Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående sänkning av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande.

1922-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående sänkning av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

17

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående

sänkning av räntan å lån från fonden för rederinäringens

understödjande.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 17 mars 1922 avlåten proposition (nr 213),

vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, bar Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva,

ej mindre att från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, ränta

å lån, som beviljas från fonden för rederinäringens understödjande, må

utgå efter en räntefot av fyra procent,

än även att från och med samma dag enahanda räntefot må — i

den mån så icke redan sker — tillämpas å lån, som tidigare beviljats

från nämnda fond,

i varje fall dock under förutsättning att låntagaren förbinder sig

att, därest under lånetiden förändrade bestämmelser i avseende å räntefoten

varda meddelade beträffande redan beviljade lån, för då återstående

lånetid underkasta sig dessa bestämmelser, i den mån de icke

innebära höjning av räntefoten utöver vad som skall gälla för lån, som

därefter beviljas,

dels och, vid bifall till vad sålunda föreslagits, upptaga den i förslaget

till riksstat för budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 under

»B. Statens produktiva fonder. III. Statens utlåningsfonder (överskott)»

uppförda inkomsttiteln »24. Rederilånefonden» med ett till 220,000 kronor

nedsatt belopp.

Av utredningen i ärendet, beträffande vilken utskottet får hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet, framgår, bland annat, följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 32 käft. (Nr 58—64.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt 1903 års

riksdag bildande av en lånefond till rederinäringens understödjande. För

närvarande uppgår fonden till 17,000,000 kronor.

Å lån skulle enligt de ursprungligen meddelade bestämmelserna

erläggas ränta med fyra procent. Nämnda räntesats bibehölls sedermera,

till dess 1916 års riksdag i anledning av en av Kungl. Maj:t i

proposition, nr 233, gjord framställning medgav, att å de lån, som från

och med den 28 april 1916 beviljades att utgå från rederilånefonden,

skulle beräknas fem procent ränta. Å då redan befintliga lån förblev

däremot räntan oförändrat fyra procent.

Enligt vad av propositionen framgår, äro av fondens medel utlånade

nära 1 miljon kronor mot fyra procent och något över 11 Va

miljoner kronor mot fem procent ränta, medan återstoden utgöres av

dels redan beviljade men icke uttagna lån, dels ock ännu icke till lån

disponerade kapitalavbetalningar.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 14 februari 1922 dagtecknad

skrift har nu styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening på anförda

skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt vidtaga åtgärder i

syfte att åvägabringa sänkning av den för rederilånen utgående räntan

från fem till fyra procent, att från viss tidpunkt gälla för såväl redan

utlämnade som framdeles ytterligare utdelade lån.

över styrelsens framställning hava yttranden infordrats från statskontoret,

kommerskollegium och fullmäktige i riksgäldskontoret, varvid

framställningen tillstyrkts av kommerskollegium, medan statskontoret och

riksgäldsfullmäktige funnit sig böra ställa sig avvisande mot densamma.

Departementschefen anför bland annat följande:

»Gentemot de av statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret

uttalade betänkligheterna vill jag för egen del framhålla, att, även om

dessa betänkligheter icke kunna frånkännas fog, det dock knappast

synes mig möjligt — med hänsyn till det syfte, som med rederilånefonden

avsetts, och de förhållanden, under vilka fonden tillskapats —

att under alla omständigheter noga anpassa räntan å rederilånen efter

den i allmänna marknaden gällande räntesatsen och därmed också efter

den ränta, som staten får betala vid sin egen upplåning. Sålunda torde

det väl få anses såsom tämligen säkert, att, om rederinäringen år 1916,

då räntan å rederilånen höjdes från 4 till 5 procent, befunnit sig i lika

bekymmersamt läge som för närvarande, någon ränteförhöjning icke

kommit till stånd, oaktat vid denna tidpunkt den allmänna diskonträntan

var en halv procent högre än den, som nu gäller. Under sådana om
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63. 19

ständigheter och då under den på sjöfartens område nu rådande depressionen

alldeles särskilt den del av rederinäringen, för vilken rederilånen

närmast äro avsedda, d. v. s. de på transocean sjöfart inriktade

företagen, har att kämpa med stora svårigheter för att kunna hålla sin

rörelse uppe, vill det synas mig, som om de här ovan berörda betänkligheterna

dock höra- få vika inför de av såväl Sveriges allmänna sjöfartsförening

som kommerskollegium med styrka framhållna skälen för en

räntesänkning.»

Enligt departementschefens förslag skulle den sänkta räntan givas

tillämplighet icke blott å nya lån utan jämväl å sådana redan beviljade

lån, för vilka den högre räntesatsen av fem procent nu är gällande.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, ej mindre att från

och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, ränta

å lån, som beviljas från fonden för rederinäringens

understödjande, må utgå efter en räntefot av fyra

procent, än även att från och med samma dag enahanda

räntefot må — i den mån så icke redan sker

tillämpas å lån, som tidigare beviljats från nämnda

fond, i varje fall dock under förutsättning att låntagaren

förbinder sig att, därest under lånetiden förändrade

bestämmelser i avseende å räntefoten varda

meddelade beträffande redan beviljade lån, för då återstående

lånetid underkasta sig dessa bestämmelser, i

den mån de icke innebära höjning av räntefoten utöver

vad som skall gälla för lån, som därefter beviljas.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om sänkning av den i förslaget

till riksstat uppförda inkomsttiteln: Rederilånefonden kommer utskottet

att avgiva utlåtande i annat sammanhang.

Stockholm den 2 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 61.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:155 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sänkning av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande. s. 6 i texten