattningshavare
vid armén och marinen, vilka erhöllo lönereglering vid 1921 års
riksdag. Riksdagen antog vidare ändrade och för befattningshavarna
mindre fördelaktiga bestämmelser rörande dyrtidstillägg under tjänstledighet
för sjukdom.
Det nu i propositionen nr 84 framlagda förslaget, vilket, under Kungi. Maj;t»
förutsättning att beslut i ämnet av riksdagen fattats senast i början s
innevarande april, är avsett att tillämpas från och med den föista i
nämnda månad, ansluter sig i huvudsak till nu gällande bestämmelser
angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, dock att
— förutom vissa mindre ändringar — en modifikation föreslagits i
avseende å sättet för fastställandet av grundtalet i syfte att underlätta
arbetet med dyrtidstilläggens uträknande m. m. Enligt § 2 av nu
gällande kungörelse skall grundtalet bestämmas till talet för levnadskostnadsökningen,
minskat med en tiondel, varvid, för den händelse
brutet tal uppstår, detsamma skall jämnas till närmast lägre hela tal.
Enligt den nu föreslagna förändringen skall grundtalet bestämmas sålunda,
att talet för den sedan ingången av augusti månad 1914 inträdda
ökningen i levnadskostnader minskas med en tiondel, varefter i
förekommande fall det så erhållna talet jämnas, därest det med högst
2 Va överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast
högre 5-tal.
Då utskottet nu går att taga ställning till förevarande fråga om utskottets
bestämmandet av grunderna för dyrtidstilläggen åt statens be fatt- yttra
20
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
ningshavare tjuder den närmaste tiden, vill utskottet till en början
framhålla, att utskottet icke förbisett, hurusom det måste anses vara
ett samhälleligt önskemål av stor vikt, att nämnda befattningshavare
beredas en skälig och efter deras olika uppgifter och tjänsteställninganpassad
gottgörelse för utfört arbete, varmed också bör följa tillfredsställande
kompensation för dyrtiden.
Aven med erkännande härav har utskottet dock icke ansett sig
kunna tillstyrka ett antagande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
oförändrat.
Den starka stegring, som under kristiden inträtt med avseende å
statens löneutgifter, synes i och för sig göra det nödvändigt att snarast
möjligt söka återföra dessa utgifter till mera normalt omfång. Särskilt
framträdande bliva kraven härpå under nuvarande depression med därav
följande statsfinansiella svårigheter, desto mera kännbara på grund av
de oavvisliga nya anspråk på statskassan, som framkallats av den rådande
arbetslösheten. Vid nu angivna förhållanden har det synts utskottet
ofrånkomligt, att en ytterligare begränsning av kostnaderna för
dyrtidstilläggen företages utöver den, som av sig själv inträder i den
mån levnadskostnaderna nedgå.
Utskottet förbiser icke, hurusom på detta sätt statens befattningshavare
skulle komma att få vidkännas en sänkning i den reallön, som
hittills skäligen ansetts böra tillkomma dem. Den ekonomiska omvälvning,
som världskriget medfört, och det finansiella nödläge, som
härav framkallats, synes emellertid göra en dylik sänkning oundviklig.
Det bör också uppmärksammas, att för statstjänarnas del denna sänkning i
allmänhet torde bliva mindre kännbar än för vissa andra samhällsgrupper
på grund av de omfattande löneregleringar för olika verk och inrättningar,
som under de senaste åren ägt rum och som under närmaste
tiden äro avsedda att ytterligare genomföras, till dess full enhetlighet
inom hela statsförvaltningen i detta hänseende uppnåtts.
Beträffande storleken av den nedsättning i dyrtidstilläggen, som
sålunda enligt utskottets mening bör företagas, vill utskottet erinra, hurusom
ett flertal framställningar i dylikt syfte motionsvis gjorts inom
riksdagen. De därvid framkomna förslagen hava varit av växlande beskaffenhet
och omfång, och får utskottet i detta avseende hänvisa till
den inledande redogörelse, som härutinnan lämnats. Då utskottet för
egen del haft att taga ställning till frågan, har utskottet sökt utfinna
en beräkningsgrund för dyrtidstilläggens utgående hädanefter, som, utan
att alltför mycket avvika från den nu tillämpade, dock skulle medföra
effektiva utgiftsbegränsningar. Härvid har utskottet emellertid sökt
beakta, att de företagna nedsättuingarna icke komma att alltför hårt
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
21
drabba de i löneavseende ogynnsammast ställda befattningshavarna och
särskilt de av dem som på grund av att de äro familjeförsörjare hava
svårast att draga sig fram.
Vid övervägande av de olika alternativ, som härvid kunnat ifråkomma,
har utskottet ansett sig böra stanna vid ett inom utskottet utarbetat
förslag, enligt vilket grundtalet icke såsom hittills skulle erhållas
genom levnadskostnadsindex’ minskning med en tiondel utan i stället
med 15 fasta enheter. Därjämte skulle enligt detta förslag det belopp,
varå fullt dyrtidstillägg nu utgår, minskas från nuvarande 85 kronor
per månad till 60 kronor. De så kallade barntilläggen skulle däremot
bibehållas.
I avseende å de sålunda föreslagna förändringarna bör uppmärksammas,
hurusom den procentuella nedsättningens utbytande mot ett
fast antal enheter i viss mån innebär ett beaktande av de framkomna
önskemålen om en avveckling av hela systemet med dyrtidstillägg. I
den mån levnadskostnaderna nedgå, komma nämligen på detta sätt dyrtidstilläggen
att avtaga betydligt hastigare än själva index. Vid eu index
av omkring 115 och för de reglerade verkens del omkring 135
komma de att helt bortfalla.
Vad angår den föreslagna begränsningen av det månadsbelopp,
varå s. k. full kompensation skulle utgå, från 85 till 60 kronor vill utskottet
icke förneka, att densamma för vissa lågt avlönade grupper
befattningshavare kan bliva rätt kännbar. Utskottet vill emellertid erinra,
hurusom för det övervägande antalet pensionärer rätten till dylik kompensation
redan nu är begränsad till 175 kronor per kvartal eller alltså
ett belopp som för månad räknat understiger det nu ifrågasatta, 60
kronor. Det bör också uppmärksammas, hurusom varje till avsevärdare
besparingar ledande förändring i grunderna för dyrtidstilläggens utgående
alltid måste hårdast drabba ifrågavarande grupper, .vilka inrymma
det övervägande antalet befattningshavare. Genom bibehållandet av
barntilläggen synes för övrigt verkningarna av liämnda begränsning i
icke oväsentlig grad mildras.
Av vad utskottet nu anfört torde framgå, att utskottet icke funnit
sig böra biträda de motionsvis gjorda framställningar, som avsett åstadkommande
av förhöjningar i dyrtidstilläggen. Vad beträffar de framkomna
yrkandena av olika slag om förändrade grunder för bestämmandet
av dessa tillägg, får utskottet anföra, att det icke synes lämpligt att
nu, då systemet med dylika tillägg är under avveckling, företaga några
större förändringar med avseende å nämnda grunder utöver vad som av
stats finansiell a skäl kan anses betingat.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
I fråga onj detalj bestämmelserna får utskottet ansluta sig till Kungl.
Maj:ts förslag. Dock har utskottet, på förekommen anledning, i § 8
tillagt ett andra stycke, avseende att underlätta beräknandet av dyrtidstilllägget
i det i nämnda paragraf omförmälda fall.
Av herr Lovén har påyrkats en mindre redaktionell jämkning av
§ 7 i gällande dyrtidstilläggskungörelse, avseende ett förtydligande av
det däri förekommande stadgandet om att dyrtidstillägg skall utgå även
på sådan löneförbättring, som utgör kompensation för redan vid världskrigets
utbrott inträffade prisstegringar. Då enligt utskottets mening
någon tvekan om stadgandets rätta innebörd i nu angivna hänseende
icke bör kunna ifrågakomma, har utskottet icke ansett det påkallat att
företaga någon omformulering av detsamma. Givetvis kan det i det
speciella fallet möta svårighet att avgöra om eller i vad mån en viss
löneförhöjning är av sådan beskaffenhet att dyrtidstillägg å densamma
enligt nu ifrågavarande bestämmelse bör utgå eller icke. I allmänhet
torde dock, såvitt utskottet har sig bekant, denna fråga hava avgjorts
på ett sådant sätt, att någon erinran mot detsamma icke skäligen kan
framställas. Undantagsvis har man dock, enligt vad som kommit till
utskottets kännedom, vid bedömandet av berörda spörsmål intagit en
strängare ståndpunkt än vad som enligt utskottets mening torde hava
varit riksdagens avsikt med stadgandet eller eljest av omständigheterna
påkallat. Utskottet vill med anledning härav uttala sin förväntan att i
avseende å ifrågavarande bestämmelse må tillämpas en i möjligaste mån
enhetlig och med dess av riksdagen avsedda innebörd överensstämmande
praxis.
Herr Hage har påyrkat, att beträffande befattningshavare, som åtnjöte
lön eller arvode från flera befattningar, vissa begränsningar i fråga
om rätten till dyrtidstillägg utöver nu gällande skulle införas. Med
hänsyn till önskvärdheten av att nu undvika ändringar i fråga om grunderna
för bestämmandet av dyrtidstilläggen kan utskottet icke biträda
detta förslag, som sannolikt skulle visa sig medföra praktiska svårigheter
i tillämpning och dessutom otvivelaktigt för vissa enskilda befattningshavare
komme att innebära en plötslig och godtycklig reduktion
av det vederlag för utfört arbete, som hittills skäligen ansetts böra tillkomma
dem.
I avseende slutligen å det av greve Lagerbjelke gjorda yrkandet
om utredning rörande ändring av grunderna för dyrtidstilläggen vid
statens affärsdrivande verk får utskottet framhålla, att utskottets nu
framlagda förslag innebär ett beaktande av syftet med motionen, nämligen
åstadkommande av en sänkning redan inom närmaste tiden av den
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
23
reallön, som enligt senast fastställda lönereglering och med nuvarande
dyrtidstilläggsbestämmelser tillkommer befattningshavarna vid dessa verk.
Beträffande tidpunkten för genomförandet av de sålunda av utskottet
tillstyrkta ändringarna med avseende å dyrtidstilläggen avser
Kungl. Maj:ts proposition, såsom ovan nämnts, att ny kungörelse i
ämnet skulle träda i kraft redan den 1 innevarande april.
I avseende härå bör emellertid uppmärksammas, att samtidigt med
ikraftträdandet av bestämmelserna för dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare
i allmänhet torde böra träda i tillämpning liknande nya
grunder för de särskilda grupper tjänstinnehavare, vilkas dyrtidstillägg
i särskild ordning beslutas, såsom exempelvis för befattningshavare vid
armén och marinen, vissa grupper lärare, pensionstagare m. fl. Aven
med en skyndsam behandling av frågan inom riksdagen bar det dock
icke synts utskottet möjligt att alla de beslut och åtgärder, som
måste föregå ett tillämpande av de nya bestämmelserna i ämnet, skulle
kunnat medhinnas i så god tid, att nämnda bestämmelser, på sätt Kungl.
Maj:t föreslagit, kunnat träda i kraft från och med andra kvartalet. Och
då en omläggning av sättet för beräkningen av dyrtidstilläggen knappast
låter sig genomföras under löpande kvartal, hava de nya grunderna för
dyrtidstilläggen icke synts utskottet kunna genomföras förrän från och
med 1 juli.
En ytterligare omständighet, som talat för att icke redan vid sistförflutna
kvartalsskifte företaga den av utskottet tillstyrkta nedsättningen
i fråga om dyrtidstilläggen är följande.
Levnadskostnadsindex uppgick under första kvartalet till 216, och motsvarande
grundtal var alltså 104. Med ingången av andra kvartalet 1922
har en synnerligen kraftig nedsättning i nyssnämnda index inträtt. Motsvarande
siffror för andra kvartalet äro 195 och 85 (sistnämnda siffra
bestämd i enlighet med nu gällande föreskrifter). Om nu härtill samtidigt
komme att å detta starkt sjunkande indextal skulle tillämpas de föreslagna
nya och för tjänstemännen ogynnsammare grunderna för dyrtidstilläggens
beräkning, skulle detta i många fall säkerligen komma att medföra en
så hastig och stark nedgång i avlöningsförmåner, att en dylik anordning
näppeligen synts utskottet fullt med billigheten överensstämmande.
Åven med hänsyn härtill har utskottet funnit det lämpligt att med
tillämpningen av de nya grunderna finge anstå till kvartalsskiftet den
1 juli 1922. Något formellt hinder möter icke härför, då samtliga nu
i kraft varande författningar gälla tillsvidare utan tidsbegränsning.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Samman
fattning.
Enligt utskottets förslag skulle alltså dyrtidstilläggen för statens
befattningshavare i allmänhet från och med den 1 juli innevarande år
utgå på ett grundtal, vilket icke såsom nu erhålles genom minskning
av indextalet för levnadskostnadsökningen med en tiondedel utan i
stället med 15 fasta enheter. Därjämte skulle det månadsbelopp, varå
för närvarande dyrtidstillägg efter fullt grundtal utgår, minskas från
nuvarande 85 kronor till 60 kronor. I övrigt skulle nu gällande huvudgrunder
bibehållas oförändrade.
I propositionen har räknats med en indexställning av 216 under
första kvartalet 1922 och 200 under de följande tre kvartalen av detta
år. För förra halvåret 1923 har antagits en medelindexsiffra av 190.
På grund av från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar och med
beaktande särskilt att index för andra kvartalet 1922 nedgått så långt
som till 195, har utskottet ansett sig utan att äventyra budgetens bärighet
kunna räkna med en medelindex för de tre återstående kvartalen
1922 av 190 och för första halvåret 1923 av 180. Utskottet vill emellertid
betona, att med nämnda antaganden endast avsetts att bilda ett
erforderligt underlag för utskottets kostnadsberäkningar och att desamma
icke få betraktas som ett uttryck för hur indexställningen i
verkligheten kan komma att gestalta sig.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag och med uti detta antagen indexställning
skulle sammanlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen (inberäknat
de affärsdrivande verken och olika pensionstagare) uppgå till för hela
år 1922 173 miljoner och för första halvåret 1923 73 miljoner eller
alltså sammanlagt 246 miljoner kronor. Motsvarande slutsiffra skulle
vid bifall till utskottets förslag och med av utskottet antagen indexställning
bliva 200 miljoner kronor, varav 148 miljoner för hela år
1922 och 52 miljoner för första halvåret 1923. Upplysningsvis må
nämnas, att den av utskottet tillstyrkta ändringen i grunderna för dyrtidstilläggen
kan, under antagande att den genomföres jämväl för övriga
grupper befattningshavare, beräknas medföra en totalbesparing av
cirka 5.4 miljoner kronor per kvartal (vid index 190). Härav belöpa omkring
3.2 miljoner kronor å den föreslagna ändringen av sättet för beräkningen
av grundtalet och 2.2 miljoner kronor å sänkningen av det
belopp, å vilket s. k. full kompensation må utså, från 85 kronor till 60
kronor per månad. Varje sänkning av grundtalet med en enhet innebär
en kostnadsminskning av i runt tal 500,000 kronor per kvartal.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
25
A) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och med avslag å de av herrar
M. Svensson, A. 0. Frändén och J. Carlsson, C. G.
Schedin m. fl., T. Julin och C. Winberg, R. Karlsson,
H. Kinmanson, J. A. Jonsson m. fl., A. Månsson m. fl.,
C. Lovén och E. Hage (II: 206), C. Lovén (II: 207),
A. Wiklund m. fl. samt E. Hage (II: 209) i ämnet
väckta motionerna, må
1) godkänna bifogade förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst med undantag dock i vad
angår dels de under jordbruksdepartementet hörande
befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans
* pensionskassa och statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl. (Bil A);
2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,
dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret
1923 må utgå av de medel, av vilka verkets eller
institutionens omkostnader i övrigt bestridas;
3) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid nedannämnda verk och
institutioner å tilläggsstat för år 1922 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å.................................................... kronor 55,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och
justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å........................................................ kronor 38,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen;
för postsparbanken ett reservationsanslag
å.......................................... kronor 220,000,
att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen
;
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag
å ......................................... kronor 24,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag
å .......................................... kronor 19,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av
biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å.......................................... kronor 290,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å........................................................... kronor 28,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till
bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid verk och institutioner, som
icke här ovan särskilt angivits, å tilläggsstat för år
1922 såsom förslagsanslag anvisa
under
andra huvudtiteln .
. kronor
»
tredje
»
»
»
fjärde
»
»
»
femte
»
»
)>
sjätte
»
»
»
sjunde
»
»
»
åttonde
y>
samt
tionde
x>
3.050.000
825.000
15,000,000
8.850.000
280.000
6.350.000
8.725.000
2.025.000
4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
under första halvåret 1923 vid nedannämnda
verk och institutioner å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa
i
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
27
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å......................................................... kronor 20,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och
justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å...................................................... kronor 14,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag
å .......................................... kronor 9,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag
å ............................................ kronor 7,500,
att direkt utgå av avgifter för granskning av
biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å........................................... kronor 100,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;
■ för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å ................................. kronor 10,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till
bestridande av motsvarande kostnader för
befattningshavare vid verk och institutioner, som icke
bär ovan särskilt angivits, å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln ... kronor 1,075,000
» tredje » ... » 300,000
» fjärde » ... )) 5,000,000
» femte » ... » 3,125,000
28
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
under sjätte huvudtiteln .
.. kronor
100,000
sjunde
»
»
1,900,000
»
åttonde
»
))
3,250,000
tionde
)>
800,000
B) att de av herrar 0. Carlström m. fl., samt
greve G. Lagerbjelke i ämnet väckta motionerna må
anses besvarade genom vad utskottet härovan anfört
och hemställt.
Stockholm den 25 april 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, A. C. Lindblad, C. J. G- Smarts, J.
Nilsson i Skottlandshus, II. F. Lamm, C■ P• V. Nilsson, 0. U- B. Olsson, G. G. Ekman, J. Nilsson
i Malmö, 0. Bergqvist, J. B. Johansson och C. Johansson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesberg, A.
Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Ronarp, 0. H:son Waldén, 0. Olsson
i Kullenbergstorp, S- Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun och
L. J. Carlsson-Frosterud.
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
29
Bilaga A.
Förslag
till
Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ !■
Mom 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlönings förhöj ning;
extra avlön ingstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
30
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som
bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,
till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent
enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst
enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode
till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket (nr 493.)
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som
i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i
efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till
befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2.
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av
Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med 15 enheter, varefter i förekommande
fall det då erhållna talet jämnas till närmaste 5-tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
31
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kung!. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Majrt må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtid stillägget, räknat efter den för
månad uppburna avlöningen, på följande sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 60 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 60 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 60 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 60 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken
dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15
kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av
det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende
är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den
månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.
Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i
egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom
befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som
nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens
man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av
lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtids
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
tillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urstå^dsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare .(icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt
vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp^ icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda
verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller
arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän
vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd
giltighetstid av samma reglemente in. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,
vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den
22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna
i § 3, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall
i varje särskilt fall minskas med 20.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt
för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,
till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
38
skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härtör i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlönings förhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens
sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1
angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,
att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska
akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott
av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den
mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock
till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och
vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å
den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å
häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding
med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed
likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000
kronor om året.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 28 käft. (Nr 49.) 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Till häradshövding utgår dyrtid stillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kung!. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ 7-
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.,
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om
och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att
dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer
eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av
vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser
skolat utgöra.
§ »•
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
35
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
sammanlagda avlöningsform anorna och. utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal.
§ 9.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ io.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 11. _
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 12-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922, från och med
vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.(nr 344) upphör att gälla.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Reservationer:
av herrar A. C. Lindblad, 0. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö,
0. Bergqvist, C. Johansson, A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i
Grängesberg, K. V. Rydén, O. H:son Waldén, C. R. Jansson i Falun
och L. J. Carlsson-Frosterud, vilka ansett att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet får tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med avseende å de motionsvis framkomna yrkandena om nedsättningar
i dyrtidstilläggen vill utskottet erinra om de ändringar, som i
sådant syfte vidtogos av 1921 års riksdag. Att på detta sätt gång efter
annan företaga dylika till förminskningar ledande ändringar i de en
gång fastställda grunderna för dyrtidstilläggen kan enligt utskottets förmenande
icke anses motsvara de förväntningar på tillbörlig trygghet och
säkerhet för tillfälliga ekonomiska omkastningar, som statstjänsten sedan
gammalt ansetts medföra.
Givetvis kan det icke förnekas, att den nuvarande statsfinansiella
situationen erbjuder stora svårigheter för beredande av tillräckliga statsinkomster.
Det torde dock knappast kunna anses lämpligt och rättvist
att låta dessa svårigheter gå ut över statens befattningshavare och detta
desto mindre som de belopp, som nu erfordras för dessas avlönande,
synas kunna beredas utan åsidosättande av de övriga budgetära kraven.
Utskottet vill erinra, hurusom statens uppfyllande av sina förpliktelser
mot de i dess tjänst anställda måste anses vara ett samhälleligt intresse,
vilkets tillgodoseende icke bör sättas i efterhand i förhållande till de
övriga anspråk av skiftande beskaffenhet, som ställas på statskassan.
Ovannämnda motionsvis gjorda yrkanden torde delvis vara beroende
på ett underskattande av den nedgång i dyrtidstilläggen, som redan
med nu gällande bestämmelser av sig själv inträder. Till belysande av
verkningarna av denna nedgång må anföras, att exempelvis grundtalets
sänkning vid årets andra kvartal från 216 till 195 kan beräknas medföra
en minskning av dyrtidstilläggen för respektive befattningshavare
med omkring 20 procent med därav följande motsvarande begränsning
av kostnaderna för dessa tillägg med cirka 10 miljoner kronor enbart
för ett kvartal.
Med avseende å nu gällande grunder för dyrtidstilläggen bör vidare
Statsutskottets utlåtande Nr 49. 37
uppmärksammas, att vid avfattandet av dessa grunder beaktats, att till
personalen vid nyreglerade verk dyrtidstillägg endast bör utgå med
reducerade belopp.
Att därutöver nu företaga ytterligare nedsättningar i dyrtidstillläggen
synes utskottet icke vara med billighet överensstämmande.
Vidkommande därefter de motioner, som avse förbättring av dyrtidstilläggen,
anser sig utskottet icke heller kunna giva sitt bifall härtill
på grund av det rådande finansiella nödläget, som gör all möjlig
sparsamhet nödvändig.
I fråga om detaljbestämmelserna — — — fall.
Av herr Lovén---överensstämmande praxis.
Herr Hage — — — dem.
I avseende å de motionsvis framkomna yrkanden om en omläggning
av det, nu rådande systemet för bestämmandet av dyrtidstilläggen
får utskottet anföra, att det icke synes lämpligt att sedan förhållandena
nu hunnit anpassa sig efter detta system, införa nya grunder, varav
verkningarna äro ovissa och vilka i tillämpningen kunna framkalla
svårigheter.
Utskottets förslag innebär sålunda, att de nuvarande grunderna för
dyrtidstilläggen bibehållas oförändrade. Utskottet ansluter sig alltså
till den av Kungl. Maj:t framlagda propositionen. Med hänsyn till den
framskridna tiden torde dock den nya författningen i ämnet med däri
innefattade ändrade detalj bestämmelser höra träda i kraft först från och
med den 1 juli 1922.
I propositionen —--gestalta sig.
Enligt---kronor. Motsvarande slutsiffra skulle med av ut
skottet
antagen indexställning bliva 222 miljoner kronor, varav 158
miljoner för hela 1922 och 64 miljoner för första halvåret 1923.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen med avslag å de av herrar M.
Svensson, A. O. Frändén och J. Carlsson, C. G. Schedin
m. fl., T. Julin och C. Winberg, R. Karlsson,
O. Carlström m. fl., H. Kinmanson, J. A. Jonsson
m. fl., A. Månsson m. fl., C. Lovén och E. Hage
(11:206), C. Lovén (11:207), A. Wiklund m. fl., E.
Sammanfattning.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Hage (11:209) samt greve G. Lagerbjelke i ämnet
väckta motionerna må
1) godkänna bifogade förslag till kungörelse —
— — folkskollärare m. fl. (Bil. A.);
2) medgiva---bestridas;
3) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid nedannämnda verk och
institutioner å tilläggsstat för år 1922 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å ....................................................... kronor 60,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och
justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å .................................................... kronor 40,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen;
för postsparbanken ett reservationanslag
å................................................ kronor 235,000,
att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen
;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag
å ............................................. kronor 25,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ettreserva
■
tionsanslag å............................................... kronor 20,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av
biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å............................................. kronor 310,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
39
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å .......................................................... kronor 30,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen
;
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid verk och institutioner, som
icke här ovan särskilt angivits, å tilläggsstat för år
1922 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln .................. kronor 3,250,000
» tredje » 3> 875,000
3> fjärde 3> » 16,500,000
3> femte » » 9,500,000
3> sjätte 3> 3> 300,000
3> sjunde 3> 3> 6,800,000
3) åttonde 3) 3> 9,250,000
3> tionde 3> 3) 2,175,000
samt
4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
under första halvåret 1923 vid nedannämnda
verk och institutioner å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å....................................................... kronor 25,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och
justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å......................................................... kronor 16,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen;
för kontrollstyrelsens avdelning
för ärenden angående skattefri sprit
in. m. ett reservationsanslag å ............ kronor 10,000,
att direkt utgå av denaturexdngsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
*
för statens biografbyrå ett reservationsanslag
å .............................................. kronor 8,500,
40
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
att direkt utgå av avgifter för granskning av
biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å................................;.......... kronor 120,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å ....................................................... kronor 12,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till
bestridande av motsvarande kostnader för
befattningshavare vid verk och institutioner, som icke
här ovan särskilt angivits, å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisa
under
andra huvudtiteln..........
......... kronor
1,300,000
»
tredje
» .........
........ 3)
350,000
3)
fjärde
» .........
......... 3)
6,500,000
3>
femte
)) . ........
......... 3)
3,775,000
3>
sjätte
3) .........
......... 3)
120,000
»
sjunde
3) .........
......... 3)
2,350,000
»
åttonde
3) .........
......... 3)
3,800,000
3>
tionde
3) ..........
......... 3)
950,000.
av herr P. B. Nilsson i Landeryd.
iStatsutskottets utlåtande Nr 49.
41
Bilaga A.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ 2-
Dyrtidstillägg — — — fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekommande
fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va
överstiger närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast
högre 5-tal.
Allt efter som — — — Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda — — — sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
— — — tal.
Denna — — — gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 28 käft. (Nr 49.)
fi
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar.
- Rskr. 1922:2b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet s. 1 i texten
- Rskr. 1922:4b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartemente s. 1 i texten
- Rskr. 1922:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till komm s. 1 i texten
- Rskr. 1922:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—SO juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till fina s. 1 i texten
- Rskr. 1922:7b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatens för år 1922 sjunde huvud titel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 19 i texten