Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, . innefattande anslagen till finansdepartementet.
1922-03-21 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:7a, Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, . innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
1
Nr 7 A.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1922 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel,
. innefattande anslagen till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna proposi- Departements
tionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 <f1e/e1e.
januari—30 juni 1923 har Kungl. Maj:t i avseende å sjunde huvudtiteln ''-1-J
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden förstnämnda dag) att upptaga det ordinarie
anslaget till departementschefen, nu 24,000 kronor, med halva
beloppet eller 12,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till departementschefen, nu 24,000 kronor, med halva
beloppet eller 12,000 kronor.
2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Departemcn(punkt
2) får utskottet hemställa, ^^Kun""9
... _ Maj-.te kansli.
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslags- [2.]
anslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
* Hflnvisnr till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 7 häft. (Nr 7 A —7 B.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Departementets
verksamhet.
[3.]
Biträde vid
beredning av
ärenden
rörande
bank- och
fondväsendet
m. m.
[4-]
Föredragande
inom departementet
av
ärenden
rörande spårbanksväsendet.
[5.]
Kammar
kollegium.
[6.]
Kammarkollegii
verksamhet.
[7.]
kansli, nu 239,200 kronor, med halva beloppet eller
119,600 kronor.
3:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 3)
och under erinran att ''för upprätthållande av departementets verksamhet
för innevarande år, utöver anslaget å ordinarie stat, beviljats ett belopp
å extra stat av 14,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
4:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 4) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget,
högst, till biträde inom departementet vid beredning
av ärenden rörande bank- och fondväsendet
m. m., nu 4,700 kronor, med halva beloppet eller
2,350 kronor.
5:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till föredragande
inom departementet av ärenden rörande sparbanks väsendet (punkt 5)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
De centrala ämbetsverken.
6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till kammarkollegium, nu 289,900 kronor,
med halva beloppet eller 144,950 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till upprätthållande
av kammarkollegii verksamhet å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 52,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
3
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 4—13 i statsrådsprotokollet.
Till förstärkning av arbetskrafterna bos kammarkollegium m. m.
är för år 1922 å extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 125,000
kronor. Ifrågavarande anslag är avsett att bereda tillgång till bestridande
av kostnaderna för anställande hos kollegium av ett extra kammarråd,
fyra adjungerade ledamöter, en extra advokatfiskal, en extra
sekreterare, en extra arkivarie för lantmäteriutredningar, en extra arkivarie
för jordregisterärenden, fem extra notarier och fyra extra kontorsbiträden,
kvinnliga, samt för semestervikarier, vattentekniskt biträde
och andra tillfälliga biträden ävensom renskrivningskostnad.
Det av Kungl. Maj:t nu äskade beloppet är avsett att fördelas på
följande sätt:
arvode till ett extra kammarråd ............................................. kronor 5,010
ersättning till tre adjungerade ledamöter .......................... » 10,000
arvode till en extra advokatfiskal .......................................... » 3,606
x> till en extra sekreterare .................................. » 3,606
)) till en extra arkivarie för lantmäteriutredningar » 3,606
» till en extra arkivarie för jordregisterärenden...... » 3,334
» till tre extra notarier ................................................... » 9,072
» till tre extra kontorsbiträden, kvinnliga ............... » 3,060
ersättning för semestervikarier och arvoden åt vattentekniskt
biträde och andra tillfälliga biträden............... » 7,500
renskrivningskostnad ................................................................. » 3,050
Summa kronor 51,844.
Detta belopp har ansetts böra något avrundas uppåt, förslagsvis
till 52,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till upprätthållande av Jcammarkollegii
verksamhet å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,
52,000 kronor.
8:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till statskontoret
(punkt 8) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statskontoret.
[8-]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Mynt- och 9;o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
vZketTdrift. 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
bestridande av de med mynt- och justering sverkets drift
förenade kostnaderna, nu 1,060,000 kronor, med halva
beloppet eller 530,000 kronor, att direkt utgå av inkomst
av myntning och justering,
b) förklara, att det för tillämpning av staten för
verket erforderliga belopp, förslagsvis 34,900 kronor,
skall utgå av berörda anslag.
Dyrtidstuiägg 10:o) Beträffande Kungl. Mai:ts förslag angående dyrtidstillägg åt
justerings- befattningshavare vid mynt- och justeringsverket (punkt 10) kommer
verket. utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
[19.] skolat härigenom för riksdagen N
, anmäla.
Kammar- ll:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
ra«e». framställning (punkt 11) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till kammarrätten, nu 306,800 kronor, med
halva beloppet eller 153,400 kronor.
Kammarrät- 12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till upp
*Tamhet.
" rätthållande av kammarrättens verksamhet å extra stat för tiden 1
[12.] januari —30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 61,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 25—32 i statsrådsprotokollet.
Till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m. är
för år 1922 å extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 125,000 kronor.
Ifrågavarande anslag är avsett att bereda tillgång till bestridande av
kostnaderna för anställande hos kammarrätten av tre extra kammarrättsråd,
sju adjungerade ledamöter, tio amanuenser, ett kanslibiträde, kvinnligt,
å sekreterarexpeditionen och två kontorsbiträden, kvinnliga, samt
för arvodesfyllnad åt vikarierande extra ordinarie assessorer, ökad ren
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 5
skrivningskostnad och vikariatsersättning åt omförmälda kvinnliga biträden
m. m.
Enligt vad av statsrådsprotokollet inhämtas, hava två av de å kammarrättens
ordinarie stat uppförda kammarrättsråden — till antalet
fjorton — till särskild uppgift föredragningen av anmärkningsmål,
medan de återstående tolv hava sig anförtrodd föredragningen av taxerings-
och övriga till kammarrättens handläggning hörande besvärsmål.
För föredragning av sistnämnda slag av ärenden finnas ddärjämte ovanberörda
tre extra kammarrättsråd och sju adjungerade ledamöter. Antalet
föredragande i kammarrätten av sådana mål, som ej äro anmärkningsmål,
utgör sålunda för närvarande tjugutvå.
Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, föreslog kammarrätten år
1920, att antalet extra föredragande skulle från och med år 1922 ökas
med tre, därav två extra kammarrättsråd och en adjungerad ledamot,
vilket förslag dock icke vann Kungl. Maj:ts bifall. Vid föredragning
inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 av frågan om förstärkning av
arbetskrafterna hos kammarrätten förklarade sig emellertid dåvarande
chefen för finansdepartementet anse, att kraftiga åtgärder med det snaraste
måste vidtagas i syfte att avarbeta den abnorma arbetsbalansen.
Genom beslut den 12 september 1921 har också Kungl. Maj:t uppdragit
åt presidenten i kammarrätten att utreda och snarast möjligt inkomma
med förslag till sådana åtgärder, särskilt i vad angår ändringar i
kammarrättens arbetsmetoder, som kunna vara ägnade att befordra
ett skyndsamt avarbetande av den hos ämbetsverket uppkomna arbetsbalansen.
Den sålunda igångsatta utredningen angående åtgärder i syfte att
få kammarrättens arbetsbalans successivt och skyndsamt avarbetad har
ännu icke slutförts. Emellertid förefinnes, så vitt nu kan bedömas,
icke någon möjlighet att för första halvåret 1923 inskränka antalet av
de extra arbetskrafterna hos kammarrätten. Med hänsyn härtill och i
betraktande av den alltjämt oförminskade arbetsbalansens storlek har
departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att hos riksdagen äskas
erforderliga medel för beredande under tiden 1 januari—30 juni 1923
av arbetsförstärkning åt kammarrätten i samma utsträckning som för
innevarande år eller alltså med tre extra kammarrättsråd, sju adjungerade
ledamöter, tio amanuenser, ett kanslibiträde och två kontorsbiträden.
Med anledning av att anslaget för år 1922 kommit att beräknas
efter antagande, att tre kvinnliga kontorsbiträdon skulle vara för nämnda
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
år anställda, ehuru man avsåg att inskränka antalet sådana biträden
till två, har anslagets årsbelopp nu begränsats till 123,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må till upprätthållande av kammarrättens
verksamhet å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, OljöOO1
kronor.
Statistiska 13:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
''byrårt och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 33—35) i ämnet
[13.] innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån, nu 278,000 kronor,
med halva beloppet eller 139,000 kronor.
Bibliotekets 14:o) I enlighet med Kungl. Mai:ts framställning (punkt 14) får
underhål- J ° oj om
lande. utskottet hemställa,
[14.1
L att riksdagen må upptaga det ordinarie reserva
tionsanslaget
till bibliotekets underhållande, nu 2,000
kronor, med halva beloppet eller 1,000 kronor.
statistiska 15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till
“wksamhlt* upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet å extra stat för
[15.] '' tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 36 och 37 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har för innevarande år beviljats ett
anslag å 16,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till upprätthållande av statistiska
centralbyråns verksamhet å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 8,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
7
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till
arvoden åt personal vid vissa finansstatistiska undersökningar å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsansjag, högst,
33,800 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—41 i statsrådsprotokollet.
För vartdera av åren 1921 och 1922 har riksdagen å extra stat
anvisat medel till förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån
för anordnande av vissa finansstatistiska undersökningar. Å 1922
års riksstat är för ändamålet anvisat ett förslagsanslag, högst, å 50,300
kronor. Detta belopp har beräknats på följande sätt:
• arbetsledaren ................................................................................ kronor 8,124
1 kontorsskrivare, kvinnlig ..................................................... » 3,018
4 kanslibiträden, kvinnliga, å kronor 2,436........................ » 9,744
20 tillfälliga biträden å kronor 1,440 ................................... » 28,800
Summa kronor 49,686,
vilken summa avrundats uppåt till nyssnämnda belopp 50,300 kronor.
För förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån
för anordnande av ifrågavarande undersökningar har Kungl. Maj:t å
tilläggsstat för år 1922 äskat ett belopp av 8,650 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och som i annat sammanhang återkommer till det å 1922 års
tilläggsstat äskade beloppet, får alltså nu hemställa,
att riksdagen må till arvoden åt personal vid
vissa finansstatistiska undersökningar å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 33,800 kronor.
17:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 17) och under erinran om att till arvoden åt personal vid valstatistik
för innevarande år anvisats ett anslag å 4,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till arvoden åt personal vid
valstatistik å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.
Personal vid
vissa finansstatistiska
undersökninqar.
[16.]
Personal vid
valstatistik.
[17.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Personal vid
1920 års folkräkning.
[18.]
Bank- och
fondinipektionens
verksamhet.
[19.]
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till
arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 43,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
42—44 i statsrådsprotokollet.
Å extra stat för år 1922 har för ifrågavarande ändamål anvisats
ett reservationsanslag å 87,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till arvoden åt personal vid
1920 års folkräkning å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 43,500
kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att upptaga
det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av bank- och
fond inspektionens verksamhet, nu 166,300 kronor, med 88,500 kronor,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
44—60 i åberopade statsrådsprotokollet.
I riksstaten för år 1922 finnes under sjunde huvudtiteln uppfört
ett reservationsanslag å 166,300 kronor till upprätthållande av baDkoch
fondinspektionens verksamhet. Av nämnda belopp skall 81,150
kronor utgå av bidrag till bankinspektionen och 85,150 kronor av bidrag
till fondinspektionen. I anslagsbeloppet ingå, förutom i ämbetsverkets
stat angivna kostnader jämte utgående ålderstillägg, dels den förre
bankinspektören R. H. Benckert genom Kungl. Maj:ts brev den 12 december
1913 tillerkända pension å 6,000 kronor och dels ett förste byråinspektören
P. A. Bolldén i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 28
november 1919 tillkommande personligt lönetillägg å 3,000 kronor. Av
sist omförmälda båda belopp bestrides pensionen av bidrag till bankinspektionen
och det personliga lönetillägget av bidrag till fondinspektionen.
Den till grund för beräkning av omförmälda anslag liggande stat
för bank- och fondinspektionen har av Kungl. Maj:t fastställts den 24
oktober 1919. 1 berörda stat hava avlöningarna för sådana befattningar,
vilka hava sin motsvarighet i andra centrala ämbetsverk, bestämts efter
de avlöningstyper, vilka vid nämnda tid voro gällande vid sistberörda
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
9
ämbetsverk. Sedan bank- och fondinspektionen i skrivelse den 28 september
1921 gjort framställning i syfte att avlöningsförhållandena vid
ämbetsverket skulle från och med 1922 års ingång i huvudsak regleras
efter samma system, som enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921
numera gäller för de centrala ämbetsverken, har Kungl. Maj:t den 2
december 1921, efter hörande av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
och statskontoret, bland annat, förordnat, att förenämnda avlöningsreglemente
i särskilt angivna avseenden samt vissa i anslutning därtill givna
bestämmelser skulle från och med den. 1 januari 1922 i tillämpliga delar
äga giltighet å befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, ävensom
i samband därmed fastställt ny stat för ämbetsverket att gälla från
och med sistnämnda dag. Slutsumman å den sålunda fastställda staten
uppgår till 180,000 kronor, vartill såsom årlig utgift kommer dels den
till förre bankinspektören Benckert utgående pension å 6,000 kronor,
dels det till förste byråinspektören Bolldén utgående personliga lönetillägget
å 3,000 kronor. För år 1922 erfordras dessutom ett belopp
av 4,600 kronor för bestridande av kostnaderna för övergång till systemet
med utbetalning i efterskott av befattningshavarnas i ämbetsverket
avlöning. Utgifterna komma alltså att belöpa sig för år 1922 till 193,600
kronor och därefter årligen till 189,000 kronor. Härav skall emellertid
ett beräknat belopp av 12,000 kronor bestridas av medel från det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till stämpelomkostnader,
vadan reservationsanslaget till bank- och fondinspektionen beräknats
för år 1922 till 181,600 kronor och därefter årligen till 177,000 kronor.
I följd härav erfordras dels å tilläggsstat för år 1922 ett förstärkningsanslag
å 15,300 kronor, dels. för tiden därefter en höjning i det nu
uppförda ordinarie anslaget med 10,700 kronor årligen. Anslaget för
tiden 1 januari—30 juni 1923 har sålunda upptagits till 88,500 kronor.
Av de nämnda anslagsbeloppen — 15,300 kronor och 88,500 kronor
— hava 11,675 kronor, respektive 45,000 kronor ansetts böra utgå
av bidrag till bankinspektionen och 3,625 kronor, respektive 43,500
kronor av bidrag till fondinspektionen.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet ansett sig
böra tillstyrka och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av lank- och fondinspektionens
verksamhet, nu 166,300 kronor med 88,500
kronor, att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Dyrtidstillägg
vid bank- och
fondinspektionen.
[20.]
Postsparbankens
verksamhet.
[21-]
Dyrtidstillägg
vid postsparbanken.
[22.]
Riksräkenskapsverket.
[23.]
Biksräken
skapsverkets
verksamhet.
[24.]
Statens
tryckerisakkunnige
m. m.
[25.]
20:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till
dyrtidstilllägg under första halvåret 1923 åt befattningshavare vid bankoeh
fondinspektionen (punkt 20) dels till upprätthållande av postsparbankens
verksamhet (punkt 21) dels till dyrtidstillägg under första halvåret
1923 åt befattningshavare vid postsparbanken (punkt 22) dels till
riksräkenskapsverket (punkt 23) dels ock till upprätthållande av riksräkenskapsverkets
verksamhet (punkt 24) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom
för rikdagen
anmäla.
21 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för anställande
av en statens tryckerisakkuunig jämte erforderliga biträden
m. m. å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst 15,300 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 64—66 i statsrådsprotokollet.
För anställande av en statens tryckerisakkunnig jämte erforderliga
biträden m. m. anvisade 1921 års riksdag under sjunde huvudtiteln såsom
förslagsanslag, högst, dels å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av
17,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1922 ett belopp av 33,000
kronor. Dessa belopp voro avsedda dels för beredande av arvoden åt den .
sakkunnige jämte ett manligt och ett kvinnligt biträde, dels till expenser.
Det av Kungl. Maj:t nu äskade beloppet har beräknats på föl
-
jande sätt:
Arvoden jämte dyrtidstillägg därå.......................................... kronor 13,000
Expenser, däri inberäknad hyresersättning för lokal ...... » 2,300
Summa kronor 15,300.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må för anställande av en statens
tryckerisakkunnig jämte erforderliga biträden m. m. å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 15,300 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
11
Jäkatteomkostnader.
22:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag dels till tull- Tullverket.
verket (punkt 26) dels ock till övergångsavlöning under år 1923 till [26.]
tullverkets personal (punkt 27) kommer utskottet att framdeles under övergångsavriksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riks- Mtverkei*
daffen personal.
t27-]
anmäla.
23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 28) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 69
och 70) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
kontrollstyrelsens avdelningar för kontrollen över tillverkning
savgifter samt för rusdrycksförsäljningsärenden, nu
119,600 kronor, med halva beloppet eller 59,800 kronor;
b) upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m., nu 120,700 kronor, med halva beloppet
eller 60,350 kronor, att direkt utgå av denatureringsavgifter.
Kontrollstyrelsens
avdelningar
för kontrollen
över tillverkningsavgifler
samt för rusdrycks
försälja
nmgs ärenden
och dess avdelning
för
ärenden angående
skattefri
sprit m. m.
[28.]
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för Verksamheten
upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning för rus- styleisens
drycksförsäljningsärenden å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 afdelning för
anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,000 kronor. ^lalfnmgl*''
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 70—72 i statsrådsprotokollet, ärenden.
[29.]
För upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning
för rusdrycksförsäljningsärenden har å extra stat för vartdera av
åren 1919—1921 anvisats förslagsanslag, högst, å 35,000 kronor. Å 1922
års riksstat är för enahanda ändamål uppfört ett förslagsanslag, högst,
47,000 kronor. Anslaget är avsett till beredande av arvoden åt ett
juridiskt biträde, en inspektörsassistent och en aktuarie, till vikariatser
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
sättningar under semester för inspektörsassistenten och aktuarien samt
till arvoden åt amanuenser, skriv- och räknebiträden, vaktmästare, sakkunniga
m. m. Med hänsyn bland annat till den ökade arbetsprodukt,
som kan förväntas genom den från och med år 1922 inträdda ökningen
av den dagliga tjänstgöringstiden inom ämbetsverken, har departementschefen
funnit förevarande anslagspost kunna minskas med ett belopp
av i runt tal 5,000 kronor, för år räknat.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit riksdagen, hemställer alltså,
att riksdagen må för upprätthållande av verksamheten
å kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycks/örsäljningsärenden
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,000 kronor.
V yr tid stillägg
vid kontrollstyrelsens
avdtlning
för
ärenden angående
skattefri
sprit m. m.
[30.]
Kontroll å
tillverkning savgifter,
[31.]
25:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till
dyrtidstillägg under första halvåret 1923 åt befattningshavare vid kontrollstyrelsens
avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m.
(punkt 30) dels ock till kontroll å tillverkningsavgifter (punkt 31) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
stämpelom- 26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att upp
kostnader.
taga det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 420,000,
[32.] kronor, med 300,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 73 och 74 i statsrådsprotokollet.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, hava utgifterna å anslaget
belöpt sig för år 1919 till 748,991 kronor 55 öre samt för år
1920 till 516,290 kronor 39 öre, därav 311,974 kronor 26 öre under
första halvåret. Under första hälften av år 1921 har å anslaget utanordnats
tillhopa 535,159 kronor 82 öre.
Med hänsyn till att anslaget i fråga sålunda under de senare åren
överskridits, har Kungl. Maj:t ansett, att detsamma bör bestämmas efter
ett års belopp av 600,000 kronor och alltså för tiden 1 januari—30
juni 1923 upptagas till 300,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr TA.
13
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till stämpelomkostnader, nu 420,000 kronor,
med 300,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att upp- Kostnader
taga det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt.
å inkomst och förmögenhet, nu 2,500,000 kronor, med 200,000 kronor, inkomst och
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 74 i statsrådsprotokollet,
[33.]
Förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst
och förmögenhet har i riksstaterna för åren 1919 och 1920 uppförts med
respektive 1,100,000 och 1,500,000 kronor. Jämväl för år 1921 var - anslaget upptaget till sistnämnda belopp. I riksstaten för år 1922 har
anslaget, som under åren 1919 och 1920 avsevärt överskridits, upptagits
med ett till 2,500,000 kronor förhöjt belopp.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, uppgingo utgifterna å
ifrågavarande anslag under första halvåret 1920 till 95,310 kronor 49
öre och under första hälften av år 1921 till 387,478 kronor 61 öre.
Av utgifterna å anslaget .under första halvåret 1921 faller den
ojämförligt största posten eller omkring 260,000 kronor på kostnader
för tryckning av blanketter m. m. För tiden 1 januari—30 juni 1923
hava dylika kostnader av olika orsaker ansetts kunna högst avsevärt
nedbringas och har Kungl. Maj:t på grund härav funnit anslaget för
sagda tidsperiod kunna begränsas till 200,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst
och förmögenhet, nu 2,500,000 kronor, med 200,000
kronor.
♦
28:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Observations.
(punkt 34) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 75 °chpf0pfnier‘''
och 76) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,- m. m.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ålderstillägg.
[35.]
Ersättning
till städerna
för mistad
tolag.
[36.]
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till observations- och uppbördsprocenter
m. m. nu 20,000 kronor med halva beloppet eller
10,000 kronor.
Diverse.
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 35) hemställer
utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 1,000 kronor med halva
beloppet eller 500 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36), att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad
tolag, nu 5,000,000 kronor, med hela beloppet eller 5,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
76—78 i statsrådsprotokollet.
9
Anslaget för ersättning till städerna för mistad tolag höjdes av
1920 års riksdag från 3,500,000 kronor till 5,000,000 kronor, med
vilket sistnämnda belopp anslaget finnes upptaget i riksstaten för vartdera
av åren 1921 och 1922.
Då det å ett års riksstat uppförda anslaget till tolagsersättning
avser ersättning, som belöper å nästföregående kalenderår, har Kungl.
Maj:t ansett, att å övergångsstaten bör uppföras anslag till belopp, som
erfordras för gäldande av hela den på år 1922 belöpande ersättningen.
Då utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
för ersättning till städerna för mistad tolag,
nu 5,000,000 kronor, med hela beloppet eller 5,000,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
15
31:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till vid statsrådsprotokollet (sid. 79 och 80) i
ämnet innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslager
till städers friheter, nu 44,700 kronor, därav
direkt anvisning 44,670 kronor, och friheter 30 kronor,
med direkt anvisning 22,335 kronor, och friheter utan
angivet belopp.
32:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 38) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
80 och 81) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till restitutioner, nu 5,000,000 kronor, med
halva beloppet eller 2,500,000 kronor.
•
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till
bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting, å extra
stat för tidenl januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag å 400,000
kronor, att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Från och med år 1911 har å riksstatens sjunde huvudtitel uppförts
ett reservationsanslag till »bidrag till landsting och städer, som
icke deltaga i landsting», till beloppet svarande mot inkomsttiteln »bevillning
av fast egendom samt av inkomst». I Kungl. Maj:ts förslag till
övergångsbudget är sagda inkomsttitel upptagen med ett belopp av
400,000 kronor och föreslås alltså anslaget nu till sagda belopp.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bidrag till landsting och
städer, som icke deltaga i landsting, å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
å 400,000 kronor att direkt utgå av bevillning
av fast egendom samt av inkomst.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40)
dels antaga i statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari
Städers friheter.
[37.]
Restitutioner.
[38.]
Bidrag till
landsting och
8täder} som
icke deltaga i
landsting.
[39.]
Ersättning
till vissa
städer och
köpingar för
till statsverket
indragna
brännvinsförsäljningsmedel.
[40.]
16 Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
1922 intaget förslag till förordning angående ändrad lydelse av 5 § i
förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning till städer
och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel;
dels ock upptaga det ordinarie anslaget för ersättning till vissa
städer och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel,
nu 4,205,196 kronor, utan angivet belopp.
Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående
ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skola
av statsverket till de i nämnda paragraf angivna städer och köpingar
utbetalas bestämda ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordinarie
anslag anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp skola enligt
5 § i samma förordning av statskontoret till vederbörande utbetalas
under april månad.
För år 1923 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 3,893,700
kronor. Då det emellertid icke synes nödigt att till vederbörande utbetala
ersättningarna tidigare än efter ingången av juli månad samt genom
en dylik anordning skulle vinnas, att anslag för ändamålet icke behövde
uppföras å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923, har Kungl.
Maj:t ansett sig böra föreslå sådan ändring av 5 § i förenämnda förordning,
att utbetalningen kan uppskjutas till juli månad.
Inom departementet har för sådant ändamål utarbetats följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 5 § i förordningen den 18 juli
1913 (nr 198) angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting
och hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel.
Härigenom förordnas, att 5 § i förordningen den 18 juli 1913
angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
skall hava följande ändrade lydelse:
5 §•
Statskontoret skall varje år låta till vederbörande utbetala de i 1 §
föreskrivna ersättningsbeloppen under juli månad.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
17
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) för sin del antaga det i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 7 januari 1922 intagna förslag
till förordning angående ändrad lydelse av 5 § i förordningen
den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsälj
ningsm edel;
b) upptaga det ordinarie anslaget för ersättning
till vissa städer oeh köpingar för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel, nu 4,205,196 kronor, utan
angivet belopp.
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41)
dels antaga i statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari
1922 intaget förslag till förordning angående ersättning till landsting
och vissa städer för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel;
dels ock upptaga det ordinarie anslaget för ersättning till landsting
och städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel,
nu 3,100,000 kronor, utan angivet belopp.
I förordningen den 9 oktober 1914 (nr 275) angående ersättning
till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel äro i §§ 1 och 3 bestämmelser
meddelade angående dylik ersättning till landsting och städer,
som icke deltaga i landsting. Anslag, som av riksdagen för ändamålet
beviljas, skall enligt § 1 mellan landstingen och nämnda städer tillsvidare
fördelas efter deras folkmängd vid början av det år, då fördelningen
äger rum. Enligt § 3 skall statskontoret låta till vederbörande
utbetala de dem tillkommande ersättningsbeloppen, så snart uppgifterna
om folkmängden vid årets början blivit tillgängliga.
Då de ifrågavarande ersättningsbeloppen, enligt vad statskontoret
upplyst, icke hinna utbetalas förr än under Benare halvåret, har Kung].
Maj:t ansett, att något anslag för ändamålet icke behöver anvisas å riksstaten
för tiden 1 januari—30 juni 1923. Skulle folkmängdsuppgifterna
bliva tillgängliga så tidigt, att ersättningarims utbetalande kunde ske
under första halvåret, har emellertid bestämmelsen i § 3 av förenämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 3
Ersättning
till landsting
och si åder,
som ej deltaga
i landsting,
för till statsverket
indragna
brännvinsfÖr
sälj ning smtdel.
[4L]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
förordning ansetts kunna lägga hinder i vägen för utbetalningens uppskjutande
till senare halvåret. Kungl. Maj:t har därför funnit lämpligt,
att bestämmelsen i fråga ändras därhän, att utbetalningen må äga rum
först efter ingången av juli månad.
I detta sammanhang har även meddelats, att bestämmelserna angående
ersättning till hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel ansetts böra utbrytas ur meranämnda förordning
och sammanföras i en särskild förordning, vartill förslag i annat
sammanhang förelagts riksdagen. Vid sådant förhållande har det synts
lämpligast, att beträffande motsvarande ersättning till landsting och städer,
som icke deltaga i landsting, ny förordning, innehållande samtliga bestämmelser
i ämnet, utfärdas. I enlighet härmed har inom departementet
utarbetats följande
Förslag
till
förordning angående ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
Med upphävande av vad i förordningen den 9 oktober 1914 (nr 275)
angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel stadgas
i fråga om dylik ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, förordnas som följer:
Anslag, som av riksdagen beviljas för beredande av ersättning till
landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel, skall mellan landstingen och nämnda
städer tillsvidare fördelas efter deras folkmängd.
Sådan fördelning verkställes årligen. Till grund för fördelningen
skall läggas folkmängden vid början av det år, då fördelningen äger rum.
Statskontoret skall låta till landstingen och de städer, som ej deltaga
i landsting, utbetala de dem tillkommande ersättningsbeloppen, så
snart uppgifterna om folkmängden vid årets början blivit tillgängliga,
dock först efter ingången av juli månad.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
19
att riksdagen må
a) för sin del antaga det i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 7 januari 1922 intagna förslag
till förordning angående ersättning till landsting och
vissa städer för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel;
b)
upptaga det ordinarie anslaget för ersättning
till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för
till statsverket indragna brännvinsförsälj ning smedel, nu
3,100,000 kronor, utan angivet belopp.
36:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 42)
hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter,
nu 75,000 kronor, med halva beloppet eller 37,500
kronor.
37:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 43) att å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av 22,500 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av 40,000
kronor, samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av 62,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 85 i statsrådsprotokollet.
För vartdera av åren 1919—1922 hava å extra stat under sjunde
huvudtiteln såsom förslagsanslag uppförts dels till inlösen av skattefrälseräntor
ett belopp av 45,000 kronor, dels till ersättning för skattefrälseräntor
ett belopp av 80,000 kronor och dels till avlösning av frälseskatteräntor
ett belopp av 125,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisa
• a) till inlösen av skattefrälseräntor ett belopp av
22,500 kronor;
b) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp
av 40,000 kronor; samt
Vederlag för
nedlagda utskänkningsrättigheter.
[42.]
Inlösen av
och ersättning
för skattefrälseräntor
samt avlösning
av frälseskatteräntor.
[43.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Kostnader för
bestridande
av staten
åliggande
kommunala
och andra
utskylder.
[-44.]
Vissa utskylder
för det
brittiska beskickningshustt
i Stockhotm.
[45.]
Bidrag till
svenska stadsförbundets
verksamhet
m. m.
[46.]
c) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp
av 62,500 kronor.
38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 44) och under erinran om att till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder å extra stat för år 1922 uppförts ett
förslagsanslag å 250,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 125,000 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för bestridande
av viss del av de kom munal utskylder för år 1922, som komma
att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 86 och 87 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset
i Stockholm har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag på extra
stat för ett vart av åren 1918 —1921 anvisät ett förslagsanslag av 1,000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för bestridande av viss del av
de kommunalutskylder för år 1922, som komma att påföras
det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 500 kronor.
40:o) Departementschefen har anmält (punkt 46), att utbetalning
av begärt statsbidrag till svenska stadsförbundets verksamhet bör kunna
anstå till 1923 års senare hälft, på grund varav han ansett sig icke
behöva äska något anslag för detta ändamål. Med anledning härav
påkallas icke något utskottets yttrande i fråga om detta anslag; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
21
41 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att såsom bidrag tai
bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag ''neiia^tatupå
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslags- iiska
anslag, högst, 1,000 kronor.
i Haag.
I riksstaterna för ett vart av åren 1916—1922 har såsom bidrag [47.]
till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag på
extra stat under sjunde huvudtiteln anvisats ett förslagsanslag, högst, å
1,000 kronor.
Som ifrågavarande bidrag plägat utbetalas i början av året, har
Kungl. Maj:t ansett, att hela det för år 1923 erforderliga beloppet bör
upptagas å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,000 kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till Bevakning
bestridande av bevakning nattetid av i det s. k. gamla kungshuset Tdet *. T.
inrymda ämbetslokaler på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 s,amia. kung>.
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
ler.
Å riksstaten för år 1922 är för ifrågavarande ändamål uppfört ett [48.]
förslagsanslag, högst, 2,100 kronor. Statskontoret, som yttrat sig angående
anslagets beräkning för första halvåret 1923, har ansett ett
belopp av 1,000 kronor för nämnda halvår vara erforderligt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bestridande av bevakning
nattetid av i det s. k. gamla kungshuset inrymda ämbetslokaler
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till bestridande
av kostnader för provtaxering i och för omläggning av det kom
-
Koitnader far
provtaxering
i och för om
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
läggning av
det kommunala
beskattningsväser,
det.
[49.]
Rese- och
traktamentspenningar.
[50.]
Skrifmaterialier
och expenser,
ved
m. m.
[51.]
Trycknings
kostnader.
[52.]
munala beskattningsväsendet kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
44:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
50) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 140,000
kronor med halva beloppet eller 70,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
nu 190,000 kronor, med 125,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., som för år 1920 var uppfört med 120,000 kronor, upptogs
av samma års riksdag å riksstaten för år 1921 till 190,000 kronor,
vilket belopp beräknats sålunda, att den efter handelsdepartementets inrättande
på finansdepartementets huvudtitel fallande andelen av 1920
års anslag för ändamålet ansetts böra höjas med 100 procent. I 1922
års riksstat är anslaget upptaget med samma belopp som för år 1921.
Utgifterna å hela det för år 1920 uppförda anslaget hava uppgått till
593,035 kronor 38 öre. Under första halvåret 1921 hava utgifterna å
anslaget under sjunde huvudtiteln belöpt sig till 176,154 kronor 46 öre.
Med hänsyn till den betydande utgiftsbelastningen har Kungl. Maj:t
ansett, att anslaget bör beräknas efter ett årsbelopp av 250,000 kronor
samt förty för första halvåret 1923 bestämmas till 125,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
nu 190,000 kronor, med 125,000 kronor.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 140,119 kronor
med 100,035 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A. 23
Enligt i huvudsak enahanda beräkningsgrund som i fråga om det
under nästföregående punkt omförmälda anslag upptogs efter handelsdepartementets
inrättande det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
som för år 1920 utgjort 133,064 kronor, i riksstaten för år
1921 med ett belopp av 140,098 kronor. För år 1922 är anslaget upptaget
till 140,119 kronor. Utgifterna å anslaget hava för år 1920 uppgått
till 407,584 kronor 95 öre och under första halvåret 1921 till
206,598 kronor 53 öre. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj:t föreslagit,
att anslaget måtte beräknas efter ett årsbelopp av 200,000 kronor samt
förty för första halvåret 1923 bestämmas till ungefär hälften av sistnämnda
belopp. För utjämning av huvudtitelns slutsumma har beloppet
uppförts med 100,035 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 140,119 kronor,
med 100,035 kronor; dock att i anslaget må få göras
den jämkning, som erfordras för jämnande av huvudtitelns
slutsumma.
47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Kommittéer
(punkt 53) får utskottet hemställa, och utred
1
ning ar g t nom
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslags- [53./
anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 400,000 kronor, med halva beloppet eller
200,000 kronor.
48:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) hemställer ut- Extra
skottet, utgifter.
C54-]
att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 60,000 kronor, med
halva beloppet eller 30,000 kronor.
49:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till Dyrtid>mayg
dyrtidstillägg under första halvåret 1923 åt befattningshavare i statens dt
tjänst vid de till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer $tatZ?tja»,t.
[55.]
Avlöningsför.
höjningar åt
visaa ickeordinarie
befattningshavare
inom
den civila
stalsförvaltninqen
m. m.
[56.]
24 Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
(punkt 55) dels ock för beredande av avlöningsförhöjningar åt vissa
icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, m. m. (punkt 56) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 21 mars 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H- Kvarnselius, A. C. Lindblad, Åt A. Nilsson, J. Nilsson
i Skottlandshus, C. P. V- Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell, G. G. Ekman, 0. Bergqvist,
J, Jeansson, I. Bergman och P. A. Bergström samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A- Wiklund, 0. H.son VJaldén,
0. Olsson i Kullenbergstorp, S■ Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, G. B. Jansson i
Falun, L. J. Carlsson-Frosternd, 0 Nilsson i Örebro, J. D- Norman, 0. Osberg och S■ J Karlsson
i Nynäshamn.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
25
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
A. Departementet.
Departementschefen ..........................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
1
12,000
119,600
2,350
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli,
förslagsanslag .............................
3
4
Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst
Biträde inom departementet vid beredning av ären- den rörande bank- och fondväsendet m. m., för- slagsanslag, högst ..........................
7,000
,
5
Föredragande inom departementet av ärenden rö- rande sparbanksväsendet, förslagsanslag, högst
* 1,670
Säger för departementet
133,950
8,670
i 1
B. De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium:
Kammarkollegium, förslagsanslag ............
*
144,950
* 167,000
530,000
!
2
3
Kammarkollegii verksamhet, förslagsanslag, högst
Statskontoret, förslagsanslag ..................
52,000!
4
Mynt- och justeringsverket:
Mynt- och justeringsverkets drift, reservations- anslag, att direkt utgå av inkomst av myntning
och justering ..........................
5
Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket,
reservationsanslag, att direkt utgå av inkomst
av myntning och justering ...............
*27,000;
6
Kammarrätten:
Kammarrätten, förslagsanslag ................
153,400
7
8
Kammarrättens verksamhet, förslagsanslag, högst
Statistiska centralbyrån:
Statistiska centralbyrån, förslagsanslag ........
139,000
1,000
61,500
9
10
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag . .
Statistiska centralbyråns verksamhet, förslags- anslag, högst ............................
8,000
!
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 7 höft. (Nr 7 A—7 B.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
33,800
2,000
43,500
140,000
87,300
''
88,500
* 17,000
*314,310
1
*110,000
* 251,500
* 25,000
''
15,300
1,789,660
395,100
* 8,580,000
*428,000
59,800
60,350
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Personal vid vissa finansstatistiska undersökningar,
förslagsanslag, högst ..............
Personal vid valstatistik, förslagsanslag......
Personal vid 1920 års folkräkning, reservationsanslag
..................................
Bank- och fondinspektionen:
Bank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag,
att direkt utgå av bidrag till
bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen
..........................
Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen,
reservationsanslag, att direkt utgå av bidrag
till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen
.........................
Postsparbanken:
Postsparbankens verksamhet, reservationsanslag,
att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen
.............................
Dyrtidstillägg vid postsparbanken, reservations
-
sparbanksrörelsen ...............
Riksräkenskapsverket:
Riksräkenskapsverket, förslagsanslag
slag, högst
tätens tryckeri
högst ......
Säger för de centrala ämbetsverken
C. Skatteomkostnader.
Tullverket:
Tullverket, förslagsanslag
slagsanslag ..............................
Kontrollstyrelsen:
Kontrollstyrelsens avdelningar för kontrollen
över tillverkningsavgifter samt för rusdrycks
försäljningsärenden,
förslagsanslag..........
Kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m., reservationsanslag,
att direkt utgå av denatureringsavgifter......
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
27
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra j
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
5
Verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning för
1
rusdrycksförsäljningsärenden, förslagsanslag,
t
högst ..................................
21,000
6
Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning
för ärenden angående skattefri sprit m. m.,
reservationsanslag, att direkt utgå av denatu-
reringsavgifter ..........................
* 11,000
120,150
32,0001
7
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag .___
* 500,000
8
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ............
''
300,000
i
9
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och för-
i
mogenhet, förslagsanslag ....................
200,000
10
Observations- och uppbördsprocenter m. m., för-
slagsanslag.................................
10,000
1
Säger för skatteomkostnader
9,710,150
460,000!
D. Diverse.
j
1
Ålderstillägg, förslagsanslag....................
500
2
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags-
anslag .....................................
5,000,000
Städers friheter, förslagsanslag:
3a
Direkt anvisning............................
22,335
3b
Friheter ...................................
—
22,335
4
Restitutioner, förslagsanslag....................
2,500,000
5
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i
landsting, reservationsanslag, att direkt utgå av
bevillning av fast egendom samt av inkomst . .
400,000
6
Ersättning till vissa städer och köpingar för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
—
7
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna bränn-
vinsförsäljningsmedel ......................
''
8
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för-
slagsanslag.................................
37,500
9
Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag.....
22,500
10
Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag ..
40,000
11
Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ....
62,500
12
Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag ............................
125,000
13
Vissa utskylder för det brittiska beskickningshusef i
Stockholm, förslagsanslag ..................
500
14
Internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag, förslagsanslag, högst ............
, j
1,000
* Av Kungl. Maj:t föresinget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7 A.
-
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
'' anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
15
Bevakning nattetid av i det s. k. gamla kungs- huset i Stockholm inrymda ämbetslokaler, för- sldgsanslag, högst ......<.................. •
1,000
*100,000
16
Kostnader för provtaxering i och för omläggning
av det kommunala beskattningsväsendet, reser-
17
18
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
70.000
125.000
100,035
200.000
30.000
19
20
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
21
22
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag .............................
* 2,600,000
* 50,000
23
Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie be- fattningshavare inom den civila statsförvaltningen
m. m., förslagsanslag ......................
Säger för diverse
1
8,085,370
3,402,500
Summa |..........
19,719,130
4,266,270
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—SO juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till fina s. 1 i texten