Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till överenskommelse angående vissa ändringar i dels de med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare Malmfält och Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund tidigare ingångna avtal, dels ock den för förstnämnda bolag fastställda bolagsordning.

1922-03-09 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till överenskommelse angående vissa ändringar i dels de med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare Malmfält och Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund tidigare ingångna avtal, dels ock den för förstnämnda bolag fastställda bolagsordning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

1

Sr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till överenskommelse angående vissa ändringar i dels de

med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Aktiebolaget

Gellivare Malmfält och Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund

tidigare ingångna avtal, dels ock den för förstnämnda

bolag fastställda bolagsordning.

(4:de avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1922 dagtecknad proposition,

nr 129, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över linansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen bemyndiga Kungl. Magt att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare Malmfält och

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund träffa överenskommelse i enlighet

med följande vid propositionen fogade förslag.

Emellan Svenska Staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare Malmfält och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund, å andra sidan, är träffat följande avtal, innefattande

tillägg till och förändring av tidigare överenskommelser.

§ I
Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag utfaster sig att, så fort sådant

lagligen kan ske, vidtaga de ändringar i sin bolagsordning, som härvid

fogade bilaga utvisar.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 Kind. 38 höft. (Nr 70.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

§ 2-

Till reglering’ av det parternas mellanhavande, som uppkommit i

anledning av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags åtagande dels enligt

§ 14 i överenskommelsen den 7 mars—29 juni 1907, dels ock enligt

senare kontrakt, i den mån bestämmelserna i nyssnämnda paragraf

därå äga tillämpning, ävensom i anledning av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds

åtagande i § 8 av kontraktet den 1 juli 1918 mellan

svenska staten, å ena sidan, samt Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

och Norrbottens Järnverks Aktiebolag'', å andra sidan, bestämmes

härmed följande.

Mom. 1. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund förbinda sig att vid uppkommande fråga

om gäldande för tiden från och med den 1 januari 1921 av sådant tilläggtill

frakt, som avses med ovan berörda kontraktsbestämmelser (här nedan

benämnt frakttillägg), icke till sitt fredande från kravet åberopa krig

eller blockad, som förekommit före den 1 januari 1921.

Bolagen förbinda sig att för tiden efter den 1 januari 1922 inom

eu månad efter mottagandet likvidera av järnvägsstyrelsen utställd räkning

på frakttillägg för ett förflutet år ävensom gälda sex procent ränta

å frakttillägget från den dag, räkning blivit bolagen tillställd, till dess

betalning sker. Järnvägsstyrelsen förbinder sig å sin sida, att i den

mån principiella meningsskiljaktigheter rörande grunderna för frakttilläggets

beräkning-, vilka icke avse stadgandet i § 14 mom. 3 i 1907

års kontrakt, blivit för tidigare år avgjorda genom dom eller förlikning,

i sina uträkningar av frakttillägg tillämpa den mening, som lagts till

grund för det tidigare avgörandet.

Bolagen äga emellertid i vederbörlig ordning föra talan om återbekommande

av vad bolagen anse sig hava fått betala för mycket samt

att tillgodonjuta ränta å eventuellt restituerat belopp, från den dag det

till järnvägsstyrelsen erlagts, efter den procent, som bolagen skulle fått

vidkännas, om beloppet för tiden till återbetalningen behövt upplånas.

Vid dylik tvists avgörande skall parternas ställning i bevisningshänseende

icke vara annan än den, parterna skulle innehaft i en rättegång,

där det gällt för staten att utkräva beräknat frakttillägg; och

åligger det alltså staten att återbetala vad som icke å statens sida styrkes

hava varit bolagens skyldighet att enligt gällande avtal erlägga i frakttillägg.

Mom. 2. Järnvägarna Gellivare-Biksgränsen och Gellivare-(Malmberget)-Svartön

skola för tiden från och med den 1 januari 1922 för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 70.

3

beräknande av ifrågavarande frakttillägg- anses såsom eu enhet, så att

överskott å endera järnvägen beräknas för fyllande av brist å den andra.

Frakttillägget skall beräknas till det belopp, varmed sammanlagda inkomsten

av samma järnvägar må hava för varje särskilt år understigit

kostnaden för järnvägarnas drift och underhåll jämte ränta å nuvarande

och blivande anläggningskostnad för dessa järnvägar, innefattande jämväl

alla statens upplags-, lossnings- och lastningsanordningar å Svartön;

och skall denna ränta beräknas till fem procent, om den av LuossavaaraKiirunavaara

Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

fraktade malmkvantiteten för året icke överstigit fem miljoner ton, och

i annat fall till fem procent jämte V20 procent däröver för varje påbörjat

hundratusendetal ton av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund fraktad malm över fem miljoner ton.

Mom. 3. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag tillerkänna befogenhet

att genom särskild representant taga del av räkenskaperna förståtens

järnvägar i den mån det erfordras för att följa beräkningarna

av frakttilläggen ävensom de beräkningar, som ligga till grund för

tillämpningen av mom. 4 b) under denna paragraf.

Mom. 4. Därest Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag genom laga

kraftvunnen dom, skiljedom eller förlikning finnes skyldigt gälda något

belopp i frakttillägg för år 1920, skall bolaget senast inom två månader

därefter avräkningsvis betala det sålunda bolaget ålagda frakttillägg intill

ett belopp av fem miljoner kronor jämte sex procent ränta från 1920

års slut; och skola beträffande frakttillägg, som sålunda och i övrigt må på

angivet sätt åläggas bolaget för år 1920 ävensom för åren 1915—1919,

följande regler vinna tillämpning:

a) Beträffande förräntningen skall iakttagas, att frakttilläggen skola,

oberoende av den grund, som må varda angiven i dom, skiljedom eller

förlikning, förräntas efter sex procent om året från respektive fraktårs

slut, och att räntan skall vid varje kalenderårs slut läggas till kapitalet

och jämte detta förräntas.

b) För den händelse staten genom uppbärande av frakt för de i

tilläggsavtalet den 1 juli 1918 omnämnda »utfallna kvantiteter» malm

skulle under något år före år 1936 erhålla eu högre vinst än som

uppkommit, därest nu nämnda kvantiteter icke fraktats å järnvägarna,

skall ett belopp, motsvarande den sålunda uppkomna, överskjutande delen

av vinsten avskrivas å den skuld för nu ifrågavarande frakttillägg, vari

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag må häfta jämlikt ågången dom,

skiljedom eller förlikning; allt dock endast i den mån järnvägarnas

inkomst samma år överstiger sammanlagda beloppet av järnvägarnas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

drift- och underhållskostnader samt tio procent av deras anläggningskostnader,

däri inbegripet statens upplags-, lossnings- och lastningsanordningar

å Svartön. Å sålunda gottskrivet belopp skall beräknas

ränta efter sex procent om året från utgången av det år, varunder

vinsten uppkommit, skolande denna ränta årsvis läggas till kapitalet

och med detta förräntas.

c) . Vid beräkning av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags skuld

för nu ifrågavavarande frakttillägg, skall nämnda bolag gottskrivas ett

belopp, motsvarande den ökning av inkomst- och förmögenhetsskatt

samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt till svenska staten, som

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund

fått vidkännas genom att deras beskattningsbara inkomst för

något år blivit för högt upptagen av den anledning, att sådant frakttillägg

för åren 1915—1920 icke avdragits vederbörande år. Å sålunda

gottskrivet belopp skall beräknas ränta efter sex procent om året från

respektive skattebetaluingsdagar, skolande denna ränta vid varje kalenderårs

slut läggas till kapitalet och med detta förräntas.

Därest Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag något år efter år 1920

upptager nu ifrågavarande frakttillägg eller någon del därav såsom omkostnad

samt dess inkomst och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds

inkomst genom utdelning från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

sålunda blir mindre än den eljest skolat vara, skall åter staten i

avräkning å det belopp, som enligt första stycket här ovan må tillkomma

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, gottskrivas ett belopp lika med

skillnaden mellan, å ena sidan, de sammanlagda skattebelopp, bolagen

haft att till staten erlägga, därest den beskattningsbara inkomsten icke

blivit på angivet sätt minskad, utan motsvarande belopp i stället utdelats

till vederbörande aktieägare, samt, å andra sidan, summan av de

bolagen verkligen debiterade skattebelopp. Jämväl å sålunda gottskrivet

belopp skall räknas ränta från respektive skattebetalningsdagar enligt

senast angiven grund.

Summan av de Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag enligt b) och

c) tillkommande belopp jämte ränta må icke överstiga de frakttillägg

jämte ränta, som bolaget må hava ålagts gälda för åren 1915 — 1920.

d) Senast den 15 november 1936 skall hava skett uträkning av

statens mellanhavande med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag per den

31 december 1936 på grund av bolaget enligt laga kraftvunnen dom,

skiljedom eller förlikning eventuellt åliggande frakttillägg för åren

1915 —1920 med hänsyn tagen till de i punkterna a)—c) här ovan lämnade

bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Hava Järnvägsstyrelsen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

icke den 1 juli 1936 enats om sagda uträkning, skall uträkningen verkställas

av en skiljenämnd, bestående av tre personer, av vilka Järnvägsstyrelsen

utser en, bolaget en och Överståth&llarämbetet i Stockholm

den tredje.

e) Det belopp, som det enligt den i d) här ovan angivna uträkningmå

åligga Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag att utgiva, skall, därest

staten begagnar den densamma enligt § 3 här nedan den 31 december 1936

tillkommande lösningsrätt, gäldas medelst avdrag å lösesumman. Om

inlösen icke äger rum, skall beloppet erläggas antingen kontant den 31

december 1936 eller, om Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund så

önskar, på det sätt att den 31 december ett vart av åren 1936—1940

erlägges dels eu femtedel, dels sex procent ränta å kvarstående belopp,

skolande dessa likvider åligga för åren 1936—1937 Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag samt för åren 1938—1940 Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund.

Skulle Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag vilja före den 31 december

1936 helt eller delvis uppgöra eventuell skuld till staten för i

detta moment omhandlade frakttillägg, står det bolaget fritt, dock alltid

utan anspråk på andel i järnvägarnas vinst enligt b) här ovan för tiden

från och med det år, varunder slutbetalning ägt rum, och skall, även

om bolaget betalar frakttillägg utan avvaktande av dom, skiljedom eller

förlikning, som ovan nämnts, bolaget vara skyldigt att tillika gälda

ränta till betalningsdagen enligt ovan under a) angivna grund.

f) Därest Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag eller Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund i sina räkenskaper såsom omkostnad

upptager frakttillägg för åren 1915 —1920 så sent, att hänsyn till därav

förorsakad minskad skatt till staten icke kan tagas vid den under d)

härovan omförmälda uträkning, är vartdera bolaget pliktigt att senast

en månad efter utgången av vederbörande skatteuppbördstermin till staten

utgiva ersättning för den för bolaget uppkomna minskningen i

skatt, beräknad enligt de under c) andra stycket här ovan angivna

grunder. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag enligt detta stycke åliggande

ersättning, vilken förfaller till betalning efter 1937 års utgång,

skall gäldas av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund. Summan av

de staten enligt c) andra stycket här ovan gottskrivna belopp jämte

ränta till 1936 års utgång samt de staten enligt detta stycke tillkommande

ersättningar må icke överstiga summan av de LuossavaaraKiirunavaara

Aktiebolag enligt c) första stycket här ovan g-ottskrivna

belopp jämte ränta till 1936 års utgång.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Mom. 5. Här ovan träffade bestämmelser må icke i någon mån

inverka på det rättsliga bedömandet av frågan om tolkningen och tilllämpningen

av § 14 i 1907 års kontrakt.

§o

o.

Mom. 1. Staten utlaster sig att icke begagna sig av den staten

enligt § 9 av 1907 års överenskommelse tillkommande rätt, att den 31

december 1932 inlösa de aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag,

vilka nu tillhöra eller intill sagda dag förvärvats av Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund eller Aktiebolaget Gellivare Malmfält.

Mom. 3. Däremot medgives staten rätt att den 31 december 1936

lösa de aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, som nu tillhöra

eller intill sagda dag förvärvats av Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund

eller Aktiebolaget Gellivare Malmfält. Vill staten begagna

denna sin lösningsrätt, göre därom tillsägelse under år 1934 hos Trafik

aktieboi aget Grängesberg-Oxelösund samt hos Aktiebolaget Gellivare

Malmfält, om detta bolag då ännu består; och skall i fråga om statens

rätt att återkalla sin tillsägelse, om lösesummans bestämmande och grunderna

därför, om avdrag å lösesumman samt om tiden för dess erläggande

vad i § 9 av 1907 års överenskommelse är stadgat äga motsvarande

tillämpning, dock med iakttagande av dels bestämmelsen i § 5

mom. 2 här nedan, dels ock följande förändringar och tillägg:

a) Till grund för beräkningen av lösesumman skall, med iakttagande

av bestämmelserna i § 5 av kontrakt den 4 april—18 juli 1913, tagas

den årliga medelvinst, Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag skäligen bör

anses hava haft å försäljningen av den malm, som bolaget brutit och

tillgodogjort sig under åren 1922—1933. Har kvantiteten av denna

malm överstigit trettiosex miljoner (36,000,000) ton från malmfältet i

Kirunavara eller nio miljoner (9,000,000) ton från Gellivare malmfält,

skall från beräkningen uteslutas den vinst, som belöpt å de överskjutande

kvantiteterna. Ej heller må för åren 1932 och 1933 i beräknin
gen

medtagas vinsten på mer än medeltalet av de kvantiteter malm,

som i beräkningen medtagas för åren 1922—1931, i den mån ej ett

medtagande av större kvantiteter för nämnda två år erfordras för att

ovan angivna kvantiteter för hela tolvårsperioden skola uppnås.

Om till följd av krig eller blockad avbrott i utfraktningen av malm

ägt rum under ifrågavarande tolvårsperiod, skall den tid avbrottet varat,

icke medtagas i beräkningen; och skola för sådan händelse de i föregående

stycke angivna kvantiteterna 36,000,000 ton och 9,000,000 ton

undergå motsvarande minskning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

7

b) Från lösesumman skall avdragas:

1) vad staten eller den, som företräder statens rätt, jämlikt den

i § 2 mom. 4 d) bär ovan omförmälda uträkning må äga att

fordra på grund av den av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

ingångna garanti rörande kostnader och förräntning

å järnvägarna Gellivare—Riksgränsen och Gellivare (Malmberget)—Svartön;
2)

det i 1913 års överenskommelse § 4 stadgade vederlag för

genom nämnda överenskommelse föranledd minskning av

malmtillgången i Kirunavara och Gellivare malmfält jämte

fyra procent ränta därå från den 1 januari 1933.

c) Begagnar staten sig av densamma tillkommande lösningsrätt,

skall lösesumman med det belopp, vartill densamma efter vederbörliga

avdrag uppgår, erläggas, efter statens val, enligt ettdera av följande

tre alternativ:

1) kontant å inlösningsdagen; dock med rätt för staten att

dröja med erläggande av lösesumman eller någon del därav

intill den 31 december nästföljande år, mot skyldighet för

staten att meddela Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

och Aktiebolaget Gellivare Malmfält dagen för inbetalningen

en månad förut samt att erlägga fyra procent ränta

å det resterande beloppet från inlösningsdagen till dess betalning

sker;

2) med en femtedel å inlösningsdagen samt en femtedel järn te

upplupna räntor den 31 december ett vart av de fyra närmast

följande åren; skolande oguldna delar av lösesumman från

inlösningsdagen förräntas efter fyra procent om året t. o. m.

den 31 december nästföljande år samt därefter med sex

procent om året;

3) med en tiondel å inlösningsdagen samt en tiondel jämte

upplupna räntor den 31 december ett vart av de nio närmast

följande åren; skolande oguldna delar av lösesumman förräntas

på sätt under 2) säges.

Det åligger staten att senast inom den tid, inom vilken det står

staten öppet att återkalla tillsägelse om inlösning, meddela bolagen enligt

vilket av dessa tre alternativ lösesumman kommer att erläggas.

I händelse staten tager i anspråk sådant betalningsanstånd, som

bär medgivits, äger Sveriges riksbank att utan hinder av bestämmelsen

i 1907 års kontrakt § 21 mom. 4 överlämna de i riksbanken nedsatta

aktierna till staten, sedan inlösningsdagen inträtt och staten tillställt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund och Aktiebolaget Gellivare

Malmfält förbindelser å lösesummans belopp eller resterande del därav,

allt jämte ovan stadgade ränta.

Mom. 3. De i § 10 av 1907 års avtal för åren 1933—1937 fastställda

kvantiteterna järnmalm femton miljoner (15,000,000) ton för

Kirunavara malmfält och tre miljoner sjuhundrafemtiotusen (3,750,000)

ton för Gellivare malmfält skola så fördelas, att Luossavaära-Kiirunavaara

Aktiebolag därav äger bryta under åren 1933—1936 från Kirunavara

malmfält tolv miljoner (12,000,000) ton och från Gellivare malmfält

tre miljoner (3,000,000) ton samt under år 1937 utöver eventuella

rester å nyssnämnda kvantiteter från Kirunavara malmfält tre miljoner

(3,000,000) ton och från Gellivare malmfält sjuhundrafemtiotusen (750,000)

ton, allt oberäknat varpmalm.

Mom. 4. Med ändring av vad i § 9 mom. 2 av 1907 års kontrakt

och § 6 av 1908 års kontrakt föreskrives om ersättning för icke bruten

och bortfraktad malm, stadgas härmed följande.

Har Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag icke medhunnit att till

utgången av år 1936 bryta och utfrakta de malmkvantiteter, som bolaget

enligt dels 1907 års kontrakt, § 7, dels 1908 års kontrakt, § 1, och dels

denna paragraf mom. 3 äger tillgodogöra sig från Kirunavara och

Gellivai''e malmfält, eller tillhopa etthundrasjutton miljoner sjuhundrafemtiotusen

(117,750,000) ton, skall, i händelse av inlösen, varom i denna

paragraf mom. 2 sägs, staten utöver lösesumman för aktierna lämna

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund och aktiebolaget Gellivare

Malmfält ersättning, i den mån på deras aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag belöper, för vad av nämnda kvantiteter icke utfraktats,

dock i intet fall för mera äu sju miljoner (7,000,000) ton, varvid varje

ton beräknas till ett pris motsvarande sistnämnda bolags enligt § 9

mom. 1 i 1907 års kontrakt samt bestämmelserna i detta kontrakt uppskattade

medelvinst under åren 1922 —1933 per ton malm med avdrag

av det vinstbelopp, som, därest malmen utfraktats under åren 1933 —

1936, skolat jämlikt Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags bolagsordning

å samma malm tillkomma preferensaktierna i bolaget.

Beräkningen av ifrågasatta ersättningsbelopp verkställes i brist på

åsämjande av nio ojäviga gode män, utsedda på sätt i 1907 års avtal

§ 9 mom. 1 sägs; och beloppet erlägges kontant före utgången av

år 1937.

Begagnar ej staten sin lösningsrätt vid 1936 års utgång och

har Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag till den tiden ej medhunnit

att bryta och utfrakta etthundrasjutton miljoner sjuhundrafemtiotusen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

9

(117,750,000) ton, skall bolaget äga utfxakta vad som brister under år

1937, dock ej mera än fyrahundratusen (400,000) ton utöver vad bolaget

enligt 1907 års kontrakt och mom. 3 här ovan äger frakta under år

1937; skolande härvid bestämmelserna i § 10 i 1907 års kontrakt i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment och i § 11 i

1907 års kontrakt skola, på sätt i 1918 års tilläggsavtal förutsättes, de

i sagda avtal omförmälda »utfallna kvantiteter», i den mån de belöpa

på 1907 och 1908 års kontrakter, betraktas som om de blivit av bolaget

brutna och bortfraktade.

Mom, 5. I övrigt gäller, att, därest staten begagnar den densamma

nu medgivna inlösningsrätt den 31 december 1936, alla de påföljder,

som enligt parternas tidigare avtal skolat inträda vid 1932 års

utgång, därest staten begagnat sin inlösningsrätt den 31 december 1932,

i stället skola inträda vid 1936 års utgång.

Mom. 6. Har staten icke begagnat sin ovan omförmälda rätt till

inlösen av stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag vid utgången

av år 1936, men vill jämlikt § 12 i 1907 års kontrakt begagna

enahanda lösningsrätt den 31 december 1942, äge, vad i § 12 i nämnda

kontrakt samt i denna paragraf mom. 2 c) och i § 5 mom. 2 här nedan

är stadgat, motsvarande tillämpning.

§ 4.

Mom, 1. Skulle den kvantitet järnmalm, som Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag under tiden intill 1937 års utgång utskeppar över

Svartön, något år understiga en myckenhet av en miljon tvåhundratusen

ton eller varder något år utskeppningen helt inställd, åligger det bolaget

att, såframt Kungl. Maj:t ej annat medgiver, till hamndirektionen i

Luleå senast inom två månader efter årets utgång utgiva i förra fallet

ett belopp, motsvarande 16 a/3 öre för varje ton, varmed den under året

utskeppade järnmalmskvantiteten understigit nyss angivna nakenhet, och

i senare fallet tvåhundratusen kronor.

Mom. 2. Varder bolagets utskeppning av malm över Svartön

väsentligen minskad eller helt inställd under mera än ett år i följd,

skall ovannämnda ersättningsbelopp av 16 2/s öre för ton nedsättas andra

året med eu tionde), tredje året med två tiondelar o. s. v.; dock med

iakttagande därav, att dylik nedsättning endast får beräknas i fråga om

sådan del av bristen i den utskeppade malmkvantiteten, som motsvarar

kvantitet, för vilken närmast föregående år lämnats ersättning, samt

att ersättningen för varje bristande tontal icke heller får bestämmas

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 satnl. 38 höft. (Nr 70.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 70.

mera än 1 */s öre lägre än föregående års ersättning för motsvarande

tontal.

§ 5.

Mom. 1. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag förbinder sig att,

därest Kungl. Maj:t ej annat medgiver, inom de gränser, som de med

svenska staten ingångna avtalen angiva, uppehålla brytningen inom

Gellivare malmfält i sådan omfattning, att den därstädes varje år brutna

malmen skall utgöra minst en fjärdedel av den under samma år vid

Kirunavara malmfält brutna malmen; dock att bolaget, på grund av

vad sålunda stadgats, i varje fall icke är skyldigt att inom Gellivare

malmfält bryta mera än en miljon ton malm om året. Bolagets förpliktelse

att uppehålla brytningen i Gellivare gäller icke, i den mån

arbetet därstädes inställts till följd av strejk eller sådan lockout som

godkännes av vederbörande arbetsgivarorganisation.

Mom. 2. Därest sammanlagda resultatet av försäljningen utav

den vid Gellivare malmfält brutna och tillgodogjorda malmen för eu

tidrymd av minst tre år i följd under period, vars vinstresultat skall

läggas till grund för beräkning av lösesumman vid en eventuell statsinlösen

av stamaktierna i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, skulle

visa förlust samt förlusten icke belöper enbart på ett års driftresultat,

äger Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund påfordra, att vid lösesummans

beräkning resultatet av Gellivarerörelsen under sådan tidrymd

icke tages med i beräkning för bestämmande __ av medelvinsten.

Vid beräkning av driftresultatet för sådan tidrymd, som i detta

moment avses, må bland omkostnaderna icke upptagas andra utgifter

än de, som hava avseende enbart å Gellivarerörelsen. I enlighet härmed

må icke medräknas för t. ex. Kirunavara och Gellivare gruvfält

gemensamma allmänna kostnader och ej heller andra kostnader, som

bolaget måst vidkännas, även om driften vid Gellivare varit nedlagd.

Därest enligt bestämmelsen i detta moment resultatet för viss tidrymd

icke skall medräknas vid bestämmande av medelvinsten, skola de

kvantiteter malm, vartill hänsyn får tagas vid beräkning av medelvinsten

för fastställande av lösesumman, minskas med 750,000 ton Gellivaremalrn

för varje år av samma tidrymd.

§ 6-

För att Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag i händelse av statsinlösen

må kunna omedelbart driva fullt självständig rörelse, åligger

det bolaget att ställa sig följande till efterrättelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70. 11

Den för driften vid Kirunavara och Gellivare malmfält erforderliga

tekniska personalen skall vara anställd i nämnda bolags tjänst.

Försäljning av den malm, som brytes av sagda bolag, skall för tiden

efter 1933 års utgång omhänderhavas av personer, som äro anställda

i samma bolags tjänst, men ma, därest Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund

så önskar, sistnämnda bolags försälj ningsverksamhet jämväl

ombesörjas genom Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags handelsorganisation,

och skall i sistnämnda fall Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

i händelse av statsinlösen tillföras så stor del av bolagens han desorganisation,

som kan anses skälig. Det åligger bolagen att vid utövande

av sin försälj ningsverksamhet tillse, att såväl för sådan verksamhet

vidtagna anordningar som för rörelsen ingångna kontrakt kunna

i händelse av statsinlösen utan olägenhet fördelas mellan de olika bolagen;

och skall, därest icke annat överenskommes, vartdera bolaget vid statsinlösen

tillföras så stor del av bolagens försäljningskontrakt och övriga

handlingar, som skäligen anses erforderliga, för att bolaget må kunna

fullt självständigt fortsätta sin rörelse.

intill dess handelsorganisation och försäljningskontrakt fördelats

mellan bolagen samt jämväl därefter, i den mån en fullt genomförd

fördelning icke kunnat äga rum, äge Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

befogenhet att hos Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund taga

kännedom om samtliga åtgärder, kontrakt och andra handlingar rörande

av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag bruten men genom Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund försåld malm (dock ej försäljningsavtal,

som efter 1936 års utgång eller, om staten ej då begagnar sin inlösningsrätt,

efter 1937 års utgång ingås beträffande malm, som enligt det

s. k. tilläggsavtalet den 1 juli 1918 levereras till Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund) ävensom rätt att i mån av behov utbekomma

dylika kontrakt och handlingar. Motsvarande rättigheter tillkomma Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund gentemot Luossavaara-Kiirunavaaia

Aktiebolag rörande vid Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds gruvor

bruten malm.

Tvist om tolkning och tillämpning av denna paragraf avgöres av

skiljemän, utsedda på sätt i § 28 i 1907 års avtal stadgas.

§ 7.

Mom 1. För att Luossavara—Kiirunavaara Aktiebolag i händelse

av statsinlösen må äga nödig tillgång till för dess rörelse behövligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 70.

fartygsrum, berättigas staten att vid inlösen av stamaktierna i Luossavaara-Kiirimavaara

Aktiebolag jämväl lösa så stor del av Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxel osund tillhörigt fartygsrum, som med hänsyn till

vanlig skeppning av malm från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

tillhöriga gruvor i förhållande till Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösunds

övriga malmskeppning må anses skäligt.

Mom. 2. Därest staten vill begagna sig av den staten sålunda

medgivna rätt, skall senast inom sex månader från den dag*, då tillsägelse

om inlösen av stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

för ifrågavarande inlösningstid sist kunnat ske, angivas vilka fartyg

staten under förutsättning av stamaktiernas inlösen önskar övertaga.

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund må icke utan Kungl.

Maj:ts medgivande under tiden från och med ett år före dag, då tillsägelse

om inlösen av stamaktierna i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

för varje särskild inlösningstid sist kunnat ske, till och med

nämnda dag ävensom, därest sådan tillsägelse i behörig tid skett, ej

heller förrän efter det ytterligare sex månader förflutit, avhända sig

något för malmskeppningen avsett eller begagnat fartyg.

De fartyg, vilka staten förklarat sig vilja inlösa må ej heller därefter

frånhändas bolaget, såvida ej frågan om statsinlösen för den gången

förfallit.

Mom. 3. Uppstår tvist om det fartygsrum, som staten äger rätt

att inlösa eller om lösenbeloppet, avgöres tvisten av den nämnd, som

omförmäles i § 9 av 1907 års avtal.

Mom. 4. Med avseende å lösenbeloppets erläggande skola gälla

samma betalningsterminer och räntebestämmelser, som i enlighet med

§ 3 mom. 2 c) komma att bliva gällande i fråga om lösesumman för

stamaktierna.

§ 8.

Detta kontrakt avser icke att åstadkomma rubbning uti grundvalen

för de genom tidigare överenskommelser mellan staten och bolagen

uppkomna rättsförhållanden i vidare män än här ovan angivits, men

må å andra sidan beträffande dessa äldre överenskommelser göras jämkningar,

vilka äro att anse såsom en given följd av det nu ingångna

kontraktet och måste antagas hava varit av de kontraherande parterna

avsedda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

13

I enlighet härmed skall vad i 1907, 1908, 1913 och 1918 års

kontrakt stadgats om parternas ömsesidiga rättigheter och skyldigheter

antingen för tid intill eller vid 1932 års utgång, i stället äga motsvarande

tillämpning för tiden intill eller vid 1936 års utgång; och

skola likaså de kontraktsbestämmelser, som hava avseende å det fall,

att staten icke vid 1932 års utgång begagnar sin inlösningsrätt, i stället

i tillämpliga delar gälla i händelse staten icke vid 1936 års utgång

begagnar denna sin rätt.

Iakttagas skall dels vid tillämpning av 1913 års avtal § 3, att

statens andel för åren 1932 —1936 i sådan vinst, som i nämnda paragraf

avses, skall utgöra fyra kronor per ton Kirunavaramalm och fem

kronor per ton Gelli varem alm, dels ock vid tillämpning av 1918 års

tilläggsavtal, att, därest staten begagnar sig av sin inlösningsrätt vid

1936 års utgång och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag icke till

denna tid hunnit bortfrakta de i nämnda avtal omförmälda »utfallna

kvantiteter», Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag skall till Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund under åren 1937—1942 leverera de

utfallna, vid 1936 års utgång ännu icke bortfraktade kvantiteterna med

en sjättedel årligen.

§ 9.

Bolagen avstå från alla anspråk på att under åberopande av ekonomisk

force majeure eller annan orsak i anledning av hittills inträffade

eller nu kända förhållanden erhålla ändring i de regler angående lösesummans

bestämmande i händelse av statsinlösen, som meddelats i tidigare

eller nu föreliggande avtal.

§ io.

Aktiebolaget Gellivare Malmfält och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

ikläda sig härmed ansvar såsom för egen skuld för de

förpliktelser, som jämlikt detta kontrakt åligga Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag.

Förstnämnda båda bolag medgiva därjämte, att de aktier, som

redan ligga såsom pant för deras utfästelser enligt tidigare med staten

ingångna kontrakt, jämväl må utgöra pant för dessa två bolags samtliga

nu gjorda åtaganden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Förestående avtal antages härmed under förutsättning av vederbörande

bolagsstämmors godkännande inom nästkommande juli månade

utgång, men upphör att vara för bolagen bindande, därest det icke av

staten inom samma tid godkännes.

Stockholm den 9 mars 1922.

TRAFIKAKTIEBOLAGET GRÅNGESBERG-OXELÖSUND.

Walter Philipson. Gunnar Dillner.

AKTIEBOLAGET GELLIVARE MALMFÄLT.

Walter Philipson. Gunnar Dillner.

GLOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG.

Walter Philipson. Gunnar Dillner.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

15

Ändringar i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags bolagsordning.

§ 4.

Bolagets aktiekapital — — — med lika rätt.

För preferensaktiernas innehavare gälla dessutom med avseende å

rätt att deltaga i val av styrelse och revisorer ävensom att i övrigt

utöva rösträtt å bolagsstämma de bestämmelser, som i §§ 10, 14 och 17

här nedan stadgas.

§ io.

Bolagets angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av

åtta ledamöter med lika antal suppleanter, av vilka stamaktieägarna å

bolagsstämma utse fyra ledamöter och fyra suppleanter för ett år i

sänder samt Kungl. Maj:t för svenska staten, som äger samtliga preferensaktier,

utser fyra ledamöter och fyra suppleanter för en tid av fyra år

så, att en styrelseledamot och en suppleant avgår varje år; och skall i

följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter av Kungl. Maj:t första

gången väljas, av vartdera slaget utses en för blott ett år, en för två år

och en för tre år. Därest av Kungl. Maj:t utsedd styrelseledamot eller

suppleant avgår före utgången av den tid, för vilken han blivit vald,

skall ny person utses för endast den återstående tiden. Styrelseledamöter

och suppleanter skola vara i Sverige bosatta svenska undersåtar.

Styrelsen har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter angående

bolagets förvaltning, som av bolagsstämma varda styrelsen meddelade;

dock att därigenom icke får ske rubbning i vad uti § 12 mom.

4 här nedan är stadgat om styrelsens beslutanderätt i vissa frågor.

§ H.

Bolagets firma tecknas av den eller de styrelseledamöter, som därtill

av styrelsen utses; dock att intill år 1938 reverser, pantförskrivningar,

borgensförbindelser och kreditavtal för att vara gällande skola

vara undertecknade jämväl av den bland de av Kungl. Maj:t utsedda

ledamöterna, som därtill av Kungl. Maj:t bemyndigats.

Jämväl andra avtal eller andra handlingar, varom i § 12 mom. 4

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

första och andra styckena sägsj skola för att vara gällande vara undertecknade

av antingen senast nämnde styrelseledamot eller ock två andra

av de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna.

.......... § 12-

Mom. 1. Styrelsen utser inom sig ordförande och verkställandedirektör.

Av dessa skall ordföranden för tiden intill år 1933 utses av

de av stamaktieägarna valda styrelseledamöterna samt för tiden därefter

av de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna. Verkställande direktör

skall för tiden till och med den 31 december 1936 utses av de av stamaktieägarna

valda styrelseledamöterna.

Vid de val, varom i detta mom. sägs, skola vara tillstädes minst

tre av |de styrelseledamöter, vilka äga att i beslutet deltaga. Beslut

fattas genom enkel röstpluralitet. I händelse av lika röstetal skilje lotten.

Mom. 2. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller

verkställande direktören, så ofta ärendenas behandling sådant fordrar.

Sammanträde skall ock utlysas, när sådant av minst två styrelseledamöter

påfordras.

Mom. 3. Styrelsen må ej fatta beslut, därest icke minst två av

de av stamaktieägarna och minst två av de av Kungl. Maj:t utsedda

ledamöterna äro närvarande.

Vid. omröstning inom styrelsen räknas rösterna efter huvudtalet;

dock att, därest vid något tillfälle de av stamaktieägarna och de av

Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna ej äro till lika antal närvarande,

röstetalet för en var utav vardera sidans styrelseledamöter skall

vara lika med antalet av de från motsatta sidan tillstädeskomna styrelseledamöterna.

Därest ej annat föranledes av bestämmelserna i mom. 4

här nedan, skola besluten bestämmas genom enkel röstpluralitet och,

i händelse röstetalen utfalla lika för olika meningar, frågan avgöras

genom lottning.

Mom. 4. Till och med den 31 december 1936 må icke beslutas

rättshandling, som innefattar åtagande för tiden efter nämnda dag, utan

godkännande av antingen två bland de utav Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna

eller ock av den utav dessa ledamöter, som erhållit sådant

uppdrag, varom i § 11 sägs.

Under tiden 1 januari 1937—31 december 1942 skall i fråga om

rättshandling, som innefattar åtagande för tiden efter sistnämnda dag,

gälla motsvarande bestämmelse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

17

Styrelsens ordförande skall — med den inskränkning, varom förut

stadgats i detta moment — vid lika röstetal äga utslagsröst i här nedan

uppräknade fall, nämligen i fråga om: 1) försäl jningar för export, 2) anställande

av och anställningsvillkor för personal (dock ej verkställande

direktör), 3) upprättande av agenturkontrakt och vidtagande av liknande

anordningar för försäljning, 4) uppgörande av befraktningsavtal; allt i

den mån dylika beslut, som fattas under tiden 1933—1936, avse rättshandlingar,

som innefatta åtagande för tiden 1937—1942, eller, därest

dylika beslut fattas under tiden 1937—1942, avse rättshandling, som

innefattar åtagande beträffande tiden 1943—1946.

Mom. 5. Vid styrelsens sammanträden skall alltid föras protokoll,

som justeras av ordföranden och en annan av styrelsen utsedd ledamot.

'' § 14.

Bolagets rörelseår — — — november månad.

Granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning skall, sedan

bokslutet upprättats, ofördröjligen verkställas av därtill utsedda revisorer,

av vilka Kungl. Maj:t för svenska staten, som äger samtliga preferensaktier,

utser två jämte en suppleant för dem samt stamaktieägarna två

jämte en suppleant för dem. De revisorer, som skola utses av stamaktieägarna,

väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa

ordinarie bolagsstämma. Uppdraget för de revisorer, som utses av Kungl.

Maj:t, skall avse samma tid.

Styrelsen — — — ordinarie bolagsstämma. Revisorerna äga att

under den tid, för vilken de äro utsedda, när helst de önska, taga kännedom

om bolagets räkenskaper och förvaltning.

§ 15-

Bolagsstämma — — — till bolagsstämma.

Kallelse till bolagsstämma utfärdas genom kungörelse — — —

extra stämma. Kallelse till extra stämma må dock i stället kunna ske

genom skriftligt meddelande, som minst en vecka före stämman inlämnas

till finansdepartementet, samt genom rekommenderade brev med

allmänna posten, vilka minst en vecka före stämmodagen utsändas till

varje annan aktieägare än svenska staten.

I kallelse — — — omförmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 38 höft. (Nr 70.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Statens del*

ägarskap i

LuossavaaraKiirunavaara

Aktiebolag.

Malmbolagets

bolagsordning

samt 1907 års

kontrakt.

§ 20.

Vid ordinarie bolagsstämma--—.

5) Val av suppleanter för styrelseledamöter och för revisorer;

6) ---.

7)---

Under en vecka närmast före stämman — — — förekomma.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I avseende å innehållet av tidigare i ämnet upprättade kontrakt

har utskottet ansett sig böra här intaga nedanstående ur propositionen

hämtade redogörelse:

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (i det följande benämnt malmbolaget)

äger som bekant våra två mest betydande malmfält, de vid

Kiruna och Gellivare. Staten äger hälften av aktierna i nämnda bolag

under det att återstående hälften praktiskt taget tillhör Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund (i det följande benämnt trafikbolaget). Statens

och trafikbolagets ömsesidiga rättigheter och skyldigheter regleras i

främsta rummet av bestämmelserna i dels den för malmbolaget gällande

bolagsordningen, dels ock åtskilliga mellan staten samt nämnda bolag

och trafikbolaget ingångna kontrakt, av vilka det första och viktigaste

är daterat den 7 mars—29 juni 1907.

Aktierna i malmbolaget äro uppdelade i två lika stora serier,

omfattande den ena preferensaktier, som tillhöra staten, och den andra

stamaktier, som tillhöra trafikbolaget. Staten är enligt bolagsordningen

för tiden t. o. m. 1937 endast berättigad till en vinst, motsvarande viss

avgift å hälften av den i Kiruna och Gellivare brutna malmen. (Avgiften

utgår enligt bolagsordningen med växlande belopp, lägst 50 öre

per ton för Gellivaremalm och 1 krona per ton för Kirunamalm, samt

stiger småningom till 1 respektive 2 kronor per ton. Högre avgifter

lämnas merendels för de kvantiteter malm, som enligt senare kontrakt

brytas utöver vad i 1907 års kontrakt är angivet). Nettovinsten i övrigt

tillfaller stamaktieägarna. Efter 1937 års utgång skall vinsten delas lika

mellan stam- och preferensaktieägarna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

19

Såsom redan omnämnts, ha senare mellan staten och bolagen

träffats åtskilliga överenskommelser. Sålunda medgavs malmbolaget

genom kontraktet av år 1908 att för tiden 1915—1932 bryta och tillgodogöra

sig ytterligare 9 miljoner ton, varav 2.5 miljoner ton finge

tagas inom Gellivare malmfält. För denna ökade brytning skulle staten

hava viss kontant ersättning samt därjämte en royalty av 3 kronor per

ton å halva den brutna myckenheten; dock att å denna royalty skulle

avräknas den avgift, som staten såsom ägare av bolagets preferensaktier

på grund av bolagsordningens bestämmelser ägde utbekomma i

utdelning för ifrågavarande fyra och en halv miljoner ton.

Genom kontrakt den 30 september—6 oktober 1911, som gäller

för tiden till 1932 års utgång, hava bestämmelser träffats rörande malmbolagets

rätt att tillgodogöra sig samt bortfrakta s. k. varpmalm.

Genom kontraktet av år 1913 har malmbolaget medgivits ytterligare

brytningsrätt för tiden 1913—1932 med tillsammans 31 miljoner ton,

varav högst 21,600,000 ton inom Kiruna och högst 9,400,000 ton inom

Gellivare malmfält. För den enligt sistnämnda kontrakt brutna malmen

skall staten uppbära nettovinsten å halva kvantiteten, vilken nettovinst

fixerats till 6 kronor per ton. Dock skall härifrån avräknas den avgift,

som staten äger bekomma i utdelning å sina preferensaktier för samma

malmkvantiteter. Enligt såväl 1908 som 1913 års kontrakt gälla samma

bestämmelser om fraktsatser som i 1907 års kontrakt, varjämte trafikbolaget

iklätt sig borgen för malmbolagets förbindelser.

Genom »tilläggsavtal» av den 1 juli 1918 har vidare bestämts, att

de kvantiteter järnmalm, som malmbolaget ägt bryta under då pågående

krig, men som därunder icke blivit bortfraktade, skola, därest staten år

1932 begagnar sin lösningsrätt, under åren 1933—1942 levereras till

trafikbolaget till självkostnadspris, vari inräknas royalty till G. E. Broms’

rättsinnehavare samt den royalty, vinstandel eller utdelning å staten tillhöriga

preferensaktier i malmbolaget, som på grund av 1907, 1908 och

1913 års kontrakt skolat utgå till staten, därest malmen bortfraktats det

år, den utfallit. Begagnar sig staten icke av sin lösningsrätt 1932 och

har malmbolaget vid utgången av år 1937 icke hunnit bortfrakta nu

avsedda kvantiteter, skall detsamma till trafikbolaget under åren 1938

—1942 leverera dessa kvantiteter med en femtedel årligen.

1908 ån

Kontrakt.

1911 års

kontrakt.

1913 års

kontrakt.

1918 ån

“tillaggsavtal“

om utfallna

kvantiteter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

1918 års

11 st åt suppgörelse“

om

Luossavaara

och om ökad

export från

Grängesberg.

Behövligheten

av en

revision av

malmavtalen.

Genom 1907 års kontrakt blev staten ägare till åtskilliga gruvfält,

som då tillhörde Mertainens Gruvaktiebolag, varjämte malmbolaget

till staten upplät med äganderätt vissa gruvor samt uteslutande nyttjanderätten

under 30-årsperioden 1908—1937 till Luossavaara malmfält

med rätt för staten att vid utgången av nämnda 30-årsperiod antingen

behålla detta malmfält med full äganderätt och utan lösen eller

ock att återlämna detsamma till malmbolaget mot lösen av alla för

gruvornas tillgodogörande eller administrerande anordnade anstalter

m. m.

Genom ett annat avtal av den 1 juli 1918 har staten till trafikbolaget

och Norrbottens Järnverks Aktiebolag överlåtit uteslutande

nyttjanderätten under åren 1919—1930 till Luossavaara malmfält med

rätt för bolagen att mot vissa avgifter bryta 350,000 ton om året

samt med rätt för trafikbolaget att under åren 1919—1930 från gruvorna

i Grängesberg exportera vissa myckenheter utöver förut bestämda kvantiteter.

Rörande skälen för att nu vidtaga en revision av malm avtalen har

departementschefen anfört, bland annat, följande:

»Huru skickligt 1907 års kontrakt och malmbolagets bolagsordning

än äro utarbetade, har det dock visat sig, att ju närmare man kommer

tiden för en eventuell statsinlösen av trafikbolagets aktier i malmbolaget,

desto starkare har behovet av vissa jämkningar i dessa grundläggande

avtal gjort sig gällande. Även om utvecklingen fortgått normalt utan

att rubbas av världskriget skulle så blivit fallet; men till följd av de

under senare åren uppkomna abnorma förhållandena har behövligheten

av dylika jämkningar gjort sig än mera kännbar.

I detta sammanhang vill jag erinra därom, att Kungl. Maj:t den

25 september 1920, efter hemställan av dåvarande chefen för finansdepartementet,

uppdrog åt ingenjören K. J. Beskow och statsrådet Torsten

Nothin att utreda frågan om tillvaratagandet av statens ^lösningsrätt

till ifrågavarande malmfyndigheter ävensom i samband därmed uppkommande

spörsmål.

Dessa personer hava inriktat sitt arbete huvudsakligen på att genom

förhandlingar med representanter för bolagen söka få till stånd en

överenskommelse, varigenom såväl statens som bolagens berättigade

önskemål kunde bliva tillgodosedda. I dessa förhandlingar, vilka ägde

rum under år 1921, hava, efter anmodan av Beskow, som under tiden

blivit statsråd och chef för finansdepartementet, deltagit jämväl f. d.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

21

rådmannen A. Cederborg och överdirektören W. Borgquist. Under förhandlingarnas

gång har man sökt vinna samstämmighet om så många

punkter som möjligt, varjämte på grundval av det förda meningsutbytet

utarbetats förslag till överenskommelse jämte därav föranledda

ändringar i malmbolagets bolagsordning. I följd härav förelåg hösten

1921 förslag till överenskommelse, beträffande vilket enighet uppnåtts

utom i ett par huvudpunkter.

Någon slutlig enighet mellan förhandlarna å ömse sidor hade

emellertid ej kommit till stånd, då jag i oktober 1921 tillträdde chefskapet

för finansdepartementet. Då de kvarstående meningsskiljaktigheterna

icke syntes mig oöverkomliga, har jag med utgångspunkt från

det till mig av min företrädare i ämbetet, ingenjören Beskow, överlämnade

kontraktsförslaget sökt få till stånd en överenskommelse i

frågan med bolagen; och är jag nu i tillfälle att framlägga ett förslag

till sådan överenskommelse, vilket blivit av bolagens styrelser godkänt

och vilket synes mig kunna jämväl för statens räkning antagas. Förslaget

innebär en jämkning mellan de av underhandlarna å ömse sidor

intagna ståndpunkter.

Innan jag närmare redogör för förslagets innehåll, torde det emellertid

tillåtas mig att framhålla de skäl, som tala för en jämkning i rättsförhållandet

mellan staten, å ena, och bolagen, å andra sidan.

Dessa skäl hava avseende såväl å frågan om statens inlösningsrätt

som å vissa redan förhandenvarande förhållanden.

Med avseende å statens inlösningsrätt är att framhålla följande.

1) Det vållar givetvis vissa svårigheter för staten att — på sätt

densamma enligt 1907 års kontrakt åligger i händelse av inlösen *—•

utanordna hela lösesumman inom loppet av ett år; möjligheten att fördela

densamma å ett flertal år måste givetvis för statsverket utomordentligt

underlätta en inlösen av trafikbolagets aktier.

2) Åven ur rent organisatorisk synpunkt måste med nuvarande

anordningar en statsiulösen medföra svårigheter.

a) Staten har för närvarande endast en styrelseledamot och en

revisor i malmbolaget samt en styrelseledamot och en revisor i trafikbolaget,

genom vilka staten följer dessa båda bolags arbeten. Det synes

vara önskvärt, att staten, om den vill begagna sig av inlösningsrätten,

genom en utsträckt representation i styrelsen i högre grad än hittills

beredes tillfälle att taga del i malmbolagets ledning, icke minst beträffande

själva malmförsäljningen. Det bör anmärkas, att malmförsälj
-

iSkäl för

jämkningar i

inlösningsbestämmtlserna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statmtskottets utlåtande Nr 70.

ningen icke bedrives av malmbolaget utan av trafikbolaget, som även

har hand om befraktning, bokföring m. m.

b) Malmen levereras nu till stor del eif mottagningsorten. Staten

torde vid eventuell inlösen vara tvungen att fortsätta rörelsen efter i

stort sett samma principer som bolagen och bör därför i god tid skaffa

tonnage därför. Det är önskligt, att staten får rätt att vid ett eventuellt

övertagande av gruvdriften även inlösa trafikbolagets tonnage.

3) Malmförsäljningarna hava hittills skett efter sådan plan, att

större delen av bolagets brytning försålts medels mångåriga kontrakt,

under det att en mindre del använts för försäljningar genom korta kontrakt.

Malmbolaget torde nu vara framme med sina försäljningar till

omkring år 1930 samt svävar i ovisshet om, vilken försäljningspolitik

som bör föras för tiden därefter. Det måste såväl för staten som för

bolaget vara av vikt, att försäljningsverksamheten kan ske i samförstånd

dem emellan, varvid staten givetvis kommer att övervaka att den ordnas

så, att statens övertagande av verksamheten därigenom icke omöjliggöres

eller försvåras.

De nu anförda skälen för jämkningar i rättsförhållandet mellan

staten och bolagen skulle sannolikt gjort sig gällande även vid en normal

utveckling. De med den nuvarande världskrisen förbundna händelserna

hava emellertid i hög grad aktualiserat kravet på jämkningar i avtalen

mellan staten och bolagen; anmärkas bör, att härvidlag det största intresset

för jämkningar ligger å bolagens sida.

4) En stor del av ännu gällande försäljningskontrakt hava baserats

på kostnadsberäkningar, som icke tagit hänsyn till de genom kristiden

ändrade arbets- och transportkostnaderna. Följden härav torde bliva,

att malmbolagets vinst åtminstone för första åren och sannolikt för

större delen av 10-årsperioden 1920—1929 blir starkt reducerad. Bolagen

anse det vara skäligt, att en framskjutning äger rum beträffande

den s. k. vinstberäkningsperioden, innebärande att i stället för att nettovinsten

under åren 1920—1929 skall läggas till grund för beräkningav

lösesumman, vinsten under en senare period i stället blir bestämmande

för denna.

Innan de ekonomiska förhållandena i världen uppnått större stadga

och innan man vet i vilket ungefärligt läge penningvärdet kommer att

stabiliseras, är det givetvis svårt att med någon större grad av visshet

förutsäga, vad en förflyttning av vinstberäkningsperioden i realiteten

kan innebära. Dock har jag den uppfattningen, att en dylik förskjutning

skulle verka höjande på lösesumman och sålunda i viss mån för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

23

svåra möjligheten för staten att kunna inlösa malmfälten, försåvitt icke

trafikbolaget, på sätt detsamma velat göra gällande, skulle vid en inlösen

förklaras berättigat att med åberopande av de vid upprättandet av 1907

års kontrakt icke förutsedda förhållandena under och efter världskriget

erhålla jämkning uppåt i lösesumman.

5) Såsom vidare skäl för en framflyttning av den tioårsperiod, vars

vinst skall läggas till grund för beräkning av eu blivande lösesumma,

har av bolagen framhållits, att malmbolaget därigenom skulle sättas i stånd

att driva en mera rationell försäljningspolitik. Försäljningarna hava

hittills skett huvudsakligen till Tyskland. Möjligt är, att detta land

fortfarande blir den viktigaste avsättningsorten, men utsikterna härför

äro dock minskade, måhända även därigenom att Tyskland nu förlorat

den väsentliga delen av de lågprocentiga s. k. minettmalmer, med vilka

den från Sverige inköpta malmen i avsevärd omfattning uppblandats.

I varje fall visa de vunna erfarenheterna under den pågående kristiden

hän mot önskvärdheten av en malmmarknad å flera olika länder. Upparbetandet

av en sådan marknad i England och Amerika, där dock redan

nu köpare finnas, kan medföra betydande omkostnader, varför det enligt

bolagens mening borde vara befogat, att resultatet av malmbolagets

verksamhet de närmaste åren icke i samma grad, som enligt bestämmelserna

i 1907 års kontrakt förutsättes, lägges till grund för lösesummans

bestämmande.

6) Under åberopande härav och med framhållande av att malmbolaget

i motsats till annan industri haft dåliga konjunkturer jämväl under

krigsåren, har från trafikbolagets sida framhållits, hurusom det vore rättvist,

att tiden för en statsinlösen framflyttades ett skäligt antal år.

Emellertid har frågan om överenskommelse ytterligare i vissa

andra hänseenden blivit aktuell.

1) I främsta rummet har uppmärksamheten därvid fästats vid

fraktförhållandena å malmbanorna. Det torde böra till en början erinras

därom, att de i 1907 års kontrakt angivna fasta fraktsatserna visat

sig under de senare åren icke täcka järnvägens driftkostnader jämte

ränta å anläggningskapital m. m. Järnvägsstyrelsen har därför vid domstol

mot malmbolaget anhängiggjort talan om utbekommande av de garantibelopp,

som malmbolaget enligt 14 § i 1907 års kontrakt har att i dylikt

fall utgiva. Järnvägsstyrelsens krav belöper sig för närvarande till inemot

50 miljoner kronor. Malmbolaget har bestritt talan under åberopande bl. a.

av att avbrott i utfraktningen ägt rum till följd av krig och blockad

samt att bolaget förty vore befriat från sin berörda garantiförpliktelse.

Skål för

andra jämkningar

i rättsförhållandet

mellan staten

och bolagen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottets

yttrande.

Bolagen ha hemställt, att därest malmbolaget skulle förpliktas utgiva

något belopp på grund av järnvägsstyrelsens nyss omförmälda

krav, bolagets fraktskuld för tiden t. o. m. år 1920 likväl skall få till

större delen innestå, till dess eventuell inlösen äger rum. Med hänsvn

därtill, att ränta lagligen torde kunna utdömas endast efter 5 procent,

under det att den ränta, som staten haft att vidkännas för upplåning

under kristiden torde vara högre, synes för bifall till bolagens förslag i

denna del böra fordras, att ränta gäldas efter förslagsvis 6 procent från

respektive fraktårs slut, vilken ränta årsvis skall läggas till kapitalet och

jämte detta förräntas. Den mellan järnvägsstyrelsen och trafikbolaget

pågående processen om frakttillägget har emellertid ytterligare framhävt

önskvärdheten av att dels bolaget åtminstone för tiden från och med

den 1 januari 1921 betalar frakttillägg utan att begära avdrag på grund

av föregående krig eller blockad dels fraktavräkningen förenklas.

2) I samband med spörsmålet om ett ordnande av frakttilläggen

har från bolagens sida väckts jämväl en annan fråga.

Av bolagen har nämligen ifrågasatts, att vid betalning av deras

fraktskuld skulle få avräknas de skattebelopp, som bolagen under kristiden

fått vidkännas till följd därav, att malmbolagets vinst beräknats

utan hänsyn till denna fraktskuld. Förutsättning för ett dylikt

medgivande torde böra vara, att bolagen icke genom en sådan bestämmelse

göra en direkt förtjänst därigenom, att den beskattningsbara inkomst,

som bolagen under kommande år i verkligheten hava, reduceras

genom avräkning av fraktskulden, och att bolagen sålunda bli i tillfälle

att i beskattningshänseende avräkna denna skuld två gånger, nämligen

dels genom restitution för skattebelopp under kristiden och dels genom

en minskning av den beskattningsbara nettovinsten under den tid, då

fraktskulden betalas.

3) Bolagen ha framhållit, att brytningen i Gellivare vore förlustbringande

och att det vore för malmbolaget bäst att tillsvidare nedlägga

brytningen i Gellivare och koncentrera densamma till Kiruna. Givet

är att ett nedläggande av driften vid Gellivare skulle för detta samhälle

och dess inbyggare medföra synnerliga vådor. Visserligen synes staten

med visst fog kunna göra gällande, att malmbolaget på grund av bolagsordningens

bestämmelser är pliktig att uppehålla driften vid Gellivare.

Emellertid måste det anses i hög grad önskvärt, att full trygghet ernås

beträffande brytningens upprätthållande av bolagen.»

Ifrågavarande nya förslag till avtal mellan svenska staten å ena

och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare Malm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

25

fält och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund å andra sidan —

vilket innebär vissa tillägg och jämkningar i tidigare träffade överenskommelser

— har redan från de tre malmbolagens sida antagits under

förutsättning dock av vederbörande bolagsstämmors godkännande före

nästkommande juli månads utgång. Efter att hava tagit förslagets

innehåll under omprövning har utskottet funnit sig kunna tillstyrka, att

avtalet jämväl från statens sida godtages.

Beträffande de fördelar, ifrågavarande överenskommelse kan komma

att medföra för staten, må till en början framhållas, hurusom överenskommelsen,

bland annat, tillkommit med hänsyn till nödvändigheten av

att bättre än för närvarande är fallet kunna åt staten säkerställa de

möjligheter till ett genomförande i verkligheten av den inlösen av

ifrågavarande gruvfält, vartill staten redan enligt nu gällande avtal är

berättigad. Härutinnan innebär det nya avtalet betydande lättnader för

staten såväl beträffande själva betalningsvillkoren som ock i fråga om

den framtida administrationen och driften av företaget.

Vid sin granskning av förslaget har utskottet också ansett sig

böra fästa särskilt avseende vid den ökade trygghet, som genom den

nya överenskommelsen synes kunna vinnas, för att ett statens eventuella

framtida övertagande av gruvdriften sker i fullt samförstånd med

de nuvarande utövarna av densamma. Ur allmän ekonomisk synpunkt

måste det nämligen vara av den största vikt att undanröja de svårigheter

för en kontinuerlig avsättning av våra ifrågavarande malmtillgångar,

vilka eljest kunna uppkomma genom ombytet av ägare.

Genom det nya kontraktet — för vilkets huvudpunkter här nedan

lämnas en kortfattad och i huvudsak ur propositionen hämtad redogörelse

— har staten, som nu äger hälften av aktierna i LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag, tillförsäkrats rätt att vid en framtida inlösen

av den återstående halvparten av nämnda aktier, vilken halvpart nu

äges av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, utsträcka betalningstiden

för denna aktiepost över fem eller, om staten så föredrager, över

tio år. Då det framtida lösenbeloppet kan komma att uppgå till betydande

kapitalbelopp, innebär denna rättighet en avsevärd lättnad i

förhållande till nuvarande bestämmelser, som föreskriva, att hela

likviden skall erläggas under loppet av ett år. Emellertid följer med

det nya betalningssättet skyldighet för staten att för tiden efter första

året — då räntan utgår med 4 procent — gälda ränta efter en så

hög räntesats som 6 procent. Visserligen kan det tänkas, att räntan

vid tidpunkten för inlösningen befinnes vara oproportionerligt hög.

Emellertid har ju staten alltid möjlighet att bestämma sig för lösenBihang

till riksdagens ''protokoll 1922. 6 samt. 38 höft. (Nr 70.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

summans erläggande inom första året, och en låg räntesats i allmänna

marknaden vid tiden för en eventuell inlösen kan väntas komma att

motsvaras av ökade möjligheter för staten att genom lån på allmänna

penningmarknaden eventuellt finansiera köpet utan uppdelning av köpeskillingen.

Erinras må ock, att ovannämnda räntesats, 6 procent, skall

räknas staten till godo i fråga om det anstånd med betalningen av

vissa frakttillägg, rörande vilka, på sätt i det följande närmare omförmäles,

tvist för närvarande pågår mellan statens järnvägar och malmbolaget.

Beträffande därefter de garantier, som genom det nya avtalet

vunnits för brytningens och malmavsättningens ostörda fortgång, är i

första hand att märka den ökade representation, som tillförsäkrats staten

i malmbolagets styrelse. Statens begränsade rätt till utdelning under

tiden till och med år 1937 — i vilket hänseende ingen förändring i

stort sett nu vidtagits — motsvaras för närvarande av en liknande avsevärd

begränsning i dess inflytande över handhavandet av malmbolagets

angelägenheter. Sålunda äger staten för tiden intill 1938 utse allenast

en ledamot av bolagets styrelse jämte suppleant för denne samt har för

sina aktier en rösträtt, som reducerats till Vio av den rösträtt, stamaktierna

medföra. Vidare utser staten allenast en revisor jämte en

suppleant. Beträffande den av staten utsedde styrelseledamotens befogenhet

gäller dock, att intill år 1938 reverser, pantförskrivningar,

borgensförbindelser och kreditavtal skola för att vara gällande vara

undertecknade jämväl av honom. Från och med år 1938 hava alla

aktieägare lika inflytande.

Enligt de föreslagna nya bestämmelserna skall staten omedelbart

äga rätt att utse fyra ledamöter i styrelsen och två revisorer, det vill

säga lika många som den andra parten. Vid lika röstetal inom styrelsen

skall, liksom enligt den nuvarande bolagsordningen, lotten i regel

vara avgörande. För att förekomma, att den ena sidans styrelseledamöter

vid något tillfälle skulle kunna få ett övervägande inflytande därigenom,

-att de äro talrikare tillstädes, har intagits en bestämmelse, att

vardera sidans styrelseledamöter skola anses hava så många röster som

det antal, varmed andra sidans ledamöter kommit tillstädes. Finnas

sålunda vid ett styrelsesammanträde tre av statens och fyra av trafikbolagets

ledamöter, hava de förra fyra röster och de senare tre röster

var, och vardera sidan har tolv röster.

Vidare finnas vissa speciella bestämmelser med den verkan, att

den ena eller andra sidan för vissa tidsperioder har övervägande inflytande

i vissa avseenden. Under ''tiden till 1936 års utgång eller om

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

27

staten då ej begagnar sin enligt nu ifrågavarande avtal reglerade lösningsrätt,

till 1937 års utgång skall trafikbolaget hava hela vinsten av

rörelsen, om man bortser från den jämförelsevis låga utdelningen å

preferensaktierna. Av denna anledning har trafikbolaget för tiden till

1936 års utgång tillförsäkrats övervägande inflytande i styrelsen. Intill

nämnda tid väljes direktör av de utav trafikbolaget utsedda styrelseledamöterna,

men för tiden därefter av styrelsen i vanlig ordning med

lotten såsom i sista hand avgörande.

Statens intresse av att dels kunna förhindra avtal och andra rättshandlingar,

vilka innebära förpliktelser efter en eventuell statsinlösen

och därför kunna komma att påvila staten utan motsvarande fördelar,

dels ock kunna åvägabringa åtgärder, vilka äro nödvändiga, för att

rörelsen skall kunna utan avbrott drivas efter en eventuell statsinlösen,

har vunnit beaktande på det sätt, att i vissa frågor beslutanderätten

fråntagits bolagsstämman, där trafikbolaget har majoritet till 1937 års

utgång, och lagts hos styrelsen med viss utsträckt befogenhet för de

av Kung]. Maj:t utsedda styrelseledamöterna. Sålunda skola alla avtal

och andra handlingar, som ingås intill år 1937 och innefatta åtaganden

för tiden därefter, godkännas och undertecknas av antingen två av de

utav Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna eller den av dessa styrelseledamöter,

som av Kungl. Maj:t därtill utsetts, och skola även vissa

andra rättshandlingar för samma tid godkännas av två av Kungl. Maj:t utsedda

styrelseledamöter eller av den särskilt förordnade styrelseledamoten.

Genom de sålunda föreslagna bestämmelserna om ökad delaktighet

i bolagets administration som ock vissa andra, avseende att tillförsäkra

staten rätt att övertaga en del av trafikbolagets tonnage och handelsorganisation,

torde, såvitt utskottet kunnat finna, åt staten vara tryggade

möjligheterna att kunna övertaga driften av företaget, utan att

härav behöver föranledas något avbrott i malmavsättningen eller i övrigt

vållas några större praktiska svårigheter.

Bland trafikbolagets Övriga åtaganden enligt ifrågavarande avtal

ingår också skyldighet att alltjämnt fortsätta malmbrytningen vid Gellivare.

Under förhandlingarna har framhållits, att med nuvarande driftsoch

fraktkostnader brytningen vid Gellivare icke blir lönande och till

och med kan medföra större förlust, än om brytningen helt nedlades,

samt att malmbolaget därför vore betänkt på att helt nedlägga brytningen

eller koncentrera den på vissa år. Förutom att ett nedläggande

av brytningen vid Gellivare skulle medföra svårigheter, om staten efter

en inlösen ville återupptaga densamma, synes emellertid ett nedläggande

eller temporärt inställande av brytningen framför allt böra förhindras

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

med hänsyn till den därstädes anställda arbetarstammen och Gellivare

samhälle. På ''grund härav och ehuru det från statens sida vid underhandlingarna

gjorts gällande, att malmbolaget redan enligt nuvarande

bolagsordning och avtal icke syntes berättigat att nedlägga driften vid

Gellivare, har det ansetts önskligt att trygga sig mot en dylik eventualitet,

då ju, även om bolaget i en blivande tvist skulle förklaras icke

hava varit berättigat att nedlägga brytningen, olägenheten bleve densamma

för ortsbefolkningen, om ett inställande faktiskt ägde rum. I

kontraktet har därför intagits uttrycklig bestämmelse, att brytningen i

Gellivare skall uppehållas i viss utsträckning, därest Kungl. Maj:t ej

annat medgiver.

Ytterligare har malmbolaget, för det fall att malmskeppningen

över Svartön skulle minskas eller helt inställas, åtagit sig vissa ekonomiska

förpliktelser gent emot Luleå stad, som nedlagt avsevärda kostnader

å sin hamn.

Om ock sålunda vid upprättandet av ifrågavarande avtal gjorts

betydande eftergifter och lämnats vissa garantier till statens förmån,

varav värdet icke bör underskattas, hava dock å andra sidan beträffande

tiden för den framtida inlösen av stamaktierna i gruvbolaget och sättet

för beräkningen av lösesumman gjorts medgivanden från statens sida,

som enligt utskottets förmenande kunna komma att innebära stora fördelar

för trafikbolaget.

Dessa medgivanden innebära dels ett framflyttande från 1932 till

1936 av den första tidpunkt, då inlösen av malmfälten kan påkallas,

dels ock en ändring av sättet för beräkningen av den framtida lösesumman.

I sistnämnda hänseende må uppmärksammas, hurusom med

nu gällande bestämmelser skall till grund för inlösningen läggas den

medelvinst, malmbolaget haft under åren 1920—1929 på en malmkvantitet

av 30 miljoner ton Kirunamalm samt 7.5 miljoner ton Gellivaremalm.

Den årliga medelvinsten under nämnda period kapitaliseras efter

4 procent på sådant sätt, att bolaget för sin hälft av aktiestocken erhåller

eu lösesumma, som uppgår till 25 x hälften av medelvinsten.

Om till följd av krig eller blockad avbrott i utfraktningen ägt ram

under nämnda 10-årsperiod, skall i stället för den tid, avbrott varat, i

beräkningen medtagas en lika lång period närmast före år 1920. Lösesumman

beräknas av eu niomannanämnd och skall erläggas inom loppet

av ett år.

Under åberopande av ekonomisk force majeure hava bolagen ansett

sig kunna göra anspråk gällande på sådan ändring av nämnda bestämmelser

om lösesummans beräkning, att de dåliga vinstresultaten under

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

29

början av perioden 1920—1929 icke skulle få någon mera avsevärd inverkan

å lösesummans storlek. Hellre än att nöja sig med en mindre

förskjutning av vinstberäkningsperioden med avstående från framtida

anspråk på ändring av meromnämnda beräkningsnormer för lösesumman

på grund av ekonomisk force majeure hava bolagen velat avstå från varje

sådant avtal i den förhoppningen, att staten dock icke skulle kunna verkställa

inlösen den 31 december 1932, därest lösesumman enligt 1907

års kontrakt skulle betalas på en gång med tillämpning av 1907 års

bestämmelser om inlösen m. m. Vid de förda förhandlingarna har man

från statens sida ej ansett sig kunna tillmötesgå bolagens önskan att ur

vinstberäkningsperioden få utesluta ett större antal av de i perioden

1920—1929 först kommande dåliga åren, utan har man ansett, att tiden

från och med den 1 januari 1922 skulle under alla omständigheter medtagas.

På grund av vikten för det allmänna av att en uppgörelse

kommer till stånd och jämväl till en viss grad av billighetsskäl har

man däremot ansett sig kunna medgiva bestämmande av en vinstberäkningsperiod

av 12 år från och med 1922 till och med 1933 och inlösen

tidigast den 31 december 1936.

Till förebyggande av framtida tvist om trafikbolagets rätt att vid

fråga om inlösen åberopa force majeure har det uti 9 § av det nya avtalet

fastslagits, att bolagen avstå från alla anspråk på att under åberopande

av ekonomisk force majeure eller annan orsak i anledning av

hittills inträffade eller nu kända förhållanden erhålla ändring i de regler

angående lösesummans bestämmande i händelse av statsinlösen, som

meddelats i tidigare eller nu föreliggande avtal.

Beträffande till sist den pågående tvisten mellan statens järnvägar

och malmbolaget angående det senares skyldighet att utgiva s. k. frakttillägg

innehåller kontraktsförslaget, att, å ena sidan, malmbolaget erhåller

anstånd med erläggandet av större delen utav de frakttillägg,

som för redan gången tid kan komma att utdömas, samt, å andra sidan,

staten tillförsäkras sådan räntegottgörelse å sin fordran, att något men

icke vållas statsverket, vare sig genom bolagets underlåtenhet att frivilligt

betala någon del av fraktskulden eller genom den bolaget nu

beviljade krediten. För att undvika förnyade dröjsmål från malmbolagets

sida med framtida frakttilläggs likviderande, bär vidare intagits bestämmelse

om skyldighet för bolaget att utan hinder av uppkommande meningsskiljaktigheter

förskottsvis betala dylika frakttillägg enligt järnvägsstyrelsens

räkningar. I ändamål att tvister må kunna för framtiden

undvikas, har bolaget medgivits rätt att taga del av järnvägsstyrelsens

räkenskaper, i den mån det erfordras för att följa beräkningar av frakt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

tillägg m. m. I båda kontrahenternas intresse har vidare föreslagits

den förenkling, att järnvägsdelarna Gellivare (Malmberget)-Svartön och

Gellivare-Riksgränsen, beträffande vilka nu gälla olika garantibestämmelser

med därav följande tidsödande beräkningar för järnvägsstyrelsen,

skola för frakttilläggens bestämmande anses såsom en enhet. Då denna

anordning kan för malmbolaget medföra viss vinst, om malmtrafiken

koncentreras till endera bansträckan, har bolaget åtagit sig en skärpning

av garantivillkoren.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet har departementschefen

yttrat bland annat (sid. 35 i propositionen): »I anläggningskostnaden

för järnvägarna bör givetvis icke inräknas kostnad för anläggning, som

icke alls har med malmtrafiken att göra, men uttrycklig bestämmelse

härom har icke ansetts böra införas i kontraktet, utan bör avgörandet

om anläggningskostnadens beräkning överlämnas åt järnvägsstyrelsen.»

Angående anledningen till detta uttalande har utskottet inhämtat

följande.

Vid de underhandlingar, som föregingo upprättandet av nu föreliggande

kontraktsförslag, hade från bolagens sida påyrkats ett stadgande

av innehåll, att, därest å malmbanorna skulle komma att verkställas

sådan nyanläggning, som krävde större kapitalutlägg, skulle vid beräkning

av eventuell brist icke uppföras ränta å den genom dylik anläggning

inträdda ökningen i järnvägarnas anläggningskostnader, med mindre

malmbolaget lämnade sitt medgivande till anläggningens företagande

eller ock, i brist på åsämjande, skiljemän förpliktade bolaget att bära

viss kostnad av berörda slag.

Statens förhandlingsmän ansågo bolagens yrkanden icke sakna

fog. Sålunda skulle det vara obilligt, om i det anläggningskapital,

som malmbolaget hade att förränta, skulle inräknas kostnaden för t. ex.

bangårdsanläggningar, vilka föranletts uteslutande av inlandsbanans anslutning

till malmbanorna. Emellertid ansågo förhandlarna å statens

sida det icke lämpligt, att en uttrycklig bestämmelse, som skulle vara

ägnad att framkalla nya tvister mellan staten och malmbolaget, infördes

i kontraktet. Det borde enligt deras mening tillkomma staten att ensam

besluta i vad mån man vid fraktskuldens beräknande skulle frånse

framdeles skeende nyanläggningar, som ej hade med malmtrafiken

att skalfa.

Då departementschefens ovan återgivna yttrande ses mot bakgrunden

av vad sålunda förekommit, lärer det vara påtagligt, att detsamma

endast har avseende å sådana mera betydande nyanläggningar,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70. 31

som kunna komma till stånd efter det nu föreliggande kontraktsförslag

må hava blivit av båda parterna godkänt.

Med hänsyn till de nya garantibestämmels^rna, vilka avse att

under alla förhållanden tillförsäkra staten en viss ränta å det i och för

samtlig trafik å malmbanorna nedlagda kapitalet, synes emellertid ytterligare

höra framhållas, att en befrielse för malmbolaget ifråga om

garantiförbindelsen endast kan avse sådana anläggningar, som icke alls

hava någon betydelse för trafiken — vare sig malmtrafiken eller den

allmänna trafiken — å malmbanorna.

Med den innebörd utskottet sålunda ansett höra givas departementschefens

ifrågavarande uttalande, har utskottet icke funnit anledning

till erinran mot detsamma.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag

må bemyndiga, Kungl. Maj:t att å statens vägnar

med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Aktiebolaget

Gellivare Malmfält och Trafikaktiebobiget Grängesberg-Oxelösund

träffa överenskommelse i enlighet med

ovanintagna förslag till avtal mellan Svenska staten,

a ena, samt ifrågavarande bolag, å andra sidan, jämte

därvid fogat förslag till ändringar i den för förstnämnda

bolag fastställda bolagsordning.

Stockholm den 12 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIQS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A C■ Lindblad, N. A. Nilsson, J.

Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P V. Nilsson, 0 U. B Olsson, J.L. Widell, C. Gr. Ekman,

J. Nilsson i Malmö, O. Beryqvist och J Jeansson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råslock, J B. Eriksson i Grängesberg,

K. V. Rydén, J Jönsson i Revinge, 0 H.son Waldén, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson

i Fulun, L J. Carlsson-Froslerud, J. D. Norman, G. A. Johansson i Hallagården och

B. Fson Holmgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till överenskommelse angående vissa ändringar i dels de med Luossavaara-Kiirunavaar s. 1 i texten